Enklare att optimera robotiserad pulverlackering sid 18
Hur grönt är ditt aluminium egentligen? sid 22
En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
Digitala produktpass (DPP) är på tapeten för alla producerande företag.
Branschen slöt upp för att ta del av information om de utmaningar svensk aluminiumindustri står inför, övriga branschnyheter ochför en trevlig branschsamvaro.
16 Hydro firar 50 år i Danmark
Inviger ny press i Tønder
18 Stort intresse för Hansen-Icomas öppet hus och nya testlabb
20 Människan är analog, inte digital
Text av Dag Holmgren
22 Återvunnen aluminium i klimatberäkningar
Text av Tomas Liljenfors
28 Aluminium 2026
Starkt bokningsläge inför nästa års mässa i Düsseldorf
30 Blott Sverige svenska krusbär hade
Krönika av Staffan Zetterström
32 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
37 Holsby Metall tilldelas Stora Aluminiumpriset
38 Metallbulletiner
Börsnytt
40 Slipa knivar och sax med aluminiumfolie
Myt, nödknep eller smart vardagstrick?
NÄSTA NUMMER 6/2025
Utgivning: 5 december 2025
Materialdag: 24 november 2025
Omslag: Foto av Hydro
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 5 · November 2025 · Årgång 42 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Höghastighetsborrning i aluminium
Kyocera introducerar UM RapidDrill, en borrserie utvecklad för högeffektiv och processäker bearbetning av aluminiumlegeringar. Med polerade spånkanaler, 150° spetsvinkel, invändiga kylkanaler och en robust 3-skärsdesign levererar verktyget hög hastighet, lång livslängd och utmärkt hålkvalitet. Standardmodeller klarar upp till 700 000 hål före Re-New och kan renoveras upp till fem
gånger, vilket ger lägre verktygskostnader och minskad klimatpåverkan.
För mer information
www.kyocera-unimerco.com
En kraftig brand den 16 september vid Novelis aluminiumfabrik i Oswego, New York, har slagit ut “hot mill”-delen av anläggningen, vilket väntas störa leveranserna av aluminiumplåt i flera månader.
Novelis är en av Fords viktigaste leverantörer av valsad aluminium och levererar omkring 40 % av den aluminiumplåt som används av amerikanska biltillverkare.
Enligt uppgifter i The Wall Street Journal är Fords modell F-150 särskilt utsatt för risken att drabbas av leveransstörningar, eftersom karossdelar tillverkade i aluminium utgör en central del av produktionen.
Bolaget uppger att man försöker omdirigera leveranser från andra fabriker och samarbetar med konkurrenter för att mildra effekterna. Situationen försvåras dock av de 50 % importtullar på aluminium som fortfarande gäller i USA.
Ford kommenterar att Novelis är en av flera leverantörer, men att man har satt upp en särskild arbetsgrupp för att hantera leveransriskerna. På börsen reagerade marknaden snabbt – Ford-aktien föll med 6,1 % efter nyheten om branden.
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
Thomas B. Svendsen, hållbarhetschef för Hydro Extrusions Region North
Kinas koldioxidutsläpp sjönk med omkring en procent under första halvåret 2025, enligt en analys från Carbon Brief. Minskningen, som följer en nedåtgående trend sedan våren 2024, innebär att landet kan ha nått sin utsläppstopp flera år före det officiella målet ”före 2030”.
procent, och kolanvändningen i elproduktionen sjönk med 3,4 procent.
Genom att välja koldioxidsnålt och återvunnet aluminium från Hydro Extrusions har kunder i Region North minskat sina koldioxidutsläpp med över 115 000 ton sedan början av 2024 – motsvarande det årliga klimatavtrycket från 14 000 europeiska hushåll.
– Det är ett tydligt bevis på att klimatansvar ger verkliga resultat, säger Thomas B. Svendsen, hållbarhetschef för Hydro Extrusions Region North.
Resultaten bygger på Hydros Partner Packages, som erbjuder verktyg som miljövarudeklarationer, hållbarhetsutbildning och EcoDesign-rådgivning. Samtidigt lanserar Hydro nu en partnerportal där kunder kan få stöd i sitt hållbarhetsarbete och ladda ner material för ökad transparens.
Bakom utvecklingen står en rekordstor utbyggnad av soloch vindkraft. Under årets första sex månader installerades 212 gigawatt ny solenergikapacitet – dubbelt så mycket som samma period 2024 – vilket ensamt täckte hela ökningen av elbehovet. Utsläppen från elsektorn minskade med tre
Även byggmaterial- och metallindustrin bidrog till lägre utsläpp, med minskningar på 3 respektive 1 procent. Samtidigt ökade användningen av kol inom den kol-till-kemikalier-sektorn med 20 procent, vilket visar att övergången till ren energi fortfarande har utmaningar.
Om trenden fortsätter bedömer flera analytiker att Kina redan kan ha passerat sin historiska topp för koldioxidutsläpp – tidigare än någon större industrination gjort.
Är du redo för ditt
Besök oss på Elmia Subcontractor
Monter B03:62 11-13 november
Forskare vid Fraunhofer Institute for Material and Beam Technology IWS har utvecklat en ny metod för lasersvetsning med dynamisk strålformning som gör det möjligt att skapa starka och porfria fogar – helt utan tillsatsmaterial. Tekniken öppnar nya möjligheter för bilindustrin, flyg- och rymdsektorn samt tunga stålkonstruktioner.
Genom att exakt styra laserstrålens form och rörelse kan smältbadet påverkas aktivt, vilket minimerar sprickbildning och porer. ”Vi visar att även de mest krävande svetsuppgifterna kan utföras robust och
energieffektivt, utan tråd och med hög produktivitet”, säger Dr. Axel Jahn, chef för avdelningen för sammanfogning vid Fraunhofer IWS.
I EU-projektet ALBATROSS har institutet visat hur aluminiumprofiler och gjutna delar kan svetsas samman till lätta och hållfasta batterihus för elfordon – helt utan tråd. Den nya metoden används även för att svetsa slutna tankstrukturer i höghållfasta aluminiumlegeringar för flygindustrin, där traditionell svetsning annars kräver tillsatsmaterial för att undvika varmsprickor.
Fraunhofer IWS visar i EU-projektet ALBATROSS en stabil lasersvetsningsmetod för gjutna och extruderade aluminiumdelar – utan tillsatsmaterial och med porfria fogar.
Lasersvetsat batterihus i aluminium i full skala –kombinerar gjutna delar och profiler i en lättviktskonstruktion.
År 2024 lyfte Euroguss fram gigacasting. Nästa år fokuserar mässan i Nürnberg på nya teknologier och framtiden för pressgjutningsindustrin – utan att glömma sina rötter.
I januari 2026 firar Euroguss sitt 30-årsjubileum som den ledande internationella mötesplatsen för gjutindustrin. Mässan, som hålls den 13–15 januari i Nürnberg, samlar tillverkare, leverantörer och beslutsfattare från hela världen. Årets fokus ligger på nya teknologier och framtidens lösningar inom pressgjutning – samtidigt som mässan hedrar sin långa tradition som innovationsplattform för hela värdekedjan.
Den genomsnittliga bilen i Europa innehåller nu 205 kg aluminium, och i elbilar upp till 283 kg. Det bidrar till lättare, mer energieffektiva fordon –men ökar också behovet av återvunnet material. Europa beräknas behöva fyra
miljoner ton mer aluminium per år, vilket ställer krav på bättre sortering och demontering av uttjänta fordon (ELV).
Läs mer i European Aluminiums rapport: Improve the Quality of Aluminium Scrap from End-of-Life Vehicles (ELVs)
AluPlanet® by Mäkelä Alu är en miljövänlig produktfamilj av aluminiumprofiler, designad för att uppfylla hållbarhetskraven och stödja planetens hållbarhet.
Våra AluPlanet® -produkter spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna.
Vår produktfamilj består
av tre unika alternativ:
AluPlanet® Basic
– En återvunnen aluminiumprofil med lågt CO2 utan ytbehandling, som kombinerar kvalitet och miljöansvar.
AluPlanet® Paint
– En pulverlackerad aluminiumprofil som erbjuder en hållbar och elegant finish med låga utsläpp.
AluPlanet® Anod
– En anodiserad aluminiumprofil som tillverkas energieffektivt med hänsyn till miljön.
AluPlanet® -produktfamiljens motto är en hållbarare framtid, både för miljön och för kvaliteten.
Kom gärna och besök oss
11-13.11.2025
Den brittiska regeringen har bekräftat att aluminium kommer att ingå i både kategorin Critical och Growth Minerals i den kommande Critical Minerals Strategy, som publiceras i oktober.
Bakom beslutet står The Aluminium Federation
(ALFED), som länge arbetat för att lyfta aluminiumets strategiska betydelse för industri, energiomställning och ekonomisk tillväxt. Erkännandet följer också efter att aluminium tidigare i år inkluderades på NATOs lista över kritiska material. ALFED:s vd
Nadine Bloxsome
säger att beslutet visar hur avgörande aluminium är för Storbritanniens framtida industriella resiliens. Frågan kommer att stå i fokus vid UK
Metals Expo 2025, där ALFED och flera medlemsföretag deltar.
Castrol presenterade på EMO Hannover sitt nya automatiska hanteringssystem för kylvätskor – SmartCoolant. Systemet är utvecklat för
metallbearbetningsindustrin och övervakar vätskans tillstånd i realtid för att optimera prestanda genom automatiserad styrning och
underhåll. SmartCoolant kommer att bli tillgängligt på utvalda marknader från 2026.
Chemetall, som är en del av BASF Coatings affärsenhet för ytbehandling, har tilldelats Airbus Supply Chain & Quality Improvement Program (SQIP) Award 2025 för sina prestationer under 2024.
Utmärkelsen är den högsta leverantörsackrediteringen inom Airbus kvalitetsprogram och tilldelas företag som uppnår toppresultat i leveransprecision och produktkvalitet.
Ceremonin hölls
vid Airbus huvudkontor i Toulouse, där Chemetall uppmärksammades för sitt långsiktiga samarbete och sin pålitliga leveransförmåga. Det är tionde året i följd som företaget får denna utmärkelse. Chemetall levererar bland annat Naftoseal® flygplanstätningar och Ardrox®-produkter för korrosionsskydd, rengöring och förbehandling till Airbus produktionsanläggningar i Europa och världen.
Det mest hållbara materialet är det som aldrig behöver användas.
Genom innovativ design, viktoptimering och effektiv a produktionsprocesser minimerar vi spill, reducerar materialåtgång och maximerar resurseffektiviteten.
Upptäck hur vi kombinerar precision , viktoptimering och hållbarhet i varje detalj.
WWW.HOLSBYMETALL.SE
www.lppressgjuteri.se Candor Sweden AB Box 946 • S-601 19 Norrköping www.candorsweden.com info@candorsweden.com • Komplett anodiseringsprogram • Komplett krom- och fosfatfritt program • Komplett miljöprogram med E-CLPS i fokus
Högskolan i Skövde driver forskningsprojektet AI-CAST, där artificiell intelligens används för att kvalitetssäkra högtrycksgjutning av aluminium- och magnesiumlegeringar i realtid. Projektet leds av lektor Rohollah (Amir) Ghasemi och sker i samarbete med Husqvarna Group, NovaCast Systems och UB Verktyg. Målet är att minska porositet med minst 20 procent och skapa ett robust processfönster som ger jämnare kvalitet, lägre energiförbrukning och mindre svinn – ett steg mot en mer hållbar metallindustri.
Provexa Surface Technology AB har under 2025 genomfört två förvärv som stärker koncernens erbjudande inom ytbehandling.
I juni köptes Brink Förnicklingsfabriken AB i Norrköping, ett företag med lång erfarenhet av kemisk förnickling. Brink fortsätter som fristående enhet inom koncernen med Johan Brink som vd.
I september förvärvades Pollux Ytbehandling AB i Göteborg,
verksamt inom anodisering, elpolering och passivering av aluminium och rostfritt stål. Även Pollux drivs vidare under eget namn med nuvarande ledning.
Båda företagen kompletterar Provexas befintliga verksamhet och innebär en breddning av koncernens tekniska kunnande inom flera ytbehandlingsmetoder.
Den 8 oktober deltog Aluminium Federation (ALFED) – den brittiska branschorganisationen för aluminiumindustrin – som partner vid Women With Metal Conference 2025 i Birmingham. Evenemanget samlade kvinnor och allierade inom metall-, tillverknings- och tekniksekto-
rerna för föreläsningar, nätverkande och erfarenhetsutbyte.
ALFED:s vd Nadine Bloxsome deltog i en panel om effekterna av amerikanska tullar på aluminium och stål. Syftet med konferensen är att stärka kvinnors inflytande i en traditionellt mansdominerad industri.
FOM Scandinavia AB är den nyetablerade nordiska filialen till FOM Industrie, en av Europas ledande tillverkare av högteknologiska maskiner och kompletta system för kapning och bearbetning av aluminium, PVC, stål och lättmetaller.
Utbudet omfattar automatiska kap- och bearbetningslinjer, 3-, 4- och 5-axliga CNCcenter, enkel- och dubbelsidiga kapmaskiner samt traditionella maskiner, alla utvecklade för maximal precision, flexibilitet och produktivitet
FOM Group-koncernen består i dag av 9 tillverkande bolag, 10 försäljningsfilialer världen över och 55 auktoriserade distributörer. Sedan starten 1972 har etik, transparens och strävan efter excellens varit kärnan i FOM Industries verksamhet.
,,Vår etablering i Skandinavien markerar ett nytt steg i FOM:s internationella expansion.
Från vårt kontor i Jönköping erbjuder vi försäljning, service, utbildning och teknisk support, med målet att alltid vara nära våra kunder och deras behov.
Intresset för FOM:s lösningar i regionen växer snabbt. Vi har redan flera spännande projekt på gång och ser en tydlig ökning i nyfikenhet och efterfrågan från företag som söker effektiva och moderna maskinlösningar för både aluminium- och stålapplikationer.
Vår största prioritet är att bygga långsiktiga relationer och ge varje kund trygghet och värde i varje steg.”
– Gheorghe Piscoran, VD FOM Scandinavia
FOM Industrie har etablerat den nordiska filialen FOM Scandinavia AB med kontor i Jönköping. Företaget är en del av den italienska FOM Group, som utvecklar och tillverkar maskiner och kompletta system för kapning och bearbetning av aluminium, stål, PVC och andra lättmetaller.
FOM grundades 1972 och har sedan dess byggt upp en produktportfölj inom bearbetning av extruderad aluminium. Sortimentet omfattar automatiska kap- och bearbetningslinjer, 3-, 4- och 5-axliga bearbetningscenter, enkel- och dubbelsidiga kapmaskiner samt traditionella maskiner.
Koncernen har sedan 1989 expanderat internationellt genom att förvärva och samarbeta med företag med kompletterande kompetens. I dag består FOM Group av nio tillverkande bolag, tio försäljningsfilialer och 55 auktoriserade distributörer runt om i världen. Utöver maskiner erbjuder FOM även tjänster som verkstadslogistik och egenutvecklade mjukvarulösningar.
Från kontoret i Jönköping erbjuder FOM Scandinavia försäljning, service, teknisk support och utbildning med fokus på den nordiska marknaden. VD för FOM Scandinavia är Gheorghe Piscoran.
Se filmen om FOM:s femaxliga bearbetningscenter FMC 6 X2 används för precisionsbearbetning av aluminiumprofiler på https://youtu.be/Ghg5Y6qcVX4?si=ldoygMRD5af7Japd
Cirka 85 deltagare från hela världen samlades på Jönköping University den 16–18 juni för konferensen Light Metals Technology 2025 (LMT 2025). Forskare och företag från bland annat USA, Kanada, Kina, Sydkorea och Australien diskuterade den senaste utvecklingen inom lättmetaller, med fokus på innovation, hållbarhet och återvinning.
– Vi befinner oss verkligen mitt i smeten av utveckling och innovation, säger Anders Jarfors, professor i material och tillverkning – gjutning vid Tekniska Högskolan (JTH) och ordförande för LMT 2025.
Konferensen, som hållits i 20 år, är ett viktigt forum för internationellt kunskapsutbyte. Bland föreläsarna fanns Alan Luo, professor vid Ohio University, som lyfte fram den öppna
atmosfären och de många konstruktiva diskussionerna.
– Här får man se vad andra forskare gör, och debatterna leder till nya perspektiv och samarbeten som stärker hela branschen, säger Alan Luo. Läs mer på https://ju.se/ center/spark/nyheter/ news/2025-06-19-varldsledande-experter-delade-forskning-och-utveckling.html
– gjutning vid Jönköping University, var ordförande för LMT 2025.
European Aluminium uppmanar EU:s energiministrar att vidta snabba åtgärder för att möjliggöra en helt elektrifierad aluminiumvärdekedja. Trots att primäraluminium redan produceras med el, betalar europeiska producenter två till fyra gånger högre elpriser än konkurrenter i USA och Kina – vilket hotar både produktion och framtida investeringar.
Organisationen föreslår fyra nyckelåtgärder:
1. Inför statligt stöd och riskreducering för att koppla
förnybar el till industrins baslast.
2. Ge ekonomiskt stöd till drift (OPEX) och investeringar (CAPEX) i elektrifieringsteknik.
3. Säkerställ att efterfrågeflexibilitet är frivillig och rättvist ersatt.
4. Förbättra elnätens effektivitet och fördela kostnaderna rättvist mellan användare.
Läs brevet till EU:s energiministrar här.
Fördubbla din effektivitet - Gema OptiCenter® All-in-One OC11
Systemet med OptiSpray All-in-One pumpteknik och dubbla OptiSpeeder (pulverbehållare). Flexibiliteten på att lackera samtidigt som målaren förbereder nästa kulör tack vare två pulverbehållare parallellt i ett OptiCenter11
Hansen-Icoma AB | Fabriksgatan 5B | 331 35 Värnamo +46 370 515 490 | info@hansen-icoma se
som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren
tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
Advanced anodizing and conversion coating technology for aluminum
Approved processes for aluminum light weight applications for:
• Automotive
• Architecture
• Aerospace
For more information, please contact us at: macdermidenthone.com/industrial
© 2020 MacDermid Enthone.
Mette Boye Sørensen, platschef för Hydros strängpressningsanläggning
Inviger ny press i Tønder
Hydro markerar 50 år av aluminiumproduktion i Danmark med invigningen av en ny, energieffektiv strängpress i Tønder. Investeringen på 29 miljoner euro är den största på platsen på flera år och ska stärka företagets position som leverantör till den europeiska fordonsindustrin.
Den nya 12-tums Presezzi-presssen, en av de största i Norden, används för tillverkning av lätta och hållbara aluminiumprofiler till bland annat krockhanteringssystem och strukturella delar i karosser. Sats-
ningen omfattar också nya byggnader, en helautomatiserad bearbetningslinje och en halvautomatisk förpackningslinje.
– Investeringen ger oss större kapacitet att betjäna bilindustrin, särskilt elbilssegmentet, och bidrar till att säkra vår framtid i Tønder, säger Mette Boye Sørensen, platschef för Hydros strängpressningsanläggning.
Hon framhåller också att den nya presshallen är byggd med fokus på arbetsmiljö och trivsel.
– Vi har valt ljusa färger och öppna ytor i pressområdet för att skapa en modern arbetsplats där medarbetarna känner stolthet och
framtidstro, säger hon.
Hydro har funnits i Danmark sedan 1975 och är landets enda tillverkare av strängpressat aluminium. Tillsammans med företagets röranläggning tvärs över gatan på Hydrovej sysselsätter Hydro mer än 700 personer i regionen. All energi som används i de danska anläggningarna kommer från förnybara källor.
– Vi ser fram emot att fortsätta bidra till den gröna omställningen och leverera komponenter med lägre koldioxidavtryck till våra kunder, säger Ole Thisted, chef för aluminiumrörsanläggningen i Tønder.
Som en del av sitt samhällsengagemang samarbetar Hydro även med skolor och utbildningscentra i södra Jylland, bland annat Alu Science Center vid Tønder Gymnasium och Mind Factory by ECCO. Syftet är att väcka intresse för design, teknik och hållbar produktion bland unga.
– Att ge tillbaka till samhället är en del av vårt arv här i Tønder. Genom att stödja unga människor investerar vi också i framtidens kompetenser, säger Jens Sandahl Sørensen, innovations- och teknikdirektör för Hydro Precision Tubing Europe.
Efter en längre period av stark tillväxt har Hansen-Icoma tagit nästa steg och flyttat in i nya, större lokaler i Värnamo.
I samband med invigningen bjöd företaget in kunder och samarbetspartners till öppet hus – ett evenemang som lockade närmare 150 besökare.
Vd Carl-Adam Wittbäck i Hansen-Icomas nya lokaler i Värnamo. Öppet hus-evenemanget lockade närmare 150 besökare från hela branschen.
Manfred Brunner, styrelseordförande i Assars Industri AB, vid den nya pulverlackeringsroboten med Mimic-funktion som minskat pulverförbrukningen avsevärt.
En av besökarna provar Mimic-teknologin under öppet hus – systemet där en mänsklig operatör ”målar” en detalj medan kameror registrerar rörelsen och omvandlar den till ett robotprogram.
Vi kunde inte föreställa oss ett så stort intresse, berättar vd Carl-Adam Wittbäck. Intresset för vårt testlabb och möjligheten att se Mimic-roboten i drift var över all förväntan.
I de nya lokalerna har Hansen-Icoma byggt upp ett testlabb för flexibel lackering, där man installerat en robotlösning integrerad med Gemas mjukvara och Nordbo Robotics Mimic-funktion. Det gör det möjligt för kunder att skapa och testa egna målningsprogram under realistiska förhållanden innan installation i den egna produktionen. Mimic-teknologin bygger på att en mänsklig operatör ”målar” en detalj, medan kameror registrerar rörelsen och omvandlar den till ett robotprogram. Det innebär att avancerad robotmålning kan programmeras snabbt och utan traditionell
kodning – något som väckte stort intresse under dagen.
Flera av Hansen-Icomas leverantörer fanns på plats, liksom representanter från Gema, Nordbo Robotics och Universal Robots. Besökarna kunde även följa med till två närliggande kunder – Assars Industri AB och BLS AB – för att se tekniken i praktisk drift.
Hos Assars Industri i Hillerstorp visades en pulverlackeringsrobot med Mimic-funktion i full produktion. Vi togs emot av styrelseordförande Manfred Brunner, som berättade om bakgrunden till investeringen.
– Vi såg en möjlighet att både öka effektiviteten och förbättra arbetsmiljön, säger Manfred Brunner. Efter bara några veckor har vi nått en utnyttjandegrad på omkring 90 procent, vilket var vårt mål från början.
Robotlösningen har redan resulterat i avsevärd minskning
av pulverförbrukningen, vilket har märkbar effekt på både kostnader och miljöpåverkan. Enligt Manfred har investeringen även gjort företaget mer attraktivt som arbetsgivare, eftersom enformiga moment minskat och personalen fått mer tid för kvalitetsarbete och förbättringar i måleriet.
– Att roboten kan jobba kontinuerligt utan pauser ökar vår kapacitet, men den stora vinsten ligger i stabilare kvalitet och bättre kontroll, tillägger han.
Öppet hus-dagen visade tydligt att intresset för automation inom pulverlackering ökar snabbt. Med sitt nya testlabb och möjlighet till praktiska tester ger Hansen-Icoma kunderna ett verktyg för att utvärdera och optimera sina processer innan investering. Det stärker både kunskapsutbytet och förutsättningarna för mer effektiv produktion i branschen.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
Dagens snabba utveckling, speciellt när det gäller utvecklandet av nya produkter, går mot en process som blir mer och mer digital, det vill säga den tänkta produkten bedöms med utgångspunkt från digital information, datorgenererade bilder med mera. Det är oftast när man anser att produkten är ”färdigutvecklad”, när resultatet är klart, som man tar fram den fysiska produkten genom att till exempel använda 3D-skrivare.
Risken med detta är att man har kommit så långt i framtagningsprocessen att det blir både kostsamt och komplicerat att ändra något. Ett väldigt bra exempel på hur det går till när det blir bra även i en utvecklingsprocess, är de arbetssätt som bland annat bilindustrin använder. Man tar fram fysiska produkter under hela processen för att säkerställa att allt är rätt.
Man har tillgång till den senaste tekniken i alla led, digitala verktyg och 3D-skrivarprocesser med flera men man använder fortfarande analoga processer när man fattar alla de delbeslut som föregår slutligt val. Men hur gör man och varför?
När vi utvecklar nya produkter vill vi ta reda på att de slutliga resultatet verkligen accepteras och förhoppningsvis köps av den tänkta användaren – kunden.
Text av Dag Holmgren · Foto av Kalle Sanner
Från designerns skisser tar experter fram modeller, ofta i lera, som man sedan kan bedöma och framför allt ganska enkelt kan ändra med utgångspunkt från vad olika beslutsfattare tycker.
Jonas Almgren, chef över Physical Modelling på Volvo Cars, anser att leran är ett komplement till de digitala verktygen för att förfina processen och för att ledningen ska förstå vad man beslutar om. Man tillverkar allt i bilen från scratch.
Att designa en ny bil är ett taktilt hantverk och efter så många år i yrket känner jag direkt i fingrarna om en form funkar eller inte.
Tom Joyce, lermodellör
Varenda liten knapp, ventil eller armstöd måste tas fram på något sätt. Detta är ett hantverk där de olika kompetenserna förenas. Det är viktigt att hela tiden kontrollera att man är på rätt väg, då måste man kunna se och ta på produkten!
Det är lera som ger designen dess själ
Fördelen med fysiska lermodeller är att man snabbt och tydligt ser hur en produkt, i detta fall bilen, förändras. Det handlar om några timmar. Och det ideala med en fysisk lerbil är att det inte går att dölja något. Precis allting avslöjas direkt!
– Så länge vi köper en bil med hjärtat kommer lermodeller att efterfrågas. Det är så vi fungerar. De digitala verktygen blir hela tiden bättre, men jag tror ändå inte att de
fullt ut kan ersätta en lermodell. I slutändan är ändå bilen en fysisk produkt, säger Jonas Almgren..
Vad kan övrig industri lära av detta?
Vi måste förstå att alla de beslut som fattas i de val man gör, bygger på känslor. Det är detta som jag vid flera tidigare tillfällen skrivit om i tidningen.
Jag har den bestämda uppfattningen att många snabbt snöar in på teknik och glömmer den som ska använda produkten.
Det är viktigt att under hela utvecklingsprocessen vara observant på de detaljer som skapar helheten. Alla delar måste leda mot samma mål, kommunicera samma formspråk. Även tekniken måste kommunicera med hela produkten.
Insidan ska kommunicera utsidan på samma sätt som utsidan ska kommunicera insidan.
När helheten är rätt kommer användaren enklare förstå och ta till sig produkten och kanske även tycka om den!
Om företagen lyckas ta fram produkter som användaren – kunden kommer att gilla – tycka om – är möjligheterna till framgång naturligtvis större. Då måste man veta vad kundens behov är och se till att detta behov tillgodoses.
Läs gärna Volvos artikel "En själ av lera" på https://www.volvocars. com/se/edit/artikel/en-sj-l-av-lera Jag kommer tillbaka till professor Jonas Löfgrens tanke: Glöm bort själva produkten, tänk i stället på vad produkten kan göra för dig.
En vägvisare behövs i diskussionen runt produktpass. Det är idag svårt att följa en riktning vid beräkning av växthuseffekten av en aluminiumkomponent.
Vd Bryne
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Digitala produktpass (DPP) är på tapeten för alla producerande företag. Ett produktpass ska innehålla produktspecifik information som är relevant för att främja cirkularitet och hållbarhet, med uppgifter som reparerbarhet, mängd återvunnet material, miljöavtryck och innehåll av kemiska ämnen. Detta påverkar också aluminiumprodukter. Vanligtvis står råvarubelastningen för ett produktpass för mellan 50 och 80 % av totala emissionen av växthusgaser för en aluminiumprodukt, men ibland näst intill 0 %. Ja, du läste rätt – aluminiumråvaran orsakar i vissa produktpass inga växthusgaser. Hur kan det bli så? Det ska vi reda ut här. Häng med.
Att tillverka primär, dvs jungfrulig, aluminium genererar höga emissioner av växthusgaser. I själva verket finns det många fler gaser än koldioxid som påverkar växthuseffekten och det är den totala effekten av dessa gaser beskrivs med koldioxidekvivalenter, CO2e. En emissionsfaktor (EF) beskriver hur många gram växthusgaser som emitteras vid tillverkning av ett gram råvara och har enheten gramCO2/gram. Primärtillverkad aluminium har en EF, i globalt medelvärde, på 16. Om elen som används i elektrolytprocessen kommer från förnyelsebara energikällor blir EF 6. Kommer elen från kolkraft blir EF över 20, och ett globalt medelvärde ger därför en EF på 16 gCO2e/g.
Dessa värden används när du ska beräkna ett produktpass för en produkt som tillverkas av primär aluminium.
Emissioner från processkrot
När aluminiumprodukter tillverkas så kommer aluminiumskot att genereras. Skrot som kommer från tillverkning av aluminiumkomponenter, som till exempel växellådor som har sorterats bort i produktionsprocessen, eller spån från maskinbearbetningen, är processkrot, som också kallas pre-konsumentskrot, nytt skot, eller prompt skrot. Detta skrot hamnar inte på kommunens återvinningsstation utan går direkt till nästa användning utan att passera en användningsfas.
Processkrot, som faller från tillverkningen, blir aldrig en produkt utan återanvänds som ny råvara i en annan produkt, utan att ha varit en produkt. Man kan alltså inte prata om att processkrot kommer från en livscykel eftersom detta aluminium aldrig haft något liv som produkt. En vanlig missuppfattning är runt begreppet återvunna material, som innefattar både End-of-Life (EoL)
och processkrot. Detta har orsakat många missuppfattningar, och fortfarande gör, därför pratar vi här om processkrot och EoL-skrot i stället för i termer om återvunnet aluminium. Återvinningsprocessen liksom återvinningsgraden är olika för dessa skrotsorter och ska därför behandlas olika.
Processkrot uppkommer i alla världens produktionskedjor och
har ett råvaruinnehåll som motsvaras snittet för all producerad aluminium. Processkrot består av cirka 20 % aluminium som tidigare har varit i bruk (EoL-skot) och 80 % jungfruligt aluminium. Som alla vet så kräver återvinning mindre energi än att tillverka jungfrulig aluminium. Att återvunna aluminium skapar normalt mindre än 2 gCO2e/g återvunnen råvara. Vi kan räkna fram en EF också för processkrot. Innehållet består till 80 % av primäraluminium som har EF på 16 respektive 6 gCO2/g, och 20 % av återvunnet aluminium med en EF på 2 gCO2e/g vilket blir en total EF för processkrot på cirka 13 gCO2e/g (globalt medelvärde) respektive 5 gCO2e/g (förnyelsebar el). Man kan lätt tro att denna mängd växthusgas ska deklareras i ett produktpass för en produkt som tillverkas med processkrot som råvara, men idag sätter man antingen ett värde mycket nära noll eller sätter man samma värde som för jungfruligt aluminium. Mer om det strax. Utöver utsläpp av CO2e för råvaran så tillkommer i ett produktpass emissioner från alla andra tillsatser, produkter och energiformer som används vid tillverkningen av den specifika produkten. Men här fokuserar vi endast på råvarans bidrag i ett produktpass.
En växellåda i en bil används under sitt liv, tills den skrotas, för att växla kraften från motorn till drivhjulen när personer eller gods ska transporteras. Ett datorchassi används för att hålla ihop komponenterna i en dator tills, fram tills den en dag läggs i elektronikåtervinningen. Detta skrot kallar vi för EoL-skrot eftersom det har avslutat livet det producerats för, som del av en bil eller dator i ex-
emplen ovan. EF för EoL är svårare att beräkna eftersom vi här behöver ta hänsyn till återvinningsgrad (hur stor andel av de producerade producera som verkligen återvinns) och faktorer som metallutbyte (hur stor del av den ursprungliga aluminiumet som faktiskt återvinns). För att göra förenklade beräkningar används därför olika allokeringar.
När man gör en klimatberäkning på en produkt, till exempel en livscykelanalys för användning i ett produktpass, så görs vissa så kallade allokeringar. Exempelvis görs ofta en allokering i omfång, eller ”cut-off”, som det heter på fackspråk. Det vill säga att man bestämmer i vilken livscykel man ska allokera växthusemissioner från råvarutillverkningen. Om, till exempel, ett datorhus tillverkas från en valsad plåt och 60 % av plåten blir till spån så kommer datorhuset med cut-off få ta emissionen för 100 % av materialet, trots att 60 % är processkrot som återvinns som råvara till en annan produkt. Med cut-off så allokeras emissionen till den fas som införskaffar materialet. Därmed blir det extremt viktigt att optimera materialutnyttjningen så att så lite som möjligt blir skrot och så mycket som möjligt av råvaran blir produkt, eftersom råvarans hela emissionen allokeras till produktionen. Man säger då att 100 % av emissionen från råvaran vid tillverkning av en produkt med cut-off blir allokerad till produkten. På motsvarande sätt så kan man med cut-off inte tillgodoräkna den del av produkten som återvinns efter produktens livsslut, utan precis som med processkrot, så bär tillverkningen av datorhusen också belastningen från också det EoL-skrot från de, i framtiden, återvunna datorhusen.
Processkrot från stansning är en fin råvara, som kommer sorterad och ren direkt från producent. Ingen sortering eller preparation behövs för detta processkrot.
Per definitionen gäller för cut-off att där en EoL-skrot faller, det vill säga vid det tillfälle där den blir skrot, sätts EF till noll. Vad som händer EoL-skrotet härnäst är insamling av skrot, därefter sortering och preparering, med en hel del transporter fram och tillbaka, för att sist omsmältas innan det blir en råvara på nytt. EF för processkrot nollas precis som EoL-skrot där det faller, men processkrot däremot behöver inte samlas in eller sorteras utan hålls separerat i den container där den faller. Processtegen för skrot för att bli en ny råvara tillför processteg som var och en tillför emissioner. Av de tillkommande emissionerna så är omsmältningen av skrot den absolut största tillskottet av växthusgaser och är betydligt större än insamling och preparering av skrot. EF för en råvara baserad på skrot med cut-off är därmed liten, men aldrig noll. Den stora effekten av att tillämpa cut-off för återvunna material är
dock att förluster i återvinningsprocessen inte tillför ett större utsläppsvärde. Det blir därmed inga ökade emissioner av dåliga preparationsprocesser av skrot eller gamla smältprocesser när delar av det återvunna material förbrukas och aldrig blir en ny råvara igen. I en växthusgasberäkning med cut-off blir det därmed oväsentligt om det är en modern smältteknik eller gamla ugnar med höga materialförluster. Endast vilken energiförbrukning och typ av energibärare kommer spela roll. Ekonomiskt så blir det så klart fortfarande dyrare att bränna upp delar av råvaran, men ur ett växthusperspektiv spelar det ingen roll, trots att det i verkligheten är den största utsläppsfaktorn vid tillverkning av återvunna aluminiumprodukter. Eftersom processkrot inte kommer från en tidigare produkt (som haft ett liv) anser vissa att processkrot inte omfattas av cut-off-allokeringen. Istället sätts EF för processkrot
Under användningsfasen av en produkt kan delar av aluminiumet förbrukas. För bilkylare korroderar ytan så förlusten från användningen är hög.
till samma värde som för en jungfruligt tillverkad råvara. På grund av termförvirring runt återvinningsbegreppet så räknas EF för processkrot med cut-off på två lika sätt – som ett värde nära noll och fullt värde.
Den andra förekommande allokeringen kallas undviken last (avoided burden) och förkortas här UL. Tillverkningen av en komponent tar endast den del av lasten som produkten använder. I exemplet ovan med datorhus där 60 % av råvaran bearbetas bort så får samma produkt med allokeringen UL ta upp 40 % av råvarulasten. De 60 % som återvinns som processkrot tar med sig sin last till nästa tillverkningscykel. I detta fall måste man alltså ha koll på vad som är processkrot eftersom denna råvara ger en belastning, likvärdig med råvaran som köptes in för att tillverka datorhuset.
Den dag datorhuset har avslutat sitt liv och skrotas så kommer skro-
tet också behålla sin EF. Vid återvinning så finns det ett antal produkter som inte insamlas för återvinning utan försvinner på vägen. Vid UL kommer produkten endast belastas för den andel som inte återvinns eller på andra sätt förbrukas under produktens livslängd, medan det EoL-skrot som återvinns tar med sig sin börda till nästa livscykel. Svårigheten vid denna typ av allokering är att veta hur stor andel, av till exempel ett datorhus som återvinns efter EoL och hur stor del av denna produkts råvara som har förbrukats under sitt liv. Att ta reda på hur stor andel av aluminiumet som har förbrukats genom till exempel korrosion är oftast enklare men för produkter med lång livslängd och som kanske också exporteras, är det svårt att veta hur mycket av produkterna som en dag återvinns. För UL spelar materialutnyttjandet i tillverkningen mindre roll, eftersom du endast får en börda motsvande din produkt. Om 40 % av
materialet utnyttjas vid framställningen av en produkt så får du med UL 40 % i börda. Man kan därmed säga att UL inte främjar processutnyttjandet, men ekonomiskt så får man såklart betala för 100 % av råvaruinköpet, så materialförluster kommer även med UL att vara viktiga. För användare av återvunna material så blir dock bördan mycket högre än vid cut-off eftersom värdet på skrotråvaran går från noll till en EF för den återvunna råvaran som är högre än för primäraluminium. Den högre EF kommer från tillskottet av emissioner från preparering, transport och omsmältning. För UL så spelar återvinningsprocessen stor roll och en minskning i sorterings- och omsmältningsförluster har rejäl påverkan på produktpasset. Med UL så kommer även EoL-skrot att få ett CO2e värde större än med cut-off. En svårighet är att förluster för EoL-skrot ger olika allokeringar beroende om de kommer från tillverkningsprocessen, användarfasen eller återvinningsfasen. För tillverknings- och användarförluster ska bördan ligga på produkten, men om det är från insamling, sortering, preparering eller omsmältning så ska bördan ligga på EoL-skrotet. Oavsett hur beräkningen görs så kommer även EoL-skrotet för UL ha med sig en börda som läggs på nästa produkts livskedja.
Hos råvaruleverantörerna finns det idag två olika sätt att tänka på växthusgaser för processkrot – och det är antingen att sätta noll börda eller full börda. Det finns råvarutillverkare som förespråkar den ena modellen och andra företag som förespråkar den andra. Hur man ser på processkrot är, vad jag vet, inte
standardiserat i någon ISO-norm utan normen säger att så länge som en leverantör berättar hur man har gjort sin allokering så är det korrekt. Ett ganska uppenbart problem som infinner sig för aluminiumprodukter blir när man ska jämföra två olika leverantörer. I och med att råvaran har den absolut största påverkan på ett produktpass så skapar valbarheten en osäkerhet i miljöavtrycket i ett produktpass. Det kräver att varje produktpassberäkning görs av en expert som går igenom varje underleverantörs beräkningar och bekräftar att samtliga leverantörer använder samma beräkningsmetod. Det gör att kostnaderna för att ta fram ett produktpass kommer bli oerhört kostsamma, och trots att stora belopp läggs på konsulthjälp så är det högst osäkert att två produktpass från två olika konsulter kommer att kunna jämföras.
Jag tror att det blir ganska självklart att varken cut-off eller UL är bra modeller att basera ett produktpass på så är det valbarheten som skapar det verkliga problemet. Cut-off tar bort det som är viktigt i en beräkning och lägger all last på primära aluminium, vilket gör att leverantörer av återvunna material förespråkar denna modell eftersom ingen last läggs på återvunnet aluminium. UL, å andra sidan, uppmuntrar inte till återvinning och är dagens beräkningsprogram svårt att räkna på EF för EoL-skrot. Därför förespråka leverantörer av primära legeringar denna metod. En metod som diskuteras i Bryssel är Circular-footprint-formula (CFF) som är en kombination av de båda allokeringsmetoderna ovan, där man också tar hänsyn till process och EoL-skrot. Det kommer att krävas en solig vårdag för att skriva om, och än mer att orka läsa.
Råvarutillverkare använder olika emissionsfaktorer för processkrot från noll till samma värde som primäraluminium
av Torbjörn Larsson
Starkt bokningsläge inför nästa års mässa i Düsseldorf
Den svenska paviljongen på ALUMINIUM 2026 samlar Profilgruppen Extrusions AB, Holsby Metall AB, Interal AB, Ahlins i Habo AB och Klarvik AB. Montern är utformad som en gemensam mötesplats med café, sittplatser och ytor för mingel och nätverkande mellan utställare och besökare.
Med ett år kvar till öppningen är ALUMINIUM
2026 redan till 90 procent fullbokad.
Den internatio-
nella fackmässan, som arrangeras 6–8 oktober 2026 i Düsseldorf, bekräftar därmed sitt starka grepp som den viktigaste mötesplatsen för den globala aluminiumindustrin.
Arrangören RX introducerar flera nyheter inför nästa upplaga. En ny
Hall 7a kommer att samla företag inom området halvfabrikat och blir samtidigt värd för den tre dagar långa ALUMINIUM Conference, som genomförs tillsammans med Aluminium Deutschland.
En annan nyhet är Sustainability & Recycling Conference, ett fristående forum i samarbete med CRU, där fokus ligger på cirkulär ekonomi, återvinningsteknik och hållbara produktionsmetoder. I samma hall inrättas även en särskild utställningsyta och mötesplats för företag som erbjuder lösningar inom hållbarhet och resurseffektivitet.
De etablerade temapaviljongerna för Foundry, Primary och Surface återkommer även 2026 och erbjuder riktade forum för gjuterier, primärproducenter och företag inom ytteknik och valsning. Dessutom återkommer Women with Metal Awards, som uppmärksammar kvinnliga förebilder och prestationer i branschen.
Vid föregående mässa samlades 819 utställare från 54 länder och över 20 000 besökare från 100 nationer. Intresset inför 2026 års evenemang visar på fortsatt stark framtidstro i en industri som spelar en central roll i den globala energi- och klimatomställningen.
Sverige deltar med en gemensam Svensk Paviljong, ett samarbete mellan Svenskt Aluminium och Aluminium Scandinavia. Syftet är att synliggöra svenska företag, stärka exportmöjligheterna och skapa en gemensam plattform för svenska aktörer inom aluminiumsektorn.
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
Nu kommer ni nog tycka att jag är självgod och ego centrerad då denna krönika handlar om min syn på svenska investeringar i ny teknik, men det är den verkligheten jag lever i så häng med. Bakgrunden är att vi på firman har utvecklat en process som gör tillverkningen av så kallade Giga castings mer kostnadseffektiv och just nu går det som tåget med tester och utveckling. Lite skrytsamt så har vi +70 % av världens bilföretag i olika utvecklingsskeden så det ser rätt ljust ut.
Den nya bildesignen är bra för oss, men tämligen katastrofal för andra som levt på utrustning för att bygga ICE bilar då EV's innebär färre svetsar, mindre maskinbearbetning och mindre automation, ja mindre av allt kan man nog säga. I sammanfattning förlorar en rad företag affärsomsättning på den design som Mr. Elon Musk hittade på och som alla nu kopierar i en rasande fart. Men vari ligger då mitt gnäll? Jo för vi som litet företag insåg att vi behövde en partner och delägare som kunde ge oss stabilitet och en bas att jobba vidare ifrån så det fixade vi men vem blev det?
Jo ett utländskt bolag. Förvisso i vår bransch då de tillverkar själva pressgjutningsmaskinen men lite i efterhand undrar man ju varför ingen som måste ha insett vilken påverkan elbilarna kommer att få för deras affärer kom på idén att ersätta förlorat affär med den som vi bidrar med?
Konkret pratar vi om affärsutveckling, det vill säga förmågan att följa en förändring i marknaden och hitta nya affärsmöjligheter. Inte enkelt men troligen mycket nödvändigt nu när EV penetrationen går raskt framåt och europeisk biltillverkning har tappat positionen som nummer 1. Fler borde fråga sig hur man ersätter förlorad volym men också på de möjligheter som uppstår när ny teknik skall kombineras med nya byggsätt och designs.
Jag kanske har missuppfattat det hela men i alla de diskussioner jag sitter i med biltillverkare på tre kontinenter så känns det lite konstigt för mig att vi inte ens pratar om detta. Men det skrämmer mig mer
att inte svenska företag hör av sig för att ta en kaffe på svenskt manér och helt enkelt pratar om det som händer och hur kan vi göra affärer ihop. Jag tolkar som att vi tappat lite av vårt en gång så stolta svenska affärssinne som byggde på smarta ingenjörslösningar.
Men jag kan ha fel, jag hoppas att jag har fel då jag är en stolt svensk som vill se oss tillverka grejer och utrustningar som folk vill ha och behöver nu och i framtiden som ger oss en industri att leva med och på så tycker du att jag har fel så hör av dig så tar vi den där koppen kaffe och pratar om hur vi kan jobba fram fler svenska krusbär, förlåt, produkter tillsammans.
Teslas skapade en ny typ av chassidesign med stora gjutna fram- och baksektioner samt ett bärande batteripaket i mitten. Denna så kallade ”Giga Casting”-teknik förändrar bilindustrin i grunden – med färre komponenter, mindre bearbetning och helt nya krav på leverantörerna.
Där ute på marknaden är ni alla konkurrenter. Men när vi samlas som bransch är det härligt att se och höra den enighet som finns runt de frågor som berör oss gemensamt och som har möjlighet att driva svensk aluminiumindustri framåt.
Nu var det alltså dags för 2025 års upplaga av Aluminiumdagarna och samlades branschen på Ombergs Golf Resort utanför Ödeshög. Man brukar säga ”alla var där” och det stämde i stort. Branschen slöt upp för att ta del av information om de utmaningar svensk aluminiumindustri står inför, övriga branschnyheter
och, på alla sätt, en trevlig branschsamvaro.
Kortfattat, och kopplat till bilderna, gavs nedan områden utrymme på Aluminiumdagarna; Vår ordförande, Henrik Futtrup, hälsade deltagarna välkomna och gav en kort bild av värdet av att träffas i branschen.
Undertecknad gav sedan en kortfattad bild av vad Svenskt Aluminium vill stå för och det värde vi hoppas ge våra medlemsföretag.
Svenskt Aluminium har ett fördjupat samarbete med Jönköping University och Jönköpings Tekniska Högskola. Kerstin Johanssen från JTH presenteradede olika samar-
betsformerna GRACE och SPARK och utbildningsprojektet CIRCUMET. Vi uppmanar våra medlemsföretag att hålla utkik på information runt dessa som vi är säkra på skapar mervärde för våra företag.
”Finlands sak är vår” – hette det ju! I norra Finland pågår ett projekt för ny produktion av primäraluminium. Torbjörn Sternsjö, CEO för Arctial, gav oss en presentation av projektet som – om allt går som planerat – kommer producera 500 kton primäraluminium förhoppningsvis någon gång 2028/29.
Vårt forskningsprogram Svenskt Aluminium har tillsammans med Gruv-, stål- och gjuteriindustrin rullar på. Niclas Dahlström från LTU Business och tillika ansvarig för arbetspaketet ”Social Innovation” gav oss en lägesrapport och tryckte samtidigt på, det för branschen kanske något annorlunda område ”Social Innovation”, som fokuserar på relationerna mellan Industri-Samhälle och Teknik-människa. Lite nytt för oss alla men något som kanske länge förbisetts?!
Vi hade denna gång äran och nöjet att gästas av European Aluminiums Director General – Paul Voss – som gav oss en utblick i ”Aluminium-Europa” och mycket av det politiska spel som sker i Bryssel. Svenskt Aluminium har ett mycket gott samarbete med European Aluminium som samtidigt är ett stort stöd i många frågor.
På Volvo i Göteborg pågår ett jättearbete med ny teknik för ”Giga-casting”. Johan Svenningstorp från Volvo Group berättade om projektet och hur det kommer påverka den svenska aluminiumindustrin.
Svenskt Aluminium arbetar med Agenda 2025 som verksamhetsbas. Nu är vi i 2025 och det är dags att blicka framåt. Arbetet med Agenda
Några av de fantastiska föreläsarna under Aluminiumdagarna 2025.
2030 har därför påbörjats, ett arbete som leds av Lars Gustafsson (med lång erfarenhet från flera positioner i svensk aluminiumindustri . Styrelseledamot och numera ”senior advisor” för Svenskt Aluminium.
Under kaffepaus gjordes en ”miniworkshop” där medlemmarna fick ge sina synpunkter på vad Agenda 2030 borde innehålla.
Att hitta nya medarbetare (med rätt kompetens) till vår industri är ett stort problem som bara blir större och större. Pensionsavgångar gör att mycket erfarenhet ”går hem” betyder att vi måst bli bättre på att attrahera ny kompetens. Anette Johansson från JTH har varit projektledare för KOMPET som avslutades 2025 och följt upp med en ny förstudie i ämnet (LOKOMET) som hon berättade om för oss.
Som ett resultat av KOMPET finns nu en handbok som alla konferensdeltagare fick med sig ett exemplar av.
Den gröna omställningen ställer
också krav på vår industri att vid de facto mäter på rätt sätt. Thomas Liljenfors och hans företag Bryne presenterade det verktyg Bryne tagit fram för att få med alla parametrar när man t.ex. mäter sin verksamhets CO2-påverkan.
I programmet Metalliska Material och nu även i Swedish Metals & Minerals är SWERIM en viktig samarbetspartner när det gäller ansökningar till – och drivande av – nya forskningsprojekt. Joacim Hagström, aluminiumansvarig på SWERIM, presenterade SWERIMS verksamhet och möjligheter att bistå svensk aluminiumindustri tillsammans med Ulf Sjöström och Tania Irebo Schwartz 2026 är det återigen dags för Europas (och kanske en av världens) största internationella aluminiummässa i Düsseldorf. Våra nordiska grannar har deltagit där flera år men Sverige har, med undantag av våra större internationella företag – Hydro och Gränges - lyst med sin frånvaro.
Men 2026 kommer fler av våra svenska företag vara där. Torbjörn Larsson (styrelseledamot i Svenskt Aluminium och cheif editor för vår branschtidning Aluminium Scandinavia) har samlat sex svenska aluminiumföretag till en samlingsmonter under svensk flagg och presenterade upplägget.
Efter dag ett var det dags för mingel och middag och – inte minst – utdelandet av Stora Aluminiumpriset 2024.
Priset gick till Holsby Metall och mottogs av en stolt Mikael Fasth, VD på Holsby Metall.
Motiveringen löd; Motiveringen löd:
”Holsby Metall tilldelas Stora Aluminiumpriset för att under det senaste decenniet utvecklat sin aluminiumverksamhet till en central del av företaget. Genom modiga investeringar, hållbarhetsfokus och nära kundsamarbete har Holsby Metall stärkt aluminiums roll i svensk industri.”
Efter prisutdelning serverades deltagarna en fantastisk middag och kvällens musikaliska överraskning blev en uppskattad musik-quiz framförd av skönsjungande Emilia Milton. Fortsättning i baren med många, intressanta och roliga diskussioner om och kring vår bransch.
Prisutdelningen av Stora Aluminiunpriset till Holsby Metall. På bilden syns Henrik Futtrup, Mikael Fasth och Lars-Inge Arwidson.
Dags för dag två;
Det finns många liknelser mellan idrott och näringsliv. Därför var det speciellt roligt att presentera Richard Nyhlin – idag sportchef för HV71 – men före det lång erfarenhet från vår bransch hos både Sapa/ Hydro och Profilgruppen. Richard gjorde kopplingarna under parollen ”Laget före jaget”. Mycket uppskattat och underhållande.
Vi lever i en orolig omvärld med konflikter runt om i världen. Vår industri måste vara förberedda på att läget kan förvärras. Man brukar säga ”Hoppas på det bästa med förbered för det värsta”. Frida Pamliden från Svenskt Näringsliv berättade om Svenskt Näringslivs och MSB’s förberedelser och rekommendationer gällande svensk industri och gav många goda råd för våra företag att förbereda. En tankeställare!
AI är här – vare sig vi vill eller inte och är redan en del av vår vardag. Även svensk industri måste vara vakna för introduktionen av AI i våra processer. Ett företag i Sverige som kommit långt på området är Uddeholm. Erik Hallin har varit ansvarig för AI-utvecklingen på Uddeholm och berättade om de utmaningar man hanterat men också lyckats med användandet av AI-tekniken i sina processer.
Konferensen avslutades med en presentation av Niclas Lindqvist från HiTech som i januari 2026 startar sin yrkeshögskoleverksamhet i Vetlanda. HiTech gör nu det vår industri länge efterfrågat – En industrinära utbildningsverksamhet direkt koppla till den kompetens vår industri behöver. Viktigt budskap till deltagarna är att detta inte är en ”lokal” angelägenhet. Oavsett var i landet man befinner sig skall man kunna vända sig till HiTech avsedd både för nya unga studenter men
också vidareutbildning av befintlig personal.
Här avslutades den teoretiska delen av Aluminiumdagarna men eftersom vi befann oss på en Golf Resort var det oundvikligt att vi avslutade vi konferensen med 18 deltagare som gjorde upp om ”Swedish Aluminium Golf Trophy”. Vi hade otrolig tur med vädret och banan av
sagolik. Grattis till vinnaren av 2025 års upplaga – Jesper Lüning från Hydro - som tog hem vandringspriset.
Avslutningsvis – Ett stort tack till alla deltagare och föreläsare som gjorde dagarna i Omberg till vad det blev. Jag ser fram emot att se er alla igen i september 2026.
Under branschmötet Aluminiumdagarna, 16 september, på Ombergs Golf Resort mottog Holsby Metall årets Stora Aluminiumpris.
Motiveringen löd: ”Holsby Metall tilldelas Stora Aluminiumpriset för att under det senaste decenniet utvecklat sin aluminiumverksamhet till en central del av företaget. Genom modiga investeringar, hållbarhetsfokus och nära kundsamarbete har Holsby Metall stärkt aluminiums roll i svensk industri.”
Holsby Metall har de senaste åren vuxit till en
av Nordens mest erfarna tillverkare av smidda aluminiumdetaljer. Företaget omsätter i dag cirka 280 miljoner kronor och har tydligt satt aluminium i centrum för sin framtida utveckling.
– Även om det är min kompanjon Simon Nilsson och jag som leder företaget så är detta pris till vår fantastiska personal, som varje dag brinner för arbetet och de lösningar vi skapar för våra kunder, säger vd Mikael Fasth.
Svenskt Aluminiums styrelseordförande Henrik
Futtrup betonade vid utdelningen prisets betydelse för branschen:
– Holsby Metall visar hur långsiktighet, innovationskraft och kundnära utveckling kan stärka svensk aluminiumindustri. De är ett föredöme när det gäller att kombinera teknik, affärsmässighet och hållbarhet.
Läs mer om Holsby Metall och deras resa i vårt reportage: Holsby Metall – från mässing till aluminium.
Kommer ni ihåg det gamla uttrycket 100 miljoner mygg, Norrland är fantastiskt. Lite längre ner ska jag komma tillbaks till det, men först kan jag konstatera att det varit LME vecka igen och med det pingvininvasion i London dvs ett antal tusen män i smoking och en GT i handen. Jag var inte där men jag kan gissa att det var en hel del snack om Trump och hans lynnes inverkan på metallmarknaden. Kanske även en del som funderade över ädelmetallernas styrka samtidigt som aktiemarknaden är stark. Rent historiskt brukar guldet stärkas när riskaptiten minskar, men nu går ju Bitcoin, Tech och diverse annat starkt så riskaptit råder det ingen brist på. Ändå är ädelmetallerna i topp.
I topp är även metallpremierna i USA och i oktober har Midwest premierna för aluminium noterat nya toppar runt 1 700 dollar per ton, det är upp 250 procent sedan årsskiftet. Även i Europa är premierna upp men relativt blygsamt + 46 procent till 240–250 dollar. En siffra som däremot sviktat är Kanadas export av aluminium till USA, även om det är inte är så mycket som man kunnat tro, -22 procent jan-aug till 1,4 Mton. Fast då ska man komma ihåg att det var först i juni som de 50-procentiga tarifferna började gälla och att det innan dess hade skickats över extra mycket metall för att hinna få över så mycket som möjligt innan tullhöjningen. Till Europa har exporten samtidigt däremot nästan fördubblats. På senare tid tycks det dock som om vindarna börjar att vända och de buffertlager som lades upp i USA under våren och försommaren för att hinna före tariffhöjningen börjar nu sina. Några officiella siffror för de senaste månaderna har inte ännu
släppts men mycket talar för att leveranserna från Kanada in i USA nu åter börjar komma igång. Och varför skulle de inte det, för var ifrån skall annars USA ta metallen som behövs för tillverkningsindustrin. Skrot säger säkert någon och det är klart att skrot kan täcka upp för en del av bristen, men bara en del för det hela blir ju en fråga om legeringar och renhet. Att USA exporterar så mycket skrot som man gör har även en förklaring i att man inte har tillräcklig kapacitet att själva ta hand om all återvinning inom landet.
Farsen med de amerikanska metallpriserna gör att jag börjar tänka på de norrländska myggorna. Trump vill ju att amerikanen ska köpa amerikanskt och tar till alla möjliga medel för att få detta att gå igång. Höjda priser på importerade varor gör ju att tricket kan lyckas, men höjda priser på importerade insatsvaror (som metaller) är kanske inte lika smart. Höjda priser gör även att konsumenten har mindre att köpa nästa vara för så det riskerar då att hämma vidare konsumtion. Trump vill även att dollarn ska försvagas så att amerikanska varor blir billigare i utlandet (tex Kanada), men då man först har höjt priset pga. tariffer blir den amerikanska produkten kanske
inte lika lockande för kanadensaren eller svensken för den delen att köpa. Det senaste som jag har hört är att priset på en normalutrustad amerikansk Ford F-150 pickup ska ha gått upp med 10 000 dollar i år. F-150:an är storsäljaren i USA men 100 000 SEK upp på ett år gör nog inte många så glada. En annan anekdot är om den schweiziska armbandsuret som har 44 olika tariffer baserat på komponenterna i klockan. 10 000 dollar upp för en Pickup, Trump är fantastisk! För att byta ämne så kan jag meddela att Nordural på Island har drabbats av produktionsstopp och 2/3 av produktionen ligger nere. Det här motsvarar ett produktionsbortfall på 213 tton på årsbasis men det är oklart hur länge stoppet kommer att vara. Det tycks vara någon form av el fel, och att döma av kommentarerna i marknaden så är oron stor för att stilleståndet blir långvarigt, kanske mer än ett halvår och man befarar att ugnarna frusit. Marknaden har direkt tagit ett kliv upp och handlas över 2 800 dollar. Då Nordural räknas som ”grön” aluminium kan detta även få effekt på intresset för att betala upp för grön metall. Ett långvarigt stopp hos Nordural kan få marknaden att ändra skepnad så var på er vakt framöver..
Foliebollen som dras över knivseggen.
Myt, nödknep eller smart vardagstrick?
En slö kniv i köket kan göra även den enklaste matlagning frustrerande.
Men vad gör man när knivslipen ligger längst in i lådan – eller inte finns alls? På nätet florerar ett populärt tips: att slipa knivar och saxar med vanlig aluminiumfolie.
Så fungerar tricket
Metoden är enkel. Riv av ett ark folie och knöla ihop det till en boll. Dra sedan foliebollen utmed knivseggen 10–15 gånger, med ett lätt tryck och i samma riktning som du skulle stryka ett bryne. Folien hjälper till att putsa bort små ojämnheter och ge eggen en tillfällig skärpa.
Sax som klipper i aluminiumfolie.
För saxar fungerar principen liknande: vik ett ark aluminiumfolie några gånger och klipp sedan remsan i små bitar. Varje klipp hjälper till att räta till och putsa eggen på bladen. Efter 10–15 klipp kan saxen ofta kännas märkbart vassare.
Vad säger experterna?
Aluminiumfolie är för mjukt för att ge en verklig slipning – stålet i både knivar och saxar är betydligt hårdare. Effekten liknar snarare honing, alltså att eggen riktas upp snarare än slipas om. För vardagsbruk kan resultatet märkas, men effekten
är kortvarig.
Om kniven eller saxen däremot är rejält sliten eller har hack i eggen krävs riktiga verktyg: slipsten, strigel eller en manuell eller elektrisk slip.
Slutsats
Att slipa knivar eller saxar med aluminiumfolie är inte en mirakelmetod, men ett enkelt sätt att snabbt fräscha upp eggen när inget bättre finns till hands. Det är mer ett tillfälligt nödknep än en riktig slipning.
Kort sagt: Folien kan hjälpa i stunden – men vill du ha verklig skärpa, ta fram slipstenen..
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HPG AB
Industriv 6, 845 94 Hackås
Tel: 072-353 30 16
Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6 175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SCHLÖTTER SVENSKA AB
Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning
Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Holsby Metall AB Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
HPG AB
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
HPG AB
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Plåt, lackerad
Profiler, rör Alutrade AB
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Profiler, special
Alu-S AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Förgyllning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkromning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkoppring
Brink Förnicklingsfabriken AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB
Kemisk förnickling med teflonimpregnering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering
A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering Chemetall AB Coventya AB Schlötter Svenska AB
Avfettning
Chemetall AB Coventya AB
Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
Ytbehandlingsanläggningar
Schlötter Svenska AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kemisk polering
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se