Ledaren

Stora frågor om vår livsmiljö

I dessa tider tycker jag att merparten av de nyheter som rapporteras är av den väldigt tråkiga sorten. Krig, svält, inflation, energikris – listan kan göras lång. Men det som i mitt tycke är allvarligast är hur vi hanterar miljön, djur och natur. De skador som vi orsakar kan ta generationer att reparera, i vissa fall kommer det inte ens att gå att vrida tillbaka klockan. Parisavtalet säger att den globala temperaturökningen ska ligga på max 2 grader och att den ska vara som mest 1,5 grader 2030. Redan idag är vi uppe på en ökning på 1,6 grader. Det innebär omfattande extremväder och höjning av havsnivån, troligen även så småningom här hos oss. Forskarna tror att vi kan vara uppe i 3 grader varmare klimat före sekelskiftet. Det finns inga säkra beräkningar för vad som kommer att hända i en 3 grader varmare värld, men man tror att hela regioner kan bli obeboeliga. Sjuttiofem procent av jordens olika arter riskerar att utrotas under de närmaste århundradena. I Sverige är 4 746 arter rödlistade, av dessa är 2 249 klassade som hotade.

Den största anledningen till att dessa och många flera arter är utrotningshotade, är den stora förändringen som lantbruket har genomgått de senaste 200 åren. Det handlar till exempel om utdikning av våtmarker och stora marker – monokulturer – där man odlar samma sorts grödor, utan områden för vilda djur att ta skydd. Att vi använder och exploaterar stora arealer för industrier, vägar och bostadsområden gör att växter och djur trängs ut och får ett mindre område att leva på. Vår förändring av naturen började i mindre skala för ungefär ettusen år sedan. Då blev klimatet kallare och de som hade djur tvingades ha dem inne under vintern och förstås då samla vinterfoder till dem. På så sätt fick man tillgång till gödsel, samlat på ett ställe under vintern, och då startade egentligen förändringen och effektiviseringen som har fortsatt och lett fram till dagens jordbruk. Idag är man medveten om problemen, och genom olika bidrag kan lantbrukarna jobba med bevarande av hagmark med biologisk mångfald och bra miljöer för viltet. Utdikade marker görs om till våtmarker igen, ett exempel på detta är Hornborgasjön i Västergötland. Vad vill jag då säga med detta? Kanske att även om det ser väldigt mörkt ut nu för klimatet, så får vi inte ge upp. Flera länder – Indien, Australien och Indonesien – som har stora problem med att lägga om sin energiproduktion har nu lovat att minska sin CO2-påverkan med 40–50 procent till 2030. I Sverige har många stora företag, bland andra Volvo, SSAB och LKAB, gått samman för att påverka riksdagen. Man vill snabbare få tillstånd och möjligheter att forska och ta fram nya klimatvänliga produkter, tillverkningsprocesser och CO2-fri energiproduktion. Att kunna vara först på världsmarknaden med dessa produkter skulle kunna ge Sverige en stor ökad export. Du läsa nyheterna inom klimatområdet genom att prenumerera gratis på det digitala ”Klimatbrevet” på svt.se. Hoppas att du får en fin jul och en lagom kall vinter 2023.

Elisabeth Olofsson

Riksstjärnchef/ordförande

RIKSSTÄMMAN 2023

Svenska Blå Stjärnans Riksstämma hålls 5-7 maj 2023 i Uddevalla. Vill du nominera någon till Centralstyrelsen, CST? Då ska du skicka in din nominering till valberedningen@svenskablastjarnan.se. Nomineringarna ska innehålla en skriftlig motivering till varför du vill att den du föreslår ska väljas in i CST. Personen måste ha tackat ja till att bli nominerad innan. Nomineringarna ska vara inne senast 31 mars.