Hur kan jag skydda mina hästar mot kvarka?

FOTO: JEANETTE FLENSBURH

Den fruktade kvarkan är en av de äldsta beskrivna hästsjukdomarna. Alla som drabbats vet hur ledsen och orolig man blir, hur hårt det kan drabba hästarna och att det ofta tar lång tid för dem att bli smittfria. Frågan är: Hade lidandet kunnat förebyggas?

TEXT: GITTAN GRÖNDAHL, TF STATSVETERINÄR OCH FORSKARE I KVARKA, SVA

Det gamla ordspråket ”an ounce of prevention is better than a pound of cure” betyder att ”pyttelite förebyggande är bättre än jättemycket behandling”, vilket precis stämmer in på kvarka. Det finns inte någon klockren behandling. Allt måste gå ut på att förebygga smitta. Genom forskning har vi faktiskt nu den kunskap vi behöver för att inga fler hästar ska behöva bli sjuka i kvarka. Men kommer hästägare att agera på den kunskapen?

VAD ÄR KVARKA?

Hästar med kvarka får ofta feber, snuva, hosta, svårt att äta och svälja och kan få andnöd. Varfyllda och ömmande bölder sväller upp i halsen och huvudet och spricker inåt eller utåt, med fula sår. Ibland ses en mildare sjukdom, som en enkel förkylning eller feber. Det finns också allvarliga och dödliga komplikationer som anasarka och kastad kvarka. Kvarka orsakas av den mycket smittsamma bakterien Streptococcus equi subspecies equi (S. equi) som invaderar hästens lymfknutor i huvudet. För diagnos tar veterinären prover från luftvägarna. Det är svårt att stoppa kvarka hos den redan sjuka hästen. Penicillin används i vissa fall, men sjukdomen kan komma tillbaka efter behandling.

OFTA NYINKÖPTA HÄSTAR

Kvarka är en anmälningspliktig sjukdom. Den är vanlig i många länder som vi köper hästar från. De senaste tio åren förekom 617 svenska utbrott. Många gånger startade de med en nyinköpt häst, ofta importerad. Hästen kan ha smittats under sin långa väg till sitt nya hem. Eller den kan ha varit

en tyst smittbärare, som på grund av stress vid flytt börjat sprida mer av sina annars ganska vilande bakterier. Eftersom det ofta är flera sjuka i varje utbrott, så har tusentals svenska hästar genomgått kvarka. Många verksamheter har genomlidit stora ekonomiska förluster från avbrott. En del ridskolor har en avbrottsförsäkring som ger ersättning i högst 45 dagar, men den tiden räcker inte alltid och alla kostnader ersätts inte. En del hästar måste avlivas. Det är då man börjar inse att förebyggande åtgärder hade varit värda insatsen de kräver.

” I akut skede är snor, hosta och var från bölder fulla av kvarkabakterier”

HUR MAN BRYTER SMITTVÄGAR

I akut skede är snor, hosta och var från bölder fulla av kvarkabakterier. Smitta sker genom direktkontakt mellan hästar. Bakterien överförs också genom indirekt kontakt, till exempel via skötare, hinkar och utrustning. Kvarka smittar dock inte särskilt långt genom luften. Det är jobbigt, men inte omöjligt, att begränsa spridningen av kvarka inom en gård. På djursjukhus, där alla vet hur man ska bete sig, är det sällsynt att kvarka sprids. Det finns också goda exempel på vanliga stall som lyckats begränsa kvarka till den först insjuknade hästen, genom att vidta rätt åtgärder direkt och vara noggranna. För att bryta smittspridning måste sjuka hästar isoleras från direkt och indirekt kontakt med andra hästar, ensamma eller i små grupper. Sjuka hästar bör isoleras i sex veckor efter sista symptom. Så få personer som möjligt ska hantera dem. Alla måste byta kläder och skor och desinfektera sina händer innan de går till en annan

hästgrupp. Friska hästar som kan ha smittats isoleras för observation i minst tre veckor.

TYSTA SMITTBÄRARE

Hästar som till synes har tillfrisknat från kvarka blir ofta bärare av bakterien, S equi, under veckor, månader eller ibland år. Om hästen inte har yttre symptom kallas den tyst (eller asymptomatisk) smittbärare. Bakterien kan ofta påvisas med endoskopi och provtagning av luftsäckarna i halsen eller med upprepade nässköljprover. Ibland sitter infektionen i stället i bihålorna. Det är möjligt att behandla kroniska smittbärare med sköljningar och penicillin. De flesta renar sig dock själva utan behandling efter ytterligare några månader.

I ett forskningsprojekt som jag lett från SVA kunde vi se att de flesta undersökta tillfrisknade hästar fortfarande bar på en liten mängd bakterier både efter tre och sex veckors isolering. I studien, där vi provtog tolv hästar upprepade gånger, var det bara två som var helt smittfria inom fyra månader. En tyst smittbärare blir oftast inte akut sjuk själv igen. Det finns en viss smittrisk även om den rekommenderade isoleringstiden om sex veckor har passerat, om hästen till exempel delar vattenkärl eller umgås tätt ihop med nya, ovaccinerade hästar utan immunitet mot kvarka. De tysta smittbärarna kan emellanåt överföra bakterier. Vad som sedan händer avgörs av balansen mellan smittdos och immunitet: 1. Hur många bakterier utsöndras, nås så kallad smittdos? 2. Hur nära och långvarig kontakt har hästarna, lyckas smittdosen ta sig över? 3. Vilken motståndskraft har den andra hästen, är den helt mottaglig, eller immun genom till exempel vaccination? När den nya hästen fått i sig bakterien kan den i sin tur antingen bli akut sjuk, få en lindrig infektion eller lyckas bekämpa infektionen utan några symptom. Att vissa hästar som infekteras av tysta smittbärare sedan i sin tur själva blir tysta smittbärare kunde vi visa i vår forskningsstudie. Det säkraste är att alla är vaccinerade mot kvarka.

”En lämplig smittskyddsrutin är att hålla uppsikt på nya hästar på anläggningen i karantän i tre veckor.”

– Gittan Gröndahl

Foto: Göran Ekeberg / AddLight

HANTERING AV NYA HÄSTAR

En lämplig smittskyddsrutin är att hålla uppsikt på nya hästar på anläggningen i karantän i tre veckor. På denna tid hinner de flesta infektionssjukdomar visa sig. Ett avskilt välkomststall kan vara en eller ett par uteboxar med kläd- och skobyte, handhygien och desinfektion i anslutning. Man bör helst bara ta emot hästar som är grundvaccinerade mot influensa och kvarka. Om hästen är ovaccinerad, kan den med fördel stanna i karantänen tills den fått de två första sprutorna i grundskyddet. En särskild riskgrupp för smitta är hästar som haft ökad närkontakt med smittämnen eller har ett påverkat immunförsvar. Exempel på stressfaktorer som kan sätta ned immunförsvaret och få smittor att ta fart är längre resor och byten av stall, foder, hästkompisar och hantering av nya människor. Säkrast är att tillämpa karantän för alla nya hästar, men som allra minst bör det göras för nedanstående riskgrupper: • Hästar från handelsstall, auktioner och andra stall med stor genomströmning av hästar • Hästar som åkt med kommersiella transporter • Hästar som transporterats länge den senaste tiden (över åtta timmar) • Ovaccinerade hästar • Unga hästar (upp till fem år) • Hästar som tagit ut sig fysiskt

VACCIN KAN STOPPA KVARKAN

Sedan 2022 finns ett intramuskulärt vaccin (vaccin som injiceras i en muskel) mot kvarka i Sverige. Många väljer att ge tre grundvaccinationer, eftersom det visats ge ett mycket bra skydd mot sjukdom hos hästar som sedan infekterades med en hög dos kvarkabakterier. Framtida studier kommer att svara på om årlig vaccinering är bäst därefter, eller om vaccin kanske kan ge längre immunitet. Vaccination är verkligen ett exempel på att ”An ounce of prevention is better than a pound of cure”.