Blå Stjärnan nr 1 2022

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

REPORTAGE

Kliniken som tar emot exotiska djur AKTUELLT

Klimateffekten hotar lantbruket FOLK OCH FÖRSVAR

Nya MSB-chefen vill ha mer samverkan

NR 1 /2022

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

3

Ledaren

4 REPORTAGE: På Exotiska kliniken sitter papegojor och reptiler i väntrummet

Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se

7 Nya MSB-chefen: – Samverkan är ”the buzzword"

Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45

8 Militär upptrappning försämrar vår säkerhet

Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41

10 Klimatförändringarna stort hot mot svensk djurhållning

Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg, Paola Squassina Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 6 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 2-2022 Vecka 22

Manusstopp 11 april

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

12 Civilförsvarsförbundet utbildar 40 000-50 000 människor – varje år 15 Nytt & Blandat 18 Fråga Veterinären 19 Information från Svenska Blå Stjärnans organisation 20 Årsmöten 2022 21 Utbildning 22 Barn & Ungdom 24 Vill du bli en Stjärna?

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

NR 1 /2022

REPORTAGE

Kliniken som tar emot exotiska djur AKTUELLT

Klimateffekten hotar lantbruket FOLK OCH FÖRSVAR

Nya MSB-chefen vill ha mer samverkan

2

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

OMSLAGSFOTO: PIXIEME

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Nytt år, nu tar vi nya tag Ett nytt år brukar ju börja med nya positiva föresatser för de flesta. Tråkigt nog har 2022 börjat med att många människor känner, delvis berättigat, en stor oro för framtiden. Det finns många olika stora och små risker och problem att fundera på. Vi verkar nu förhoppningsvis kunna se ett slut på pandemin. Vi får träffas igen och kan delta i kultur- och föreningslivet igen. Ser verkligen fram emot att våra lokala förbund nu kan ordna aktiviteter och träffar för medlemmarna. Tack vare att många nu valt att vaccinera sig är antalet riktigt svårt sjuka i Sverige nu mycket mindre, samtidigt som det, konstigt nog, fortfarande finns människor som tvivlar på vaccinets förmåga att skydda oss.

Klimatkrisen och oron för extrema vädersituationer är något som vi alla har anledning att fundera på – vad kan du göra? De flesta tänker väl att det lilla jag kan göra inte spelar någon roll, men effekten av att väldigt många gör en liten del kan bli avgörande. Om vi ska kunna få den globala uppvärmningen att avstanna så är det nu detta måste ske.

Andra orosmoln, där vi också kritiskt bör analysera vad som kommuniceras, är krisen mellan Ryssland och Nato/USA.

Det som sägs från ryskt håll handlar oftast om väldigt gamla (20 år) uttalanden från väst. Utrikespolitik är ju en färskvara och mycket ändrar sig under så lång tid.

När detta skrivs har det gått en ganska lång tid efter Kremls första kravbrev i december 2021 till Nato/EU. Hoppas att de diplomatiska förhandlingarna har lyckats, att läget runt Ukrainas gränser har lugnat ner sig. Det finns förstås andra anledningar till oro på det mera privata planet, som ökade drivmedelskostnader och att elpriset har skenat i Sverige. Båda dessa prisökningar påverkar jordbruket och livsmedelsförsörjningen, med dyrare priser för konsumenter. Även andra varor kommer nog att bli dyrare, då transportkostnaden ökar. Men inget blir bättre av att vi går runt och oroar oss. I stället kan vi ju försöka att vidta åtgärder som kan minska otryggheten och bidra till att kostnaderna på sikt kan bli lägre. Detta kan ju bara den enskilde fundera på och fatta beslut om, men energikostnader går att påverka och kanske även drivmedelskostnaderna, i alla fall om det finns bra kommunala kommunikationer. Genom egna undersökningar och planering kan vi kanske få bättre villkor, både ekonomiska och klimatsmarta.

Snart är det vår och värmen kommer, allt blir lättare och roligare. I våra länsförbund i Svenska Blå Stjärnan pågår nu årsmötena. Några årsmöten blir fysiska, några digitala. Hoppas att många medlemmar deltar, träffas och har trevligt. Årsmöten kan bli en bra uppstart för den fortsatta verksamheten i förbunden. Jag tror att ju mer positivt och realistiskt vi kan tänka om framtiden, är chansen att det verkligen blir så väsentligt större.

Var rädda om er.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Svenska Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, smitta och andra svåra händelser. I vårt uppdrag ingår också att informera om hur vi alla kan stärka vår beredskap inför svåra samhällsstörningar. Svenska Blå Stjärnan har drygt 5 500 medlemmar. Som medlem kan du ta del av kurser, föreläsningar, studiebesök och mycket mer – allt med djuren i fokus. Läs mer på www.svenskablastjarnan.se

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

3

4

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

FOTO: CAIO / PEXELS

REPORTAGE | EXOTISKA KLINIKEN

På Exotiska kliniken sitter papegojor och reptiler i väntrummet De exotiska djuren har en egen avdelning på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg.

Här blir smådjur från världens alla hörn behandlade. Det kan handla om allt från marsvin och kaniner till papegojor, ödlor och sköldpaddor.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Exotiska kliniken är som ett eget litet sjukhus i det stora. För att komma hit måste man gå runt den stora huvudbyggnaden och in genom en grind. Väntrummets väggar är tropiskt grönfärgade och en värmelampa i ena hörnet vittnar om att det här är en alldeles speciell avdelning på Blå Stjärnans djursjukhus.

– Från början hade vi samma väntrum som hundarna och katterna. Men att blanda rovdjur och bytesdjur är aldrig bra. Det kan vara oerhört stressande för smådjuren, säger Bo Runsten, avdelningens grundare, när han möter upp i en röd skjorta prydd med nallar.

BÖRJADE MED HUND OCH KATT

Bo Runsten har arbetat på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg i 35 år. Liksom de flesta veterinärer började han sin bana med hund och katt. Men med tiden blev han mer och mer ansvarig för ”de blå korten”, det vill säga de övriga djur som inte var hundar eller katter. Han insåg snart att det här med smådjur var något de behövde bli bättre på. Reptiler, fåglar och gnagare var ingenting man fick lära sig om på veterinärhögskolan.

För att få mer kunskap åkte han i väg på kurser och konferenser och fick auskultera (praktisera) hos veterinärer med specialkompetens i både Holland och USA. Tre år senare, 1989, startade han

Blå Stjärnans djursjukhus exotiska smådjursavdelning.

– Det borde vara lika självklart att det finns en specialist för en kanin eller papegoja som för en hund eller katt. Djurägarna förväntar sig att en djurdoktor ska kunna något när de kommer in med sina djur, säger Bo. PATIENTER FRÅN HELA LANDET

I Sverige finns det bara en handfull kliniker som specialiserat sig på exotiska djur.

Till Blå Stjärnan kommer därför långväga

”Det händer att fåglar får värpnöd och att sköldpaddor faller och knäcker skalet” patienter på remiss från hela landet, från Skåne till Norrland. Även från Norge och Danmark har det kommit djur. De vanligaste djurslagen är kaniner och gnagare som marsvin och chinchillor samt fåglar.

Men det kommer också in reptiler och mer exotiska däggdjur som till exempel flygpungekorrar.

– De här djuren kan, precis som övriga djurslag, drabbas av infektioner och trauman. Det händer att fåglar får värpnöd

och att sköldpaddor faller och knäcker skalet eller blir tuggade på av hundar, berättar Bo. KANINER DOMINERAR

De senaste åren har kaniner blivit det dominerande djurslaget på kliniken.

– Kaniner har blivit ett starkt alternativ till katt och i dag har de en högre status än vad de hade förr. Det har blivit allt vanligare att man försäkrar sina kaniner och det innebär förstås också att de får mer hjälp.

De diagnostiska metoderna har förbättrats dramatiskt och därför har man nu börjat göra undersökningar med datortomografi även på kaniner.

– Tandproblem är den vanligaste åkomman och det är svårt att se tandrötterna med en vanlig röntgen. Så den största förändringen är att man nu kan hjälpa kaninerna när problemen är i sin linda, förklarar Bo. STARROPERERAD PILGRIMSFALK

En fördel med klinikens placering i anslutning till ett stort djursjukhus är den spetskompetens som finns i huset. Här finns teknisk utrustning som möjliggör avancerade operationer. Och det är inte bara kaniner som får hjälp. För några år sedan genomfördes en för Sverige helt unik operation på djursjukhuset – en

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

5

REPORTAGE| EXOTISKA KLINIKEN

en pilgrimsfalk från Nordens Ark samt en liten nymfparakit starropererades och fick sin synförmåga tillbaka.

En viktig uppgift för klinikens sköterskor är att sprida kunskap om de olika djuren och ge skötselråd till djurägarna. Många sjukdomar bottnar i okunskap om djurens naturliga beteenden och hur deras miljö ska se ut för att de ska må bra.

VISAR INTE ATT DE HAR ONT

Majoriteten av smådjuren är flock- och bytesdjur som maskerar sina sjukdomar och inte gärna visar om de har ont. Därför kan det vara svårt att upptäcka om djuret mår dåligt och det kan ta tid innan man inser att det är dags att söka vård. När djuret slutligen ”tappar masken” och plötsligt visar symtom, kanske det redan är för sent.

– Om man ska ha sådana här djur måste man vara extra påläst och uppmärksam.

Jag brukar säga att djuren inte bara ska överleva utan att de också - precis som vi människor - har rätt att frodas och växa i sitt lärande, säger Bo. ARBETAR MED ETT 60-TAL DJURARTER

En av klinikens utmaningar är att ta hand om fåglar med beteenderubbningar, som till exempel fjäderbitning. Beteendet behöver tas på lika stort allvar som de kroppsliga organen, anser Bo. – Ett djur måste kunna utföra sina naturliga beteenden i så stor utsträckning som möjligt. Det är oerhört viktigt för att de ska få ett värdigt liv och slippa drabbas av psykiska problem.

På exotiska kliniken arbetar Bo och hans kollegor med ett 60-tal djurarter. Genom åren har de bland annat haft flygpungekorrar, afrikanska igelkottar och japanska koifiskar som patienter. Att ta emot så här många olika djur kräver en enorm kunskap eftersom infektionssjukdomarna ofta är artspecifika.

– Varje djur är olika. De ska behandlas på olika sätt och har olika sätt att sövas och medicineras på. Det händer ofta att vi får slå i böcker. Ingenting blir slentrian utan det här jobbet är ett ständigt lärande och växande, säger Bo Runsten. ”VÄRLDENS ROLIGASTE JOBB”

Mycket har förändrats sedan han som ung gav sig i väg till USA för att gå på kurser om exotiska djur. I dag är det lättare för nyexaminerade veterinärer att skaffa sig kompetens inom området. Konferenser och seminarier på nätet har ökat de senaste åren och numera behöver man inte resa 6

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

Bo Runsten startade Blå Stjärnans djursjukhus exotiska smådjursavdelning 1989. Foto: Ann-Christin Mathiasson

utomlands för att lära sig mer.

– Det är en av fördelarna med den digitala utvecklingen. Men samtidigt är det viktigt att ha en mentor som man kan fråga om råd när man behöver.

Bo tror att det i framtiden kommer att bli möjligt för veterinärer att dela ett fall online med kollegor från hela världen, vilket underlättar när man arbetar med de mer udda djurslagen.

– Digital rådgivning för djurägare är redan etablerad idag och framöver tror jag att även veterinärer ska kunna söka hjälp kollegor emellan på det här sättet, säger Bo som trots att han närmar sig pensionen fortfarande tycker att han har världens roligaste jobb.

– Det fina med att jobba här är samhörigheten och känslan av att få göra något meningsfullt tillsammans.

OCKSÅ VIKTIGT ATT TA HAND OM MÄNNISKOR

Han har genom åren upplevt en stor glädje i sitt arbete och menar att det är viktigt att inte bara ta hand om djuren, utan även sina kollegor och djurägare. Att arbeta nära sjukdom och död berör på djupet och precis som man måste se till helheten hos djuret behöver man göra det även hos människan.

– Det är många djurägare som har kommit hit och funnit tröst i att få vara nära oss i en svår period i livet. Det har verkligen betytt mycket för mig och jag hoppas att kliniken fortsätter att leva vidare i samma positiva anda, säger Bo.

EXOTISKA KLINIKEN

Personal: fyra veterinärer, fyra legitimerade djursjukskötare/djurvårdare Antal patienter/år: cirka 2 100

TIPS TILL DIG SOM HAR EXOTISKA DJUR:

•

Skaffa dig kunskap om din djurart. Tänk på att ett exotiskt djur ofta kommer från ett land med ett helt annat klimat än i Sverige och att det kan vara svårt att återskapa en naturlig miljö för djuret.

•

Jordbruksverket har angett minsta terrariestorlek, temperaturintervall och andra villkor för de flesta exotiska djurs skötsel.

Dock behövs mer kunskap än så för att kunna ge djuret ett meningsfullt liv. Ta reda på hur du kan stimulera just ditt djur.

Lär dig känna igen och förstå när djuret visar tecken på smärta, rädsla eller vantrivsel.

•

Ta för vana att regelbundet väga ditt djur. En viktminskning kan vara ett tidigt tecken på att djuret är sjukt eller inte mår bra.

FOLK & FÖRSVARS RIKSKONFERENS 2022

NYA MSB-CHEFEN:

– Samverkan är ”the buzzword” – Vi behöver lyssna på varandra och hjälpa varandra systematiskt.

MSBs nya generaldirektör vill samla alla samhällets krafter i krisberedskapen.

TEXT: ANDREAS AF MALMBORG

Charlotte Petri-Gornitzka är ny chef för MSB – myndigheten för samhällsskydd och beredskap – som Svenska Blå Stjärnan rapporterar till. MSB samordnar verksamhet och ekonomi för alla de frivilliga försvarsorganisationerna. MSBs uppgift är att utveckla krisskyddet så att myndigheter och frivilligorganisationer kommer överens.

För det krävs ett speciellt ledarskap, förklarar Charlotte Petri Gornitzka: – Mycket handlar det om att mötas. Möta frivilliga som är organiserade, och inte minst möta ungdomar som vill engagera sig. Det handlar om att skapa förståelse för varandras roller.

– Samverkan är ”the buzzword”, säger hon.

ALLVARLIGT SÄKERHETSPOLITISKT LÄGE

Den lilla ska samverka med den stora. Det gäller att ge och ta och det gäller att öva ledarskap. Ibland går det inte att samarbeta på grund av det saknas förståelse för varandras olikheter.

– MSB kan på ett drivande men ändå ödmjukt sätt, sätta förmågan att samverka på kartan.

Efter tio dagar på sitt nya jobb ställdes Charlotte Petri Gornitzka inför Folk & Försvars rikskonferens, i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Den nya generaldirektören menar att det behövs ett delvis nytt sätt att stärka beredskapen.

Det gäller att vara proaktiv för att använda samhällets resurser på bästa sätt.

– Vi måste hålla beredskapen och uthållighet en igång, förklarar hon.

I en demokrati löser man det genom överenskommelser i nära samverkan.

– Man lyssnar på varandra och hjälper varandra systematiskt. Så att resultatet blir en gemensam inriktning om hur arbetet ska samordnas.

Charlotte Petri-Gornitzka tycker att det behövs ett starkt partnerskap mellan myndigheter, näringsliv och frivilligorganisationer. Foto: Ulf Palm LÄR AV NÄRINGSLIVET

Hon förklarar att modeller för samarbete kan tas från näringslivet. Som exempel nämner hon företagen ABB, Saab, Volvo och Mölnlycke Healthcare som under 2021 presenterade en idé för beredskap.

En flexibel beredskap när det blir brist på vissa varor. Nu, 2022, utvecklas samma idé av MSB tillsammans med Försvarsmakten och forskningsinstitutet RISE. För att klara av globala hot krävs också samarbete över gränser. Coronapandemin är ett bra exempel på hur man kan bedriva internationellt samarbete, tänker hon.

Pandemin, klimatkrisen, cybersäkerheten och det säkerhetspolitiska läget – dessa fyra utmaningar behöver ses i ett sammanhang, förklarar hon.

ENSAM INTE STARK

MSB har också i uppgift att skapa ett nationellt samordnings-center för cybersäkerhet med myndigheterna MSB, Säpo, Försvarets radioanstalt och den militära säkerhetstjänsten MUST. – Vi behöver vara gränsöverskridande på alla nivåer. Vi får vara beredda att ge och ta.

Det är MSB som ska se till att totalförsvaret utvecklas till ett ändamålsenligt och modernt totalförsvar. Ensam är inte stark.

Det behövs ett starkt partnerskap mellan myndigheter, näringsliv och de många frivilligorganisationerna, säger Charlotte Petri-Gornitzka.

Krisberedskapen stöttar civilförsvaret – och tvärtom, så att man jobbar mot samma mål. Samhällets resurser behöver användas så effektivt som möjligt.

När de globala hoten landar på lokal nivå behöver alla länkar hålla ihop.

– Vi behöver jobba gränsöverskridande på alla nivåer - lokalt, nationellt och internationellt, avslutar hon.

KORT OM CHARLOTTE PETRI GORNITZKA:

Född i Lidingö 1959 Utbildad musiklärare – har gått på Calle Flygare teaterskola, studerat marknadsföring på IHM Stockholm.

Varit affärskonsult på ASKUS Generalsekreterare på Rädda Barnen Generaldirektör på SIDA Direktör på UNICEF i New York

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

7

FOKUS | HUNDSMUGGLING

Den europeiska säkerhetsordningen hotas av hur Ryssland agerar, enligt försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Ulf Palm.

Militär upptrappning försämrar vår säkerhet Hotet från öster blir tydligare. Risken för krig i Europa ökar. Det betyder att beredskapen behöver stärkas.Det bistra budskapet framförde försvarsministern och överbefälhavaren under rikskonferensen Folk och försvar i januari.

TEXT: ANDREAS AF MALMBORG

Hotet från öster kastade sin tydliga skugga över rikskonferensen ”Folk och försvar” i början av januari.

Det skarpa diplomatiska tonläget och Rysslands militära truppförstärkningar längs gränsen mot Ukraina skapar plötsligt ett skärpt säkerhetspolitiskt läge som också påverkar Sverige.

Ryssland kräver att NATO inte bygger några militärbaser nära Ryssland – i de länder som tillhörde det tidigare Sovjetunionen.

Samtidigt håller Sverige och Finland dörren öppen mot NATO. Även om inget av länderna för närvarande har någon tydlig avsikt att söka medlemskap i försvarsalliansen.

8

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

– De ryska kraven är oacceptabla, förklarade försvarsminister Peter Hultqvist bistert.

Rysslandsexperten Gudrun Persson fick stort genomslag i medierna när hon förklarade den ryska inställningen: – Ryssland känner sig hotat. Putin vill

KRIGSRISKEN STÖRRE ÄN PÅ LÄNGE

Risken för krig i Europa bedöms vara större än på länge. Den svenska försvarsmakten stärker beredskapen på olika sätt. Soldater flygs över Östersjön för att visa närvaro på Gotland och stärka försvaret.

– Hotbilden mot Sverige är idag både militär, politisk och ekonomisk, berättade Michael Bydén, överbefälhavare.

Det framtida kriget ser annorlunda ut, med obemannade farkoster, påverkansoperationer och cyberattacker.

” Jag är beroende av att de frivilliga försvarsorganisationerna kan ta armkrok med mig ” dela in världen i intressesfärer, det postsovjetiska rummet ska återupprättas.

För att understryka sina anspråk hotar

Hotbilden mot Sverige är både militär, politisk och ekonomisk, säger ÖB Michael Bydén. Foto: Ulf Palm.

Putin med ”militärtekniska åtgärder” vilket västvärlden spekulerar i vad det innebär.

FLERA ANDRA HOT

Andra krafter hotar också vår välfärd. Klimatkrisen påverkar länder över hela världen. I Sverige handlar det främst om ras, skred och översvämningar. De komplexa datasystemen har visat sig sårbara och känsliga för dataintrång – Det behövs mer samarbete mellan försvarsmakt, forskning och näringsliv, underströk Michael Bydén och fortsatte: – Jag är beroende av att de frivilliga försvarsorganisationerna kan ta armkrok med mig..

– Jag är beroende av att alla levererar – för att jag ska kunna göra det.

Ytterst bygger försvarsförmågan på förtroendet hos en engagerad och kunnig befolkning.

Putin vill återupprätta det postsovjetiska rummet, menar rysslandsexperten Gudrun Persson. Foto: Ulf Palm.

FAKTA: FOLK OCH FÖRSVARS RIKSKONFERENS SÖK INFORMATION FRÅN PÅLITLIGA KÄLLOR

Det spända säkerhetspolitiska läget i Europa gör att många svenskar oroas över framtiden. En oro som späs på av desinformationskampanjer och falsk ryktesspridning på sociala medier. Det är därför mycket viktigt att vara källkritisk och söka information från pålitliga källor som krisinformation.se, en webbplats med krisinformation från svenska myndigheter.

Folk och Försvars rikskonferens hålls varje år sedan 1946. Enligt organisationens hemsida är det ”Sveriges viktigaste forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap”. Konferensen hålls normalt sett på Sälens Högfjällshotell, har cirka 350 deltagare och 60-70 talare. De senaste två åren har pandemin dock satt käppar i hjulen och rikskonferensen har varit digital.

Folk & Försvar bildades 1940, då under namnet Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet. Det är en partipolitiskt obunden organisation som sprider kunskap och bidrar till en levande debatt om säkerhetspolitik i Sverige och världen, och om samhällets krisberedskap och totalförsvar.

Källa: Folk och Försvar

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

9

Klimatförändringarna stort hot mot svensk djurhållning Torrlagda brunnar, värmestressade djur och allt fler insekter som sprider smittsamma sjukdomar – oron är stor för att effekterna av klimatförändringarna kommer hota lantbruket i framtiden. Nu har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys som visar att det är mycket hög risk att vattenbrist slår hårt mot svensk djurhållning redan 2030.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Nu i februari presenterade Statens veterinärmedicinska anstalt sin första klimat- och sårbarhetsanalys. I den har en arbetsgrupp, bestående av fem personer från SVA med olika typer av expertkunskap, tittat på hur klimatförändringarna kan påverka den egna myndighetens arbete. Men också hur de kan slå mot andra ”intressenter som har betydelse för SVA:s verksamhetsområde”. Bland dem finns till exempel jägare, veterinärer, foderproducenter och olika typer av djurhållare.

SVA har analyserat hur situationen kan se ut med tre olika tidsperspektiv – 2030, 2050 och 2100 – om inga klimatanpassningar görs. En rad olika oönskade klimateffekter har undersökts, som översvämning, ras, skred och erosioner och rubbningar i ekosystemet.

10

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

MYCKET HÖG RISK REDAN 2030

SVA bedömer att det redan 2030 är mycket hög risk för att grupperna ”Djurhållning inomhus” och ”Djurhållare med tillgång till utevistelse” drabbas av effekterna av brister i vattenförsörjningen.

– Det kan slå på olika sätt. Till exempel har ju många lantbruk egen vattenförsörjning och det kan bli torrt i brunnar och så låga grundvattennivåer att man får slut på dricksvatten till sina djur. Vi har redan sett effekterna av de här problemen, till exempel på Öland torrsommaren 2018 då de hade jätteproblem, säger Ann Albihn, laborator på SVA och ansvarig för arbetsgruppen som gjorde klimat- och sårbarhetsanalysen.

– Och har man brist på vatten kan det bli så att man måste spara och det kan leda till försämrad hygien i stallar när man inte kan rengöra som man brukar. Den

som har dålig tillgång på vatten kanske också låter djuren dricka vatten av sämre hygienisk kvalitet eftersom man inte har någon annan lösning av problemet. Med risk för djurens hälsa.

HÖG VÄRME SLÅR MOT STALLAR

2050 bedömer SVA att risken är mycket hög för att ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva arter slår hårt mot djur i betesdrift. Samtidigt uppskattas också risken som mycket hög för djurhållning med djur inomhus att drabbas av höga temperaturer.

– Många av dagens djurstallar är byggda för att skydda mot kyla och fukt, men inte mot värme. De blir alldeles för varma för att djuren ska må bra under värmeböljor.

Värmestressade djur är ett djurvälfärdsproblem. De äter sämre, producerar sämre, har sämre fruktsamhet och får lättare

FOTO: CCTM/SHUTTERSTOCK

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KLIMATFÖRÄNDRINGAR

infektioner, säger Ann Albihn.

– Vissa insekter drar också nytta av varmare väder. De blir fler och vi riskerar att få hit arter som vi inte tidigare haft här, till exempel andra typer av fästingar. Och många insekter kan bära med sig sjukdomar, även sådana som smittar mellan djur och människor. Täta insektspopulationer kan också störa djuren väldigt mycket – de äter sämre, vilar sämre och kan få sårinfektioner. I andra länder har man redan problem med att insekter ”äter sönder djuren”. Varmare väder ger också fler skadegörare och fler förstörda skördar.

”Varmare väder ger fler skadegörare och fler förstörda skördar.”

OSÄKRA BEDÖMNINGAR

Ann Albihn betonar att det finns en hel del osäkerhet med SVA:s klimat- och sårbarhetsanalys. Det går inte att bedöma de exakta effekterna av klimatförändringarna. Det är också värt att notera att SVA:s analys bygger på att ingen mer klimatanpassning görs jämfört med det som görs idag för att lösa problemen.

– Globalt kommer vi säkert lyckas bromsa växthusgasutsläppen en del med olika åtgärder, men vi har ju egentligen ingen aning om med hur mycket. Vi har diskute-

” Är man ofta pressad av höga kostnader och låg lönsamhet blir det inte alltid lätt att göra det man skulle vilja ” rat mycket inom gruppen som gjort analysen och tagit hjälp av andra experter, men det är ofrånkomligt att det finns mycket osäkerheter i bedömningarna. Men man kan konstatera att situationen riskerar att bli allvarlig, säger Ann Albihn.

VIKTIGT ATT VARA FÖRBEREDD

Enligt ”Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete” ska många av Sveriges myndigheter inklusive alla länsstyrelser göra en så kallad klimatoch sårbarhetsanalys minst vart femte år.

SVA har de senaste åren gjort webbredovisningar om sitt klimatanpassningsarbete som presenterats för SMHI:s klimatcenter och Näringsdepartementet. Men klimatoch sårbarhetsanalysen är bredare och utförligare än dessa. Den är en grund för SVA:s klimatanpassningsarbete: för hur man utformar handlingsplaner, bestämmer vilka åtgärder som ska tas och hur de

Ann Albihn har lett arbetsgruppen som gjort SVA:s klimat- och sårbarhetsanalys. Foto: Göran Ekeberg

ska följas upp.

Ann Albihn tycker att samarbete är en nyckel för ett bra klimatanpassningsarbete, inte minst mellan myndigheter.

– Vi har redan ett myndighetsnätverk under SMHI:s klimatcenter där vi samarbetar. Men det behöver bli ännu bättre så att vi prioriterar samma åtgärder och drar åt samma håll. Tar man till exempel hälsoområdet och livsmedelsproduktion är det självklart att vi på SVA behöver samarbeta mycket med Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket, säger hon.

– Samtidigt handlar det om resurser också, att vi på myndigheterna verkligen får tid och möjlighet att arbeta med de här frågorna. Det är viktigt att det tydligt anges i våra styrdokument att det här är något vi verkligen ska jobba med.

Vad kan lantbrukare själva göra för att förbereda sig och mildra de problem som klimatförändringarna kan ställa till med?

– Jag tycker att det är viktigt att man gör en beredskapsplan för den egna gården.

Att man tittar på vilka svagheter man har: vad händer om inte vägarna är farbara eller jag inte har tillräckligt med foder hemma? Är det något jag behöver bygga bort eller förbättra – kanske kan jag anlägga en bevattningsdamm eller behöver säkra upp en bro så att den håller för att transporterna fungerar oavsett väder och vind? Jag tror också att det kan vara bra om flera lantbruk går ihop med en plan om hur man kan hjälpa varandra, säger Ann Albihn.

– Samtidigt har många lantbrukare redan idag ganska bra koll på vilka svagheter de har på gården och vad de skulle behöva förbättra. Men man är ofta pressad av höga kostnader och låg lönsamhet och det gör att det inte alltid är lätt att göra det man skulle vilja. Utöver det finns sådant som den enskilde lantbrukaren har svårt att påverka, som dåligt vägunderhåll, darrig internetuppkoppling och krånglig pappersexercis för att till exempel få tillstånd att göra en vattendamm. Där måste de som styr gå in.

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

11

SERIE | FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER

Civilförsvarsförbundet utbildar 40 000-50 000 människor – varje år De utbildar tiotusentals varje år i hemberedskap, första hjälpen, brandkunskap och mycket mer.

Dessutom är de navet i satsningen på frivilliga resursgrupper som ska hjälpa kommuner vid kriser och extraordinära händelser.

Vi fortsätter vår serie om frivilliga försvarsorganisationer med Civilförsvarsförbundet, ”krislådans uppfinnare”.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Civilförsvarsförbundet har en lång historia. Det bildades 1937 under namnet Riksluftförsvarsförbundet. Andra världskriget var bara några år bort och en hel del av organisationens arbete var fokuserat på hur vanligt folk skulle klara anfall från luften. Det anordnades flyglarmsövningar, lärdes ut hur man mörklägger sin bostad så att bombplan inte skulle kunna se den om natten, informerades om skyddsrum med mera. Med tiden har organisationen både bytt namn och förändrat sin verksamhet när världen runtomkring blivit en annan, men hemskydd och hemberedskap har varit en grundbult från första början.

– Hemberedskap har blivit ganska inne på senare år, men vi har arbetat med det ända sedan starten 1937. Att informera och utbilda allmänheten. Och det var vi som uppfann krislådan, säger Carina Wiro på Civilförsvarsförbundet.

ATT ANVÄNDA EN KRISLÅDA I PRAKTIKEN

Den sista december 2021 hade Civilförsvarsförbundet 10 450 medlemmar fördelade på 178 lokalföreningar. Men med sina olika utbildningar för allmänheten i allt från första hjälpen och hjärt-lungräddning till allmän brandkunskap, hemberedskap och barnsäkerhet, når man så många fler.

Ett normalår utbildar Civilförsvarsförbundet och dess cirka 200 instruktörer runt om i Sverige mellan 40 000 och 50 000 människor.

Civilförsvarsförbundets olika utbildningar för den stora allmänheten går under namnet Din trygghet.

De finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är kostnadsfria och man anmäler sig via Civilförsvarsförbundets hemsida eller genom kontakt med instruktör.

12

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

Civilförsvarsförbundets två nationella samordnare, Åsa Hagelberg och Carina Wiro. Foto: Jonna NG Söderlund

Utbildningarna Hemberedskap och Hemberedskap i utemiljö är obligatoriska för den som vill fortsätta med andra kurser inom Din trygghet.

– MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de svenska hushållen 2018 och man kan konstatera att många har läst den, förstått vad som står i den och tycker att budskapet i den är viktigt. Men därifrån till att folk agerar – att de skaffar vad man kan behöva i en kris och testar det så att man verkligen kan hantera det – där har många en bit kvar att vandra, säger Åsa Hagelberg, Civilförsvarsförbundets nationella samordnare för Din trygghet.

– Kursen Hemberedskap i utemiljö handlar om att praktiskt använda de olika saker som finns i Civilförsvarsförbundets egen exempelkrislåda.

Vi utgår från människors grundbehov: mat, vatten, värme, trygghet, sömn och information. Och hur man ser till att de behoven är tillgodosedda. Vi lär bland annat ut hur man får igång och använder en värmekamin och vilken typ som passar just det egna hushållet. Vi fokuserar en del på brandrisk och på att få deltagarna att känna sig säkra på hur man hanterar brandfilt, brandsläckare och brandvarnare. Och vi visar vevradio, solcellsradio och batteriradio. Att kursen är utomhus är mycket uppskattat av många som går den.

VIKTIGT BÅDE FÖR BÅDE UNG OCH GAMMAL

Civilförsvarsförbundet satsar också stort på att nå ut till den yngre generationen.

Ett exempel är kursen Hembert, där barn

FÖRSVARSUTBILDARNA

Idag finns det frivilliga resursgrupper i ungefär hälften av Sveriges kommuner. Foto: Peter Wallgren

från förskoleåldern och upp till tio år får lära sig om hemberedskap.

– Det är viktigt att börja när barnen är små och Hembert bygger på att vi lär ut på ett lekfullt sätt, med sådant som batterijakt och säkerhetsdetektiver. De senaste åren har pandemin blivit en del av vardagen och förändrat våra liv, och barn har ofta många frågor om varför, säger Åsa Hagelberg.

Men också den äldre generationen är en viktig målgrupp för Civilförsvarsförbundet. På kursen Säkrare seniorer lär sig gamla och de som umgås med dem om sådant som hur man gör en risk- och sårbarhetsanalys i ett hem och inte minst hur man undviker fallolyckor.

– Vi utrustar också våra instruktörer för Säkrare seniorer med en låda som de visar, med sådant som broddar, långt skohorn så man inte behöver böja sig ner, reflexer och doseringsaskar för medicin, säger Åsa Hagelberg.

SYNSKADADE INSTRUKTÖRER

Instruktörerna är navet i Civilförsvarsförbundets utbildningsverksamhet och det har varit viktigt att bredda vilka de som lär ut är.

– Vi har ett integrationsprojekt där vi utbildar instruktörer med annan språklig bakgrund än svenska. Och sedan förra året utbildar vi blinda instruktörer – för vem vet bättre än de hur man ska lära ut till den som inte ser?, säger Åsa Hagelberg.

”Eftersom det är svårt att förutspå vilken nästa kris blir så har de flesta kommuner sagt att de behöver generalister, alltså de som kan rycka in och göra allt möjligt”

FRG – TRE BOKSTÄVER SOM FÅTT ALLT STÖRRE BETYDELSE

Ett nyare – men mycket viktigt – ben i Civilförsvarsförbundets verksamhet är Frivilliga resursgruppen, FRG. Det är ett samverkansprojekt mellan kommuner och medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer för att klara av kriser men också andra händelser. Det är kommunerna som kallar in och bestämmer vad en frivillig resursgrupp ska användas till, men Civilförsvarsförbundet har en nyckelroll då man utbildar alla som går med i en.

– En frivillig resursgrupp kan göra lite allt möjligt, men tanken är främst att den ska hjälpa till där en kommuns krisorganisation inte räcker till. Ser man på senare års stora händelser har det till exempel varit omfattande skogsbränder, ett stort flyktingmottagande och en pandemi som gjort att kommuner aktiverat frivilliga resursgrupper. Eftersom det är svårt att förutspå vilken nästa kris blir så

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

13

SERIE | FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER

På kursen Hemberedskap i utemiljö får deltagarna lära sig hur man använder en krislåda i praktiken. Foto: Jonna NG Söderlund

har de flesta kommuner sagt att de behöver generalister, alltså de som kan rycka in och göra allt möjligt, säger Carina Wiro, nationell samordnare för krisberedskap på Civilförsvarsförbundet.

– Tar man exemplet med skogsbränderna handlade det om att stötta dem som släckte skogbränder, inte om att själv göra det, för det krävs professionellt utbildade för det. Det frivilliga resursgrupper gjorde var sådant som att se till att det fanns mat och dryck, drivmedel till pumpar och annan utrustning, ta hand om spontanfrivilliga som ville hjälpa till och se till att organisera dem på ett bra sätt så att de inte störde själva räddningsinsatsen.

2004 startade den första FRG:n i Sverige. Idag finns lokala frivilliga resursgrupper i ungefär hälften av Sveriges 290 kommuner. Många av dem har haft att göra de senaste två åren.

– Ungefär 90 frivilliga resursgrupper har haft uppdrag under pandemin. Under corona har också många kommuner upptäckt att ”aj, vi har ett behov av extra folk om det händer något”, och nu håller

14

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

vi på att rekrytera till fler kommuner. På MSB:s initiativ har vi också startat upp ett projekt som heter FRG 2.0, som handlar om att utveckla konceptet och se hur de här typen av frivilligresurser skulle kunna verka på hela hotskalan (från olyckor till krig), säger Carina Wiro.

BLÅ STJÄRNOR EFTERTRAKTADE

Den som vill gå med i en frivillig resursgrupp behöver vara medlem i någon av Sveriges 18 frivilliga försvarsorganisationer, till exempel Svenska Blå Stjärnan.

Man gör en intresseanmälan via Civilförsvarsförbundets hemsida under fliken ”FRG”. Den som blir antagen får sedan genomgå en grundkurs, som till stor del handlar om hur krisorganisationen fungerar i den kommun man ska verka i. Men där ingår också grundläggande utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning, brandkunskap, hur man jobbar i en stab, livsmedelshantering och hur man organiserar spontanfrivilliga. Efter det kan man vidareutbilda sig i ledarskap, stab för FRG, kriskommunikation och WIS (en

webbportal där olika aktörer delar information om samhällsstörningar).

En del Blå Stjärnor är redan med i en frivillig resursgrupp. Varför ska fler av dem gå med?

– Jag vet att det finns väldigt många yngre medlemmar i Svenska Blå Stjärnan och det behövs en föryngring i FRG. Sedan är det viktigt att ha med människor med olika kunskaper – om djur, samband, transporter med mera – för att den här resursen ska bli så bred och kompetent som möjligt. Jag tror att det finns en jättemöjlighet att hitta fantastiska medlemmar till FRG från Svenska Blå Stjärnan, säger Carina Wiro.

Intervjun med de två nationella samordnarna på Civilförsvarsförbundet börjar dra sig mot sitt slut. Det slår mig att spektrumet när det gäller vilka utbildningar organisationen erbjuder är mycket brett, med något för flesta. Så jag ställer frågan ”till vilka vänder sig era utbildningar?”, trots att jag nog vet svaret.

– Rätt svar på den frågan är ”alla”, säger Åsa Hagelberg.

NYHETER | BLANDAT

NU UNDERSÖKS DJURS BETYDELSE FÖR SPRIDNING AV COVID-19 SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, har hittats hos katter, hundar och flera andra djurarter. Nu ska forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet undersöka vilda djur och husdjurs betydelse för hur covid-19 sprids och muterar i ett pilotprojekt.

– Den stora frågan som vi söker svar på är: kommer SARS-CoV-2 viruset cirkulera bland djur när pandemin är över och sedan leda till nya utbrott orsakade av nya virusvarianter? säger Frauke Ecke på SLU. Sedan covid-19 började spridas över världen för drygt två år sedan har viruset som orsakar sjukdomen, SARS-CoV-2, hittats hos både vilda och tama djur. Det finns en oro för att viruset ska överföras från människor och djur och vice versa, mutera och bli farligare.

– Vad kommer hända med viruset i framtiden? Var kommer det gömma sig och när kommer det dyka upp igen? Det är kunskap vi behöver. I dag finns farhågor om att cirkulation av viruset bland djur ökar risken för mutationer, i det här projektet studerar vi denna risk, säger Frauke Ecke i ett pressmeddelande från SLU. Frauke Ecke är docent i landskapsekologi på SLU och hon leder den grupp forskare som ska undersöka djurs betydelse för spridning av covid-19. Det är väl känt att smådäggdjur, till exempel sorkar, ofta tar sig in i människors hem. Forskarna vill nu se om den typen av djur kan smittas när de besöker svenska hem. Och om de i så fall sedan kan sprida viruset vidare till andra hushåll och smitta andra djur, både vilda och tama.

PROVTAR KATTER OCH SMÅDÄGGDJUR

Därför samlar man i projektet in smådäggdjur som hamnat i pärluggleholkar efter att ha tagits som byten, för att sedan ta prover på kropparna för att se om de bär på SARSCoV-2. Man provtar också katter.

– För att lära oss mer måste vi veta vilka djur som är mottagliga för infektion. Att vara mottaglig är dock inte samma sak som att bidra till spridningen av viruset. Vi måste också veta vilka djur som är potentiella värddjur för viruset och sedan identifiera kontaktytor; har FOTO: MATS CARLEN dessa värddjur kontakt med människor och/ eller andra djur? säger Frauke Ecke.

Förträngning i luftvägarna är vanligt hos kortnosiga hundar. Foto: Nikita Elenkov/Unsplash

SLU undersöker andningsproblem hos kortnosiga hundar Förträngning i luftvägarna är vanligt hos kortnosiga hundar och orsakar stort lidande och dålig livskvalitet. Nu får Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nästan tre miljoner kronor från Svenska Djurskyddsföreningen för att forska om andningsproblem hos hundraser som fransk bulldogg och mops.

Hundköpen i Sverige har ökat stort under coronapandemin. Kortnosiga hundar, som fransk bulldogg och mops, är mycket populära i Sverige. Hundraser som ofta lider av Brachycephalic obstructive airway syndrome (BOAS), alltså andningsproblem som kan bero på olika orsaker.

På Sveriges lantbruksuniversitet

finns den så kallade BOAS-gruppen, ett samarbete mellan forskare från olika institutioner, som arbetar med att hitta lösningar på hur BOAS ska minska och bäst behandlas. Nu donerar Svenska Djurskyddsföreningen 2,8 miljoner kronor till SLU och deras forskning om BOAS, enligt slu.se.

– Välbefinnandet hos våra fyrbenta familjemedlemmar är central. Dessa charmfulla sällskapsdjur drabbas inte sällan av nedsatt andningsfunktion med lidande som följd. Forskningen hos SLU är ytterst angelägen för att komma till rätt med hur BOAS bäst kan behandlas, minskas och förhoppningsvis även botas framöver, säger Lillemor Wodmar, ordförande för Svenska Djurskyddsföreningen, till slu.se.

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

15

NYHETER | BLANDAT

Rutinerade kor paxar de bästa liggbåsen För kor är de populäraste liggbåsen i en ladugård de som ligger nära foderborden och mjölkningsmaskinen. Nu visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet att det främst är de äldre och mer rutinerade korna som lägger beslag på dessa platser, medan de yngre får nöja sig med bås med sämre läge.

En ko tillbringar i genomsnitt elva timmar om dagen liggandes – det kan handla om att de sover, vilar eller idisslar. I en ladugård sker det i så kallade liggbås.

Forskningsprojekt har visat att liggbås som ligger nära foderbord och mjölkningsmaskin är de som flest kor söker sig till.

Men är det en slump vilka kor som har de ”bästa platserna” eller kan man se ett mönster i vilka som får dem? Det undersöker Anna Silvera och andra forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i studien ”Parity and days in milk affect cu-

HUNDKÖPEN FORTSÄTTER ATT ÖKA KRAFTIGT Allt fler har skaffat sällskapsdjur de senaste två åren. Sedan covid-19 slog till mot Sverige har hundköpen ökat markant. En viktig förklaring till varför är att en stor del av befolkningen jobbat hemifrån och tänkt att det är ett bra läge att skaffa djur när man har större möjlighet att ta hand om det.

Dessutom har många dragit ner på sina sociala kontakter, fler har blivit isolerade och behovet av sällskap ökat.

Det finns två olika register över hundar och deras ägare i Sverige: dels Jordbruksverkets, dels Svenska Kennelklubbens. Enligt ett pressmeddelande

16

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

En ko tillbringar i genomsnitt elva timmar om dagen liggandes Foto: PBouman/ Shutterstock

bicle occupancy in dairy cows”.

Kor på två bondgårdar som producerar mejeriprodukter, en i Sverige och en i Nederländerna, följdes under nio dagar.

Med hjälp av sensorer och sändare i kornas halsband kunde forskarna se var i ladugården varje ko befann sig och hur länge. Resultaten visar att det främst var de äldre, mer rutinerade korna som kalvat flera gånger som la beslag på liggbåsen nära foderbord och mjölkmaskin. Kor som hade sin första laktation var ofta hänvisade till mindre populära platser längre bort.

mjölkmaskin är de som används klart mest i en ladugård kan det leda till problem.

– De liggbås som används mer blir smutsigare och det finns en risk för ökad smittspridning. Låt säga att en ko som har mastit lägger sig i smutsen, och sprider bakterier i båset. Då kan nästa ko, som lägger sig där med sitt juver, smittas.

Därför vill man att korna ska sprida ut sig mer. Ett sätt att göra fler liggbås mer attraktiva kan vara att inreda stallar så att det är lika långt till foderbordet, oavsett vilket liggbås kon väljer, säger Anna Silvera till slu.se.

ÖKAD RISK FÖR SMITTSPRIDNING

Om liggbåsen närmast foderbord och

från Jordbruksverket nyregistrerades drygt 78 000 hundar av myndigheten 2021. Det är en ökning med nio procent jämfört med 2020 och hela 25 procent fler är 2019. Svenska Kennelklubben, SKK, nyregistrerade 62 894 hundar förra året, enligt skk.se. Det är den högsta siffran sedan 1973 och den näst högsta noteringen någonsin.

KOLLA UPP HUNDEN INNAN KÖP

Att hundköpen skjuter i höjden oroar många. Vad händer när ägarnas liv återgår till det normala? Kommer de då ha tid att ta hand om hundarna? Antalet omplacerade hundar har ökat under pandemin och det skrivs titt som tätt om överfulla hunddagis.

Dessutom har det blivit allt vanligare att så kallade smuggelhundar annonse-

ras ut på nätet av oseriösa aktörer.

Hundar som förs in illegalt i Sverige och som ofta fötts upp under usla förhållanden. Som dessutom kan föra med sig sjukdomar, som kan drabba både djur och människor – rabies är en sådan. − Det är jätteviktigt att kolla upp hunden ordentligt innan köp. Begär till exempel att få träffa valpen tillsammans med sin mamma i hemmet och kolla upp så att mamman är registrerad i hundregistret. Begär också att hunden är grundvaccinerad och har ett högst sju dagar gammalt besiktningsintyg från veterinär. Ta inte emot hunden på exempelvis en parkeringsplats, köp den i dess hem, säger Simon Löfgren på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet till myndighetens hemsida.

NYHETER | BLANDAT

EU INFÖR HÅRDARE ANTIBIOTIKAREGLER I januari trädde nya EU-regler om antibiotikaanvändning i kraft.

De innebär bland annat att antibiotika inte längre får användas för att kompensera bristande djurhållning eller ges i förebyggande syfte, till exempel i foder. Ett viktigt mål med förordningen är att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Vägkanter längs vägar med låg trafikintensitet bör skötas för att gynna blomrikedom. Foto: Niar/ Shutterstock

Vägkanter kan stärka den biologiska mångfalden Många forskare anser att världen är inne i sin sjätte stora massutrotning av arter. Nu visar en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet att landets vägkanter har stor potential att hjälpa växter och insekter som är viktiga för den biologiska mångfalden – om de sköts på rätt sätt.

Slåtterängar, där man slår gräs som blir hö, och naturliga betesmarker, där betande djur formar och påverkar landskapet utan att människan lägger sig i, har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Det är marker med ett rikt växt- och blomliv där en massa olika typer av insekter med stor betydelse för den biologiska mångfalden – till exempel bin, humlor, fjärilar och blomflugor – trivs och kan leva gott. Men under många decennier har man kunnat se hur slåtterängarna och de naturliga betesmarkerna blivit färre och färre för att idag bara täcka en bråkdel av den yta de en gång täckte.

UNDERSÖKER HUR INSEKTER RÖR SIG

Samtidigt har den totala arealen av en annan typ av gräsmarker ökat: så kallade linjära infrastrukturmiljöer, till exempel vägkanter och kraftledningsgator (röjda områden i skogen runt kraft- eller telefonledningar). I slutet av 2021 la Juliana Dániel-Ferreira på Sveriges lantbruksuni-

versitet (SLU) fram sin doktorsavhandling ”Linear infrastructure habitats for the conservation of plants and pollinators”.

I den undersöker hon hur just linjära infrastrukturmiljöer ska skötas för att locka till sig växter, fjärilar, humlor med flera.

Och vägkanters och kraftledningsgators ”potential för biologisk mångfald”.

Juliana Dániel-Ferreira har bland annat tittat på hur insekter rör sig i vägkanter längs både glest och hårt trafikerade vägar. Hon fann att vägkanter, oavsett hur många blommande arter som finns där, underlättar för viktiga pollinatörer att röra sig i landskapet.

– Den innebär att alla EU:s medlemsländer nu måste göra liknande investeringar i god djurhälsa och förebyggande smittskyddsarbete som svenska bönder har gjort under mycket lång tid, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till SVT. Förordningen klubbades igenom av EU:s ministerråd redan i november 2018, men unionens medlemsländer har fått en övergångsperiod på drygt tre år för att kunna anpassa sig efter det nya regelverket.

MYCKET OUTNYTTJAD POTENTIAL

– Vägkanter längs vägar med låg trafikintensitet bör skötas för att gynna blomrikedom och antal arter. Det kan handla om att klippa vägkanten mindre ofta, helst bara en gång i slutet på säsongen.

En annan viktig åtgärd är att samla det som har klippts, för att gynna växtarter som trivs i näringsfattig jord, säger Juliana Dániel-Ferreira till SLU:s hemsida.

Sverige har ungefär 344 000 kilometer vägar som trafikeras av mellan 0 och 2 000 fordon varje dag – bara 10 procent av vägkanterna längs dem är artrika. Skulle vi se till att sköta så lite som en meters bredd av vägkanterna på varje sida av dessa vägar skulle det skapa ytterligare cirka 69 000 hektar med goda livsmiljöer för pollinatörer.

EU förbjuder att antibiotika ges till djur i förebyggande syfte, till exempel i foder.

Foto: David Becker/Unsplash

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

17

FRÅGA VETERINÄREN

Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myreniuspå läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

Veterinärens svar: Rekommendationerna, eller snarare reglementena, för träning och tävling med häst inom olika discipliner kan se olika ut, till exempel om man jämför ridsporten med travsporten. Som aktiv tränings- eller tävlingshäst, oavsett disciplin, är det hästinfluensavirus A2 som är mest reglerat.

För att få en bra flockimmunitet i det större stall som du beskriver ska även föl från 4-6 månader och unghästar genomgå en grundvaccination. Rekommendationen från tillverkarna av vaccinet kan skilja sig från reglementena. Men jag tror att idag är de flesta reglementen uppdaterade till att följa en tätare grundvaccination enligt nyare rön från vaccintillverkarna. Inom travet rekommenderas höstvaccination,

då smittotrycket ofta är högre höst/vinter, men också att man vaccinerar var sjätte månad för A2. Och då även äldre hästar, inte bara unghästar.

Vaccination mot stelkramp är inte ett tävlingskrav, men ska absolut ingå i en grundvaccination även om stelkramp inte är en sjukdom som smittar från häst till häst. Stelkramp uppstår genom infektion i sår och kan vara dödlig om den inte behandlas i tid.

Kvarka är en mycket smittsam och fruktad sjukdom. Vaccin finns framtaget, men är ännu inte tillgängligt på den svenska marknaden. Det viktigaste skyddet mot att få eller sprida kvarka är att ha koll på sin hästs status. Ta gärna tempen på din häst varje dag och var uppmärksam på symtom på luftvägsinfektioner.

Ekvint herpesvirus EHV typ 1 och typ 4 kan ge sjukdom i form av abort hos dräktiga ston, feber och förkylningssymtom. Den har också en mera allvarlig neurologisk form. Vaccin finns, men skyddar inte helt från risken för dessa

sjukdomssymtom. När det gäller den neurologiska formen saknas effektivt vaccin.

En dräktig häst bör enligt min mening inte hållas på en anläggning där det finns många kontakter med andra stall i form av förflyttningar för träning och tävling. För att skydda dräktiga ston är separation från tävlingshästar en viktig del, i kombination med vaccination enligt tillverkarnas rekommendationer vid tre tillfällen under dräktigheten.

Foto: Privat

LÄSARFRÅGAN: Jag har min häst uppstallad tillsammans med 21 andra hästar och många åker iväg till andra stall för lektioner och tävlingar. Jag undrar vad man rekommenderar att man vaccinerar hästar mot? Jag vill inte att min häst blir smittad av de andra hästarna.

Lena Myrenius, smådjursveterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg och seminveterinär hos Stall Conrads i Falköping.

NYHETER | BLANDAT

Grovt djurplågeri nytt brott i svensk lag Ett antal organisationer och debattörer har länge försökt få igenom att djurplågeri ska straffas hårdare enligt svensk lag. Nu blir det verklighet efter att riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i Brottsbalken och Djurskyddslagen i början av februari.

Grovt djurplågeri kan ge fyra års fängelse.

Foto: Edgar / Unsplash 18

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

Det innebär bland annat att brottet ”grovt djurplågeri” införs i Brottsbalken, med ett maxstraff på fyra år och ett ministraff på sex månader. Tidigare fanns bara ”djur-

plågeri” med i Brottsbalkens så kallade brottskatalog – ett brott med böter upp till två års fängelse i straffskalan.

Riksdagen beslutade också att vissa mindre allvarliga överträdelser mot djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en så kallad sanktionsavgift som bestäms av länsstyrelserna i stället för böter utdömt av domstol. Många hoppas att arbetet med att få bukt med den här typen av problem kommer bli effektivare när länsstyrelserna får en större roll.

Sanktionsavgifterna kan ligga på mellan 1 000 och 100 000 kronor.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli i år.

NYTT FRÅN SBS

Nytt från Svenska Blå Stjärnans organisation Centralstyrelsen arbetar ständigt med att stötta förbunden. I januari genomfördes en uppskattad digital kick off. Deltagare från ett stort antal förbundsstyrelser utbytte erfarenheter och gav varandra förslag på aktiviteter.

Riksstämma och ungdomsstämma 2023 kommer att hållas i Göteborg den 6-7 maj.

Betalning via Swish: Svenska Blå Stjärnans IT-leverantör arbetar med att ge medlemmarna en ytterligare möjlighet till betalning via Swish. Genom att kunna teckna medlemskap och swisha på plats, under till exempel mässor och utställningar, är det vår förhoppning att tröskeln att bli medlem blir lägre.

Strategimöte med MSB hölls den 29 november i Stockholm. Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson deltog. Här redovisades bland annat projekt som pågår 2022.

En totalförsvarsdag i Malmö är planerad till den 18 juni 2022.

Jordbruksverkets djurskyddskonferens: Den digitala konferensen hölls den 30 november och var öppen för alla. Ledamöter i Centralstyrelsen, personal från kansliet och många från förbunden deltog. Det var, som alltid, flera intressanta föreläsningar. Det går fortfarande att se en del av dem på Jordbruksverkets hemsida.

Digital larmövning: Jordbruksverket har genomfört ytterligare en digital larmövning den 1 december med många deltagare från Svenska Blå Stjärnan.

Beredskapsutställning för gymnasier: MSB kommer att tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer ta fram en rullande utställning om totalförsvar och krisberedskap riktad till gymnasieelever. Start hösten 2022. Svenska Blå Stjärnan ingår i referensgruppen.

Folk och Försvars Rikskonferens, som brukar vara i Sälen, genomfördes i år digitalt. Det var många intressanta föreläsare och flera med fokus på det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Kan ses på Folk och Försvars hemsida samt på SVT Play/ Forum.

FOTO: PETER OSSLUND

Text: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef

Forskning omvärderar hela tiden vårt djurskydd Sverige är bra. Vi jobbar vidare med forskning kring djurskydd. I jämförelse med de flesta andra länder har vi strängare djurskyddskrav. Djur ska må bra fysiskt och psykiskt, och vi visar respekt för djuren. Det är den som äger, sköter eller hanterar djur som ansvarar för att djuren har det bra.

Vi lägger stor vikt vid att djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt, kunna utföra beteenden som de är motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande.

sina djur bättre djurvälfärd än så.

Forskning på djurvälfärd pågår hela tiden. Till exempel har forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) undersökt hur länge hästar ligger ner i olika typer och storlekar på boxar. En ligghallsyta på 8 kvm/häst jämfördes med en på 18 kvm/ häst. Forskarna fann att en större liggyta ökade hästarnas användning av ligghallen och den totala liggtiden per häst. Den större liggytan minskar konkurrensen bland hästarna. Därför rekommenderar forskarna att det lagstadgade minimikravet på liggyta höjs.

Reglerna visar på vad som är den lägsta nivån av djurskydd. Många djurägare ger

Genom olika typer av forskning omvärderas hela tiden vårt djurskydd. Det känns

skönt att veta att Sverige håller sig i framkant när det gäller djurskyddet.

FOTO: PRIVAT

KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

19

FOTO: 3D ANIMATION PRODUCTION COMPANY / PIXABAY

Årsmötesdags Enligt Svenska Blå Stjärnans stadgar ska våra lokalförbund ha årsmöte före mars månads utgång.

Vi presenterar årsmöten runt om i Sverige som hålls efter att denna tidning kommit ut och hur man anmäler sig till dem.

Svenska Blå Stjärnans årsmöten 2022 ÖSTERGÖTLANDS FÖRBUND

SÖDRA ÄLVSBORGS FÖRBUND

Datum: 8 mars Starttid: 19.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 1 mars Anmälan till: Jenny Franzén, ordförande, ostergotland@svenskablastjarnan.se eller 072-302 65 17

Datum: 21 mars Starttid: 18.00-19.30 Plats: Hålls digitalt via Teams Sista anmälningsdag: 14 mars Anmälan till: annika.johansson@svenskablastjarnan.se

ÖREBROS FÖRBUND

Datum: 24 mars Starttid: 18.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 21 mars Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/kronoberg

KRONOBERGS FÖRBUND

Datum: 19 mars Starttid: 15.00 Plats: Lekhyttan Kök & Kiosk Anmälan till: ordförande Sanna Dahlström. Kontaktuppgifter finns på förbundets hemsida.

DALARNAS FÖRBUND NORRA ÄLVBORGS FÖRBUND

Datum: 20 mars Starttid: 16.30 Plats: Magnetvägen 20 i Trollhättan Anmälan till: sofia.albertsson@svenskablastjarnan.se ÄLVSBORGS UNGDOMSDISTRIKT

Datum: 20 mars Starttid: 18.00 Plats: Magnetvägen 20 i Trollhättan Anmälan till: sofia.albertsson@svenskablastjarnan.se

20

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

Datum: 24 mars Starttid: 19.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 10 mars Anmälan till: annika.lindquist@svenskablastjarnan.se

GÖTEBORG OCH BOHUSLÄNS FÖRBUND

Datum: 26 mars Starttid: 15.00 Plats: Vi kommer att vara utomhus på Kvilleheds gård i Säve.

Sista anmälningsdag: 24 mars Anmälan till: christina.lind@svenskablastjarnan.se Mer info: svenskablastjarnan.se/ lokala-forbund/goteborg-och-bohuslan

UPPSALAS FÖRBUND

Datum: 27 mars Starttid: 11.00 Plats: Hålls digitalt Sista anmälningsdag: 20 mars Anmälan till: uppsala@svenskablastjarnan.se Information om årsmötet finns även på Svenska Blå Stjärnan Uppsalas hemsida svenskablastjarnan.se/lokala-forbund/uppsala och Facebooksida.

UTBILDNING

Kursåret 2022 är igång I februari startade vår första kurs för året och vi hoppas att vi i år kan genomföra alla våra utbildningar. Vi fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens råd vad gäller covid och håller tummarna att pandemin snart drar över.

På vår hemsida kan du läsa mer om de kurser som vi ger i år och även anmäla dig.

Det finns till exempel två repetitionshelger inbokade (vår och höst). Utöver dessa är det fler förbund som anordnar reptillfällen för sina medlemmar. Förbunden har egna sidor på hemsidan under menyraden Lokala förbund där de kan lägga upp sina aktiviteter. Många förbund har också facebooksidor med aktuell information.

NY STABSKURS HOS FÖRSVARSUTBILDARNA

Utöver våra egna kurser så har våra medlemmar även möjlighet att gå kurs hos andra frivilliga försvarsorganisationer.

Försvarsutbildarna har ett flertal väldigt bra och intressanta utbildningar. De har en ny stabskurs som är öppen för våra medlemmar, men med förkunskapskrav att man är grundutbildad hos Svenska Blå Stjärnan (risk- och säkerhetsutbildning och grundkurs 1) samt att man genomfört Krisberedskap grunder och Krisberedskap fördjupning för stabsbefattning hos Försvarsutbildarna.

Mer information finns på deras hemsida, www.forsvarsutbildarna.se/utbildning.

Har du frågor går det bra att höra av dig till eva@svenskablastjarnan.se

FOTO: NIKLAS LADBERG

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

Gina är vår nya utbildningskoordinator Hon är utbildad personalvetare, klassiskt skolad kontrabasist med körkort för buss och tung lastbil och har arbetat på så skilda typer av arbetsplatser som Stim och AB Svenska Sprit.

Gina Reppert är Svenska Blå Stjärnans nya utbildningskoordinator.

Gina började på Svenska Blå Stjärnans kansli i Stockholm i slutet av december.

Hon kommer närmast från en tjänst som administrations- och produktionsansvarig på AB Svenska Sprit.

Som utbildningskoordinator är Ginas huvuduppgift att sköta det praktiska runt alla våra kurser. Att informera och planera inför dem och se till att de genomförs.

I det jobbet ingår bland annat att boka boenden, ha kontakt med kursledare, kursdeltagare och skolor, arbeta med kursutvärderingar och kursersättning.

Gina är också kansliets kontaktperson för Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund, RUF. När Gina utbildade sig till personalvetare på Stockholms universitet tog hon FOTO: STEPHAN / UNSPLASH körkort för tungHlastbil och buss. Genom att köra på helgerna kunde hon finansiera

sina studier utan att ta studielån.

Musik har varit en viktig del av hennes liv.

Hon är kontrabasist och har både spelat i symfoniorkester och i mindre band. Gina är uppvuxen på en gård och har haft hund under en stor del av livet. Den senaste var en puli, en ungersk vallhund.

– Det känns häftigt att jobba för en organisation som Svenska Blå Stjärnan, där man verkligen känner att man arbetar för en bra sak, säger Gina.

Gina ersätter Anna Holmberg som gått vidare i sin yrkeskarriär. Samtidigt som vi välkomnar Gina till vårt kansli vill vi passa på att tacka Anna för sitt goda arbete för Svenska Blå Stjärnan.

Vill du veta vad resten av Svenska Blå Stjärnans kansli arbetar med? Gå in på svenskablastjarnan.se/kontakt

FOTO: VERA BERG

GINA REPPERT UTBILDNINGSKOORDINATOR 08-425 030 42 gina@svenskablastjarnan.se

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

21

BARN | UNGDOM

NYTT HOPP OCH NYA MÖJLIGHETER TEXT: MOA RÖNNHAGEN

Det vi tar med och det vi lämnar bakom oss Varje år har sina för- och nackdelar. 2021 kantades, likt året innan, av covid-19 och det har varit både lärorikt och kämpigt för oss alla. Från 2021 tar vi med oss att det går att genomföra aktiviteter även på distans, och göra det bra. För att nämna en omställning har vi i över tio år genomfört vår ungdomsstämma fysiskt, med diskussioner och interaktioner tillsammans med deltagare på Riksstämman. Trots den långa traditionen ställde organisationen om och genomförde en ungdomsstämma på digitala plattformar på ett effektivt och smidigt sätt. HEJA OSS! Nu träder vi in i år 2022 med nytt hopp och nya möjligheter att skapa roliga aktiviteter och minnen, för dig och alla våra medlemmar. Det är hög tid att lämna det gråa och tråkiga, nu ska vi ta oss an det här året med positivitet och motivation!

Vilka planer finns för 2022?

Förutom att ditt lokala ungdomsförbund anordnar aktiviteter kommer Riksungdomsförbundet att hitta på följande: •

• •

En digital styrelseutbildning i fem delar planeras under våren, med start den 15 februari och därefter varannan vecka. Vi kommer bland annat att ta upp vad en styrelse är för något, vilka roller som kan ingå i en sådan, hur ett årsmöte går till, hur aktiviteter kan planeras och marknadsföras och hur du kan hålla roliga möten.

Jobba för att hålla en ledarskapsutbildning under våren/sommaren, om situationen tillåter.

Utveckla våra sociala medier och vår hemsida. Det ska vara enkelt att följa vad vi gör och se vad som är på gång.

FO

TO

:N

H AT

AN HA

NN A/ UN

SPL A SH

22

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

ÅGOT ISSA N Å M E T T IN SS P FÖR AT DU FÖLJA OSBSRUF N :@ KA GR AM INSTA ACEBOOK: ORBUND F MSF NGDO U S K I @SBSR

BARN | UNGDOM

FO

TO

PR

:

T IVA

ORDFÖRANDE MOA HAR ORDET Under det senaste året har jag upplevt både stark motivation och en känsla av dalande inspiration i vår organisation. Min känsla är att en del får energi av att livet inte riktigt är som vanligt och hittar en drivkraft i att tänka om och nytt. Samtidigt blir andra nedbrutna av att inte kunna göra de aktiviteter som gör dem glada eller uppmuntrar i det vardagliga livet.

Jag vill tro och hoppas att vår organisation ger energi, eller i alla fall har givit energi någon gång, till dig. Kanske varit en motivation till att du gjort något du tycker om, som att delta på en aktivitet eller prata med andra djurintresserade på en mässa.

Oavsett vad som motiverar dig i vår organisation, vill jag gärna veta vad det kan vara och samtidigt kanske vi kan ge motivation till andra under 2022?

Dela gärna en bild på vad som motiverar dig, antingen lägger du ut den via sociala medier där du hittar instruktioner på vår Facebook eller på Instagram. Vill du hellre mejla oss går det jättebra, kanske vi kan göra ett motivations-kollage i nästa nummer av tidningen?

Mejl: ruf@svenskablastjarnan.se

🌳 🐌 🦌

Kluring! I detta nummer är det rebusdags!

- räd +

- sn - l +

- ådjur

Rita vad det blev:

BLÅ STJÄRNAN 1-2022

23 23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

FOTO: PETER OSSLUND

Vill du bli en Stjärna?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar.

Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40