8 minute read
Nytt & Blandat
Årets polishund hittade mordvapnet vid uppmärksammad dödsskjutning
Tillsammans med sin förare Jimmy Larsson har hon visat en ”extraordinär förmåga att hitta vapen och narkotika”. Det är juryns motivering till varför schäfern Lundy utsetts till årets polishund 2022. – Det känns jätteroligt, både att vinna och att vårt arbete uppmärksammas, säger Jimmy Larsson till Svenska Kennelklubbens hemsida.
Advertisement
Jimmy Larsson och Lundy jobbar till vardags i polisregion Öst, med bas i Eskilstuna. Enligt SVT var det Lundy som hittade mordvapnet som användes vid en uppmärksammad dödsskjutning vid Bellmansplan i Eskilstuna i maj. Utöver det har Lundy i år dessutom nosat reda på ytterligare tio vapen och sju kilo narkotika. Utmärkelsen ”Årets polishund” har delats ut sedan 1988. Vinnaren utses av en jury som består av representanter från Polisen, Polishundförarförbundet och Svenska Kennelklubben. Priset delas ut på Stockholms hundmässa, som äger rum 10-11 december. Enligt Polisens hemsida finns drygt 400 polishundar i Sverige. Tillsammans används de i mellan 25 000 och 30 000 insatser varje år. De flesta polishundar är av raserna schäfer eller malinois.
Foto: Per Sandberg Arbetskollegorna Lundy och Jimmy Larsson arbetar i polisområde Öst.
De flesta hästägare sörjer sin häst lika mycket som en nära familjemedlem
Det är mycket känslor inblandade när en häst tas bort. Foto: Philippe Oursel / Unsplash I en undersökning från Agria Djurförsäkring får vi återigen svart på vitt på att sorgen när ett husdjur går bort ofta är mycket stor. Av drygt 2 500 tillfrågade hästägare svarade 72 procent att sorgen när deras häst dog var ”fruktansvärd och jämförbar med att förlora en nära familjemedlem eller vän”. – Det är så mycket känslor involverade när en häst tas bort och det kan vara svårt att veta hur man ska hantera situationen emotionellt, men också rent praktiskt. Att rådgöra med en veterinär och alltid sätta hästens bästa först kan vara vägledande vid svåra beslut, säger Agnes Fabricius, hippolog och vd för Agria Djurförsäkring i ett pressmeddelande. Tjugosju procent av de tillfrågade uppgav att ”det var riktigt jobbigt men inte som att förlora en nära människa” när ens häst dog.
Flera frågor ställdes i Agrias undersökning, bland annat när hästägarna tycker att det är dags att avsluta hästens liv, hur hästarna avlivas och vad som händer med hästkroppen. • 92 procent tyckte att det är rätt att avliva hästen om den har smärtor som inte går att behandla och 85 procent att det är rätt att göra det om hästen inte längre kan leva ett naturligt liv. Bara sju procent tyckte att ett giltigt skäl till avlivning var ägarens ekonomi. • Ungefär hälften av de tillfrågade valde att avliva sin häst med mekanisk bedövning med bultpistol och avblodning. Cirka 40 procent lät en veterinär avliva med injektion. Omkring tre procent av hästarna skickades till slakt. • Nästan 15 procent valde att kremera sin häst och 20 procent att begrava den. Ungefär 60 procent av hästkropparna används för att skapa energi, bland annat genom att de omvandlas till material som förbränns och blir fjärrvärme.
DÅ KAN DU REGISTRERA DIN KATT
Matsvinnet i Sverige ska minska. Foto: Toa55 / Shutterstock
Tiotusentals ton kött och mjölk blir aldrig livsmedel
13 000 ton nötkött, 7 000 ton griskött och 11 000 ton mjölk som producerades i Sverige 2020 blev aldrig till mat, visar en ny rapport från Jordbruksverket. Produktion som stod för ungefär nio procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen i vårt land det året. Men det är inte bara klimatet som skulle må bra av att mer av det kött och den mjölk som produceras blir mat – det kan också öka bönders lönsamhet och Sveriges självförsörjningsförmåga vid en kris.
Jordbruksverkets rapport ”Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården” kom ut i oktober. Den är en del i ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket som handlar om att minska matsvinnet. I rapporten tittar man på hur mycket nötkött, griskött och mjölk från landets gårdar som inte blir mat. Siffrorna gäller år 2020 och visar bland annat att: * Drygt åtta procent, eller 13 000 ton, av det producerade nötköttet inte blev mat. * För griskött låg siffran på tre procent, eller 7 000 ton, och för mjölk 0,4 procent (11 000 ton). – Det här är ett sätt att räkna på resurseffektivitet och livsmedelsförluster tidigt i kedjan. Syftet är att se hur resursanvändningen kan öka och hur mer kan bli mat enligt det nya etappmålet för minskat matsvinn (där det bland annat slås fast att det sammanlagda livsmedelsavfallets vikt ska minska med 20 procent till 2025), säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande från samma myndighet.
MÖJLIGA LÖSNINGAR
Skador och sjukdomar som gör att djur måste avlivas under uppfödningen och att djur behandlas med läkemedel, vilket gör att mjölk och kött från dem under en karenstid inte får bli livsmedel – det är några anledningar till att kött och mjölk aldrig blev mat 2020. – Förbättrade djurstallar, skydd mot smittor, mer rådgivning och ny teknik för att exempelvis övervaka djurens hälsostatus kan bidra till att minska förluster. Det behöver också undersökas vad som behövs för att fler djur, som inte kan transporteras, ska kunna avlivas på gård och sen tas till slakteri, säger Karin Lindow.
VILL ATT MER AV DJUREN SKA BLI MAT
I oktober kom också rapporten ”Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur” ut. Den är utgiven av Jordbruksverket, men författad av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Rapporten visar att bara hälften av de biprodukter som fås vid slakt av grisar och nötkreatur – som blod, kind, njure, hjärta och lever – blir mat. Det mesta går i stället till att producera biogas. Enligt Jordbruksverket skulle bara det djurblod som gick förlorat vid slakt 2020, cirka 13 000 ton, räckt till 156 miljoner portioner blodpudding. I rapporten står bland annat att ”att så mycket som möjligt av produktionsdjuren tas till vara är en viktig pusselbit som både kan minska miljö- och klimatpåverkan, stärka slakteriernas ekonomi och förbättra livsmedelsförsörjningen”. Forskarna ger flera förslag på hur detta skulle kunna bli verklighet, det handlar bland annat om att jobba för att öka exporten av slaktprodukter som inte efterfrågas i Sverige men som är populära i andra länder. Man vill också undersöka möjligheterna att samla ihop biprodukter från slakt från små och mellanstora företag och på så sätt få ihop stora mängder som kan användas till mat. Satsningar på produktutveckling, förädling och marknadsföring är andra förslag på hur mat gjord på biprodukter från slakt skulle kunna bli populärare.
Det är viktigt att se över sin hemberedskap. Foto: MSB
Allt fler svenskar säger att de klarar sig under minst en vecka vid en samhällskris och en överväldigande majoritet tycker att det är självklart att hjälpa andra vid en olycka eller kris. Det visar en undersökning som har beställts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
De riktlinjer som finns i Sverige säger att den som är vuxen och frisk ska kunna klara försörjningen av vatten, mat, värme och kommunikation i minst en vecka utan samhällets stöd. I en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställt av Kantar Public svarar 37 procent av de tillfrågade att de uppfyller det. Det är en ökning jämfört med 2021, då siffran låg på 26 procent. Dessutom tycker nästan 80 procent att det är självklart att hjälpa andra som råkat ut för en olycka eller krissituation – den siffran stiger till 90 procent om man räknar med dem som anser att det är självklart att hjälpa någon man känner. – Att så många vill hjälpa andra när något händer är en styrka för vårt land. Nu stärker Sverige både det civila och militära försvaret för att bättre kunna möta olika former av hot. Därför är det väldigt bra att fler också ser över sin hemberedskap. Ju fler som är beredda, desto starkare blir Sveriges samlade beredskap, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB, i ett pressmeddelande från samma myndighet.
SÄMRE KOLL PÅ TOTALFÖRSVARSPLIKTEN
I undersökningen har folk också tillfrågats om de känner att de är en del av Sveriges beredskap och om de omfattas av totalförsvarsplikten. Där är siffrorna mer av en besvikelse. Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten. Det innebär att de kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara eller krig. Trots det svarar bara 42 procent av de tillfrågade att de omfattas av totalförsvarsplikten. 29 procent svarar nej och 29 procent att de är tveksamma. – Det är viktigt att man förstår sin roll och vad man själv kan göra vid kriser och krig för att man ska känna sig som en del av Sveriges beredskap. Vi behöver bli bättre på att nå ut med information om hur Sveriges totalförsvar fungerar, säger Christina Andersson, riskkommunikatör vid MSB, i pressmeddelandet.
Enkätundersökningen genomfördes 22-25 oktober. Drygt tusen personer i åldrarna 16-70 år deltog.
FLER GRISAR OCH FÄRRE KOR VISAR JORDBRUKSVERKETS STATISTIK
I juni 2022 fanns 1 449 300 nötkreatur på svenska jordbruk. Det är en minskning med ungefär 4 400 djur jämfört med hur det såg ut vid samma tid 2021. Samtidigt fortsätter trenden att antalet företag som har nötkreatur minskar och att de som finns kvar blir allt större. Det visar Jordbruksverkets rapport ”Lantbrukets djur i juni 2022” som publicerades i höstas.
Rapporten visar också bland annat att: • Grisarna blivit ungefär tre procent fler och idag finns omkring 1 393 000 grisar i landet. Sedan millennieskiftet har dock grisarna minskat påtagligt och fyra av fem grisproducenter försvunnit. • Antalet höns har ökat något om man jämför 2022 med 2021.
Ökningen beror troligen främst på att hönsen minskade under 2021 på grund av fågelinfluensa och att de nu börjat öka igen. I juni 2022 fanns uppskattningsvis 7 919 000 höns på svenska jordbruksföretag. I ett längre perspektiv har hönsen ökat med ungefär 40 procent sedan år 2000.
• Får har minskat med 13 500 djur det senaste året. Mellan 2020 och 2021 ökade de dock med cirka 22 000 djur.
Grisarna har blivit ungefär tre procent fler. Foto: Vital Hil/Shutterstock
