Blå Stjärnan nr 4 2022

Innehåll

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se

Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45

Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41

Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg, Paola Squassina

Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se

Upplaga: 6 500

Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning Manusstopp 1-2023 Vecka 9 9 januari

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

Stora frågor om vår livsmiljö

I dessa tider tycker jag att merparten av de nyheter som rapporteras är av den väldigt tråkiga sorten. Krig, svält, inflation, energikris – listan kan göras lång. Men det som i mitt tycke är allvarligast är hur vi hanterar miljön, djur och natur. De skador som vi orsakar kan ta generationer att reparera, i vissa fall kommer det inte ens att gå att vrida tillbaka klockan.

Parisavtalet säger att den globala temperaturökningen ska ligga på max 2 grader och att den ska vara som mest 1,5 grader 2030. Redan idag är vi uppe på en ökning på 1,6 grader. Det innebär omfattande extremväder och höjning av havsnivån, troligen även så småningom här hos oss. Forskarna tror att vi kan vara uppe i 3 grader varmare klimat före sekelskiftet. Det finns inga säkra beräkningar för vad som kommer att hända i en 3 grader varmare värld, men man tror att hela regioner kan bli obeboeliga. Sjuttiofem procent av jordens olika arter riskerar att utrotas under de närmaste århundradena. I Sverige är 4 746 arter rödlistade, av dessa är 2 249 klassade som hotade.

Den största anledningen till att dessa och många flera arter är utrotningshotade, är den stora förändringen som lantbruket har genomgått de senaste 200 åren. Det handlar till exempel om utdikning av våtmarker och stora marker – monokulturer – där man odlar samma sorts grödor, utan

områden för vilda djur att ta skydd. Att vi använder och exploaterar stora arealer för industrier, vägar och bostadsområden gör att växter och djur trängs ut och får ett mindre område att leva på.

Vår förändring av naturen började i mindre skala för ungefär ettusen år sedan. Då blev klimatet kallare och de som hade djur tvingades ha dem inne under vintern och förstås då samla vinterfoder till dem. På så sätt fick man tillgång till gödsel, samlat på ett ställe under vintern, och då startade egentligen förändringen och effektiviseringen som har fortsatt och lett fram till dagens jordbruk. Idag är man medveten om problemen, och genom olika bidrag kan lantbrukarna jobba med bevarande av hagmark med biologisk mångfald och bra miljöer för viltet. Utdikade marker görs om till våtmarker igen, ett exempel på detta är Hornborgasjön i Västergötland.

Vad vill jag då säga med detta? Kanske att även om det ser väldigt mörkt ut nu för klimatet, så får vi inte ge upp. Flera länder –Indien, Australien och Indonesien – som har stora problem med att lägga om sin energiproduktion har nu lovat att minska sin CO2-påverkan med 40–50 procent till 2030. I Sverige har många stora företag, bland andra Volvo, SSAB och LKAB, gått samman för att påverka riksdagen. Man vill snabbare få tillstånd och möjligheter att forska och ta fram nya klimatvänliga

produkter, tillverkningsprocesser och CO2-fri energiproduktion. Att kunna vara först på världsmarknaden med dessa produkter skulle kunna ge Sverige en stor ökad export.

Du läsa nyheterna inom klimatområdet genom att prenumerera gratis på det digitala ”Klimatbrevet” på svt.se.

Hoppas att du får en fin jul och en lagom kall vinter 2023.

RIKSSTÄMMAN 2023

Svenska Blå Stjärnans Riksstämma hålls 5-7 maj 2023 i Uddevalla. Vill du nominera någon till Centralstyrelsen, CST? Då ska du skicka in din nominering till valberedningen@svenskablastjarnan.se.

Nomineringarna ska innehålla en skriftlig motivering till varför du vill att den du föreslår ska väljas in i CST. Personen måste ha tackat ja till att bli nominerad innan. Nomineringarna ska vara inne senast 31 mars.

Elisabeth Olofsson

Riksstjärnchef/ordförande

Hundars hemliga handlingar

Forskningen om hundars beteende, tankar och känsloliv har tagit stora kliv under de senaste tjugo åren, men mycket förblir oförklarat. Det handlar inte om konstiga beteenden, utan sådant varenda hundägare känner igen. Följ med på en kort resa genom några av de underligheter som förbryllar vetenskapen.

TEXT: PER JENSEN, PROFESSOR I ETOLOGI

ÄTA GRÄS

Alla som gått på promenad med en hund har nog upplevt att den då och då blir som besatt av att äta gräs. Något märkligt, det handlar ju om ett i grunden köttätande rovdjur.

Den vanligaste uppfattningen bland hundägare tycks vara att det beror på att hunden är dålig i magen, mår illa och behöver kräkas. Men i de allra flesta fall där hundar sätter i sig gräs är de inte det minsta sjuka och bara sällan kräks de efteråt.

En teori hävdar att gräsätandet kan motverka parasiter. En del andra djur använder nämligen blad till att ”rensa tarmarna”. En annan möjlighet är att det kan vara ett sätt att stimulera tarmarnas rörlighet och förbättra avföringen. Det är ju skälet till att vi själva uppmanas att äta mycket fibrer.

Kanske kan gräsätandet ibland lindra för en hund som mår illa, men det är inte den viktigaste förklaringen. Vad det egentligen handlar om, det är än så länge hundarnas egen hemlighet.

ÄTA BAJS

Ibland äter hundar betydligt mer obehagliga saker än gräs. Då tänker jag på hur girigt många kastar sig över bajs. Så länge det handlar om rådjursspillning och harpluttar är det väl inte så farligt, men när de mumsar på kattbajs, hundlort eller till och med människoavföring blir det svårare att acceptera. Vi människor skyr avföring eftersom den kan innehålla farliga bakterier och parasiter och evolutionen har därför fått oss att äcklas av lukten. Men många andra djur måste faktiskt äta sin egen spillning. Harar, marsvin och en del andra djur låter en del av avföringen passera två gånger genom tarmsystemet för att tillgodogöra sig så mycket näring som möjligt. För tikar är det livsviktigt att äta avföring när hon har valpar. Det är så hon håller rent i lyan eller valplådan genom att slicka valparna rena i rumpan och sätta i sig det de producerar. Kanske är det osmakliga bajsätandet på promenader en rest av det, ett beteende som spiller över också i andra situationer.

Kanske är förklaringen en helt annan. På en del håll i världen städar kringstrykande hundar upp latriner och rännstenar och kan till och med ses slicka småbarn rena i baken efter förrättat värv. Vissa forskare har föreslagit att renhållningen kan ha varit ett viktigt skäl till att våra förfäder en gång i tiden domesticerade vargen. Hundarna fick lite extra protein och människorna blev av med avskrädet. Win-win helt enkelt.

RULLA SIG I STANK

En hund som stöter på ett ruttet fågelkadaver eller en hög med grävlingsbajs kan ha mycket svårt att stå emot impulsen att rulla sig i stanken. Den här önskan att dofta annorlunda delar de med många andra arter. Getter och hjortar kissar sig själva i ansiktet, apor smetar in sig med krossade larver och människor spenderar många miljarder varje år på parfymer. Men ingen vet varför. Vissa har hävdat att det kan vara ett sätt att maskera egenlukten så att hunden lättare skulle kunna smyga sig på byten – ett arv från vargförfäderna. Men det är inte särskilt troligt. En annan teori är att det handlar om statusmarkering mot andra hundar. I så fall ett arv från vargen som inte leder till annat än ett oönskat bad, men hos förfadern kan det kanske vara ett sätt att få lite extra pondus.

SOVA

Det enskilda beteende som upptar mest tid för en hund, liksom för en människa, är att sova. Alla djurarter som studerats sover, så det är uppenbart att det måste fylla ett viktigt behov. Problemet är bara att ingen vet vilket det skulle kunna vara. Sömnbehovet skiljer sig mellan olika arter och också mellan individer. En genomsnittlig hund sover mellan åtta och sexton timmar per dygn. Under sömnen går hundar, liksom andra arter, igenom en serie olika faser som upprepas med ett par timmars mellanrum. En av dem kallas REM-sömn och det är då vi människor drömmer. Allt tyder på att hundarna gör detsamma även om de inte kan berätta om det. Men hjärnaktiviteten är densamma hos en hund under REM-sömn som hos en människa så allt tyder på att de upplever liknande surrealistiska filmliknande sekvenser som vi själva gör när vi drömmer.

Ingen vet som sagt varför djur sover, men en teori är att det handlar om att städa upp i nervsystemet. Det är mycket information som tas in under tiden man är vaken och kanske blir nervcellerna helt enkelt utmattade och behöver återhämtning. Det kan också vara orsaken till att nya kunskaper befästs under sömnen. Det en hund lärt sig sitter helt enkelt bättre efter en god natts sömn.

lika positiv som riktigt gott godis. Hundar har en särskild lekmarkör, den välkända ”lekbugningen”. Med hjälp av den talar hunden om att de beteenden hunden strax kommer att ägna sig åt inte är på allvar. Sedan kan hunden riskfritt bitas och brottas utan att det missförstås.

SPÄNNANDE HEMLIGHETER

Trots att vi haft hundar i 15 000 år har de många hemligheter som forskningen ännu inte lyckats avslöja. Här har jag skrivit om några exempel, men vi skulle kunna lägga till många fler. Varför vissa hundar vickar på huvudet när man pratar med dem eller varför de gäspar är andra exempel på sådant vi inte kan förklara helt och hållet.

Forskarna kommer garanterat inte att vara sysslolösa framöver.

LEKA

När hunden inte sover eller äter är det troligt att den leker, ytterligare något vi inte kan förklara fullt ut. Kanske handlar det om att öva på beteenden som behövs i andra sammanhang. Mest leker unga djur, men hos både hundar och människor är det vanligt också i vuxen ålder.

Djur leker bara när de är avslappnade, friska och fria från stress. Lek är också självbelönande, det vill säga leken upplevs lustfylld i sig själv. Det är därför man kan erbjuda sin hund en stunds dragkamp som belöning när man tränar. Leken är ofta

I början av nästa år kommer Per Jensens nya bok ”Hundens hemligheter” ut. Där kan du läsa mer om beteenden hos ”människans bästa vän” som vetenskapen har svårt att förklara.

I nästa nummer av tidningen kommer det finnas med ett erbjudande för medlemmar i Svenska Blå Stjärnan att köpa boken till ett specialpris.

”Djur leker bara när de är avslappnade, friska och fria från stress”

Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Här tillsammans med finska lapphunden Lukas. Foto: Mona Jensen

Flera tusen sällskapsdjur har flytt från Ukraina till Sverige det senaste året.

Så har det gått med sällskapsdjuren som flytt från Ukraina

Kort efter att Ryssland invaderat Ukraina gav EU-kommissionen direktiv om att införselkraven för sällskapsdjur skulle lättas för dem som flyr från kriget. Då fick Jordbruksverket förändra och skala upp sitt arbete för att rabies inte ska komma till Sverige ordentligt. Idag kan man konstatera att den fruktade sjukdomen inte kommit hit, men hur har man arbetat och vad har hänt med djuren från Ukraina som flytt till Sverige?

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

En vecka efter att Ryssland invaderat Ukraina införde EU-kommissionen ett så kallat force majeure-undantag. Det innebär att EU-länder lättade på införselkraven för sällskapsdjur från Ukraina. Undantaget gäller för hundar och katter som flyr från Ukraina med sina ägare, alltså inte för till exempel djur som samlats in vid räddningsinsatser. Rabies finns i Ukraina och normalt sett avlivas eller avvisas djur med oklar rabiesstatus som kommer därifrån. Idag, under brinnande krig, kan sällskapsdjur från Ukraina släppas in i unionen även om resehandlingar med uppgifter om rabiesvaccinering är ofullständiga eller saknas. Detta av humanitära skäl – familjedjur betyder ofta oerhört mycket i svåra situationer, inte minst för barn.

– Det här var en helt ny situation för oss och i början var det svårt att veta hur stort det skulle bli. Man kan konstatera att vi lagt ner stora resurser på det och fått prioritera ner på annat. Vårt fokus har varit att förhindra att rabies kommer in i landet – det har vi bidragit med och fortsätter att bidra till, säger Maria Ekengard, chef för Djurvälfärdsenheten på Jordbruksverket.

– Sedan har det här varit en svår kommunikativ fråga. Sannolikheten för att något av sällskapsdjuren från Ukraina som flytt från kriget med sina ägare ska ta in rabies i Sverige bedöms vara låg. Men skulle sjukdomen komma hit skulle konsekvenserna bli enorma. Det går inte att gå ut och säga att det inte finns någon risk alls, samtidigt vill man inte att folk ska få bilden att alla sällskapsdjur från Ukraina

är livsfarliga.

NYNÄSHAMN OCH KARLSKRONA

Jordbruksverket har arbetat för att rabies inte ska komma till Sverige på olika sätt. Bland annat startade man så kallade operativa ledningscentraler i Nynäshamn och Karlskrona, för flyktingar som kom med färja dit. Där var veterinärer i tjänst som undersökte sällskapsdjur från Ukraina, gick igenom ID och dokumentation om rabiesvaccinering, gjorde riskbedömningar och id-märkte djur. Svenska Blå Stjärnan hade en viktig roll i båda hamnarna. Många av organisationens medlemmar hjälpte flyktingar med sällskapsdjur att fylla i nödvändiga blanketter från Jordbruksverket och dela ut viktig information. De hjälpte också till med att ta flyktingarna och deras djur till

Foto: Rasulov /Shutterstock

veterinärstationen och se till att kösystemet till den fungerade.

– Jag har själv varit på plats i både Nynäshamn och Karlskrona och där såg jag hur frivilliga från Svenska Blå Stjärnan (Nynäshamn och Karlskrona) och Svenska Brukshundklubben (Karlskrona) på ett väldigt tryggt men ändå tydligt sätt hjälpte och tog hand om flyktingarna. Det kändes jättebra när jag såg det, säger Maria Ekengard.

MÅNGA VÄGAR FÖR ATT NÅ UT

Men en klar majoritet av flyktingarna med djur har inte kommit via Nynäshamn eller Karlskrona – de måste nås på annat sätt för att se till att de låter undersöka sina djur hos svensk veterinär.

– För att lösa det har vi bland annat jobbat med Migrationsverket och sett till att deras personal får information, fram till sommaren var det de som hade mest kontakt med flyktingarna. Vi har arbetat för att Sveriges veterinärer ska vara väl medvetna om situationen och veta vad de ska göra när flyktingar från Ukraina besöker dem. Vi har också jobbat väldigt mycket med att få ut information på vår hemsida och på Facebook, som också finns på ukrainska, där vi bland annat förklarar vad flyktingar från Ukraina som kommer till

Sverige med sällskapsdjur behöver göra. Vi har även varit i kontakt med ideella krafter som arbetar med att hjälpa flyktingar, för att få deras hjälp att informera om att det är viktigt att ta sitt djur till veterinär, säger Maria Ekengard.

SMUGGELHUNDAR DEN STORA RISKEN Från krigsutbrottet fram till en bit in i oktober har det fattats beslut om vad som ska hända med ungefär 1 200 sällskapsdjur från Ukraina. Av dessa har cirka 900 fått hemisolering. Det innebär att de hålls isolerade från djur och människor på den adress där de bor. I 27 fall fattades beslut om ”isolering under officiell tillsyn”, det vill säga att djuren sätts i karantän på en anläggning där Jordbruksverket upphandlat platser. Två djur avlivades.

– Ser man på de djur som kommit hit från Ukraina handlar det om välhållna sällskapsdjur som bott med sina familjer, och sannolikheten för att något av djuren ska ha rabies bedöms alltså som låg. Samtidigt skulle, som sagt, konsekvensen om ett av djuren har sjukdomen kunna bli enorm, säger Maria Ekengard.

– Men man ska veta att den stora risken för att rabies ska komma hit är smuggelhundar som förs in i Sverige från olika länder med falska veterinärintyg. Inte

djuren som kommit med sin familj från Ukraina efter att kriget bröt ut.

ARBETET FORTSÄTTER

I mars kom drygt 27 000 ukrainska flyktingar till Sverige. Men flyktingströmmen sinade snart och redan i juni låg siffran på några tusen. I slutet av juni stängde de operativa ledningscentralerna i Nynäshamn och Karlskrona – de kan dock öppna igen med kort varsel om läget förändras.

Men även om situationen lugnat ner sig fortsätter arbetet med att hålla rabies borta från Sverige och hjälpa ukrainska flyktingar med sällskapsdjur.

– Enligt de uppskattningar som gjorts har mellan fem och tio procent av flyktingarna från Ukraina med sig sina sällskapsdjur. Det gör att det fortfarande finns mellan 2 000 och 4 000 djur i Sverige som inte fångats upp. För oss är det väldigt viktigt att få fler flyktingar att söka upp veterinär med sina sällskapsdjur. Vi fortsätter arbeta med våra samarbetspartners och vi har gått ut med information till landets kommuner för att nå ut till fler, säger Maria Ekengard.

Bilden till vänster: Inifrån Svenska Blå Stjärnans tält i Nynäshamn. I förgrunden viktiga blanketter, i bakgrunden djurfoder. Bilden till höger visar busskur i Nynäshamn med viktig information på ukrainska. Foto: Pontus Ljunghill

Hur kan jag skydda mina hästar mot kvarka?

Den fruktade kvarkan är en av de äldsta beskrivna hästsjukdomarna. Alla som drabbats vet hur ledsen och orolig man blir, hur hårt det kan drabba hästarna och att det ofta tar lång tid för dem att bli smittfria. Frågan är: Hade lidandet kunnat förebyggas?

TEXT: GITTAN GRÖNDAHL, TF STATSVETERINÄR OCH FORSKARE I KVARKA, SVA

Det gamla ordspråket ”an ounce of prevention is better than a pound of cure” betyder att ”pyttelite förebyggande är bättre än jättemycket behandling”, vilket precis stämmer in på kvarka. Det finns inte någon klockren behandling. Allt måste gå ut på att förebygga smitta. Genom forskning har vi faktiskt nu den kunskap vi behöver för att inga fler hästar ska behöva bli sjuka i kvarka. Men kommer hästägare att agera på den kunskapen?

VAD ÄR KVARKA?

Hästar med kvarka får ofta feber, snuva, hosta, svårt att äta och svälja och kan få andnöd. Varfyllda och ömmande bölder sväller upp i halsen och huvudet och spricker inåt eller utåt, med fula sår. Ibland ses en mildare sjukdom, som en enkel förkylning eller feber. Det finns också allvarliga och dödliga komplikationer som anasarka och kastad kvarka. Kvarka orsakas av den mycket smittsamma bakterien Streptococcus equi subspecies equi (S. equi) som invaderar hästens lymfknutor i huvudet. För diagnos tar veterinären prover från luftvägarna. Det är svårt att stoppa kvarka hos den redan sjuka hästen.

Penicillin används i vissa fall, men sjukdomen kan komma tillbaka efter behandling.

OFTA NYINKÖPTA HÄSTAR

Kvarka är en anmälningspliktig sjukdom. Den är vanlig i många länder som vi köper hästar från. De senaste tio åren förekom 617 svenska utbrott. Många gånger startade de med en nyinköpt häst, ofta importerad. Hästen kan ha smittats under sin långa väg till sitt nya hem. Eller den kan ha varit

tar måste avlivas. Det är då man börjar inse att förebyggande åtgärder hade varit värda insatsen de kräver.

HUR MAN BRYTER SMITTVÄGAR

I akut skede är snor, hosta och var från bölder fulla av kvarkabakterier. Smitta sker genom direktkontakt mellan hästar. Bakterien överförs också genom indirekt kontakt, till exempel via skötare, hinkar och utrustning. Kvarka smittar dock inte särskilt långt genom luften.

en tyst smittbärare, som på grund av stress vid flytt börjat sprida mer av sina annars ganska vilande bakterier. Eftersom det ofta är flera sjuka i varje utbrott, så har tusentals svenska hästar genomgått kvarka. Många verksamheter har genomlidit stora ekonomiska förluster från avbrott. En del ridskolor har en avbrottsförsäkring som ger ersättning i högst 45 dagar, men den tiden räcker inte alltid och alla kostnader ersätts inte. En del häs-

Det är jobbigt, men inte omöjligt, att begränsa spridningen av kvarka inom en gård. På djursjukhus, där alla vet hur man ska bete sig, är det sällsynt att kvarka sprids. Det finns också goda exempel på vanliga stall som lyckats begränsa kvarka till den först insjuknade hästen, genom att vidta rätt åtgärder direkt och vara noggranna.

För att bryta smittspridning måste sjuka hästar isoleras från direkt och indirekt kontakt med andra hästar, ensamma eller i små grupper. Sjuka hästar bör isoleras i sex veckor efter sista symptom. Så få personer som möjligt ska hantera dem. Alla måste byta kläder och skor och desinfektera sina händer innan de går till en annan

” I akut skede är snor, hosta och var från bölder fulla av kvarkabakterier”

FOTO: JEANETTE FLENSBURH

hästgrupp. Friska hästar som kan ha smittats isoleras för observation i minst tre veckor.

TYSTA SMITTBÄRARE

Hästar som till synes har tillfrisknat från kvarka blir ofta bärare av bakterien, S equi, under veckor, månader eller ibland år. Om hästen inte har yttre symptom kallas den tyst (eller asymptomatisk) smittbärare. Bakterien kan ofta påvisas med endoskopi och provtagning av luftsäckarna i halsen eller med upprepade nässköljprover. Ibland sitter infektionen i stället i bihålorna. Det är möjligt att behandla kroniska smittbärare med sköljningar och penicillin. De flesta renar sig dock själva utan behandling efter ytterligare några månader.

I ett forskningsprojekt som jag lett från SVA kunde vi se att de flesta undersökta tillfrisknade hästar fortfarande bar på en liten mängd bakterier både efter tre och sex veckors isolering. I studien, där vi provtog tolv hästar upprepade gånger, var det bara två som var helt smittfria inom fyra månader.

En tyst smittbärare blir oftast inte akut sjuk själv igen. Det finns en viss smittrisk även om den rekommenderade isoleringstiden om sex veckor har passerat, om hästen till exempel delar vattenkärl eller umgås tätt ihop med nya, ovaccinerade hästar utan immunitet mot kvarka.

De tysta smittbärarna kan emellanåt överföra bakterier. Vad som sedan händer avgörs av balansen mellan smittdos och immunitet:

1. Hur många bakterier utsöndras, nås så kallad smittdos?

2. Hur nära och långvarig kontakt har hästarna, lyckas smittdosen ta sig över?

3. Vilken motståndskraft har den andra hästen, är den helt mottaglig, eller immun genom till exempel vaccination?

När den nya hästen fått i sig bakterien kan den i sin tur antingen bli akut sjuk, få en lindrig infektion eller lyckas bekämpa infektionen utan några symptom. Att vissa hästar som infekteras av tysta smittbärare sedan i sin tur själva blir tysta smittbärare

– Gittan Gröndahl

kunde vi visa i vår forskningsstudie. Det säkraste är att alla är vaccinerade mot kvarka.

HANTERING AV NYA HÄSTAR

En lämplig smittskyddsrutin är att hålla uppsikt på nya hästar på anläggningen i karantän i tre veckor. På denna tid hinner de flesta infektionssjukdomar visa sig.

Ett avskilt välkomststall kan vara en eller ett par uteboxar med kläd- och skobyte, handhygien och desinfektion i anslutning. Man bör helst bara ta emot hästar som är grundvaccinerade mot influensa och kvarka. Om hästen är ovaccinerad, kan den med fördel stanna i karantänen tills den fått de två första sprutorna i grundskyddet. En särskild riskgrupp för smitta är hästar som haft ökad närkontakt med smittämnen eller har ett påverkat immunförsvar. Exempel på stressfaktorer som kan sätta ned immunförsvaret och få smittor att ta fart är längre resor och byten av stall, foder, hästkompisar och hantering av nya människor.

Säkrast är att tillämpa karantän för alla nya hästar, men som allra minst bör det göras för nedanstående riskgrupper:

• Hästar från handelsstall, auktioner och andra stall med stor genomströmning av hästar

• Hästar som åkt med kommersiella transporter

• Hästar som transporterats länge den senaste tiden (över åtta timmar)

• Ovaccinerade hästar

• Unga hästar (upp till fem år)

• Hästar som tagit ut sig fysiskt

VACCIN KAN STOPPA KVARKAN

Sedan 2022 finns ett intramuskulärt vaccin (vaccin som injiceras i en muskel) mot kvarka i Sverige. Många väljer att ge tre grundvaccinationer, eftersom det visats ge ett mycket bra skydd mot sjukdom hos hästar som sedan infekterades med en hög dos kvarkabakterier. Framtida studier kommer att svara på om årlig vaccinering är bäst därefter, eller om vaccin kanske kan ge längre immunitet. Vaccination är verkligen ett exempel på att ”An ounce of prevention is

than a pound of cure”.

better

”En lämplig smittskyddsrutin är att hålla uppsikt på nya hästar på anläggningen i karantän i tre veckor.”

Foto: Göran Ekeberg / AddLight

Expertens tips om hur du skyddar dina hobbyhöns mot smittor

Det senaste året har Europa varit hårdare drabbat av fågelinfluensa än någonsin tidigare – samtidigt skaffar allt fler svenskar hobbyhöns. Vi har pratat med Åsa Odelros, rådgivare för ekologisk fjäderfä, om vad du som har eller funderar på att skaffa hobbyhöns ska tänka på för att hålla smittor borta från hönsgården.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Rekordmycket fågelinfluensa i Europa senaste året

FOTO:COTTONBRO STUDIOS/PEXELS

INFÖR KÖPET

– När man för första gången köper höns kanske en del vill ha som en liten ”blombukett” med olika färger och olika raser – och att man då behöver vända sig till flera olika försäljare. Det avråder jag ifrån. Det är alltid bäst att köpa från ett ställe, som man har haft en del kontakt med innan. Och att man har man varit där och hälsat på och själv sett att försäljaren har god ordning och värnar om att djuren ska vara fria från smitta. Riskerna att det finns smitta i din besättning blir större om du köper dina höns från flera olika ställen, säger Åsa Odelros, rådgivare för ekologisk fjäderfä och ordförande för Svenska Blå Stjärnan Gävleborg.

Ibland får människor som funderar på att köpa hobbyhöns rådet att testa på så kallade sommarhöns innan. Sommarhöns är ”prova på-höns” man hyr under sommaren för att se om det ger så mycket mersmak att man vill bli hönsägare permanent.

– Jag tycker inte att sommarhöns är någon bra idé, av smittskyddsskäl. I stället behöver man se till att man är väl förberedd när man skaffar höns på andra sätt. Det handlar bland annat om att vara ordentligt påläst om hur man sköter den lilla hönshållningen på ett bra sätt, tar reda på vilka regler som gäller och kanske skaffar sig en mentor, någon som redan har höns och som har kunskap och erfarenhet för att ge råd, säger Åsa Odelros.

– När man skaffar sommarhöns lånar man dem i kanske tre eller fyra månader. Sedan ska man lämna tillbaka dem när de varit i en annan miljö med andra smittor och virus i luften. Då blir det en smittblandning som inte är bra för den som hyr ut hönsen.

STORSTÄDNING I HÖNSHUSET

Det är viktigt att ha ett hönshus som är tillräckligt stort så att man kan gå in i det och ha ett litet utrymme där man kan förvara foder och redskap. Det är inte minst viktigt vid den årliga storstädningen, som Åsa Odelros rekommenderar alla hobbyhönsägare att göra.

– I den årliga storstädningen ingår bland annat att man röjer ut hönshuset, dammsuger för att få bort kvalster och annat, byter ut sittpinnar och

lagar sådant som är trasigt och målar om där det behövs. Då behöver det vara tillräckligt stort så att man kan gå in och arbeta i det – det är inte praktiskt att ha ett hönshus som man inte kommer in i och där man måste stå utanför för att sköta hönsen. Om man torrstädar först och sedan våtstädar, till exempel med högtryckstvätt, ska man se till att det är supertorrt innan man tar in hönorna igen. En fuktig miljö stimulerar bland annat bakterier och kvalster, säger hon.

– När man ska storstäda behöver man flytta hönorna. Där har många ett mindre, flyttbart hönshus de kan använda. En del använder en hundkoja om de har en liten flock, där de kan ha hönsen tillfälligt.

Utöver den årliga storstädningen ska man givetvis se till att det är rent, snyggt och torrt i hönshuset året om.

HYGIENGRÄNS

Att se till att ditt hönshus är tätt är viktigt för att hindra möss och vilda fåglar, som kan föra smitta med sig, från att komma in.

– Tänk förebyggande. Bygg tätt. Möss och råttor söker sig gärna till värphönsfoder och trivs i ett hönshus på hösten och vintern – de har det jättebra där. Säkra för att hålla dem och vilda fåglar borta, säger Åsa Odelros. Men det är inte bara möss och vilda fåglar som kan dra in smitta i hönshuset – det gäller även människor.

restriktiv med att ta in dem i hönshuset – det kan räcka med att de får stå i dörröppningen och kika in eller titta på hönsen utomhus. Och när man tar emot besökare ska de också byta till rena överdragskläder och rena skor eller stövlar.

RASTGÅRDEN

Det är också av stor vikt att hålla smittor borta när hönsen är utomhus i rastgården – även där behöver man tänka på hur man så långt det är möjligt håller till exempel vilda fåglar och möss borta.

– Jag förespråkar att man har en hygiengräns, den kan till exempel vara vid dörröppningen till förrummet till själva hönshuset. Där byter man till nya, rena överdragskläder och skor innan man går in i hönshuset för att städa eller pyssla. Det kan ju till exempel vara så att man varit i stadsmiljö där det finns duvor i närheten som kan bära på smittor – då ser jag till att ta på mig ”hönsstället” innan jag besöker mina höns, säger Åsa Odelros. – Har man besökare ska man vara

– Utfodra inte dina tamhöns utomhus, låt dem gå in i hönshuset och få sin mat där. Ställer man ut en massa foder utomhus kan det locka till sig både smågnagare och vilda fåglar. Och då är det lätt att få in smittor – det kan vara allt från kvalster till bakterier eller virussjukdomar, säger Åsa Odelros.

Det finns även olika sätt man kan stängsla av rastgården på, för att skydda sina höns mot objudna gäster.

– Det ska också vara ganska torrt och fint i rastgården. Nära hönshuset ska

”Utfodra inte dina tamhöns utomhus, låt dem gå in i hönshuset och få sin mat där.”

Det är alltid bäst att köpa sina hobbyhöns från ett ställe. Foto: Monika Kubala/Unsplash

man ha sand eller grus, höns gillar att sandbada. Då är det viktigt att till och från byta ut det översta skiktet och fylla på med ny sand, av hygieniska skäl.

FODER OCH VATTEN

Det är viktigt att foder och vatten håller god hygienisk kvalitet. Fodertråg och vattenanordning ska göras rena och hållas fräscha. Förvara foder i tunna eller liknande med lock.

AVLIVNING OCH DÖDA DJUR

Ett mindre roligt ämne man som hobbyhönsägare behöver ha bra koll på är vad man ska göra om djuren dör eller blir sjuka så att de måste avlivas. – Det står tydligt i Djurskyddslagen att det är mitt ansvar som djurägare att om någon av mina hönor behöver avlivas, ska jag se till att det sker utan att den utsätts för onödigt lidande eller obehag. De ska bland annat ha bedövning först och avblodning sedan. Har man inte tillräckliga kunskaper själv för att göra det, ska man se till att man har någon att vända sig till – det kan kanske vara en jägare som bor i närheten som kan det här med att avliva fåglar. Man måste också veta vem man ska kontakta om en höna blir sjuk och hängig, säger Åsa Odelros. Det finns också regler om hur döda fjäderfän ska tas om hand och destrueras på ett säkert sätt.

KUNSKAP A OCH O

Den här texten handlar om att skydda sina fåglar från smittor. Men att ha hobbyhöns handlar givetvis om så mycket mer. Ska man skaffa hobbyhöns är det A och O att man verkligen har de rätta kunskaperna för det. Åsa Odelros trycker bland annat på att det är viktigt att vara väl påläst om hur man sköter den lilla hobbyhönsbesättningen, och är det möjligt är det mycket bra att skaffa en mentor med stor erfarenhet på området. Det är också viktigt att ha ordentlig koll på vilka lagar och regler som gäller. Det kan till exempel vara att veta vad Djurskyddslagen och andra regelverk kräver, men också att man ofta behöver ansöka hos kommunen om man vill ha hobbyhöns.

– Var beredd på att du som liten hönshållare också omfattas av alla lagar

och regler om hur man måste sköta sina djur, säger Åsa Odelros. På Jordbruksverkets hemsida finns mycket matnyttig information för dig som har eller vill skaffa hobbyhöns. Där hittar du också info om aktuella smittutbrott och vilka restriktioner som gäller för djurbesättningar i drabbade områden.

ALLT FLER VILL HA HOBBYHÖNS

I oktober 2022 hade 17 270 ”aktörer” som har hobbyhöns registrerat sig hos Jordbruksverket. Eftersom det inte var krav på att registrera hobbyhöns före oktober 2021 har Jordbruksverket ingen statistik på hur utvecklingen varit under längre tid. De senaste åren har dock svensk media rapporterat flitigt om hur landets kommuner tar emot allt fler ansökningar från folk som vill skaffa hobbyhöns. Tidningen Blå Stjärnan har kontaktat tre kommuner och bett om statistik. Utifrån den kan man utläsa att Norrköpings kommun tog emot två ansökningar från folk som bor i detaljplanerat område och som ville skaffa hobbyhöns 2018, jämfört med 12 stycken 2021. I Stockholms stad kom 18 ansökningar in 2018 – år 2021 låg den siffran på 26. Enligt Uppsala kommuns miljöförvaltning

kom det perioden 2014-2018 årligen in mellan en och sex ansökningar till kommunen om att få hålla lantbruksdjur i detaljplanerat område – i ett mejl skriver kommunen att ”erfarenheten säger att de allra flesta av dessa ansökningar är höns”. 2020 låg siffran på 21, men den sjönk dock till nio år 2021.

VÄRSTA FÅGELINFLUENSAEPIDEMIN NÅGONSIN

Samtidigt som intresset för hobbyhöns gått upp har också hotet från olika smittor ökat. Exempelvis genomled Europa sin största fågelinfluensaepidemi någonsin perioden 1 oktober 2021-30 september 2022, enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. 37 europeiska länder drabbades, ett av dem var Sverige. Ungefär 48 miljoner fåglar fick avlivas. Dessutom hittades cirka 3 500 döda vilda fåglar som smittats av fågelinfluensa.

INGEN ANSÖKAN UTANFÖR DETALJPLANERAT OMRÅDE

Man behöver inte skicka in en ansökan till kommunen om man vill hålla ett mindre antal hobbyhöns utanför detaljplanerat område. Hur många som årligen skaffar hobbyhöns i dessa områden är därför svårare att reda ut.

Höns gillar att sandbada. Foto: Dawood Javed/Unsplash

Naturbruksprogrammet ger många jobbmöjligheter

I början av året är det dags för det kanske viktigaste beslutet under hela skoltiden för landets niondeklassare: vilket gymnasieprogram man ska välja. För dig som vill lära dig mer om djur och natur är naturbruksprogrammet ett bra val. En utbildning som ger en väg in i en mängd olika yrken, men också för att plugga vidare.

– Du får en rolig utbildning, samtidigt som många arbetsgivare på djur-, odlings- och maskinsidan skriker efter folk, säger Maria Elinder på Naturbruksskolornas förening.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Att studera på naturbruksgymnasium är ofta något alldeles extra. Där varvas teori med praktik när man lär sig om djur, odling, maskiner eller att guida i naturen.

Många skolor har vidsträckta marker i natursköna områden, ladugårdar, stall, maskinhallar och växthus. Om man har lång resväg finns möjlighet till elevboende på skolan och i matsalen serveras förstklassig närproducerad mat.

– Många naturbruksskolor berättar att när ungdomar kommer ut och tittar på skolan, så är det många som bestämmer sig för att ”här vill jag gå”, säger Maria Elinder, agronom och kanslichef för Naturbruksskolornas förening.

Det är högt söktryck på naturbruksprogrammet – ungefär 3 500 elever började 2022 – men det finns plats för fler.

– Du pluggar det du är intresserad av samtidigt som det finns många jobb, till exempel där man arbetar med lantbruksdjur, odling eller maskiner, säger Maria Elinder.

SEX OLIKA INRIKTNINGAR

Naturbruksprogrammet har sex inrikt-

ningar att välja mellan: djurvård, hästhållning, lantbruk, naturturism, skogsbruk och trädgård. Man behöver inte ha tidigare kunskap om något av detta för att börja på en naturbruksskola – Maria Elinder säger att det räcker med att vara nyfiken och vilja lära sig.

Möjligheterna är många efter examen. Man kan få jobb direkt eller välja att plugga vidare på till exempel yrkeshögskola eller universitet.

– Man kan välja att läsa djurvård på naturbruksprogrammet – det har precis kommit en statlig utredning som visar att det behövs fler djurvårdare inom djursjukvården. Duktiga djurskötare inom lantbruket är eftertraktade, liksom maskinförare inom lantbruk, trädgård och skogsbruk, säger Maria Elinder.

– På naturbruksprogrammet kan man även läsa högskoleförberedande kurser. Då öppnar sig många möjligheter, som till exempel att söka vidare för att plugga till veterinär, agronom eller polis. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) vill gärna ha studenter som har gått naturbruksprogrammet. Då har man ju redan varit ute

en hel del i verkligheten – på naturbruksprogrammet har man minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande, i Sverige eller utomlands.

För den som vill veta mer om vad man kan bli efter att ha läst naturbruksprogrammet föreslår Maria Elinder att man kollar sajten www.jobbagront.se. Där kan man läsa och se filmer om många yrken inom de gröna näringarna.

GÖR RESEARCH FÖR ATT HITTA RÄTT UTBILDNING

Naturbruksskolornas förening är en intresseorganisation med 70 naturbruksskolor över hela landet som medlemmar. På deras hemsida www.naturbruk.se kan du själv undersöka vilken utbildning och skola som skulle passa just dig bäst.

– Prata gärna med studievägledningen på några naturbruksskolor och kolla skolors hemsidor och sociala medier. Besök skolornas Öppet hus och Prova på-dagar. Många skolor finns med på olika mässor och en del erbjuder praoplatser, säger Maria Elinder.

Maria Elinder. Foto: Gunnar Elinder

Foto: Melissa Askew /Unsplash

Fem julklappstips från tidningen Blå Stjärnan

Julafton närmar sig med stormsteg och kanske är du en av alla som funderar på vad du ska ge ditt husdjur den 24 december? I så fall är du inte direkt ensam, enligt en undersökning från försäkringsbolaget If får ungefär 80 procent av alla husdjur julklappar av sina ägare.

Varje år köper svenskarna presenter till sina djur för många hundratals miljoner kronor. Men julklappar behöver inte vara dyra – ofta kan presenter du tillverkar själv vara de som ger störst glädje.

Tidningen Blå Stjärnan ger fyra tips på julklappar till ditt husdjur och ett som kan hjälpa de vilda fåglarna i vinter.

JULKLAPPSTIPSARE: EVA LADBERG OCH PONTUS LJUNGHILL

LABYRINTEN – ETT JULÄVENTYR FÖR SMÅGNAGARE

Smågnagare är smarta djur som gillar spännande utmaningar och att lösa problem. En egentillverkad skattjaktslabyrint kan därför vara en perfekt julklapp till exempelvis råttor och marsvin. På frågorna hur du ska utforma den och vad du ska bygga den av finns mängder av olika svar. Här kan tomma toarullar vara en intressant beståndsdel. Själva grundstommen till pyramiden kan göras av pappkartonger. Det går utmärkt att klippa remsor av kartongpapper för att tillverka gångar. Placera ditt djurs favoritmat på olika ställen i labyrinten och skattjakten kan börja.

TÄNK PÅ DE VILDA FÅGLARNA I JUL

Med vinter och kyla väntar tuffare tider för de vilda fåglar som väljer att inte fly landet. Det är viktigt att de får i sig mycket energi under de kalla månaderna. En julklapp som ger både nytta och nöje är att skaffa en fröautomat som du placerar på tomten. Då hjälper du de vilda fåglarna att få extra mat under vintern, samtidigt som du kan fågelskåda på närmre håll.

Fröautomater finns i en massa olika modeller. På Naturskyddsföreningens hemsida hittar du bland annat tips på var du placerar fröautomaten och vad olika fågelarter gillar att äta.

Foto: Bjorn Agerbeek /Unsplash

TOARULLAR – PERFEKT FÖR GODISGÖMMOR

Tänk vad mycket man kan göra med tomma toarullar. Godisgömmor för ditt husdjur är en sådan sak.

En mycket enkel variant tillverkas genom att vika in ena änden och stoppa djurets favoritgodsaker i toarullen. Godisgömman kan ge mycket för många olika typer av djur – till exempel hundar, katter, råttor, möss och kaniner – när de själva får klura ut det bästa sättet att få tag på läckerbitarna.

Vill man kan man bygga mer avancerade byggnadsverk av toarullar. Ett sådant exempel är att sätta ihop flera så att de formar en pyramid. En klurig och rolig utmaning där godsakerna är placerade på olika höjd. När du ska sätta ihop toarullarna till en pyramid är det viktigt att använda ett djurvänligt klister. Här kommer ett enkelt recept:

Ingredienser: 4 dl vatten 1 dl vetemjöl

Gör så här:

Vispa ihop i en kastrull och sjud tills limmet blir lagom tjockt. Om det blir för stabbigt, späd med lite vatten.

Limmet är helt ofarligt för djuren. Det fungerar bäst för att limma papper. Limmet kan förvaras i kyl i cirka en vecka.

BAKA HUNDKEX TILL DOPPAREDAN

I många svenska hem är det tradition att baka pepparkakor till jul. Är du ändå i bakningstagen – varför inte också passa på att tillaga något smaskigt för hunden att knapra på? Här kommer ett recept på hundkex.

Ingredienser: 2/3 dl vegetabilisk olja (rapsolja) 1 dl mjölkpulver

1 tsk salt

2 ägg 6 dl fullkornsmjöl (grahamsmjöl) 1 ½ dl vatten (1/2 buljongtärning)

Gör så här:

Blanda allt till en fast deg. Kavla ut till ½ cm tjocklek, ta ut kakor och grädda på smörpapper i 30 minuter på 170 grader (150 grader varmluftsugn). Ta ut kexen när de är hårda och ljusbruna. Låt svalna och torka någon timme och förvara i lufttät förpackning.

OLIKA SÄTT ATT FÅ HUNDEN ATT SYNAS I VINTERMÖRKRET

Vi har nu kommit in i årets mörkaste tid och då är det extra viktigt att du och din hund syns bra när ni är utom hus.

Agria Djurförsäkring skriver på sin hemsida att det är viktigt att man syns i mörker från flera håll, det vill säga framifrån, bakifrån och från sidan.

Agria tycker också att:

- Man ska ha ytterkläder, hundtäcken och koppel med reflexer.

- Lampor är ett bra komplement till reflexer för att öka ens mörkersynlighet.

En bra julklapp till hunden kan vara ett lysande hundhalsband – blinkande halsband är extra synliga. Eller ett hundtäcke med reflexer.

Årets polishund hittade mordvapnet vid uppmärksammad dödsskjutning

Tillsammans med sin förare Jimmy Larsson har hon visat en ”extraordinär förmåga att hitta vapen och narkotika”. Det är juryns motivering till varför schäfern Lundy utsetts till årets polishund 2022.

– Det känns jätteroligt, både att vinna och att vårt arbete uppmärksammas, säger Jimmy Larsson till Svenska Kennelklubbens hemsida.

Jimmy Larsson och Lundy jobbar till vardags i polisregion Öst, med bas i Eskilstuna. Enligt SVT var det Lundy

som hittade mordvapnet som användes vid en uppmärksammad dödsskjutning vid Bellmansplan i Eskilstuna i maj.

Utöver det har Lundy i år dessutom nosat reda på ytterligare tio vapen och sju kilo narkotika.

Utmärkelsen ”Årets polishund” har delats ut sedan 1988. Vinnaren utses av en jury som består av representanter från Polisen, Polishundförarförbundet och Svenska Kennelklubben. Priset delas ut på Stockholms hundmässa, som äger rum 10-11 december.

Enligt Polisens hemsida finns drygt 400 polishundar i Sverige. Tillsammans används de i mellan 25 000 och 30 000 insatser varje år. De flesta polishundar är av raserna schäfer eller malinois.

De flesta hästägare sörjer sin häst lika mycket som en nära familjemedlem

I en undersökning från Agria Djurförsäkring får vi återigen svart på vitt på att sorgen när ett husdjur går bort ofta är mycket stor. Av drygt 2 500 tillfrågade hästägare svarade 72 procent att sorgen när deras häst dog var ”fruktansvärd och jämförbar med att förlora en nära familjemedlem eller vän”.

– Det är så mycket känslor involverade när en häst tas bort och det kan vara svårt att veta hur man ska hantera situationen emotionellt, men också rent praktiskt. Att rådgöra med en veterinär och alltid sätta hästens bästa först kan vara vägledande vid svåra beslut, säger Agnes Fabricius, hippolog och vd för Agria Djurförsäkring i ett pressmeddelande. Tjugosju procent av de tillfrågade uppgav att ”det var riktigt jobbigt men inte som att förlora en nära människa” när ens häst dog.

Flera frågor ställdes i Agrias undersök-

ning, bland annat när hästägarna tycker att det är dags att avsluta hästens liv, hur hästarna avlivas och vad som händer med hästkroppen.

• 92 procent tyckte att det är rätt att avliva hästen om den har smärtor som inte går att behandla och 85 procent att det är rätt att göra det om hästen inte längre kan leva ett naturligt liv. Bara sju procent tyckte att ett giltigt skäl till avlivning var ägarens ekonomi.

• Ungefär hälften av de tillfrågade valde att avliva sin häst med mekanisk bedövning med bultpistol och avblodning. Cirka 40 procent lät en veterinär avliva med injektion. Omkring tre procent av hästarna skickades till slakt.

• Nästan 15 procent valde att kremera sin häst och 20 procent att begrava den. Ungefär 60 procent av hästkropparna används för att skapa energi, bland annat genom att de omvandlas till material som förbränns och blir fjärrvärme.

Arbetskollegorna Lundy och Jimmy Larsson arbetar i polisområde Öst.

Foto: Per Sandberg

Det är mycket känslor inblandade när en häst tas bort.

Foto: Philippe Oursel / Unsplash

Tiotusentals ton kött och mjölk blir aldrig livsmedel

13 000 ton nötkött, 7 000 ton griskött och 11 000 ton mjölk som producerades i Sverige 2020 blev aldrig till mat, visar en ny rapport från Jordbruksverket. Produktion som stod för ungefär nio procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen i vårt land det året. Men det är inte bara klimatet som skulle må bra av att mer av det kött och den mjölk som produceras blir mat – det kan också öka bönders lönsamhet och Sveriges självförsörjningsförmåga vid en kris.

Jordbruksverkets rapport ”Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården” kom ut i oktober. Den är en del i ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket som handlar om att minska matsvinnet.

I rapporten tittar man på hur mycket nötkött, griskött och mjölk från landets gårdar som inte blir mat. Siffrorna gäller år 2020 och visar bland annat att:

* Drygt åtta procent, eller 13 000 ton, av det producerade nötköttet inte blev mat.

* För griskött låg siffran på tre procent, eller 7 000 ton, och för mjölk 0,4 procent (11 000 ton).

– Det här är ett sätt att räkna på resurseffektivitet och livsmedelsförluster tidigt i kedjan. Syftet är att se hur resursanvändningen kan öka och hur mer kan bli mat enligt det nya etappmålet för minskat matsvinn (där det bland annat slås fast att det sammanlagda livsmedelsavfallets vikt ska minska med 20 procent till 2025), säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

MÖJLIGA LÖSNINGAR

Skador och sjukdomar som gör att djur måste avlivas under uppfödningen och att djur behandlas med läkemedel, vilket gör att mjölk och kött från dem under en karenstid inte får bli livsmedel – det är några anledningar till att kött och mjölk aldrig blev mat 2020.

– Förbättrade djurstallar, skydd mot smittor, mer rådgivning och ny teknik för att exempelvis övervaka djurens hälsostatus kan bidra till att minska förluster. Det behöver också undersökas vad som behövs för att fler djur, som inte kan transporteras, ska kunna avlivas på gård och sen tas till slakteri, säger Karin Lindow.

VILL ATT MER AV DJUREN SKA BLI MAT

I oktober kom också rapporten ”Livsmedelsförluster vid slakt av grisar

och nötkreatur” ut. Den är utgiven av Jordbruksverket, men författad av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Rapporten visar att bara hälften av de biprodukter som fås vid slakt av grisar och nötkreatur – som blod, kind, njure, hjärta och lever – blir mat. Det mesta går i stället till att producera biogas. Enligt Jordbruksverket skulle bara det djurblod som gick förlorat vid slakt 2020, cirka 13 000 ton, räckt till 156 miljoner portioner blodpudding.

I rapporten står bland annat att ”att så mycket som möjligt av produktionsdjuren tas till vara är en viktig pusselbit som både kan minska miljö- och klimatpåverkan, stärka slakteriernas ekonomi och förbättra livsmedelsförsörjningen”. Forskarna ger flera förslag på hur detta skulle kunna bli verklighet, det handlar bland annat om att jobba för att öka exporten av slaktprodukter som inte efterfrågas i Sverige men som är populära i andra länder. Man vill också undersöka möjligheterna att samla ihop biprodukter från slakt från små och mellanstora företag och på så sätt få ihop stora mängder som kan användas till mat. Satsningar på produktutveckling, förädling och marknadsföring är andra förslag på hur mat gjord på biprodukter från slakt skulle kunna bli populärare.

Matsvinnet i Sverige ska minska. Foto: Toa55 / Shutterstock

Det är viktigt att se över sin hemberedskap. Foto: MSB

Fler säger att de klarar sig i minst en vecka under en samhällskris

Allt fler svenskar säger att de klarar sig under minst en vecka vid en samhällskris och en överväldigande majoritet tycker att det är självklart att hjälpa andra vid en olycka eller kris. Det visar en undersökning som har beställts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

De riktlinjer som finns i Sverige säger att den som är vuxen och frisk ska kunna klara försörjningen av vatten, mat, värme och kommunikation i minst en vecka utan samhällets stöd. I en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställt av Kantar Public svarar 37 procent av de tillfrågade att de uppfyller det. Det är en ökning jämfört med 2021, då siffran låg på 26 procent. Dessutom tycker nästan 80 procent att det är självklart att hjälpa andra som råkat ut för en olycka eller krissituation – den siffran stiger till 90 procent om man räknar med dem som anser att det är självklart att hjälpa någon man känner. – Att så många vill hjälpa andra när något händer är en styrka för vårt land. Nu stärker Sverige både det civila och militära försvaret för att bättre kunna möta olika former av hot. Därför är det väldigt bra

att fler också ser över sin hemberedskap. Ju fler som är beredda, desto starkare blir Sveriges samlade beredskap, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

SÄMRE KOLL PÅ TOTALFÖRSVARSPLIKTEN

I undersökningen har folk också tillfrågats om de känner att de är en del av Sveriges beredskap och om de omfattas av totalförsvarsplikten. Där är siffrorna mer av en besvikelse. Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten. Det innebär att de kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara eller krig. Trots det svarar bara 42 procent av de tillfrågade att de omfattas av totalförsvarsplikten. 29 procent svarar nej och 29 procent att de är tveksamma.

– Det är viktigt att man förstår sin roll och vad man själv kan göra vid kriser och krig för att man ska känna sig som en del av Sveriges beredskap. Vi behöver bli bättre på att nå ut med information om hur Sveriges totalförsvar fungerar, säger Christina Andersson, riskkommunikatör vid MSB, i pressmeddelandet.

Enkätundersökningen genomfördes 22-25 oktober. Drygt tusen personer i åldrarna 16-70 år deltog.

FLER GRISAR OCH FÄRRE KOR VISAR JORDBRUKSVERKETS STATISTIK

I juni 2022 fanns 1 449 300 nötkreatur på svenska jordbruk. Det är en minskning med ungefär 4 400 djur jämfört med hur det såg ut vid samma tid 2021. Samtidigt fortsätter trenden att antalet företag som har nötkreatur minskar och att de som finns kvar blir allt större. Det visar Jordbruksverkets rapport ”Lantbrukets djur i juni 2022” som publicerades i höstas.

Rapporten visar också bland annat att:

• Grisarna blivit ungefär tre procent fler och idag finns omkring 1 393 000 grisar i landet. Sedan millennieskiftet har dock grisarna minskat påtagligt och fyra av fem grisproducenter försvunnit.

• Antalet höns har ökat något om man jämför 2022 med 2021. Ökningen beror troligen främst på att hönsen minskade under 2021 på grund av fågelinfluensa och att de nu börjat öka igen. I juni 2022 fanns uppskattningsvis 7 919 000 höns på svenska jordbruksföretag. I ett längre perspektiv har hönsen ökat med ungefär 40 procent sedan år 2000.

• Får har minskat med 13 500 djur det senaste året. Mellan 2020 och 2021 ökade de dock med cirka 22 000 djur.

Grisarna har blivit ungefär tre procent fler. Foto: Vital Hil/Shutterstock

Fråga veterinären

I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN:

Jag har en fråga som rör kor. Som aktiv Blå Stjärna och med möjlighet till regelbunden mjölkpraktik är jag väl medveten om att dagens mjölkkor är produktionsdjur. Målet är att de under några år ska producera så mycket mjölk som möjligt. Men jag undrar om dagens kor måste ha den lösa avföring som de har, som ju är kopplad till mängden och typen av foder. Korna blir lätt nedsmutsade av avföringen och hostar kon samtidigt som hon bajsar så blir kor som står bakom, inredning och väggar ”spraylackerade”. Går det inte att tillsätta något till ensilage och kraftfoder som gör att avföringen blir fastare, som för gamla tidens kor vars avföring blev en fast komocka? (Ja, det är kanske nostalgiskt att minnas gamla tider. Men den avföringen var lättare att hantera).

Veterinärens svar: Dagens mjölkkor är högpresterande i sin laktation. Det beror på att man har ett mycket optimerat foder för att kon ska klara sitt energibehov, men även på grund av avelsframsteg och en förbättrad omvårdnad om våra mjölkkor. Det stora behovet av energi möter man bland annat genom tidig förstaskörd av ensilage i månadsskiftet maj/juni, i stället för slutet av juni-början av juli. Den lösa avföringen är dock inte ett sjukdomstecken utan skiljer sig från när en ko drabbas av diarré på grund av infektioner. Så den lösa avföringen är en effekt av en förbättrad energiförsörjning av den höglakterande kons behov, och mer fibrer för att få fastare avföring skulle riskera att energibehovet inte tillgodosågs. Kon kan då magra av och hamna i en negativ energibalans.

Ryttare blir ofta chefer

Anmärkningsvärt många ryttare är chefer. Det är den givna slutsatsen i en undersökning som Yougov gjort på uppdrag av det svenska spelutvecklingsföretaget Star Stable Entertainment.

I undersökningen fick aktiva ryttare svara på olika frågor. Hela 27 procent av dem uppgav att de hade en ledande position på sin arbetsplats.

– Redan innan undersökningen fanns känslan där bland alla jag känner från stallet och som kommit ut i yrkeslivet att det är något visst att komma från den här världen. Man får helt enkelt ett annat bemötande när man berättar om fördelar

hästsporten gett så som att kunna jobba i team, projektleda, ta eget ansvar, driva engagemang och ledarskap, säger Therése Forssell Lagerstam, kommunikationschef på Star Stable Entertainment, i ett pressmeddelande från samma företag.

Undersökningen visar också att ridning ger flera positiva känslor. Bland annat svarade 52 procent av de tillfrågade att ridningen gör att de känner sig fria. Fyrtio procent uppger att ridningen får dem att känna sig mer levande och 30 procent att ridningen gör dem modiga.

Yougov är ett internationellt marknadsundersökningsföretag med huvudkontor i London.

Lena Myrenius, smådjursveterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg och seminveterinär hos Stall Conrads i Falköping.

Foto: Privat

NYHETER | BLANDAT

27 procent av de tillfrågade hade en ledande position på sin arbetsplats. Foto: Kelly Sikkema / Unsplash

DET GÅR ATT LÄRA GAMLA HUNDAR SITTA

Vilken trevlig hund du har sa en hundägare till min vän. Själv hade hon köpt en hund under pandemin och då valpkurserna blev fulla blev det ingen kurs. Att spara till att köpa en hund är en sak, men om man ska få en trevlig hund behöver man avsätta mycket tid för att få den trevlig och följsam. Och det man investerar i hundens första år får man tusenfalt igen. På det första årets promenader är det träning, träning och träning. Det är kul eftersom du kommer att nå resultat. Det går inte att låta valpen glida in i vuxenvärlden och tro att det man har jobbigt med kommer att lösa sig längre fram. Gå en kurs. Gå två. Det är roligt att lära tillsammans med sin hund och det finns många olika kurser att gå. Vissa av Svenska Blå Stjärnans förbund och ungdomsavdelningar har hundaktiviteter. Och finns det ingen planerad där du bor kan du själv initiera en hundpromenad. Att promenera tillsammans ger mycket träning och dessutom trevliga kontakter. Det är en myt att det inte går att lära äldre hundar. Det kan ta längre tid. Talesättet borde ändras till att det går att lära gamla hundar att sitta. Du som är Blå Stjärna visste redan allt det här innan du läste den här ledaren.

En sportjournalist sa vid en intervju till Ingemar Stenmark, en av tidernas främsta alpinskidåkare: ”Vilken tur du har.” Ingemar Stenmark svarade då: ”Jag vet inget om tur. Bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag.” Precis så är det med träning av hundar. Och visst vill man ha tur!

Nytt från Svenska Blå Stjärnans organisation

Under oktober genomfördes en endagarskurs i totalförsvarskunskap för våra förbundsstyrelser runt om i landet. Utbildningarna hölls på tre olika platser: Stockholm, Göteborg och Växjö. Vi har samarbetat med frivilligorganisationen Försvarsutbildarna, som har föreläst med den nya utbildningen ”Tillsammans försvarar vi Sverige”. Efter cirka tre timmars föreläsning, hade varje kurstillfälle en föreläsning med lokal förankring. I Stockholm visades stallet K1/Kavallerikasern. En föreläsning om Blå Stjärnans Djursjukhus, nu och i framtiden, hölls i Göteborg. I Växjö bjöds på guidad visning av Utvandrarnas hus. Totalt deltog cirka fyrtio personer från hela landet. Möjligheten att träffas, få kunskap om det senaste inom totalförsvaret samt prata och luncha tillsammans uppskattades. Vi hoppas nu att denna föreläsning även kommer att göras via förbunden, lokalt för medlemmarna runt om.

Centralstyrelsen (CST) har haft två styrelsemöten, där mycket handlat om ekonomi. Nu fungerar SBS Swish så bra att vi kan ansluta nya medlemmar direkt vid mässor och föreläsningar. Vidare

påbörjades planering inför Riksstämman i maj 2023, bland annat med genomgång av stadgarna samt propositioner. Riksstämman kommer att vara i Uddevalla, i regi av Göteborgs och Bohusläns förbund. Vi har även startat ett samarbete med Fonus och Min Gåva (mingava.se) för de som vill skänka en minnesgåva vid begravningar samt för andra minnesgåvor.

Vi försöker också att starta upp förbund som har medlemmar i SBS, men just nu ingen verksam styrelse. Dessa förbund är Västmanland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi jobbar vidare med dessa.

Den 27 oktober genomfördes ett digitalt möte med ordföranden för Svenska Blå Stjärnans lokalförbund. Riktigt många olika aktiviteter rapporterades från Svenska Blå Stjärnans Dag och Krisberedskapsveckan. Andra träffar redovisades också. Det är jättebra att verksamheten ute i landet nu verkar öka igen. Vi har till och med den 31 augusti i år fått 491 nya medlemmar, jämfört med 509 för hela 2021.

KRISTIN af MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

FOTO: PRIVAT

Foto: Karin Hiselius / Unspalsh

Välkommen till utbildningsåret 2023

I november genomförde vi årets sista utbildning och det är dags att ladda upp inför 2023. Det är härligt med alla engagerade medlemmar som vill lära sig mer och som vill kunna göra skillnad.

Välkommen till utbildningsåret 2023! Utbudet av kurser liknar det vi genomfört under året och du kan redan nu anmäla dig nästa års kurser på vår hemsida. Där kan du läsa mer om våra utbildningar och även anmäla dig.

Håll koll på vår hemsida för det kan dyka upp nya utbildningar och nya kurstillfällen.

God jul och gott nytt år!

Glöm inte att uppdatera dina kontaktuppgifter

Det är viktigt att vi har rätt kontaktuppgifter till våra medlemmar. Byter du telefonnummer, adress eller e-postadress, mejla dina nya uppgifter till adress@svenskablastjarnan.se. Uppge också personnummer så att vi är säkra på vilken medlem uppgifterna avser.

EVA LADBERG, UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43, eva@svenskablastjarnan.se

I det här numret av tidningen följer ett kursblad med – där kan du läsa mer om våra utbildningar under 2023.

Nu är det vinter!

Snön faller och det är dags att ta fram skidor, skridskor och pulkor. Vi tittar så smått tillbaka på vad som hänt under året och ser fram emot nästa. Vad ser du fram emot? Och vad kommer du ta med dig ifrån detta år? Vi minns lite extra kring den styrelsehelg vi äntligen kunde hålla med organisationen. Vill du vara med nästa gång?

TEXT: MOA RÖNNHAGEN

Styrelsehelgen som gav mersmak

I början av oktober träffades ett helt gäng engagerade själar för att utbyta kunskaper, lära sig nya saker och ha roligt tillsammans. Styrelsehelgen hade planerats en ganska lång tid innan den blev av och vi från Riksungdomsförbundet blev lyckliga att så många kunde komma. Tänk att vi kunde ses igen utan datorskärmar och distansmöten. Det var två intensiva dagar tillsammans och vi gick bland annat igenom vad som är aktuellt i organisationen just nu. Deltagarna fick även möjlighet att lära sig lite mer om vad det finns för olika roller i en styrelse, hur en aktivitet kan planeras samt hur det går att tänka kring marknadsföring och sociala medier. Till exempel pratade vi om hur du som lägerarrangör kan anpassa aktivitetens titel för att den ska locka, vara tydlig och spännande på samma gång. Förutom de mer teoretiska bitarna fick vi även möjlighet att lära oss mer om första hjälpen på hund och vi har nu fler av deltagarna som kan lite mer om att göra hjärt- och lungräddning på hund.

LÄSARBERÄTTELSE

I förra numret av tidningen fick ni som läsare möjlighet att skicka in era berättelser till oss. Berättelsen skulle handla om din och ditt djurs historia och nu ska ni få läsa en av texterna som skickades in. Vill du också ha din text i tidningen? Du kan alltid skicka in berättelser till oss som publiceras när det passar temat.

Strumporna av Felicia Svan

Jag vaknar av mitt alarm, som ringer. Jag stänger av och sträcker på mig innan jag kliver upp ur sängen.

Jag blir attackerad av min katt Maja så fort jag sätter ner fötterna på golvet. Maja hoppar upp i sängen och gömmer sig under täcket. Jag sätter på mig mina ridkläder. Men inte strumporna, för dom kan jag inte hitta. Undra var jag kan ha lagt dom? Maja hoppar ner från sängen och springer iväg. Jag letar i garderoben och i tvättstugan, men hittar dom inte. Klockan är tjugo över nio. Jag måste hitta mina strumpor. Jag letar och letar. Inga strumpor. Jag får leta efter strumporna sen, nu måste jag skynda mig att äta frukost. När jag har ätit klart dukar jag av och kollar på klockan. Kvart i tio. Det är en halvtimme kvar tills ridlektionen börjar och jag hittar inte mina strumpor. Plötsligt kommer jag på att jag inte har sett Maja på en stund. Jag ropar på henne. Jag hör krafsande klor under soffan. Jag lägger mig ner och ser Maja ……… och mina strumpor! Maja har lekt med dom och gömt dom. Jag tar strumporna från Maja och sätter på mig dom. Klockan är tio. Jag skyndar till hallen och tar mina grejer och går ut. Nu måste jag skynda.

Månadens pyssel: Julstrut

Det börjar närma sig jul och vad passar inte bättre än lite julpyssel. Här kommer instruktioner för hur du kan göra en strut att hänga i granen och kanske lägga lite julgodis i? Passa på att dekorera struten med färg och glitter, vilket djur tänker du skapa?

Så här gör du:

1. För pysslet behöver du papper, sax, pennor, lim och en tallrik.

2. Börja med att rita en cirkel på pappret med hjälp av tallriken.

3. Cirkeln ska bli två halvcirklar och du kan nu måla, färglägga och dekorera halvcirklarna.

4. Klipp ut cirkeln.

5. Klipp cirkeln i två halvor.

6. Klipp två lagom långa pappersremsor som blir strutarnas handtag.

7. Limma ena sidan på den raka kanten av halvcirkeln.

8. Rulla ihop struten med limkanterna mot varandra.

9. Limma änden på pappersremsorna.

10. Tryck fast handtagen på struten.

11. Nu har du två strutar att använda och dekorera granen med till jul.

AVSÄNDARE

Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Vårt material hjälper dig och ditt djur att klara en kris

Djurägare ansvarar för att deras djur mår bra till vardags, men också vid kris eller ytterst krig. Därför har Svenska Blå Stjärnan tagit fram checklistor för hur man själv och ens djur förbereder sig för, och klarar av, en kris. Med hjälp av dem kan djurägare till exempel planera för att sådant som värmeförsörjning, hygien, vatten-, mat-, foder- och informationstillgång fungerar vid en samhällsstörning.

Checklistor för många djurslag

Checklistor finns för följande djurslag: katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare och kaniner samt häst. Du hittar dem på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/checklistor

Vårt skolmaterial

Vi har också tagit fram ett skolmaterial om hemberedskap som framförallt vänder sig till barn i årskurs 3-5, ”Klara krisen!”. Ta del av det på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/skolmaterial

FOTO: PETER OSSLUND

ILLUSTRATION: THOMAS FRÖLING