Blå Stjärnan nr 3 2021

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

REPORTAGE

Rehab för kottar MILJÖPÅVERKAN

Därför måste hagarna mockas AKTUELLT

Snabba pengar i hundsmuggling

NR 3 /2021

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41 Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg, Paola Squassina Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se

Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 4-2021 Vecka 49

Manusstopp 18 oktober

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

NR 3 /2021

REPORTAGE

Rehab för kottar MILJÖPÅVERKAN

Därför måste hagarna mockas AKTUELLT

Snabba pengar i hundsmuggling

2

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

4 REPORTAGE: Rehabilitering för skadade igelkottar 8 Hundsmuggling fortfarande ett högaktuellt problem 10 Så påverkas miljön av hästarnas gödsel 12 Försvarsutbildarnas nyckelroll i det nya svenska totalförsvaret 14 Ny bandmask på hästar i Sverige 16 Nytt & Blandat 19 Fråga Veterinären, Nytt & Blandat forts.

Upplaga: 6 000

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

3 Ledaren

OMSLAGSFOTO: WILDLIFEWORLD SHUTTERSTOCK

20 Information från CST 21 Utbildning 22

Barn & Ungdom

24 Vill du bli en Stjärna?

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Svensk djursjukvård i kris Under sommaren har vi kunnat läsa tråkiga nyheter om framförallt hundar som inte fått möjlighet till akut veterinärvård och på grund av detta avlidit.

Vi har under en längre tid känt till att det är brist på veterinärer i Sverige, framför allt på distriktsveterinärsidan. Distriktsveterinärerna behandlar och bedriver smittskyddsarbete både för produktionsdjuren och sällskapsdjuren. Distriktsveterinärerna har jour inom sina områden och gör ett fantastiskt jobb för att kunna hjälpa alla. Under sommaren har dock väntetiderna ökat och distriktsveterinärerna har prioriterat de sjukaste djuren. Som djurägare är det bra att till exempel ta reda på öppettider för den närmsta veterinärkliniken och inte vänta för länge med att söka hjälp samt att i första hand söka hjälp på vardagar och dagtid.

De senaste åren har behovet av privata veterinärer för sällskapsdjur ökat, vilket medfört att stora internationella riskkapitalföretag inom veterinärmedicin etablerat sig i Sverige. Flera av dessa har inte öppen jourtid och inte heller under sommaren. Däremot har de en mycket kvalificerad vård på planerad tid. Det är bra att det finns möjligheter att behandla svåra skador och sjukdomar, men effekten av detta blir att behandlingarna generellt blir dyrare, (omsättningen ökade med 38% mellan 2013-2016) vilket leder till höjningar av premierna för djurförsäk-

ringarna. I Sverige är en väldigt hög andel av hundar och katter försäkrade, cirka 70-80% jämfört med exempelvis Storbritannien där siffran ligger på cirka 25%.

Vill man tjäna pengar är Sverige en bra marknad. Även enklare behandlingar har ökat i pris, vilket tyvärr kan leda till att en del djurägare kanske drar sig för att gå till veterinären av ekonomiska skäl.

Det är fri prissättning på veterinärvård i Sverige. Försäkringsbolaget Folksam gjorde 2015 en undersökning som visade att priserna hos de två stora kedjorna stigit med ca 40 %, därav har premierna för djurförsäkringarna ökat med 25%. Även fristående veterinärer har höjt priserna för att överbrygga skillnaderna. Anledningen till veterinärbristen är framför allt att det enbart är 100 utbildningsplatser på SLU:s veterinärutbildning och cirka 90 nya veterinärer examineras varje år. Behovet är det dubbla och täcks delvis av dem som kommer tillbaka till Sverige efter utbildning utomlands.

Det fattas även djursjukskötare, dessa utbildas också på SLU men det finns bara 80 platser. Bristen på personal drabbar ju inte enbart djuren utan även veterinärer och djurskötare blir utarbetade och ibland sjukskrivna av stressen. Många byter jobb, vilket ju inte gör saken bättre. Regeringen har tillsatt en utredning om bland annat utbildningsplatserna och om reglerna för utländska veterinärer som vill arbeta i Sverige kan göras enklare. Utredningen

ska vara klar nästa år. Vi får hoppas att problemet är övergående och att det kan skapas flera utbildningsplatser på SLU. Veterinärbristen kan ju på sikt annars även hota vår inhemska livsmedelsförsörjning.

Andra problematiska frågor inom djurskydd och smittskydd är den avsevärda smuggling av sällskapshundar som pågår.

Johan Beck-Friis belyser frågan i detta nummer av tidningen. Jag tänker att även sjuka insmugglade hundar belastar svensk veterinärvård.

Hoppas att ni har en fin sensommar och höst. Ta hand om er och håll avstånd.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

MEDLEMSAVIN MED NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN

Du som är helbetalande medlem i Svenska Blå Stjärnan kommer att få avin för att förnya ditt medlemskap med nästa nummer av vår tidning (nr 4-2021). Vi gör detta av miljö- och kostnadsskäl. Familjemedlemmar – alltså medlemmar som bor på samma adress som en helbetalande medlem men som bara betalar 25 kronor per år – får avin hemskickad i ett kuvert, inte med tidningen. Detsamma gäller helbetalande medlemmar som avsagt sig tidningen.

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

3

4

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

FOTO: ALEXAS PHOTOS / PIXABAY

REPORTAGE | KOTTECENTRALEN

Rehabilitering för skadade igelkottar Kottecentralen i Lilla Edet är en av landets rehabiliteringsstationer för skadade igelkottar och ekorrar. Varje år tar Sofie Jonasson och hennes föräldrar hand om ett hundratal djur.

Belöningen är att se dem tölta i väg i det fria.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Den röda gäststugan på gården i Lilla Edet, utanför Göteborg, är fylld av ljud och dofter. Ett ljudligt smackande från diande kottebebisar hörs från en hög med hö. Någon ger ifrån sig ett kurrande läte, en annan fräser.

– Den här är rätt arg av sig. Den blev påkörd av en trimmer för några veckor sedan, men såret har läkt fint. Den har varit hos veterinären och fått antibiotika, berättar Sofie och pekar mot buren med den fräsande kotten.

VANLIGTVIS FREDLIGA

Igelkottar är kända för att vara fredliga djur, men när jag sticker in fingret i en av burarna varnar Sofie för att de kan bitas rejält, sina trubbiga tänder till trots.

– Man får vara försiktig, för det kan göra väldigt ont!

Sofie startade Kottecentralen för ungefär femton år sedan. Hon har alltid gillat igelkottar och matade dem som liten när de dök upp i trädgården hemma i Nygård.

Som vuxen började hon arbeta som volontär på Fågelcentralen i Säve, där det en dag kom in tre svårt sjuka igelkottbebisar.

– De hade bara några få taggar kvar, var alldeles gulfärgade och såg mer ut som päron än igelkottar. Deras liv gick inte att

rädda. Det var då jag bestämde mig för att göra något.

Sofie sökte tillstånd hos bland annat Länsstyrelsen och tillsammans med sina föräldrar gjorde hon om sitt gamla flickrum ovanför verkstaden till rehabiliteringsstation. Ett av kraven var att hon skulle ha en veterinär kopplad till anläggningen. Sofie gick också på kurs i viltrehabilitering för att lära sig mer.

bund. Arbetet är helt ideellt och det kan bli en del sömnlösa nätter när det är som intensivast. Många av de kottar som kommer in är bebisar som av olika anledningar mist sin mamma. Då är det Sofie som får ta över rollen som kottemor. Är ungarna riktigt små flaskmatar hon dem varannan timme, masserar deras små magar och torkar bakdelarna med en fuktig bomullstuss.

”När rehabiliteringen är avslutad släpps djuret tillbaka”

Varje igelkott får en egen journal och för att kunna skilja ungarna åt märks de med färg på olika delar av kroppen. Små kottar får bo i mindre burar och är de få i kullen kan de få sällskap av ett gosedjur.

Allt eftersom kottarna växer flyttas de till större burar och till sist får de komma ut i uteburar.

De flesta djuren återhämtar sig och kan släppas ut i det fria igen, men en del är så sjuka att de måste avlivas. Hittas igelkottarna sent på sommaren finns också risken att de är alltför svaga för att leta bo och gå i ide. Då får de gå halvt i dvala hos Sofie i stället. En igelkott ska helst väga 600 gram för att klara vintern.

GOSEDJUR SOM SÄLLSKAP

HUNDRATALS SKADADE

I dag kommer ett hundratal skadade djur till Kottecentralen varje år.

– De flesta hittas av privatpersoner som efter överenskommelse kommer in med djuret. När rehabiliteringen är avslutad släpps djuret tillbaka på den plats där det hittades, berättar Sofie.

Kottecentralen är, liksom ett 40-tal liknande föreningar, medlem i KFV:s (Katastrofhjälp fåglar och vilt:s) riksför-

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

5

FOTO: JESSICA SKOGSBERG

REPORTAGE| | POLISRYTTERIET REPORTAGE KOTTECENTRALEN

Igelkotten är ett nattdjur. Foto: Alexas Photos/Pexels

Sofie tar upp en igelkottbebis och håller den i sin kupade hand. Igelkottar är mjuka så länge de inte är arga eller rädda.

Taggarna blir bara vassa när igelkottarna rullar ihop sig, en förmåga de får redan vid några veckors ålder.

– De ser så stolta ut när de väl lärt sig.

Då rullar de ihop sig för minsta grej bara för att demonstrera att de kan, säger Sofie och ler.

FOTO: PRIVAT

Sofie Jonasson. Foto: Ann-Christin Mathiasson

”Hur gulliga de än är måste man alltid tänka på att det är vilda djur man handskas med”

6

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

FRIDLYSTA

Igelkottar är fridlysta sedan 1972 och i april 2020 klassades igelkotten som NT, Nära hotad på Artdatabankens rödlista.

På landsbygden är igelkottarna numera nästan försvunna och en av anledningarna kan vara det förändrade landskapet.

Många betesmarker har vuxit igen och igelkotten har svårt att ta sig fram i högt gräs. En annan orsak kan vara bekämpningsmedel som minskat tillgången på mask, sniglar och insekter. Även robotgräsklippare utgör i dag ett hot för igelkottar. Därför rekommenderas att inga robotgräsklippare används från skymning till gryning – den tid då igelkottar oftast är ute och rör på sig.

FÅR INTE SÄLJAS

Igelkottar är så sällsynta på vissa platser att det händer att folk ringer till Sofie och vill köpa igelkottar.

– Men det går ju inte att sälja dem. Det finns alltid en stor orsak till att igelkottarna lämnar en plats. Dessutom är det förbjudet att sälja vilda djur.

Sofie har även tillstånd för att ta hand om skadade ekorrar. Hon får in mellan 20 och 30 varje år. Hon tycker att både igelkottar och ekorrar är tacksamma att rehabilitera eftersom de har så starka överlevnadsinstinkter. En ekorreunge vet direkt hur en grankotte ska skalas och en igelkott vet precis hur den ska bära sig åt för att hitta mat.

Men som viltrehabiliterare måste Sofie se upp så att djuren inte blir för tama.

– Hur gulliga de än är måste man alltid tänka på att det är vilda djur man handskas med – och att de faktiskt ska förbli vilda också. Det är en härlig känsla att se dem tölta i väg i det fria och veta att nu klarar de sig på egen hand.

REPORTAGE | KOTTECENTRALEN

Maskar, insekter och sniglar hör till igelkottars favoritmat. Foto: Monicore/Pexels

FAKTA OM IGELKOTTAR

OM DU HITTAR EN SKADAD IGELKOTT:

Igelkotten är ett av våra äldsta nu levande däggdjur. Den normala livslängden är 5-7 år, men under gynnsamma förhållanden kan den leva upp till 15 år. Igelkotten är nattaktiv och sover under dagen i sitt bo. Den äter maskar, insekter och sniglar. I Sverige är det förbjudet att hålla igelkottar som husdjur och vill man sköta om en skadad igelkott mer än 48 timmar krävs tillstånd från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

•

Är igelkotten mycket svårt skadad bör den tas till en veterinär som kan avgöra om den är i sådant skick att den bör avlivas.

•

Ta det lugnt. Tänk på att rädda och stressade djur vill försvara sig.

•

Försök fånga in djuret.

•

Lägg djuret i en pappkartong eller låda med lock. Se till att det finns lufthål.

Förvara lådan på en lugn och skuggig plats och ring genast en rehabiliterare som kan ge råd om ytterligare åtgärder. Det kan se olika ut från fall till fall. Ge inte mat eller vatten utan att först ha rådfrågat en viltrehabiliterare.

•

Om du misstänker att en unge är övergiven ska du övervaka den på håll under flera timmar för att försäkra dig om att den inte matas av sina föräldrar. Är du osäker ska du kontakta en erfaren viltrehabiliterare.

Källa: Kottecentralen

Igelkottar tycker om att bo i risoch lövhögar. Man bör därför vara försiktig och helst flytta på högen innan man eldar ris som legat ett tag.

VILL DU STÖDJA KOTTECENTRALEN? DÅ KAN DU LÄMNA ETT BIDRAG PÅ BANKGIRONUMMER: 5930-8874

SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA IGELKOTTARNA I DIN TRÄDGÅRD:

•

Spara lövhögar under buskarna i trädgården så att igelkotten har någonstans att bo.

•

Se upp när du använder trimmern under buskar och snår eller i högt gräs där igelkottar ofta söker skydd dagtid.

•

Programmera din robotgräsklippare att bara klippa dagtid, tillexempel mellan 1016. Igelkottar är aktiva från skymning till gryning.

•

Använd inga kemiska bekämpningsmedel i trädgården.

•

Var försiktig när du bränner löv- och rishögar på våren. Flytta högen eller lyft upp och kika om där kanske ligger någon igelkott.

•

Skapa ett vilt hörn i din trädgård där insekter och andra småkryp kan trivas. Det ger mat åt igelkotten.

Källa: Naturskyddsföreningen

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

7

FOKUS | HUNDSMUGGLING

Hundsmuggling fortfarande ett högaktuellt problem Svenska Blå Stjärnan har tidigare uppmärksammat de smittskydds- och djurskyddsproblem som hundsmuggling medför. Trots all information som lämnats av både intresseorganisationer och myndigheter är hundsmugglingen fortfarande högaktuell, om än i nya former.

TEXT: JOHAN BECK-FRIIS, LEG VETERINÄR

De flesta vet säkert idag att coronapandemin har ökat efterfrågan på sällskapshundar ordentligt. Många människor vill ha en hund när man arbetar hemifrån och utbudet från de seriösa uppfödarna har inte räckt till. Mindre nogräknade eller rent kriminella aktörer ser därmed en chans att via importerade eller smugglade valpar göra snabba pengar med liten risk. Man anpassar också hela tiden sina införsel- och försäljningsmetoder så att det ska bli så svårt som möjligt för köpare och myndigheter att skilja på seriös och oseriös/olaglig djurhantering.

NYA INFÖRSELMETODER, SAMMA RISKER

Den illegala införseln av hundvalpar har gått från att främst vara dold med valpar gömda i bilar (sådana upptäcks dock fortfarande av tullen) till att ske helt öppet med falska intyg. Hundarna i den senare gruppen uppfyller inte hälsokraven, kan vara för unga för att vaccineras och kan ha falska pass. Ofta kommer de från ”valpfabriker” i öst där de föds upp under djurskyddsmässigt bedrövliga förhållanden och utan hälsokontroller.

I Sverige är rabies den enda specifika sjukdom som regelverket är kopplat till när hundar förs in i landet. Sjukdomen har inte förekommit här sedan slutet av 1800-talet och inom EU har smittläget successivt förbättrats tack vare strategiska satsningar på bekämpningsprogram.

Situationen är dock skör då EU österut gränsar till högriskländer avseende rabies med dålig eller ingen sjukdomsbekämpning.

Insmugglade hundar kan dessutom bära på andra smittor som normalt inte förekommer i Sverige.

8

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

För att stoppa den illegala handeln kan djurägare eller uppfödare få nya krav vid veterinärbesök.

Till exempel kan kliniken kräva att valpar åtföljs av sin mamma när de ska besiktas. Foto: Johan Beck-Friis

Även missbildningar på grund av dålig avel förekommer.

PÅVISAT FUSK

Dessvärre har många av de misstänkta riskerna visat sig vara realiteter. Vid en stickprovskontroll i Polen 2020 av en ”adopterad” rysk gatuhund upptäcktes att den provtagna hunden hade otillräckligt rabiesskydd. Jordbruksverket beslutade då att provta samtliga hundar som importerats från Ryssland till Sverige under året och bara hälften hade tillräckligt skydd.

Hos fyra av hundarna tydde provsvaret på att de inte alls var vaccinerade, och djuren fick avlivas. I övriga fall visade resultaten

att hundarna vaccinerats före införsel men inte utvecklat fullgott skydd. Samtliga hundar hade skriftliga intyg om att de var fullvaccinerade mot rabies.

Därefter har Jordbruksverket vid ytterligare två tillfällen gjort uppföljningar av antikroppstiter - ett test som visar antikroppar i blodet - vid större sändningar eller mer organiserad införsel av hundar.

Resultaten var bättre vid de dessa kontroller men fortfarande påträffades hundar utan tillräckligt rabiesskydd.

VETERINÄREN KAN SLÅ LARM

På grund av de nya förutsättningarna med förfalskade intyg är det ofta veterinären

REPORTAGE FOKUS || HUNDSMUGGLING ÖVERGIVET VILT

Hundsmugglare förnyar och förfinar hela tiden sina metoder. Foto: Michael Kucharski/Unsplash

som fattar misstankar om att en hund har förts in illegalt. Veterinären kan reagera på att hundens ålder inte stämmer med vad som anges i passet eller att den visar symtom på sjukdomar som vanligtvis inte finns i landet. Veterinärer har normalt tystnadsplikt gentemot dina kunder men en misstanke om en allvarlig och smittsam sjukdom är anmälningspliktig och därmed bryts sekretessen. Även om det inte finns misstanke om smittsam sjukdom har man som djurägare ett strikt djurägaransvar. Det innebär att man är ansvarig om djuret bär på smitta och sprider den. Om man har köpt en gatuhund från ett annat land och hunden börjar visa sjukdomstecken måste man vidta ett antal åtgärder för att minska risk för smittspridning, tills sjukdomsorsaken är fastställd. Framför allt får hunden inte komma i kontakt med andra djur under utredningstiden. Om man har fler djur hemma gäller samma isoleringskrav för dessa, oavsett djurslag. Hunden får vidare bara rastas i koppel eller sele, skilt från andra djur och man får inte sälja, lämna över eller skänka bort den till någon annan person under isoleringen.

NYA RUTINER VID VETERINÄRBESÖK

Det är mycket viktigt att alla som frivilligt eller ofrivilligt medverkar vid handel

med djur gör vad de kan för att försvåra den illegala försäljningen. Det måste bli mycket svårare för oseriösa säljare att ”tvätta” olagligt införda hundar. Detta kan innebära att man som djurägare eller uppfödare får nya krav på sig vid planerade veterinärbesök. Till exempel kan kliniken kräva att valpar åtföljs av sin mamma när de ska besiktas, att hundar från andra länder åtföljs av sina id-handlingar och att, om en valp uppges vara född i Sverige, veterinären kontrollerar om modertiken är registrerad i det centrala hundregistret.

Om tiken inte är det kan veterinären vilja ställa frågor om mammans ursprung.

Veterinären kan också vilja fråga om hundar som uppges vara födda i Sverige har ett chip med utländsk landskod. Som djurägare kan man stärka sin trovärdighet genom att på kliniken signera ett medgivande att veterinären får ta kontakt med myndigheter om det upptäcks felaktigheter i identitetshandlingarna.

kommendationer för ett säkert hundköp.

Den är värd att läsa även om man är en erfaren hundägare, då smugglarna och de oseriösa försäljarna hela tiden förnyar och förfinar sina metoder.

SKAFFA HUND PÅ ETT TRYGGT SÄTT

På Jordbruksverkets hemsida finns en utmärkt och kontinuerligt uppdaterad text med tips om hur man som köpare ska göra för att undvika att bli lurad (jordbruksverket.se/kopahund). Under rubriken ”Skaffa hund på ett tryggt sätt” har myndigheten sammanfattat aktuella lagkrav, råd och re-

Många illegalt införda hundar kommer från valpfabriker i öst där de föds upp under djurskyddsmässigt och smittskyddsmässigt bedrövliga förhållanden. Bilden visar ett tillslag mot en valpfabrik i Tjeckien 2018.

Foto: Tjeckiska Veterinärmyndigheten

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

9

KLIMATPÅVERKAN

Sverige är ett av Europas hästtätaste länder. Foto: Fdwcarl19/ Shutterstock

Så påverkas miljön av hästarnas gödsel Att regelbundet mocka hästarnas hage håller inte bara parasiter borta utan förhindrar även övergödning av närliggande insjöar och hav. Men vad är det som händer med hästarnas gödsel när det bryts ner och vilka hagar är viktigast att mocka?

TEXT: PAOLA SQUASSINA

I Sverige har vi cirka 355 000 hästar och vi är ett av de hästtätaste länderna i Europa.

Hästar har kommit att bli en av våra viktigaste sällskapsdjur och hästnäringen sysselsätter 16 900 helårsarbeten. Flera hästar som samsas i en mindre vinterhage är ingen ovanlig syn, 76 procent av Sveriges alla hästar står på hästanläggningar nära tätorter. Ur ett klimatperspektiv innebär mycket tramp av gödsel på en liten yta att det blir en stor miljöpåverkan.

10

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

VÅR TIDS UTMANING

Helena Aronsson är universitetslektor och forskare i växtnäringshushållning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Hon har särskilt tittat närmare på hur hästarnas gödsel påverkar övergödningen.

– Övergödningen är ett stort miljöproblem. Därför har vi tittat hur vi på lokal nivå kan minska fosforutsläppen till Östersjön och våra insjöar. Det har visat sig att nedtrampat hästgödsel kombinerat med regn läcker ut fosfor som bidrar till övergödningen i vattendrag, säger Helena.

Övergödning är även en av Sveriges riksdags 16 miljömål som det arbetas intensivt med. I praktiken innebär övergödningen att insjöar gror igen av vass, algblomning, sjö- och havsbottnen täcks av sediment som till slut kan bli syrefattiga. Vattnet blir grumligare vilket gör att fiskarna får det svårare att se i vattnet och till slut blir det en rubbning av hela ekosystemet.

Fosfor är det näringsämne som främst bidrar till övergödningen och därför är det viktigt att minska risken för läckage från all typ av mark.

KLIMATPÅVERKAN

Den som mockar ofta hjälper till att hindra övergödningen i våra vattendrag. Foto: Petr Bonek / Shutterstock

”Min rekommendation är därför att mocka så ofta som möjligt” PROBLEM I TÄTORTER

I tätorter och städer är antalet hästar per hektar i genomsnitt fem per rast- eller vinterhage vilket många gånger har att göra med den begränsade tillgången av hagmark. Risken för mest fosforläckage är störst vid regn och under vintern när det inte finns växtlighet som kan ta upp fosforn. Om hagmarkerna sluttar mot ett dike eller större vattendrag ökar ofta risken för läckage ytterligare.

– Det är allra viktigast att mocka hagar som ligger nära vatten. Hagar som ligger längre bort har ofta inte lika stor påverkan på miljön, men det har fortfarande betydelse. Om gödsel rinner ner i dräneringsledningar och ut i mindre vattendrag så kommer det så småningom att hamna i ett större vattendrag. Därför är det viktigt att

mocka rast- och vinterhagar oavsett om det ligger nära ett vattendrag eller inte, säger Helena.

REGELBUNDEN MOCKNING

På frågan hur ofta en vinter- och rasthage behöver mockas svarar Helena: – En student gjorde ett examensarbete om just det är. Hon kom fram till att om hon mockade hästarnas rasthage varje dag kunde hon mocka upp nästan 80 procent av gödseln. Om hon däremot mockade en gång i månaden lyckades hon endast få upp 35 procent, eftersom högarna då antingen hade trampats sönder eller regnat bort. Min rekommendation är därför att göra det så ofta som möjligt. Då är det även lättare för den som mockar att få upp det i skottkärran, säger Helena.

Sommar- och beteshagar med större ytor och rik växtlighet har bättre förmåga än rasthagar att ta upp näringen och därför blir cirkulationen på ett annat sätt, vilket gör att just sådana hagar inte är det stora problemet ur en miljösynpunkt.

Men ur ett parasitperspektiv är det förstås viktigt att mocka beteshagarna.

Helena Aronsson, universitetslektor och forskare i växtnäringshushållning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Foto: Helena Elmquist

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

11

FÖRSVARSUTBILDARNA

Försvarsutbildarnas nyckelroll i det nya svenska totalförsvaret Svenska Blå Stjärnan är en av Sveriges arton frivilliga försvarsorganisationer. Med jämna mellanrum kommer vi berätta om några av de sjutton andra och framför allt om deras utbildningar och vilken nytta våra medlemmar kan ha av att gå dem. Först ut: Försvarsutbildarna.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

De utbildar sjukvårdare, kriskommunikatörer och CBRN-personal – för att ta några exempel. Ger kurser i skogsbrandsbekämpning, strålskydd, stabsarbete, hemberedskap och mycket mer. När det svenska totalförsvaret ska få sin största upprustning sedan 1950-talet har Försvarsutbildarna en nyckelroll.

– Vi rekryterar och utbildar folk till det militära och det civila försvaret – vår verksamhet omfattar hela skalan, från den enskildes säkerhet till samhällets försvar, säger Kristoffer Bäckström, kommunikationschef på Försvarsutbildarna.

Försvarsutbildarna har ungefär 27 500 medlemmar. Dessa är fördelade på 23 regionala förbund och 16 rikstäckande förbund med olika specialistkompetenser, till exempel CBRN-förbundet (CBRN står för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot), Kriskommunikatörerna, Svenska Sjukvårdsförbundet och Befälsföreningen Militärtolkarna.

Dessutom har man en stor ungdomsverksamhet där cirka 3 500 ungdomar mellan 15 och 20 år är med.

Det är inget litet uppdrag Försvarsutbildarna har. De ska utbilda och rekrytera över 1 000 tjänster till Hemvärnet, bland annat sjukvårdare, fältartister, informationsbefäl och pionjärsoldater (som bland annat ska röja och lägga ut minor).

Försvarsutbildarna utbildar och rekryterar också frivilliga till länsstyrelser och myndigheter som kan arbeta med sådant som kriskommunikation, räddnings- och röjningsarbete och hälsoskydd. Och man är huvudman i Sverige för totalförsvarsinformation.

FOTO: JÖRGEN FAGERSTRÖM

HUVUDMAN FÖR TOTALFÖRSVARSINFORMATION

Ungefär 3 500 15-20-åringar är med i Försvarsutbildarnas stora ungdomsverksamhet.

– Det innebär bland annat att vi har kurser i totalförsvarsinformation för medlemmar från alla frivilliga försvarsorganisationer, till exempel Svenska Blå Stjärnan, så att de sedan kan lära ut det till sina egna medlemmar. Vad är en frivillig försvarsorganisation och vilken värdegrund delar man? Hur fungerar totalförsvaret och vad finns det för hotbilder? Har man ingen totalförsvarsinformation är man i grunden ingen fungerande frivillig försvarsorganisation, säger Kristoffer Bäckström.

MSB: 40 000 UTBILDADE FRIVILLIGA BEHÖVS 2030

Enligt Myndigheten för samhällsskydd 12

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

och beredskap, MSB, bör antalet utbildade medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer vara 20 000 år 2025 och till 2030 behöver den siffran stiga till 40 000.

Försvarsutbildarna har en viktig roll för att den förvandlingen ska kunna bli verklighet med sina omkring 45 olika utbildningar för medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer. För att som Blå Stjärna bli antagen på någon av de kurser Försvarsutbildarna erbjuder till våra medlemmar krävs olika förkunskapskrav beroende på kurs. Ansökan ska också godkännas av Svenska Blå Stjärnans kansli.

– Vi har bland annat fått i uppdrag av MSB att hålla grundkurser i krisberedskap, som Blå Stjärnor kan gå. En del av

FÖRSVARSUTBILDARNA

Försvarsutbildarna har cirka 45 olika kurser för medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer. Foto: Maria Swanström

era medlemmar, som ska vara på en myndighetsstab vid ett skarpt läge, kan även gå kursen Krisberedskap fördjupning mot stab – där får man lära sig hur man pratar på en stab, vilken terminologi som används och vad den betyder. Tillsammans med Svenska Blå Stjärnan arbetar vi också just nu med att ta fram en stabsassistentkurs för medlemmar i båda våra organisationer, säger Kristoffer Bäckström.

”Tidigare i år sökte vi sjukvårdsinstruktörer och fick in 114 sökande” MÅNGA VILL BLI INSTRUKTÖRER

För att Försvarsutbildarnas mycket omfattande kursverksamhet ska hålla hög klass behövs ett stort antal instruktörer och kursledare som ställer upp på frivillig basis. Hur lätt är det då för Försvarsutbildarna att värva människor med rätt kompetens?

– Det beror på. Det finns vissa smala

nischer där det är svårare att hitta rätt folk. Men generellt skulle jag säga att vi har ganska lätt att hitta väl kvalificerade instruktörer och kurschefer. Tidigare i år sökte vi sjukvårdsinstruktörer och fick in 114 sökande på tre eller fyra dagar, intresset för att ställa upp är ofta jättestort, säger Kristoffer Bäckström.

Hur känns det att ha en så viktig roll för att det nya svenska totalförsvaret ska fungera?

– Visst är det en utmaning. Både vi och de andra frivilliga försvarsorganisationerna kommer behöva utbilda fler medlemmar som till exempel tecknar avtal för att stödja en myndighet. Och när så pass många fler ska utbildas måste vi rekrytera många nya instruktörer och hålla kurser betydligt fler gånger per år än nu. Vi får också allt fler uppdrag, nyligen har vi börjat utbilda räddnings- och röjningsstyrkor och senare i år börjar vi utbilda civila skyddsvakter. Så vi har att göra, men jag tycker att det är skoj att gå till jobbet varje dag och veta att vi är med och bygger upp nya totalförsvaret, säger Kristoffer Bäckström.

Kristoffer Bäckström, kommunikationschef på Försvarsutbildarna. Foto: Per Lunqe

FAKTA: FÖRSVARSUTBILDARNAS KURSER FÖR BLÅ STJÄRNOR Totalförsvarsinformation, grundkurs Totalförsvarsinformation, fördjupningskurs Krisberedskap, grunder Krisberedskap, fördjupning mot stab Informatör – introduktionskurs nya medlemmar

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

13

REPORTAGE NY BANDMASK | VOOV PÅ HÄSTAR

Alla hästar kan smittas av bandmask. Foto: Nikola Johnny Mirkovic/ Unsplash

Ny bandmask på hästar i Sverige Hittills har vi haft en sorts bandmask på hästar i Sverige. Nu kan vi säkert konstatera att det finns två olika arter.

Den nya bandmaskarten kan smitta alla hästar. Men masken är inte farlig för hästen.

TEXT: PIA SVEDBERG OCH ANDREAS AF MALMBORG

Hästar kan infekteras med tre olika arter av bandmask: Anoplocephala perfoliata, Anoplocephala magna och Paranoplocephala mamillana.

Den förstnämnda - perfoliata förekommer ofta i Sverige. De två andra sorterna har vi fram tills nu inte haft i landet.

– Alla hästar kan smittas, smittan är inte rasbunden, berättar veterinär Pia Svedberg på Vidilab i Jönköping.

VITA PLATTA MASKAR

I juni 2020 kontaktades träckprovslaboratoriet av en hästägare som under längre

14

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

tid hade sett vita platta maskar i sin hästs avföring. Ägaren ombads skicka in ett fullständigt träckprov samt några exemplar av maskarna i en separat påse.

Hästen är en Frieser, född 2004, som importerats från Holland, troligen i treårsåldern. Hästen har varit uppstallad i Blekinge sen den kom till Sverige. Den har, enligt ägaren, inga kliniska besvär som kan kopplas till parasiter.

I november 2020 kontaktades Vidilab av ännu en hästägare som sett platta maskar i sin hästs träck. Även denna häst är en Frieser, han är född 2009 och importerades, av nuvarande ägare, direkt från

uppfödaren i Zwaagdijk-oost, Holland, år 2012. Hästen har stått på ägarens egen gård i Stockholmstrakten sedan den kom hit.

I mars 2021 hände det igen att en hästägare hittade platta maskar i sin hästs träck. Denna gång var det en danskfödd Frieser, som stått uppstallad i Skåne innan nuvarande ägare köpte honom hösten 2020.

Gemensamt för de tre hästarna är att det saknas uppgifter om behandling i form av avmaskning i samband med att de importerades till Sverige.

– Det kan vara en ren tillfällighet att

NY BANDMASK PÅ HÄSTAR

Proglottider – segment av bandmask – från P. mamillana. Foto: Vidilab

Ägg från P. mamillana i 40 gångers förstoring. Foto: Vidilab

det tre första fallen vi har konstaterat är just Frieserhästar, menar Pia Svedberg.

Två av de tre konstaterade fallen är alltså Frieserhästar från Holland, en från Danmark.

– Jag har inte gjort någon undersökning av förekomsten ute i Europa, men masken finns helt klart i fler länder än bara Holland, fortsätter hon.

får, katt och hund inte vana vid att se några proglottider i träcken hos hästar infekterade med bandmask.

Det beror på att proglottiderna som A. perfoliata släpper ifrån sig bryts ned under passagen ut genom tarmen och äggen utsöndras fria i träcken, osynliga för det mänskliga ögat.

Egenskaperna hos proglottiderna från P. mamillana är mer lik den vid bandmaskinfektioner hos andra djurslag, då proglottiderna inte bryts ned utan utsöndras intakta i träcken, synliga för blotta ögat.

– Vetskap om att parasiten förekommer i landet kan förhoppningsvis lugna en orolig hästägare som hittar proglottider i hästens träck, hoppas Pia Svedberg.

Hästar påverkas sannolikt minimalt av att bära på bandmasken P. mamillana då den beskrivs som apatogen i litteraturen, vilket betyder att förmågan att orsaka sjukdom är låg.

Infektionen är inte anmälningspliktig även om parasiten är ny i Sverige. Den smittar endast mellan hästdjur, inte till andra husdjur och heller inte till människa.

NY BANDMASK

P. mamillana är den minsta av de tre bandmaskarna som infekterar hästar.

Masken är ljus, blir 6-50 mm lång, 4-6 mm bred och är tillplattad uppifrån och ner.

Den nya bandmasken smittar på samma sätt som den gamla vanliga bandmasken, genom att hästen äter upp ett kvalster som bor i gräset i hagen. Ett kvalster anses vara smittat hela sitt liv och lever vanligen i 1-2 år, men de kan leva upp emot 7 år.

– Det finns avmaskningsmedel mot P. mamillana i Sverige, men avmaskning tar ju inte bort smittan från hagen.

Vid undersökning av det inskickade materialet från hästarna konstaterades att det utgörs av segment av bandmask proglottider - enstaka och i kedjor om upp till fyra stycken.

Något huvud - scolex - kunde inte påvisas i det inskickade materialet.

Proglottiderna är bredare än de är långa och flera av dem innehåller ägg. Äggen är asymmetriska, från tillplattade ellipsoider till mer triangulära i formen, har en tydlig äggsäck och mäter 37-58 x 50-75 µm – 75 tusendels millimeter.

I det första fallet gjordes en bandmaskanalys där man fann atypiska bandmaskägg fritt i träcken. I analysen hittades heller inga ägg från den vanliga bandmasken A. perfoliata.

– Vi gjorde också en DNA-analys på de två första fallen och resultatet bekräftade att det var P. mamillana vi hade hittat, berättar Pia Svedberg MYCKET INTRESSANT

Den nya bandmaskarten, P. mamillana, är intressant främst på grund av att den utsöndras på ett sätt som gör den synlig för det mänskliga ögat.

– Det skiljer den från den vanliga arten A. perfoliata, berättar Pia Svedberg.

När en bandmask reproducerar sig så släpper den segment som innehåller ägg, från sin egen kropp.

När det gäller hästar är vi, till skillnad mot hos andra djurslag såsom nötkreatur,

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

15

NYHETER | BLANDAT

SVERIGE BEHÖVER BEREDSKAPSLAGER AV MEDICIN TILL DJUR

Klimatförändringar kan slå hårt mot kött- och mjölkproduktionen. Foto: Nikola Johnny Mirkovic/ Unsplash

Svensk animalieproduktion sårbar för kriser Den svenska animalieproduktionen är mycket sårbar för kriser orsakade av klimatförändringar, som långvarig torka och översvämningar. Det visar en rapport som tagits fram i samarbete mellan flera tunga instanser.

Klimatkrisen ses som en av vår tids viktigaste frågor. Men hur påverkar sådant som värmeböljor, översvämningar, stormar och skogsbränder den svenska produktionen av livsmedel från djur, som mjölk och kött? Det undersöks i ”Klimatanpassning av svensk animalieproduktion – säkrare tillgång på livsmedel under en kris”. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Jordbruksverket. ”JUST IN CASE” SNARARE ÄN ”JUST IN TIME”

Rapportförfattarna konstaterar att Sverige har en låg självförsörjningsgrad av animaliska produkter och att vi är starkt importberoende för att kunna ha tillräcklig tillgång av sådant som foder, mediciner, konstgödsel och reservdelar.

Det gör att vårt lands animalieproduktion är mycket sårbar för effekterna av olika kriser, till exempel de som orsakas av klimatförändringar. Sådant som värmeböljor, stora översvämningar och skogsbränder kan få förödande effekter och till exempel 16

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

leda till foderbrist och att el och transporter inte fungerar. En klimatorsakad kris kan också leda till ”parallella kriser”, som handelsrestriktioner och sjukdomsutbrott.

Enligt rapporten är ”flertalet aktörer medvetna om sårbarheterna” men att de ofta inte har kapacitet att hålla uppe produktion om de drabbas av en allvarlig kris.

– Oavsett kris så måste livsmedelsförsörjningen fungera. Vi borde gå från ”just in time” till “just in case”. I stället för att reagera borde vi vara proaktiva så att vi kan hantera krisen när den väl är här, säger Ann Albihn, forskare vid SVA och SLU och huvudförfattare till rapporten, till slu.se.

POLITISKA BESLUT BEHÖVS

Rapporten kommer fram till att det behövs politiska beslut för ökad lagerhållning av olika varor och för en mer regelbunden översyn av sådant som elnät, vägar och IT-system. Bidragssystem och regelverk som påverkar gårdars arbete bör ses över, då ökad lönsamhet och konkurrenskraft ger andra förutsättningar att investera i sådant som reservkraft och stallar. Det ger också en ökad möjlighet att hålla större lager av till exempel foder.

Rapportförfattarna vill även att sårbarheten i det så kallade mellanledet ska minska. Ett sätt att göra det på är att öka spridningen i landet av slakterier och mejerier, som idag är få och ojämnt geografiskt fördelade. Man föreslår också att krisplaner tas fram för alla animalieproducenter och på en större regional nivå.

Sverige behöver bygga upp ett beredskapslager av medicin till djur och se till att vi kan tillverka vissa läkemedel och vaccin i landet för att klara av svåra kriser. Det kommer Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, fram till i en gemensam rapport.

I november 2020 gav regeringen Jordbruksverket och SVA i uppdrag att ”bedöma nationella försörjningsbehov avseende djurens hälso- och sjukvård vid en kris eller vid höjd beredskap och då ytterst i krig”.

I en rapport som presenterades i slutet av juni konstaterar de två myndigheterna att djurs hälso- och sjukvård är viktiga för totalförsvaret, speciellt för att säkra tillgången till livsmedel vid en kris men också för tjänstedjur och sällskapsdjur i det civila försvaret. Jordbruksverket och SVA vill därför bland annat att Sverige bygger upp ett beredskapslager av medicin till djur och att vi kan producera en del läkemedel och vaccin i landet. De poängterar även att det är viktigt att säkerställa att handel fungerar även vid en kris eller krig.

FOTO: LASSE MØLLER / UNSPLASH

NYHETER | BLANDAT

35 procent av svenskarna är rädda för att möta varg i naturen. Foto: Pixabay

Mer acceptans men större rädsla för stora rovdjur i Sverige En majoritet av svenskarna tycker att vilda rovdjur ska få leva i hela landet. Samtidigt har rädslan för dem ökat och de flesta anser att det är okej att jaga björn, järv, lodjur eller varg som söker sig till tätbefolkade områden eller ger sig på tamdjur. Det visar Sveriges lantbruksuniversitets, SLU, senaste undersökning om våra attityder till stora rovdjur.

2004 var första gången SLU undersökte vad svenskarna tycker om vilda rovdjur.

Nu i somras kom den fjärde upplagan av rapporten ”En attitydundersökning om stora rovdjur och rovdjursförvaltning”, som bygger på enkätsvar insamlade förra året från människor i elva av landets län, från Kronoberg till Norrbotten. Vid de tre första undersökningstillfällena (2004, 2009 och 2014) ingick björn, lodjur, järv och varg; i den senaste undersöks även attityderna till kungsörn. SLU har gjort granskningarna i samarbete med Umeå universitet och Lunds tekniska högskola.

HÖGRE ACCEPTANS FÖR JAKT

De senaste decennierna har allt fler svenskar börjat anse att stora vilda rovdjur ska få leva i hela Sverige, detta trots att de flesta av dessa har ökat i antal och utbredning. Samtidigt har rädslan för vilda rovdjur ökat – exempelvis angav 53 procent 2020 att de är rädda för att möta en björn när de är ute i naturen, jämfört med 43 procent 2004. För varg har siffran stigit från 25 procent 2004 till 35 procent 2020.

Det finns också en högre acceptans, en klar majoritet av de svarande 2020, för att jaga björn, järv, lodjur eller varg om de söker sig till tätbefolkade områden eller ger sig på tamdjur.

ska finnas i Sverige (170-270 stycken) bör minska mycket, jämfört med bara fyra procent i Stockholm.

NÅGRA RESULTAT FRÅN 2020 ÅRS UNDERSÖKNING

•

STORA REGIONALA SKILLNADER

Attityderna till vilda rovdjur kan skilja sig ganska stort åt om man jämför olika län. En tumregel är att ju närmre inpå sig man har djur som varg och björn, desto mer negativ är man till dem. Till exempel finns betydligt lägre acceptans för att varg finns i hela landet i Dalarna (54 procent) jämfört med Stockholm (79 procent). I Gävleborg vill nästan en av fyra att det nationella målet för hur många vargar som

•

•

•

En majoritet av de svarande anser att de mål regeringen har satt upp för hur många björnar (1 100-1 400), lodjur (700-1 000), järvar (500-600), vargar (170-270) och kungsörnar (300) som ska finnas i Sverige är acceptabla. Andelen som vill att siffrorna ska vara högre ligger på mellan 20 procent (björn) och 42 procent (kungsörn) medan mellan två procent (kungsörn) och 16 procent (varg) vill att beståndet ska vara mindre.

87 procent tycker att det är viktigt att Sverige efterlever de avtal som finns om bevarandet av stora rovdjur.

En klar majoritet är positiva till att det finns björn, lodjur, järv, varg och kungsörn i Sverige.

57 procent tycker att människors rätt att döda rovdjur för att skydda sina egna djur ska utökas.

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

17

NYHETER | BLANDAT

Fågelinfluensa slog till mot Sverige 2020. Foto: Alexas Photos / Pexels

Trots flera smittutbrott: god svensk djurhälsa 2020 Förra året hade Sverige utbrott av fågelinfluensa, en allvarlig salmonellatyp som inte funnits i landet på över 40 år hittades hos vildsvin och tamgrisar och det var omfattande smittspridning av Sars-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, på svenska minkfarmer. Trots det visar statistik att hälsoläget var gott hos svenska djur 2020.

18

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

Rapporten “Surveillance of Infectious Diseases in Animals and Humans in Sweden” görs av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Livsmedelverket. Den ges ut en gång om året och redogör för övervakningen av djursjukdomar och zoonotiska smittämnen (en zoonos är en sjukdom som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor) i Sverige. Rapporten för 2020 visar att djurhälsoläget i Sverige var fortsatt bra förra året. Den tar också upp två ämnen som inte funnits med tidigare. Dels SarsCoV-2, som hittades hos svenska minkar för första gången i oktober 2020.

Dels salmonella choleraesuis, en salmonellatyp som utrotades i Sverige i slutet av 1970-talet, men som nu är tillbaka och som upptäcktes hos svenska vildsvin och tamgrisar förra året.

– Utbrottet hos gris var det första på 40 år och kunskap om smittläget hos vildsvin behövs för att få en bättre förståelse för hur och när smittan introducerats i landet, för risken för nya utbrott hos gris och för möjligheten att vidta förebyggande åtgärder, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, till myndigheten hemsida.

FRÅGA VETERINÄREN

Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius, Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN: HUR OFTA SKA MIN HUND BORSTA TÄNDERNA? OCH VAD SKA MAN TÄNKA PÅ VID TANDBORSTNING – SKA MAN TILL EXEMPEL ANVÄNDA TANDKRÄM OCH NÅGON SPECIELL TYP AV TANDBORSTE?

Veterinärens svar: För att få en tillräckligt god effekt av tandborstning hos hund är det daglig borstning som behövs för att markant förbättra munhälsan. I Sverige borstar fyra procent av hundägarna sina hundars tänder varje dag, enligt aktuella svenska studier. Majoriteten av våra hundar behöver borsta tänderna varje dag för att underhålla en god munhälsa genom livet. Hundar kan ändå behöva ta bort tandsten hos veterinären, men daglig tandborstning minskar behovet markant.

Tidpunkten för tandborstningen (före/ efter mat) spelar ingen roll, utan frekven-

sen en gång om dagen är viktigast.

Tandborsten behöver anpassas efter hundens storlek och ibland kan till och med en liten barntandborste behöva justeras för att tandborstningen ska fungera bra.

Det kan göras genom att borsten klipps av några millimeter för att få plats längst bak i hundens mun, där det är viktigt att komma åt. Eltandborste fungerar också bra för hundar som inte reagerar på ljudet.

Det finns inget som säger att tänderna blir renare från plack med tandkräm jämfört med bara vatten på tandborsten. Din egen tandkräm är olämplig till hundar, då den oftast innehåller fluor med flera ämnen som är skadliga för dem. Vissa hundar accepterar hemtandvården med tandkräm bättre än bara vatten på borsten. Mitt bästa råd är att börja tidigt, när hunden är valp, med tandborstning som hemtandvård varje dag!

Lena Myrenius, veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Foto: Privat

NYHETER | BLANDAT

Nästan fördubbling av viltskador på lantbruksgrödor Nästan dubbelt så mycket lantbruksgrödor förstördes av vilt 2020 jämfört med sex år tidigare, 2014.

Den överlägset största boven är vildsvinet.

Se upp för vildsvin, spannmålsodlare.

Foto: Alexanderstock23 /Shutterstock

När Jordbruksverket undersökte viltskador på lantbruksgrödor 2014 kom man fram till att 88 000 ton spannmål förstördes av vilt det året. Nu i juli presenterade myndigheten en ny undersökning för läget 2020, ”Viltskador i lantbruksgrödor

2020”. Resultatet: 165 000 ton spannmål förstört av vilt, en uppgång med nästan 90 procent jämfört med 2014.

Vildsvin stod 2020 för den största delen av förödelsen, över hälften av det förstörda spannmålet, enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket.

En del väljer numera att inte odla till exempel ärter och havre, eftersom vildsvin är extra förtjusta i det. Jordbruksverket konstaterar i sin rapport att många lantbrukare klarar sig helt från viltskador medan några procent uppger att mer än halva spannmålsskörden gått förlorad på grund av vilt.

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

19

NYTT FRÅN CST

Börja bygga upp din krisberedskap inför vintern redan nu Nu är det dags att börja bygga upp din krisberedskap inför vintern. Vill du ha hjälp med planeringen finns det checklistor på Svenska Blå Stjärnans hemsida svenskablastjarnan.se under rubriken Klara krisen. I somras råkade Coop ut för en cyberattack och betalningssystemet slutade att fungera. Skulle det hända med delar av elsystemet kan du varken få värme, vatten eller gå på toaletten.

Vi behöver alla förbereda oss för att kriser kan hända. Vi kan inte räkna med att samhället omedelbart kan ordna med stöd, utan planera för att klara dig själv under en tid. Du behöver inte köpa något

speciellt krispaket med torrvaror, utan ha lite extra av det som du i normala fall äter. Tänk till att det är varor som du kan värma utan att det kräver mycket vatten eller tar lång tid att tillaga. Du behöver ett sprit-eller gasolkök om du inte har vedspis. Om du bor i lägenhet kan du lyssna med grannarna om de har ett sådant kök.

Ni kan dela på vissa saker. Kom också ihåg att ha extra foder hemma till dina sällskapsdjur. Börja att planera och rusta dig redan nu. Du kommer att känna dig tryggare när mörkret och kylan kommer om du är förberedd. Lycka till!

FOTO: PAOLA SQUASSINA

KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

Rapport från det senaste mötet för Centralstyrelsen

FOTO: PETER OSSLUND

20

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

Centralstyrelsen har haft möten via Teams den 27 maj samt den 23 juni.

Utöver dessa möten har styrelsen under våren arbetat intensivt med planeringen av Riksstämman som hölls den 8 maj i år. Vi har haft flera planeringsmöten; att hålla en digital Riksstämma krävde mera detaljplanering än en fysisk stämma, men nu har vi lärt oss jättemycket om detta.

på kläder märks mer än vad tror och väcker intresse hos andra.

Vi har haft ordförandemöte den 14 juni samt den 5 augusti. Förbunden jobbar på med covidsäkra aktiviteter för medlemmarna. Dessutom har vi nu bra möjligheter att ordna bra repetitionstillfällen för utbildade medlemmar –kontakta ditt förbund för mer information.

När detta skrivs är det bara ett par veckor kvar till Svenska Blå Stjärnans dag, den 4 september, vi ser fram emot många bra aktiviteter och stort intresse både från alla våra nuvarande medlemmar och nya medlemmar. Om du inte har möjlighet att delta i någon aktivitet använd gärna Svenska Blå Stjärnan kläder, keps eller dylikt i andra sammanhang. Vår logotype

Kristin af Malmborg har deltagit i möte med Försvarsminister Peter Hultqvist och övriga Frivilliga Försvarsorganisationer.

Mötet handlade främst om samarbetet med Hemvärnet. Svenska Blå Stjärnan har dock ännu inte så mycket samarbete med Hemvärnet, men många av de andra organisationerna har det. Även ett möte med ÖB och Försvarsmakten har genomförts i juni. Deltagare var frivilliga försvarsorganisationer.

Under sommarmånaderna har det varit lite lugnare med möten, men vi fortsätter med arbetet att rekrytera medlemmar till FRG - Frivillig Resurs Grupp. Kontakta Civilförsvarsförbundet om du har en FRGgrupp i din kommun och vill gå kurs.

Vi har även deltagit i digitala möten med MSB samt Folk och Försvars årsmöte.

Text: Elisabeth Olofsson, Riksstjärnchef

UTBILDNING

Nu laddar vi med många kurser i höst Nu startar en intensiv höst hos Svenska Blå Stjärnan där vi försöker genomföra så många som möjligt av de utbildningar som ställdes in i våras. Det innebär bland annat att det under hösten finns ytterligare två risk- och säkerhetsutbildningar, och en extra insatt grundkurs 1. För dem som gick den digitala kursen i villkorad läkemedelsanvändning ges den praktiska delen under en dag i höst. Som vanligt finns mer information om kurserna på vår hemsida där du också anmäler dig.

Givetvis fortsätter vi att anpassa kurserna så att de blir så covidsäkra som möjligt.

Du som har överenskommelse med Svenska Blå Stjärnan har också möjlighet

att gå vissa kurser hos andra frivilliga försvarsorganisationer, främst hos Försvarsutbildarna och Lottakåren. De har kurser om totalförsvaret, krisberedskap, stabsarbete med mera. Är du intresserad av kurser i andra organisationer anmäler du dig hos respektive organisation. Organisationen i fråga kommer sedan stämma av med SBS-kansli att den sökande är behörig. Olika kurser har olika behörighetskrav som du hittar under respektive kurs.

Jag önskar alla en härlig höst och hoppas på många sökande till våra kurser!

FOTO: NIKLAS LADBERG

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

FOTO: CONNY SJÖSTRÖM/SHUTTERSTOCK

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

21

BARN | UNGDOM

Nya tider inför hösten Nu är sommaren snart förbi och hösten kommer farande med vind, regn och löv i alla färger. Redan har mycket hänt under året för Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund.

Det har genomförts en ordinarie ungdomsstämma och en extra ungdomsstämma.

Organisationen har en ny styrelse som med sin nya energi kommer att sätta igång och driva fler projekt under de kommande två åren. Vi hoppas att du vill vara med oss och fortsatt skapa en rolig organisation att ta del av.

TEXT: MOA RÖNNHAGEN

EN EXTRA STÄMMA I förra numret av tidningen kunde du läsa om att Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund under våren i år höll en ordinarie ungdomsstämma. Nu i augusti gick även en extra stämma av stapeln. Den extra ungdomsstämman hölls den 16 augusti och likt den ordinarie var även denna digital. Punkter för den extra ungdomsstämman berörde årsredovisningarna för de två senaste verksamhetsåren. Stämman gick väldigt bra och förhoppningsvis kan vi lära av att ha stämmor på distans nu när vi fick tillfälle att hålla två tätt efter varandra. Att stämman hölls digitalt har sina fördelar. Att sitta med kaniner, hundar, katter eller varför inte en ko, en höna eller gris i knät blir mindre klurigt när möten kan genomföras på hemmaplan. Likväl längtar vi enormt efter att kunna ses och ha roligt tillsammans där vi inte behöver en datorskärm emellan. Vilka djur brukar du ha sällskap av eller vill du ha sällskap av när du är på möte?

FOTO: STEPHEN ANDREWS

KOMMANDE AKTIVITETER Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund driver återkommande varje år arbetet med bland annat bidragsökningar, utveckling av utbildningar och kontakt med ungdomsförbund i organisationen. Förutom det mer återkommande arbetet har styrelsen ofta några specifika uppgifter och projekt att lägga lite extra fokus på. För de kommande åren blir det inriktning mot att bland annat lyssna men även synas och höras. Vi vill utveckla bra och lättillgängliga sätt att ta emot tankar, önskemål och diskutera idéer från er som redan är funktionärer, förtroendevalda och deltagare på våra aktiviteter. Dessutom vill vi även hitta fler medlemmar som vill ha kul tillsammans med oss. Vill du vara med?

22

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

BARN | UNGDOM

NY STYRELSE

O: MIA ANDERSSO F OT N/U

NS

PL

AS

H

Vid den ordinarie ungdomsstämman valdes en ny styrelse till Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund. Vi är alla glada för förtroendet och hoppas kunna skapa något bra och givande av vår tid. Vi är i full fart med att dela upp arbetsuppgifter, hitta våra roller i gruppen och skapa ramar för att jobba ihop. I nästa nummer av tidningen tänker vi presentera vilka vi är. Vill du veta något speciellt om oss eller vårt arbete?

TIPS PÅ LEKAR I detta nummer av tidningen vill vi tipsa om lite lekar och roliga övningar du kan göra med människor runt dig. Det går bra att göra dessa inomhus eller utomhus, beroende på vad du gillar.

LÄRA-KÄNNA MARKEN Här ska du barfota gå över olika material och gissa vad du går på.

Gör du den här leken med en annan person kan ni utmana varandra om vem som kan känna igen flest eller hitta konstigast sak att gå på.

•

• Lägg fram lite olika material på golvet eller marken.

• Låt en person blunda och gå över de olika materialen. Vad kan det vara?

Du kan utmana dig själv eller turas om med en annan person att välja material och att gå på marken. Är du utomhus kan samla några stenar, kottar, pinnar och kanske lite mossa. Är du inomhus kanske det är enklare att ta fram legobitar, kuddar, torrfoder till något djur och pennor.

FÅNGA MUSEN I den här leken ska du med hjälp av en kopp eller plastmugg fånga ett föremål fastknutet på en tråd.

Du behöver ett snöre och en sten, kork eller något annat lite mindre föremål som kan agera mus samt en mugg.

VINNA ÖVER ORMEN Ni behöver vara två personer med ett rep. Repet kan till exempel vara ett hopprep till denna lek.

• En person håller i hopprepet och ringlar repet över marken som en orm. Sätt dig mitt emot personen du leker med • Den andra personen ska försöka stampa på hopprepet och ormen för att vinna.

• Turas om att vara den som ska vinna över ormen och den som håller i ormen.

• • • •

Knyt fast ditt lilla föremål i tråden så den sitter stadigt.

Sätt dig mitt emot personen du leker med En person håller i snöret och placerar ”musen” framför sig Den personen som inte håller i snöret ska försöka fånga musen innan den blir bortdragen.

BLÅ STJÄRNAN 3-2021

23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

FOTO: PETER OSSLUND

Vill du bli en Stjärna?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar.

Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40