Blå Stjärnan nr 2 2022

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

REPORTAGE

Flyktingmottagande i Nynäshamn FÅGELCENTRALEN

Räddar vilda djur i nöd MÖTET

Kampen för fjällkon

NR 2 /2022

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41 Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg, Paola Squassina Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 6 500 Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 3-2022 Vecka 38

Manusstopp 1 augusti

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

NR 2 /2022

REPORTAGE

Flyktingmottagande i Nynäshamn FÅGELCENTRALEN

Räddar vilda djur i nöd MÖTET

Kampen för fjällkon

2

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

OMSLAGSFOTO: BINNERSTAM/ ISTOCK

3

Ledaren

4 REPORTAGE: I Nynäshamn för att hjälpa flyktingar med sällskapsdjur 8 Fågelcentralen räddar vilda fåglar i nöd 10 MÖTET: Därför behöver fjällkon räddas 14 Nytt & Blandat 17 Fråga veterinären 18 Information från Svenska Blå Stjärnans organisation 19 Utbildning 20 Ponnyparadis lockar barnen i Gävleborg 22 Barn & ungdom 24 Vårt material hjälper dig och dina djur att klara en kris

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Viktigare än någonsin att köpa svensk mat Under de senaste månaderna har en känsla av maktlöshet och overklighet drabbat de flesta av oss. Kriget som många inte trodde skulle bryta ut har när detta skrivs pågått i över två månader, och verkar inte vara över på länge. Vi har i realtid sett fruktansvärda krigsbrott och en eskalerande brutalitet från den ryska sidan, kombinerat med helt osannolika uttalanden från densamma. Europa upplever nu den största flyktingvågen sedan andra världskriget.

En del av de flyktingar från Ukraina som kommer till Sverige har sina hundar och katter med sig. På grund av vår smittskyddslag samt det faktum att Ukraina inte är fritt från rabies, har Jordbruksverket därför satt upp två tillfälliga veterinärstationer för mottagning, undersökning och information till dessa djurägare. De ligger vid färjelägena i Nynäshamn och i Karlskrona. Funktionärer med överenskommelse från Svenska Blå Stjärnan har varit på plats och hjälpt Jordbruksverket med att ta emot flyktingar med djur samt lämna information. Det känns väldigt bra att vi kan hjälpa till med detta. Av de som kommer hit får de flesta ha sina djur i hemisolering, men det kan även bli fråga om att djuret får sitta i karantän på en anläggning som Jordbruksverket har upphandlat. Många som kommer har inte med sig någon packning – bara sitt husdjur – då förstår man vad de tyckte var viktigast att prioritera. Att man får föra in hundar och katter från Ukraina utan pass och/eller rätt vaccinationer är ett tillfälligt beslut, fattat på humanitära grunder som gäller inom hela EU.

Här hemma diskuteras nu hur vi ska värna vår egen säkerhet: i Sverige, Norden och Europa. De ekonomiska anslagen till totalförsvaret har höjts och myndigheterna jobbar på att höja vår nationella försvarsförmåga. Många människor, som tidigare haft ett ganska litet intresse för vårt totalförsvar, har nu blivit medlemmar i Svenska Blå Stjärnan eller någon av de övriga frivilliga försvarsorganisationerna.

Vikten av att ha en egen krisberedskap har blivit ett samtalsämne på arbetsplatser och i människors sociala liv. SVT har gjort programserier och SR poddar på samma tema.

I min förra ledare skrev jag bland annat att “om man tänker positivt på framtiden, så är chansen att det verkligen blir så väsentligt större”. Detta måste jag nu tyvärr, av lätt insedda skäl, delvis dementera. Så kan det vara i den privata “lilla” världen, men vi kommer alla att påverkas av kriget i Ukraina. Redan nu kan vi se stigande priser på livsmedel, energi- och drivmedel och mycket annat som vi behöver i vardagen. Många olika produkter, till exempel för rening av avloppsvatten, är det nu brist på. Det gör att de kommunala reningsverken behöver välja vad som ska renas och inte renas. Naturen och klimatmålen kommer att drabbas. Även andra viktiga produkter, som i varje fall inte jag hade någon korrekt kunskap om var de produceras, är konstgödsel till jordbruket där cirka 20 procent av det svenska behovet tillverkas i Ryssland. Detta medför brist och höga priser på det som kan tas fram.

Väldigt många av de produkter som jordbruket i Sverige är beroende av har

redan haft en stor prisökning, till exempel balplast, hönsfoder och diesel. Prisökningarna har lett till att många jordbrukare överväger att minska sin produktion eller helt lägga ned. Situationen är likartad i resten av Europa och risken för en global matbrist ökar.

Nu är det viktigare än någonsin att köpa svensk mat. Lantbrukarnas Riksförbund har gjort en konsumentundersökning.

Den visar att 8 av 10 tillfrågade är beredda att betala mer för att köpa svensk mat, för att stärka den inhemska matproduktionen. Vi får hoppas på att det blir en bra skörd 2022, trots att vi i alla fall här på västkusten haft en kall och torr vår. I Sverige har vi en stor areal av åkermark som ligger i träda. Hoppas att det finns möjlighet att nu påbörja det arbete som behövs för att kunna odla en del av detta under nästa och kommande år.

Ha en skön sommar och var rädda om er.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Svenska Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, smitta och andra svåra händelser. I vårt uppdrag ingår också att informera om hur vi alla kan stärka vår beredskap inför svåra samhällsstörningar. Svenska Blå Stjärnan har drygt 5 500 medlemmar. Som medlem kan du ta del av kurser, föreläsningar, studiebesök och mycket mer – allt med djuren i fokus. Läs mer på www.svenskablastjarnan.se

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

3

4

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

FOTO: OLEG PRACHUK / PEXELS

REPORTAGE | FLYKTINGMOTTAGANDE

I NYNÄSHAMN FÖR ATT HJÄLPA FLYKTINGAR MED SÄLLSKAPSDJUR

”Något jag kommer ha med mig resten av livet” Ett brutalt krig rasar i Europa och till Nynäshamn kommer de som gett sig av hals över huvud från Ukraina – ibland utan något annat med sig än en älskad hund eller katt. AnnSofie Berlin är en av de Blå Stjärnor som arbetar vid färjeterminalen för att hjälpa människor med sällskapsdjur som flytt från sönderbombade städer med lik på gatorna.

– Det här är något jag kommer ha med mig resten av livet, säger hon.

TEXT OCH FOTO: PONTUS LJUNGHILL

En mamma och tre barn sitter på varsin stol. Två av barnen håller varandras händer. Det tredje har ett fast grepp om kopplet till familjens hund, en välskött foxterrier. Ingen pappa, antagligen är han kvar i Ukraina och strider. Mamman fyller i Jordbruksverkets blankett ”Djurägarintyg om dokumentation och vaccinationsstatus”, översatt till ukrainska. Ingen i familjen kan engelska och de får hjälp av en tolk för att kunna kommunicera med tullpersonal, poliser, Djurambulansen, Blå Stjärnor med flera som ska hjälpa dem under deras första tid på svensk mark.

Det är några av människorna som flytt från krigets Ukraina med sina sällskapsdjur. Som tagit färjan från Polen och som nu sitter i ankomsthallen till färjeterminalen i Nynäshamn i södra Stockholm, en kylig vårdag 2022.

för alla, säger Eva Ladberg, utbildningskonsulent på Svenska Blå Stjärnan.

En stor skillnad jämfört med tidigare flyktingvågor till Sverige är att folk som flyr från Ukraina har med sig sina hundar och katter. Jordbruksverket arbetar på olika sätt för att inte rabies, som finns i Ukraina, ska komma hit. I Nynäshamn har de en veterinärstation där djur från Ukraina undersöks, ID och dokumentation om rabiesvaccination gås igenom, riskbedömningar görs och en del djur id-märks.

INGEN DIREKTKONTAKT MED DJUR

systemet till den fungerar på ett bra sätt.

I Svenska Blå Stjärnans tält, som ligger vägg i vägg med veterinärstationen, kan flyktingar och deras djur ta igen sig och få frukt, godis, dryck och fika. Där finns också foder för hundar och katter.

– Jag har träffat människor som bara haft med sig sina hundar – allt annat hade förstörts i bombraiderna. De kommer hit med det absolut käraste de har, sina djur.

Det är klart att man blir berörd, det här är något man kommer ha med sig resten av livet, säger Ann-Sofie Berlin, Blå Stjärna från Stockholm, som arbetar som Svenska Blå Stjärnans samordnare på plats i Nynäshamn.

– Samtidigt är vi där för att göra ett jobb och vi ska hålla oss professionella. Jag och de andra Blå Stjärnorna är i Nynäshamn för att göra skillnad – våra medlemmar som varit på plats har gjort ett fantastiskt jobb. Behöver man gråta får man göra det när man kommer hem.

De Blå Stjärnor som är på plats i Nynäshamn har ingen direktkontakt med djuren, för det krävs att man är vaccinerad mot rabies. Deras arbete handlar i stället om att hjälpa flyktingar med sällskapsdjur att fylla i nödvändiga blanketter från Jordbruksverket och dela ut viktig information. Men också om att visa dem till veterinärstationen och se till att kö-

Vanja Hårdemark arbetar till vardags som distriktsveterinär i Södra Stockholms län.

Nu sköter hon Jordbruksverkets veterinärstation i Nynäshamn, eller den operativa ledningscentralen som är det officiella namnet. Hon håller till i en grå kontorsbod av samma typ man ibland ser på

”Jag har träffat människor som bara haft med sig sina hundar – allt annat hade förstörts i bombraiderna”

EN INSATS SOM SKILJER UT SIG

Svenska Blå Stjärnan började arbeta i Nynäshamn den 22 mars. Vid vårt besök på färjeterminalen har organisationen varit där i en dryg vecka.

– En sak som är annorlunda med den här insatsen jämfört med tidigare vi varit med på är att man möter människor som flytt från ett krig. Man behöver tänka på deras upplevelser och se till att det verkligen går smidigt och känns så positivt som möjligt

HEMISOLERING DET VANLIGA

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

5

REPORTAGE | FLYKTINGMOTTAGANDE

Ann-Sofie Berlin är koordinator för Svenska Blå Stjärnan i Nynäshamn.

byggarbetsplatser. Det är dit de Blå Stjärnorna lotsar flyktingarna med hundar och katter. Därinne undersöker Vanja Hårdemark djuren från Ukraina, går igenom deras dokumentation och gör riskbedömningar.

– Sedan lämnar jag beslut om hur djuret ska hanteras vidare och informerar om vad som är viktigt att tänka på. Det vanliga är att det blir hemisolering, att djuret hålls isolerat från djur och människor på

”Man kan verkligen se att djuren betyder mycket för tryggheten för de som flytt, inte minst för barnen” den adress som den som flytt ska bo på.

Jag hör av mig till alla svenska familjer som ska ta emot flyktingar med djur i sina hem. Kollar att de är medvetna om riskerna och att förutsättningarna finns för att djuret kan hållas isolerat, säger hon.

– Finns ingen klar adress för de som flytt eller om djuret helt saknar adekvat rabiesskydd kan man fatta beslut om något som heter isolering under officiell tillsyn, alltså det många kanske kallar karantän.

6

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

För det ändamålet har Jordbruksverket upphandlat karantänsplatser på olika anläggningar i Sverige.

FORCE MAJEURE

I normala tider avvisas eller avlivas djur med oklar rabiesstatus som kommer från Ukraina. Men läget är långt ifrån normalt när ett förödande krig rasar. Därför råder ett så kallat force majeure-undantag, där införselreglerna lättats av humanitära skäl. Undantaget gäller bara för hundar och katter från Ukraina som kommer med sina ägare, och exempelvis inte för djur som samlats in vid räddningsinsatser.

Eva Ladberg är Svenska Blå Stjärnans kontakt gentemot Jordbruksverket. Hon var på plats under de första fyra dagarna av insatsen i Nynäshamn och tycker att det är rätt beslut att låta flyktingar från Ukraina få ta med sig sina sällskapsdjur.

– Man kan verkligen se att djuren betyder mycket för tryggheten för de som flytt, inte minst för barnen. En del har bara tagit med sig djuren, ingen packning. Djuren var det absolut viktigaste att få med sig, säger Eva Ladberg.

BRA SAMARBETE

Koordinatorn Ann-Sofie Berlin var en av de Blå Stjärnor som kom till Nynäshamn

redan dag ett. Hon tycker att arbetet vid färjeterminalen har fungerat mycket bra, även om det var rörigt i början.

– Samarbetet med veterinären har fungerat väldigt bra. Men vi har också fått ett mycket bra bemötande från tull, polis, hamnkontor och Migrationsverket som också är på plats i Nynäshamn. Första dagen vi var där förstod inte alla vilka vi var.

Men det gjorde de snart, att vi hjälper till och gör skillnad. De tar oss ofta i anspråk när det är saker de undrar om djur och det känns verkligen som vi blir tagna på allvar, säger Ann-Sofie Berlin.

Vanja Hårdemark, som sköter Jordbruksverkets veterinärstation i Nynäshamn, är imponerad av Svenska Blå Stjärnans arbete.

–Jag tycker att det är ett styrkebesked från Svenska Blå Stjärnan att man har kunnat komma och jobba med så kort varsel.

De Blå Stjärnor som varit i Nynäshamn har verkligen varit jätteduktiga – organiserade, kompetenta, bra på att möta människor och kommunicera. De har gjort en kanoninsats och samarbetet med dem har funkat väldigt, väldigt bra, säger hon.

Fä VÄLHÅLLNA SÄLLSKAPSDJUR

Mycket av Vanja Hårdemarks arbete handlar om att säkerställa att rabies inte kommer till Sverige. Jordbruksverket uppskattar att risken för att den dödliga sjukdomen ska komma hit från Ukraina är liten.

– Risken är låg, men det betyder ju inte att vi inte ska göra någonting. Rabies är någonting vi absolut inte ska drabbas av i Sverige, säger Vanja Hårdemark.

– Men när jag undersökt djur som kommer till Nynäshamn kan jag konstatera att det handlar om välhållna sällskapsdjur. De flesta hundar har någon form av dokumentation om att de är vaccinerade mot rabies – och där kommer vi i Sverige kunna verifiera att de har tillräckliga antikroppsnivåer med blodprover. De katter som kommer är visserligen inte rabiesvaccinerade, men de är innekatter som bott i en lägenhet i hela sina liv och där risken är liten att de är smittade.

INTE VILKEN SJUKDOM SOM HELST

Men rabies är inte vilken sjukdom som helst.

– En sak som är speciellt med rabies är att inkubationstiden är så pass lång, det kan

REPORTAGE | FLYKTINGMOTTAGANDE

ärjan från Polen har anlänt i Nynäshamn. En stor del av passagerarna är flyktingar från Ukraina.

ta upp till fyra månader innan man visar symptom efter smittillfället. Även om du har en hund som fick en vaccination i Polen för några dagar sedan – så är det ibland med de djur som kommer hit till Nynäshamn – så ger inte det något skydd om djuret var smittat innan vaccinationen.

Utan då kan den fortfarande utveckla symptom här i Sverige, efter veckor eller månader, säger Vanja Hårdemark.

– Så isoleringen för ovaccinerade djur eller där det finns tveksamheter av andra skäl blir lång, fyra månader. Har djuret inte utvecklat rabies under den tiden kan det röra sig i samhället, bland människor och djur. Då utgör det ingen risk.

STORT INTRESSE FÖR ATT HJÄLPA TILL

Det var Jordbruksverket som kallade in Svenska Blå Stjärnan till Nynäshamn.

På ett digitalt möte inför insatsen deltog ungefär 100 Blå Stjärnor i Stockholms län med överenskommelse.

– Direkt efter det mötet anmälde 50 av våra medlemmar sitt intresse för att hjälpa till. Senare anmälde sig fler – många har jobb och behövde först kolla att de kunde

Blanketter och djurfoder - saker som alltid ska vara på plats i Svenska Blå Stjärnans tält i Nynäshamn.

få ledigt, säger Eva Ladberg.

Sedan den 12 april arbetar Svenska Blå Stjärnan också i Karlskrona hamn.

Alla vi pratat med som hjälper människor med sällskapsdjur som flytt från Ukraina tycker att arbetet gett dem mycket.

– Det har varit väldigt givande. Vi som är på plats i Nynäshamn är ju de första från myndighets-Sverige som de som flyr träffar. Det har känts som om mötena oftast varit bra, förtroendefulla och med god

kommunikation. Sedan är det klart att det ibland varit svårt när man ska förklara beslut om att isolera ett djur under officiell tillsyn. Men även där har jag i de flesta fall kunnat lägga fram att det här är något tillfälligt, ditt djur kommer komma tillbaka, säger veterinären Vanja Hårdemark.

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

7

FOKUS | FÅGELCENTRALEN

FÅGELCENTRALEN RÄDDAR VILDA FÅGLAR I NÖD

”Nittio procent av skadorna beror på mänsklig aktivitet” Fågelcentralen är en av Sveriges största rehabiliteringsstationer för vilda fåglar. Hit kommer varje år cirka 1 500 fåglar i behov av vård. Det är allt från sillgrisslor, måsar och duvor till kråkor och ugglor.

TEXT OCH FOTO: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Vägen till Fågelcentralen utanför Göteborg ringlar sig fram genom ett vackert skogs- och åkerlandskap. Vid vägs ände skymtar ett vitt hus och några rödmålade småhus. Denna fredag i april råder stillhet på gården och endast ett lågmält fågelkvitter hörs från en skogsdunge.

– Just nu är det ganska lugnt, men på sommaren är det full rulle med alla fågelungar som kommer in. Vi brukar uppmana folk att vara vaksamma på om de verkligen är skadade eller övergivna. Vi vill ju inte ”kidnappa” några friska fåglar, säger Sofie Jonasson när hon möter upp på gårdsplanen.

Sofie är en av Fågelcentralens viltrehabiliterare. I snart tjugo år har hon jobbat med att ta hand om vilda fåglar i nöd.

– Antalet fåglar som kommer in har ökat kraftigt de senaste åren, men det beror nog på att fler människor känner till att vi finns. Vi får in fåglar från privatpersoner, men också från polisen och Svenska Djurambulansen.

HÄLFTEN REPAR SIG

Många gånger beror skadorna på människors vårdslöshet. Det kan handla om fåglar som flugit in i master, linor och byggnader eller skadats av oljeutsläpp eller i trafiken. De vanligaste skadorna är brutna vingar eller ben, och hjärnskakning till följd av krock med bilar eller fönsterrutor.

– Ungefär hälften av fåglarna repar sig och kan släppas ut i frihet igen, men de med allvarliga skador måste vi avliva, säger Sofie.

Fågelcentralen grundades 1987 av Göteborgs ornitologiska förening som ett projekt för att rädda den då utrotningshotade pilgrimsfalken. Men redan från start började allmänheten kontakta föreningen när de hittade skadade fåglar.

8

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

Matning och rengöring av burar upptar en stor del av Sofie Jonassons och Lina Paulssons arbetstid.

– På ett år kunde vi få in 150 stycken.

Det hände att folk kom hit och ställde kartonger med fåglar utanför dörren. Då förstod vi att det verkligen fanns ett behov av en plats dit man kunde vända sig för att få hjälp.

skyldighet att försöka göra något åt dem.

Vi arbetar i nära samarbete med veterinärer, djurvårdare och ornitologer för att kunna ge en så bra vård som möjligt, säger Sofie.

ÄVEN VILDA DJUR HAR RÄTT TILL VÅRD

SKADEHUSET: FÅGLARNAS EGEN AKUTMOTTAGNING

År 2000 hade stammen av pilgrimsfalk återhämtat sig så pass att faran för utrotning var över, och numera är rehabilitering Fågelcentralens huvudsakliga uppgift.

Sedan 2018 drivs verksamheten av organisationen Animals HOPE, en ideell förening som verkar för djurens bästa.

Grundtanken är att även vilda djur har rätt till vård.

– Nittio procent av skadorna beror på mänsklig aktivitet och då har vi också en

När en fågel anländer till Fågelcentralen är Skadehuset den första anhalten. Det är fåglarnas egen akutmottagning där de undersöks, får ett journalnummer och förs in i protokoll. Därefter flyttas de till små burar där de får stanna så länge de har tejpade vingar och ben, eller tills de kan äta själva och inte längre behöver någon medicinering.

– Matning och rengöring av burarna tar en stor del av vår tid. Det händer att vi får

FOKUS | FÅGELCENTRALEN

VILL DU STÖDJA FÅGELCENTRALENS VERKSAMHET? Då kan du köpa deras almanacka för 2022. Den kostar 130 kronor inklusive porto. Man kan också donera ett belopp, bli månadsgivare eller bidra med sin tid genom att bli volontär.

Läs mer på www.fagelcentralen.se Antalet fåglar som kommer in till Fågelcentralen har ökat kraftigt på senare år.

sondmata och har vi fågelungar behöver de matas var tjugonde minut, säger Sofie och berättar att maten består av fisk, kött, mask, frö eller vad den specifika arten kräver.

Hon visar in i Skadehuset där ett gäng duniga duvungar ligger ihopkurade i två boxar med värmedynor. Mamman hade byggt bo på några lastpallar inne på Byggmax och personalen bad Fågelcentralen om hjälp.

– Man kan inte bara flytta ett fågelbo, för då hittar inte mamman tillbaka. Så ungarna fick komma hit i stället och matas nu med en särskild duvvälling från flaska.

VIKTIGT ATT FÅGLARNA INTE BLIR TAMA

När duvungarna har vuxit till sig ska de få öva upp sina flygfärdigheter i stora voljärer innan de släpps ut i friheten igen. Sofie förklarar att en viktig del av rehabiliteringen är att fåglarna inte blir för tama.

– Det är ju inga sällskapsdjur vi hanterar, utan vilda djur. Vi eftersträvar alltid att göra tiden här så kort som möjlig för att fåglarna inte ska bli präglade på oss.

MER ÄN BARA ETT JOBB

För Sofie är arbetet som viltrehabiliterare mer än bara ett jobb. Men varje år innebär en ständig utmaning för att verksamheten ska gå runt. Fågelcentralen får inga statliga medel utan är helt beroende av gåvor och donationer.

– Varje bidrag är värdefullt och man kan också bli månadsgivare om man vill vara med och stötta oss.

Vad ska man då tänka på om man hittar en skadad fågel?

– Misstänker man hjärnskakning till följd av fönsterkrock kan man lägga fågeln i en låda i ett mörkt rum. Ofta kvicknar den till om den får sova några timmar och då har man gjort dagens goda gärning. Annars är man förstås välkommen hit med fågeln, säger Sofie.

FLER TIPS • Oljeskadade fåglar ska man inte ta med hem och tvätta i badkaret.

Kontakta i stället närmaste rehabiliteringsstation!

• Ugglor bygger sina bon inuti ihåliga träd, men eftersom det är brist på sådana är det ett ökande problem att de väljer en skorsten i stället. För att undvika detta kan man sätta ett nät på skorstenen och låta gamla eller nedfallna träd ligga kvar i naturen.

• Under sommarmånaderna brukar hundratals fågelungar som egentligen inte alls behöver hjälp, lämnas in till Fågelcentralen. Rådgör alltid med en viltrehabiliterare innan du tar upp dem.

Kontaktuppgifter till rehabiliterare runt om i Sverige finns på www.kfv-riks.se

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

9

MÖTET | FJÄLLKONS FÖRKÄMPE

10

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

FOTO: ANDERS BOUVIN / SKANSEN

MÖTET | FJÄLLKONS FÖRKÄMPE

Därför behöver fjällkon räddas I årtusenden dominerade fjällkon lantbruket i norra Sverige och skräddarsyddes för att leva i det karga klimatet. Idag är den norrländska urkon så gott som helt ersatt av mycket mer högproducerande raser i ett lantbruk där stordrift och ständigt ökad produktivitet blivit ledord. Så har fjällkon en funktion att fylla överhuvudtaget i dagens moderna samhälle och i framtiden? För en av Sveriges främsta fjällkoexperter, Robert Nilsson, är svaret ett självklart ”ja”.

– En orsak till det är klimatförändringarna, säger han.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

När man försöker sätta sig in i ämnet fjällkor stöter man snart på namnet Robert Nilsson. Expert på fjällkoavel. Författare till boken ”Fjällkon: historik, avel och framtid”. Nyckelperson i föreningen Svensk Fjällrasavel, som arbetar för att bevara fjällkon i Sverige. Ofta synlig i media. En av dem som på 1990-talet räddade fjällkon från att gå under som ras, bland annat med hjälp av närmare 30 år gammal fryst sperma. Också mjölkbonde med fjällkor och den tionde generationen i sin släkt som driver lantbruk på samma gård i Svartlå utanför Boden.

– Till stor del har mitt liv handlat om fjällkor, säger Robert Nilsson.

SKRÄDDARSYDDA UNDER TUSENTALS ÅR

Fjällkor dominerade en gång i tiden det norrländska lantbruket. De är mjölkkor som härstammar från kor som kom till norra Sverige från nuvarande Finland vid tiden kring Kristi födelse. Kor som i årtusenden utvecklats och ”skräddarsytts” för att leva i det norrländska landskapet och klimatet, och för att klara sig på det ofta magra foder naturen runtomkring har att erbjuda. En nyfiken ko med en närmast unik förmåga att själv söka upp föda.

Nu är fjällkons existens hotad. Idag finns uppskattningsvis 600 renrasiga fjällkor

i Sverige. I slutet av 1800-talet låg den siffran på cirka 400 000. Och det är inte bara fjällkon som är hotad. Det gäller också många andra så kallade lantraser, alltså husdjur som levt under mycket lång tid i ett visst område och anpassat sig till att klara sig i den specifika miljön runtomkring. Lantraskor är sedan länge så gott som helt ersatta av betydligt mer högproducerande raser inom jordbruket, som Holstein-kon, som ständigt avlas för att ge mer och mer mjölk. Idag ger en Holstein

”Att bevara fjällkon och andra lantraser är att bevara genetisk variation för framtiden som vi kan behöva” i genomsnitt 11 500 kilo mjölk per år, en fjällko ungefär hälften.

Men behöver fjällkon och andra lantraser i Sverige och andra delar av världen bevaras överhuvudtaget? För Robert Nilsson är svaret ett självklart ”ja”.

EN FÖRSÄKRING INFÖR FRAMTIDEN

– En orsak till det är klimatförändringarna. De kommer göra att vi behöver

producera en stor del av våra livsmedel på ett annat sätt än idag. Det talas om att världens vädersystem blir mer och mer rubbat och med det kommer sådant som översvämningar och extremtorka, som gör att en allt större del av planeten inte kommer vara odlingsbar. Vi måste fundera över vilken mat vi kan göra och hur den kan produceras med ett så litet klimatavtryck som möjligt, säger Robert Nilsson.

– Att bevara fjällkon och andra lantraser är att bevara genetisk variation för framtiden som vi kan behöva. Att bevara kor som har det i sig att de kan föda sig på skogen, på magert bete. En försäkring inför en framtid som kan se helt annorlunda ut än idag. Moderna högproducerande raser som Holstein är mycket mer sårbara än fjällkor. Det går inte att mjölka en ko på 11 500 kilo mjölk, som en Holstein ger i snitt per år, på myrhö och skogsbete. Utan de kräver mycket mer foder, av en annan sort och med mycket större klimatavtryck.

VILL FRYSA IN EMBRYON

Efter att Ryssland invaderade Ukraina har det återigen blivit uppenbart att ett krig kan slå hårt mot stora delar av världen – också långt, långt bort från slagfälten.

Med ett krig kan transportvägar slås ut.

Spannmålsskördar förstöras.

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

11

MÖTET | FJÄLLKONS FÖRKÄMPE

UNIK MJÖLK

Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald från 1993, som Sverige skrivit under, ska lantraser som fjällkon bevaras så att de är ”livskraftiga”. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för arbetet.

” Fjällkor kan omvandla magert bete på marker där vi inte kan odla sådant som potatis, bönor och raps till mjölk som vi också kan göra till fil, ost och smör. ” Det innebär bland annat att myndigheten ska godkänna avelsplaner från olika lantrasföreningar, som Svensk Fjällrasavel där Robert Nilsson är verksam. Planer som beskriver hur föreningarna arbetar med att just ”deras” lantras bevaras. Jordbruksverket betalar också ut pengar, så kallad miljöersättning, till folk som håller fjällkor och andra hotade lantraser.

– Om man vill förhindra att de sista fjällkorna försvinner från våra mjölkgårdar här och nu och kanske till och med få dem att bli fler, behöver stödet till dem som mjölkar fjällkor öka rejält. På kort sikt finns

12

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

Foto: Emma Nilsson

Fabriker bombas sönder. Priserna på sådant som konstgödsel och djurfoder chockhöjas.

Idag ligger Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel på 50 procent. På 1980-talet handlade det om 75 procent.

Svensk livsmedelsförsörjning har blivit allt sårbarare för sådant som sker långt utanför våra egna gränser. Kanske kan ett hållbart bevarande av fjällkon och andra lantraser spela en roll när vi måste hitta nya lösningar på hur vi ska klara oss i en minst sagt osäker framtid?

– Jag tror att fjällkor skulle kunna spela en viktig roll i framtiden, men tyvärr ser jag hur de gårdar som har dem försvinner i skrämmande takt. Därför vill jag till exempel att man bygger upp ett genbankslager med frysta embryon från bra fjällkor med de bästa tjurfäderna. Embryon vi kan använda om det i framtiden inte finns några fjällkor kvar. Då vet vi att vi kan lägga in embryon i till exempel Jerseykor (som då blir som en sorts ”surrogatmammor”) och få fram renrasiga fjällkor med de anlag vi vill ha, säger Robert Nilsson.

Robert Nilsson är tionde generationen i sin släkt som driver lantbruk på samma gård i Svartlå.

det inget annat. Mjölkproduktionen har alltid varit oerhört viktig för livsmedelsproduktionen i Sverige och den kommer fortsätta att vara det i framtiden, säger Robert Nilsson.

– Grejen med fjällkor är inte kött, det är mjölk. Att de kan omvandla magert bete på marker där vi inte kan odla sådant som potatis, bönor och raps till mjölk som vi också kan göra till fil, ost och smör. Men bidraget ska inte höjas till de som bara har fjällkor för att de ska stå och vara gulliga i en hage, inget mer. Utan det ska höjas för dem som verkligen använder korna till något viktigt.

Fjällkons mjölk är av förstklassig kvalitet.

Den har hög fett- och proteinhalt och är till exempel exceptionellt rik på kappa-kasein B, som är mycket viktigt vid ostproduktion.

– Jag har själv stängt ner en ladugård på min gård och håller på att försöka få till ett mejeri, där man kan förädla mjölken till olika produkter. Och där finns ytterligare ett exempel på något jag tycker borde göras: att se till att det är enklare att starta ett gårdsmejeri. Idag är det oerhört svårt att hitta information om hur man gör.

Jordbruksverket eller Länsstyrelsen borde ha en hemsida med lättillgänglig informa-

tion om sådant som hur ett gårdsmejeri kan se ut och vad som behöver göras för att det ska godkännas av myndigheterna, säger Robert Nilsson.

RÄDDADE FJÄLLKON PÅ 1990-TALET

Robert Nilsson har varit med och räddat fjällkon en gång. Det var på 1990-talet, av fjällkon som en gång i tiden dominerat det norrländska lantbruket fanns bara en liten till stor del inavlad rest kvar. Antalet renrasiga fjällkor uppgick till några hundra.

Det fanns få kända fjällrastjurar kvar som kunde användas i seminverksamhet. 1993 startade Projekt Rädda Fjällkon. Robert Nilsson och tre andra bönder fick pengar från Världsnaturfonden för att fjällkon inte skulle gå under som ras.

En nyckel för att räddningsoperationen blev lyckad var att numera sedan länge nerlagda Norrlands tjurcentral, som höll på med seminverksamhet, hade fryst ner spermadoser från fjällrastjurar på 1960-talet. En del av dessa doser fanns kvar på 1990-talet och med hjälp av dem kunde man påbörja en seminverksamhet för att öka antalet renrasiga fjällkor i Sverige.

– Den frysta sperman var oerhört viktig.

Jag har själv i min egen ladugård insemi-

Foto: Dan Manila / Shutterstock

MÖTET | FJÄLLKONS FÖRKÄMPE

I slutet av 1800-talet fanns omkring 400 000 renrasiga fjällkor i Sverige. Idag ligger den siffran på cirka 600.

nerat kor med sperma från tjurar som var födda 1953, alltså långt innan jag själv ens var påtänkt, säger Robert Nilsson.

– Men vi fick också pengar från Världsnaturfonden för att leta upp tidigare okända renrasiga fjällrastjurar på gårdar i Norrland och samla sperma från dem. Och på så sätt bygga upp ett nytt genbankslager med fryst sperma för framtiden. Det jag själv är mest nöjd med när det gäller Projekt Rädda Fjällkon är att jag var med och utökade genbankslagret med sperma från 150 tjurar, säger Robert Nilsson.

Projekt Rädda Fjällkon var framgångsrikt.

Antalet renrasiga fjällkor ökade från ett par hundra till åttahundra. Den genetiska bredden bland fjällkor hade blivit en helt annan. Efter att Projekt Rädda Fjällkon avslutades tog Jordbruksverket över uppdraget att samla in sperma.

FORTSÄTTER KÄMPA

Robert Nilsson har fortsatt kämpa för att rädda fjällkon, men han säger att han blir mer och mer orolig för den uråldriga norrländska lantrasens framtid. Sedan millennieskiftet minskar fjällkorna på ett oroväckande sätt – I början av 1990-talet hade genomsnittsgården i Sverige 17 mjölkkor. Idag ligger

den siffran på över 100. Antalet bönder har minskat från 20 000 till under 3 000.

När jag började som fjällkobonde 1990 fick man ungefär 5 800 kilo mjölk från en fjällko per år och 7 000 kilo från en Holstein. Efter årtionden av avel får man numera i genomsnitt 11 500 från en Holstein, medan en fjällko ger samma mängd

”Problemet är att det inte kom någon ny generation fjällkobönder – nu är det knappt några kvar.” mjölk som 1990, säger Robert Nilsson.

– Samhället har drivit på för att öka produktiviteten i lantbruket något grobianiskt de senaste 30 åren. Fjällkon passar inte in i det och är inte en ko för att vara i stora lösdriftsladugårdar som har hundratals djur. Dagens matproduktion är en sådan bulkverksamhet där det passar mycket bättre att ha 300 Holsteinkor man får ut tre miljoner kilo mjölk med lite dålig energistatus från på ett år, än att ha 30 fjällkor som ger 150 000 kilo.

EFTERLYSES: NY GENERATION FJÄLLKOBÖNDER

Robert Nilsson har drivit sitt lantbruk i Svartlå i över 30 år. Man kan säga att han är ”gammal i gamet”. Trots det berättar han att han är jämförelsevis ung för att vara fjällkobonde.

– När vi startade Projekt Rädda Fjällkon på 90-talet fanns fortfarande en del gårdar som hade kanske fem, tio eller tolv fjällkor. Där vi kunde hitta kor med speciell härstamning och där bonden avlat med tjurar som inte var släkt med korna. Och så kunde vi använda de korna i aveln. Idag är de gårdarna nästan helt borta, säger Robert Nilsson.

– Jag kommer ihåg att jag när projektet drog igång fick frågan varför vi gör det här. Jag svarade något i stil med att vi ska försöka rädda en så genetisk bred fjällras så att det finns material som nästa generations fjällkobönder kan avla på. Så att det som finns kvar av fjällkon inte bara är en inavlad ko, som inte har kvar de gener som behövs för att den ska vara anpassad till miljön runtomkring. Och jag var så nöjd med hur jag formulerade det. Problemet är att det inte kom någon ny generation fjällkobönder – nu är det knappt några kvar.

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

13

NYHETER | BLANDAT

Foto: Dewald Kirsten /Shutterstock

KRAFTIGT ÖKADE HÄSTPRISER

MSB tror att temat för Krisberedskapsveckan 2022 kommer inspirera många.

Mat temat för årets Krisberedskapsvecka Kriget i Ukraina har satt frågan hur vi ska säkra vår livsmedelsförsörjning i starkare fokus än på mycket länge. Temat för Krisberedskapsveckan 2022 ligger i tiden: Mat. Ryssland och Ukraina står bland annat för en stor del av världsmarknadens vete, korn och solrosolja och kriget mellan de två länderna har satt den globala livsmedelsförsörjningens sårbarhet i blixtfokus. Till exempel har priset på foder för svenska djurhållare ökat kraftigt sedan den ryska invasionen. Detta beror bland annat på att foderingredienser, som vete och rapsmjöl, importeras från Ukraina och Ryssland.

Att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde mat som tema för Krisberedskapsveckan i höst känns naturligt. På sin hemsida skriver myndigheten att ”inom temat kan vi kommunicera livsmedelsförsörjning, hoten mot den liksom möjligheterna att säkra den – både ur ett samhälls- och individperspektiv”.

Man skriver också att ”temat mat öppnar … för samarbeten med exempelvis branschorganisationer inom livsmedelssektorn, livsmedelshandlare, REKO-ringar, lokala odlare, skolkök och föreningar som på olika sätt är intresserade av odling och hållbar mat”.

14

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

– Vi hoppas och tror att temat mat kommer att inspirera många kommuner, länsstyrelser, civilsamhälle, branschorganisationer och näringsliv att delta i årets Krisberedskapsvecka så att vi blir många som samtidigt uppmärksammar vikten av att ha en god beredskap för bra och säker mat, säger Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan på MSB, i ett pressmeddelande.

Livsmedelsberedskap inför kriser och krig kommer alltså vara centralt under årets Krisberedskapsvecka. I det ingår hur vanliga medborgare kan se till att man själv och tillsammans med andra tryggar behovet av mat om viktiga samhällsfunktioner inte skulle fungera.

– När vi pratar hemberedskap är mat det som många kommer att tänka på och människor tar gärna till sig tips om vilka matvaror som kan vara bra att ha i sin krislåda. Att vi inte kan ta för givet att alltid ha tillgång till varor i överflöd och bara dra betalkortet i kassan visade sig också förra sommaren i samband med cyberattacken mot en stor livsmedelskedja, säger Christina Andersson.

De senaste åren har media rapporterat frekvent om att det blivit mycket dyrare att köpa hund under pandemin.

Nu visar statistik från Agria Djurförsäkring att också hästpriserna ökat kraftigt.

Undersökningen baseras på hästar mellan 5 och 15 år som är försäkrade i Agria och har ett inköpspris på under en miljon kronor. Tiden 20152021 gås igenom. Man kan konstatera att priset på hästar ökar under hela perioden, men att prisstegringen är klart kraftigast 2021.

– Vi ser troligen en viss pandemieffekt med ökad efterfrågan som leder till den brist på hästar som många idag upplever, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, i ett pressmeddelande från bolaget.

Enligt Agrias siffror ökade hästpriserna i genomsnitt med 48 procent mellan 2015 och 2021. Priset för ett svenskt varmblod steg med 48 procent under perioden och en islandshäst blev 46 procent dyrare. Priset för hästar i kategorin ”Övriga raser” ökade med så mycket som 52 procent mellan 2015 och 2021.

Krisberedskapsveckan 2022 håller på 26 september-2 oktober.

Foto: Jacques Bopp/Unsplash

Foto Studio Romantic / Shutterstock

NYHETER | BLANDAT

Det gjordes drygt 7 000 fysiska djurskyddskontroller 2021.

Färre djurskyddskontroller under pandemin Länsstyrelsernas djurskyddskontroller har sjunkit under pandemin och 2021 uppgick de till cirka 22 000 i hela Sverige. Enligt Jordbruksverket är skillnaderna stora mellan olika länsstyrelser när det gäller hur väl man uppnår målen för kontrollverksamheten.

Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet ska se till svenska djur mår bra och att djurskyddslagstiftningen följs. I det ingår bland annat att göra kontroller på anläggningar, besiktningar av transporter och ha hand om olika tillståndsprövningar.

Förra året gjorde länsstyrelserna 22 035 insatser för att kontrollera att de svenska djurskyddsreglerna följs. Av dessa var 7 207 fysiska kontroller.

Man kan konstatera att pandemin påverkat länsstyrelsernas arbete – 2021 gjordes till exempel omkring 12 procent färre kontrollinsatser än 2019. Minskningen beror bland annat på de olika restriktioner som införts och att personal fått andra arbetsuppgifter på grund av

pandemin.

– Länsstyrelsen har meddelat att pandemin även i år har medfört utmaningar som på olika sätt påverkat kontrollverksamheten. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2021 jämfört med tidigare år, säger Hanna Heyl på Jordbruksverket i ett pressmeddelande från samma myndighet. ”BRISTER I UNGEFÄR SAMMA UTSTRÄCKNING SOM TIDIGARE”

Enligt Jordbruksverket visar kontrollerna att ”de flesta djurhållare följer djurskyddsreglerna men också att det fortsatt finns brister i ungefär samma utsträckning som tidigare år”.

– De allvarligaste bristerna generellt är brister i hull, tillgång på foder och vatten, djurens renhet, torra och rena liggplatser, samt utebliven veterinärvård. För lantbrukets djur är skötselrelaterade brister vanligast, vilket exempelvis avspeglas genom att djuren eller utrymmena de hålls i inte är tillfredsställande rena. Det finns mer att göra på dessa områden, säger Gunnar Palmqvist på Jordbruksverket i pressmeddelandet.

Jordbruksverket och länsstyrelserna har tillsammans tagit fram olika mål och indikatorer för djurskyddskontrollerna.

Det kan till exempel handla om att mist 10 procent av de som har livsmedelsproducerande djur kontrolleras varje år och att kontrollrapporten ska skickas till djurägaren inom 21 dagar efter kontrollen.

Man kan konstatera att skillnaden är stor mellan olika länsstyrelser när det gäller hur väl man uppfyller de uppsatta målen.

Jordbruksverket tror att det kan bero på sådant som tillgängliga resurser, ledningsstruktur och geografiska förutsättningar.

– Vi bedömer att det är viktigt att fortsätta med det pågående utvecklingsarbetet för att se till att djurskyddskontrollerna sker på ett så resurseffektivt, träffsäkert och likvärdigt sätt som möjligt över hela landet. Det sker exempelvis genom att fortsatt dela goda exempel och kunskap mellan länen, bland annat inom ramen för Rådet för djurskyddskontroll, säger Katarina Andersson på Jordbruksverket i pressmeddelandet.

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

15

NYHETER | BLANDAT

Så ska svenskt smittskydd bli bättre Sannolikheten för att allvarliga smittor mellan djur och människor som slår mot folkhälsan ska uppstå i Sverige ses som liten. Däremot är risken för att de tar sig hit från andra länder betydligt större. I en ny rapport lägger nu Jordbruksverket och SVA fram flera förslag för hur smittskyddet i svensk djurhållning ska bli bättre.

I januari 2021 fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i uppdrag av regeringen att undersöka svensk djurhållning ”med avseende på risken för uppkomst och spridning av nya smittor mellan djur och människa”. Den direkta orsaken bakom var utbrottet av SARS-CoV-2 (viruset som orsakar covid19) i svenska minkbesättningar hösten 2020.

Tidigare i år kom så slutrapporten. I den kommer Jordbruksverket och SVA bland annat fram till att risken för att nya allvarliga smittor mellan djur och människor (så kallade zoonoser) som påverkar folkhälsan stort uppstår i Sverige, är mycket låg.

Däremot är risken för att zoonoser tar sig hit från andra länder betydligt större.

– Vi har ett mycket gott djurhälsoläge i Sverige, men att det skett en förändring

Foto: Clay Banks /Unsplash

Foto: Jacques Bopp

Lag på att den som håller djur i kommersiellt syfte ska ha en skriftlig smittskyddsplan är ett av förslagen i Jordbruksverkets och SVA:s rapport.

ser vi av de ökade utmaningarna med stora och kostsamma utbrott. Vi lägger nu förslag som tar hand om både gamla och nya utmaningar. Om vi får möjlighet att genomföra förslagen så kommer vi inte bara stärka vår förmåga mot framtida zoonoser, vi kommer också stå bättre rustade mot de smittor som redan i dag drabbar vår djurhållning som salmonella och fågelinfluensa, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA i ett pressmeddelande från Jordbruksverket och SVA.

•

Djurhållare måste se till att alla som arbetar med deras besättningar kan både den egna smittskyddsplanen och aktuella smittskyddsregler.

•

Ny-, till- och ombyggnad av till exempel stall och hägn ska idag godkännas av länsstyrelsen innan den påbörjas, för att säkerställa att den uppfyller kraven i djurskyddslagstiftningen – så kallad förprövning. Jordbruksverket och SVA vill nu införa krav på att förprövning för större stallar också görs utifrån smittskyddslagstiftningen.

•

Det offentliga kontrollsystemet för att se till att djurhållare följer de regler som finns inom djurhälsa och smittskydd ska förstärkas och utvecklas. Här menas till exempel Jordbruksverkets kontroller av olika anläggningar med djur.

•

Möjligheterna för myndigheter att dela information med varandra för att förbättra smittskyddsarbetet förenklas.

ÖKAD RISK FÖR SMITTSPRIDNING

För att förbättra smittskyddsarbetet inom svensk djurhållning föreslår Jordbruksverket och SVA bland annat att: •

Det blir lag på att den som håller djur i kommersiellt syfte eller har ”annan omfattande verksamhet med djur” ska ha en skriftlig smittskyddsplan.

Planen ska uppdateras regelbundet och redogöra för hur man förebygger smittspridning och arbetar om man får in smitta.

SVENSKA BLÅ STJÄRNANS DAG 3 SEPTEMBER

FOTO: LINN SØRENSEN

Svenska Blå Stjärnans dag återuppstod förra året efter att ha varit i träda under många år.

16

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

Under den här dagen ska Svenska Blå Stjärnan synas på olika vis. Det kan vara att förbunden och ungdomsavdelningarna anordnar aktiviteter eller att de informerar om vår verksamhet på gator och torg.

När vi närmar oss den 3 september kan du se på hemsidan svenskablastjarnanan.se vilka aktiviteter som ordnas. Vill du vara med och skapa aktivitet eller vara med och informera – hör av dig till ditt förbund/ ungdomsavdelning.

Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myreniuspå läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN: Min katt har fått för sig att äta på mina växter i fönsterna. Men jag har hört att det kan vara giftigt. Vilka växter är giftiga och hur vet jag att min katt har blivit förgiftad?

Veterinärens svar: För att inte ta risker med sin innekatt så rekommenderar jag att man kollar upp växterna innan man köper dem. För alla förgiftningar gäller inte bara vad individen ätit, utan mängden av det toxiska har också stor betydelse.

Några exempel på växter du bör lägga på minnet och kolla upp är korallbär, liljeväxter och dracena. Våra djurförsäkringsbolag – som gärna vill att katter och andra husdjur håller sig friska – har bra information om giftiga växter. En samlad faktagranskad giftinformationssida saknas idag, men googlar du på katt förgiftning växter kan försäkringsbolagens råd betraktas som faktabaserade. Med dem finns också information om olika typer av symptom.

Foto: Privat

p/Unsplash

FRÅGA VETERINÄREN

Lena Myrenius, smådjursveterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg och seminveterinär hos Stall Conrads i Falköping.

DETTA ÄR ANNONS FRÅN MILITUM RESPONS

ERBJUDANDE TILL MEDLEMMAR I SVENSKA BLÅ STJÄRNAN! Vet du att du som medlem i Svenska Blå Stjärnan har möjlighet att kostnadsfritt gå med i Militum Respons?

Militum Respons är ett slutet medlemskoncept för militär och svensk säkerhetspersonal, inklusive medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer. Det ger dig unika förmåner och rabatter från ledande varumärken och producenter – i lokala butiker och restauranger och på nätet. Att vara medlem är kostnadsfritt och gäller så länge du är medlem i Svenska Blå Stjärnan.

Så här går du med: 1. Gå till www.militum.se/bli-medlem.

2. Fyll i namn, välj ett användarnamn och lösenord.

3. Välj Svenska Blå Stjärnan under ”Vapenslag/Organisation”.

4. Ange aktiveringskod SVBL2951MR samt fyll i resterande fält.

5. Tryck på knappen ”Registrera”.

Om du får problem med registreringen eller behöver hjälp är du välkommen att kontakta Militum respons på adressen info@militum.se eller på telefon 021-38 30 94.

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

17

NYTT FRÅN SBS

DET ÄR JUST NU VI SKA RUSTA FÖR ATT KLARA EN KRIS

Nytt från Svenska Blå Stjärnans organisation

Det är viktigt att förstå att vi inte har något direkt militärt hot mot Sverige.

Det kan ändå vara precis just nu som vi alla ska rusta oss för att klara av en krissituation. Att ha tänkt igenom och ha en plan när krisen kommer gör oss ofta lugnare.

Prata med dina grannar och hör hur de tänker och planerar. Det finns många kurser i hemberedskap. Ett par av dem är ”För din säkerhet”, som anordnas av Sveriges Civilförsvarsförbund, och ”Sköt dig själv”, Svenska Lottakårens kurs. Utbildningarna är kostnadsfria och finns även som webbkurser.

Du vet väl också att Svenska Blå Stjärnan har tagit fram materialet ”Klara Krisen!”? Där finns checklistor som kan hjälpa dig när du planerar och för skolan finns ett eget material. Du hittar det på vår hemsida svenskablastjarnan.se.

FOTO: LINN SØRENSEN

Kriget i Ukraina har gjort att vi fått ställa oss frågor som vi tidigare inte gjort. Var ligger mitt närmaste skyddsrum? Har jag mat hemma för minst en vecka? Hur mycket vatten dricker min hund per dag? Har jag kontanter hemma? Och många, många fler… Att vi inte får ta med oss våra sällskapsdjur till skyddsrummet har fått oss att tänka efter.

Centralstyrelsen (CST): CST har haft digitala möten via Teams 27 januari och 24 mars. Centralstyrelsen hade också möte den 6 maj i anslutning till vår beredskapskonferens. Styrelsemedlemmarna i CST har som kontaktpersoner också deltagit på “sina” förbunds årsmöten.

Digitalt ordförandemöte: Möte med våra förbundsordföranden genomfördes den 5 mars. I år har flera förbund kunnat ha fysiska årsmöten. Nu planerar förbunden för aktiviteter där medlemmarna kan träffas igen. Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer om smittan ökar.

Jordbruksverkets uppdrag, mottagande av husdjur från Ukraina: Det har genomförts digitala möten mellan Jordbruksverket och medlemmar med överenskommelse i de områden där Jordbruksverket har haft sina tillfälliga veterinärmottagningar, i Nynäshamn samt Karlskrona. Årsmöte FOS: Frivilligorganisationernas Samarbetskommitté (FOS) hade årsmöte den 9 mars. Kristin af Malmborg deltog.

GD-möte hos MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) höll den 30 mars möte med de frivilliga försvarsorganisationerna. Den nya generaldirektören, Charlotte Petri Gornitzka, presenterade sig och sina tankar om totalförsvaret.

Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson deltog från Svenska Blå Stjärnan.

FOTO: PRIVAT

KRISTIN af MALMBORG Redaktör och generalsekreterare 18

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond: Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond firade sitt 100-årsjubileum den 28 april. Elisabeth Olofsson

deltog från Svenska Blå Stjärnan. Årsmöte Folk och Försvar: Folk och Försvar hade årsmöte samt föreläsning den 28 april. Karin Krönmark deltog från Svenska Blå Stjärnan. Årsmöte Beridna Högvakten 24 april: Karin Krönmark deltog.

Möte Försvarsutskottet, Moderaterna, 27 april: Karin Krönmark deltog.

Möte med Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel: Den 19 april hölls ett möte på Försvarsutbildarnas kansli för Kronprinsessparet. Syftet var att informera om vad vi frivilliga försvarsorganisationer gör för flyktingarna från Ukraina. Kristin af Malmborg deltog på mötet och informerade om vårt uppdrag för Jordbruksverket i Nynäshamn och Karlskrona. Även skolmaterialet Klara Krisen och affischer lämnades över. Andra FFO:er på plats var Försvarsutbildarna, Lottakåren, Röda Korset, Civilförsvarsförbundet, FOS och Frivilliga automobilkåren.

Försvarsmakten: Seminarium med Försvarsmaktens Frivilligsektion 5-6 maj.

Föreläsningar som hölls handlade bland annat om folkförankring och försvarsvilja samt handlingskraft i totalförsvaret. En grupp har arbetat med en ny organisationsstödmodell som presenterades på mötet. I gruppen ingår bland andra Kristin af Malmborg. På konferensen deltog Kristin af Malmborg och Elisabeth Olofsson.

Text: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef

UTBILDNING

Två nya utbildningar i höst Sommaren är en utmärkt tid för dig med överenskommelse att repetera dina djurkunskaper. Kanske är det lättare att planera in repetitionstid och så är det också en väldigt härlig årstid att vara på en mjölkgård när korna går ute på bete.

Det går även bra att repetera med andra djurslag än just mjölkkor. Det är viktigt att du rapporterar ditt repetitionstillfälle till utbildningsansvarig i ditt förbund eller till kansliet innan du åker till gården. På svenskablastjarnan.se kan du läsa mer om vad som räknas som repetitionsövning och hur du går till väga.

HELGKURS FÖR NYA KURSLEDARE

Till hösten kommer vi att ge en utbildning för nya kursledare, samt en helgkurs (1-2 oktober) som innehåller praktisk information om vad man gör som kursledare och en heldags ledarskapsutbildning. Om du är intresserad så anmäler du dig på vår hemsida. För att bli kursledare krävs överenskommelse och att man

har genomfört minst två uppdragsutbildningar. Självklart ska man också tycka att det är roligt att vara ute på kurser, kunna ge information och ta ansvar för gruppen.

UTBILDNING AV GRUPPCHEFER

Vi kommer att ge ännu en ny utbildning under hösten då vi ska utbilda gruppchefer till Jordbruksverkets insatser. Vid en insats där Jordbruksverket behöver vår hjälp ska vi kunna skicka gruppchefer som kan informera och leda arbetsgrupper. Under fågelinfluensasaneringen 2021 användes Hemvärnets gruppchefer i en större insats och Jordbruksverket har nu önskat att vi utbildar motsvarande funktion civilt. Utbildningen är ännu inte inbokad, men kommer läggas ut för anmälan när den är klar. Årets utbildning blir en testutbildning där de flesta deltagare kommer handplockas av kansliet, men den kommer att vara öppen för anmälan även för övriga medlemmar.

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

GLAD SOMMAR ALLA BLÅ STJÄRNOR!

Foto:Christian Widell/Unsplash

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

19

GÄVLEBORG | PONNYLEKIS

Ponnyparadis lockar barnen i Gävleborg För några år sedan kände Svenska Blå Stjärnan Gävleborg att man behövde ta ett krafttag för att få in fler från den yngre generationen i förbundet. Då hittade man Sandkälla ponnylekis i Storvik, en idyll där barn får rida och ta hand om snälla och trygga shetlandsponnyer.

– Folk köar för att vara med – det här stället är unikt, säger styrelseledamoten Karin Fält.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL FOTO: KARIN FÄLT

När Pernilla Norin Larsson drog igång Sandkälla ponnylekis på familjens gård i Storvik våren 2020 började hon i liten skala. Hon skaffade tre shetlandsponnyer och planerade för att starta en enda barngrupp.

– Men jag hann knappt lägga ut att folk fick lämna in intresseanmälningar förrän det var fullbokat. Då kände jag att det här var något att satsa på och idag har jag tio hästar och 45 barn i olika ponnygrupper.

Jag jobbar heltid med det här numera, säger hon.

Ryktet om ponnylekiset spred sig kort efter att det öppnat till Karin Fält, styrelseledamot i Svenska Blå Stjärnan Gävleborg.

– Jag bor nära det. Det pratades en del om ponnylekiset på bygden och många rekommenderade det. Så jag gick dit med mina barn, som fick rida. Och jag trodde

20

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

knappat att det var sant, stället var unikt.

Jag tänkte att ”herregud, här måste vi på Svenska Blå Stjärnan Gävleborg ha aktiviteter”, säger Karin Fält.

BÖRJAR MED ETT FOTO

Så föddes ett framgångsrecept där barn med föräldrar som är medlemmar i Svenska Blå Stjärnan på utvalda helgdagar kommer till Sandkälla för ett en och en halv timme långt besök. Shetlandsponnyer står i centrum och barnen får både sköta, lära sig om och rida på hästarna.

Maxvikten för att få rida på shetlandsponnyerna ligger på 40 kilo och de flesta barn som är med är mellan tre och åtta år.

Ett foto spelar en viktig roll under ett pass på Sandkälla ponnylekis.

– När barnen kommer har vi en samling där vi delar ut en bild till var och en på den häst man ska rida och sköta om. I vår

sadelkammare finns samma bilder uppsatta vid varje shetlandsponnys saker, som borstar och träns. Varje barn får leta upp och hämta rätt saker och sedan hitta just sin häst, säger Pernilla Norin Larsson.

– Barnen tycker att det är väldigt spännande och det blir som en liten upptäcktsfärd för dem i stallet.

Sedan fortsätter passet med att barnen gör iordning hästarna. Varje barn har med sig en vuxen, oftast en förälder, som hjälper till.

BALANS, MOTORIK, KONCENTRATION

Hästarna ryktas och man sätter på sadel och träns. Sedan börjar ridlektionen med olika övningar. Bland annat får barnen lära sig att styra hästen mellan koner och bommar på en populär hinderbana.

– Vi arbetar mycket med balans, motorik, koncentration och att stimulera barns ny-

GÄVLEBORG | PONNYLEKIS

Vattenmelon, äppeldricka och intressant läsning - uppladding inför ett pass på Sandkälla ponnylekis.

fikenhet för djur och natur, säger Pernilla Norin Larsson.

Efter ritten pysslar man om hästarna och så avslutas passet med fika.

Det är Pernilla Norin Larsson som leder passen men med hjälp av medlemmar från Svenska Blå Stjärnan Gävleborg, inte minst från förbundets ungdomsavdelning.

” Jag har satsat på att skapa en trygg och familjär miljö, både för barnen och deras föräldrar ” – Det har gjort att vi har fått fler aktiva ungdomar och vi har fått igång vår ungdomsavdelning, säger Karin Fält.

DRÖMMEN BLEV SANN

Pernilla Norin Larsson hade länge drömt om att starta en ridverksamhet för barn på gården i Storvik innan Sandkälla ponnylekis slog upp dörrarna för första gången.

– När jag själv fick barn kände jag att det ibland saknades något på de ridskolor som fanns. Det finns jättebra ridskolor som har mindre hästar, men på många är hästarna

väldigt stora och har man ett barn på säg tre år som vill rida kan det bli lite läskigt för det att sitta på en så stor häst. Både barn och vuxna kan känna sig otrygga i en sådan stallmiljö om man är ovan vid den, säger hon.

– Så jag har satsat på att skapa en trygg och familjär miljö, både för barnen och deras föräldrar. Hos oss ska det vara en helhetsupplevelse, utan stress, där vi gör i ordning hästarna tillsammans, rider, tar av utrustningen från hästarna och borstar dem efteråt. Att leda våra små ponnyer är nästan som att leda en stor hund. Det är betydligt lättare att kratsa hovarna på våra hästar än på en stor häst, som en femåring kanske inte ens orkar lyfta benet på.

MEDLEMSMAGNET

För några år sedan kände Svenska Blå Stjärnan Gävleborg att det behövdes ett krafttag för att få in fler från den yngre generationen i förbundet. Att man hittade Sandkälla ponnylekis blev minst sagt ett lyckokast.

– Folk köar för att få vara med på ponnylekiset och vi har fått in jättemånga nya medlemmar tack vare att vi började vara där. Många fler hör talas om oss och nyligen blev till exempel två pensionärer

På Sandkälla får barnen sköta om, rida på och lära sig mer om shetlandsponnyer.

medlemmar för att de tyckte att vi engagerade oss så mycket. Vi har folk som åker långväga för att vara med på ponnylekiset, en del tar sig dit ända från Västerås, säger Karin Fält.

– Det här har gett oss jättemycket och kanske kan det inspirera andra förbund att höra om hur vi jobbat.

Nästa gång Svenska Blå Stjärnan Gävleborg ska vara på Sandkälla ponnylekis är den 18 juni. Mer information om det läggs upp på förbundets Facebooksida.

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

21

BARN | UNGDOM

Sommaren är här med blommor och bär! Äntligen är det sommar igen med sol och bad. Vi har längtat och tänker att du också har gjort det. På sommaren händer det mycket i våra ungdomsförbund. Du kan åka på ridläger eller kanindagar eller gå hundpromenad. Vi hoppas du har hittat vilka aktiviteter du ska gå på och har anmält dig till mycket roligt. Du hittar ditt ungdomsförbund på vår hemsida och där finns även kontaktuppgifter till de olika styrelserna om du är nyfiken.

TEXT: MOA RÖNNHAGEN

🌺🍓 🌤

Sommarens ofaror!

Sommaren är härlig men det finns saker som är bra att akta sig för som huggormar, fästingar och cyanobakterier. Men vi vill berätta om sommarens ofaror istället, för det är roligare att tänka på.

En glass i solskenet Att äta glass gör många glada och det är enkelt att göra sin egen. Du kan till exempel frysa saft i iskuber.

Ibland finns det till och med glass till hundar. Kom ihåg att choklad är giftigt för hundar bara.

Upptäcksfärd i naturen

/U

AN

A R S E O ' H A L LO R

A L S / U NSPL A SH

O : PE

V IS U

F OT

ON

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

: AR

22

H TO

NS

AS

FO

PL

Om du sitter utomhus en stund kan du få se både fåglar, ekorrar och kanske ett rådjur titta ut mellan träden. Är du lite extra försiktig kanske de vågar komma närmare? Kanhända får du veta vad som skiljer de vilda djuren från de tama husdjuren? När vi pratar om de vilda djuren, vet du vilket som är ditt landskapsdjur?

BARN | UNGDOM

Uppletande bakom stock och sten Att leta efter saker. Det är en rolig aktivitet att göra på sommaren med kompisarna, en hund eller kanske en liten råtta. Ta fram hundens leksak, en fin boll eller något annat som är litet men ändå syns. Göm den saken.

Låt sedan kompisen, hunden eller råttan leta reda på föremålet. Med lite träning kan ni bli riktigt snabba på att hitta fler gömda saker.

Bada i hav och sjö

JACK GEOHAGEN /PE

X EL S

Att bada på varma sommardagar är ofta det bästa som finns. Det går att bada i en pool, i havet eller i en sjö. Eller varför inte springa lite i en vattenspridare? Ibland pratas det om blågröna alger som kan vara giftiga, men visste du att det inte är alger utan cyanobakterier? Är du nyfiken kan du titta på algkartor hos SMHI varje sommar.

N

F O TO :

NI TID

S KLURING N GE 1

3

2

HORISONTELLT

4

5

2. Roligt med kompisar 5. Ljus på sommaren 7. Hjälper djuren 9. Bor i skogen

6

7

8

VERTIKALT 1. Vattenlek 2. Ordförande 3. Tar hand om pengar 4. Fika 6. Kurs med hästar 8. Drar hölass

9

rra Svar på fö : Kluring numrets TIGER

BLÅ STJÄRNAN 2-2022

23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

ILLUSTRATION: THOMAS FRÖLING

Vårt material hjälper dig och ditt djur att klara en kris

FOTO: PETER OSSLUND

Djurägare ansvarar för att deras djur mår bra till vardags, men också vid kris eller ytterst krig. Därför har Svenska Blå Stjärnan tagit fram checklistor för hur man själv och ens djur förbereder sig för, och klarar av, en kris. Med hjälp av dem kan djurägare till exempel planera för att sådant som värmeförsörjning, hygien, vatten-, mat-, foder och informationstillgång fungerar vid en samhällsstörning.

Checklistor för många djurslag Checklistor finns för följande djurslag: katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare och kaniner samt häst.

Du hittar dem på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/checklistor Vårt skolmaterial Vi har också tagit fram ett skolmaterial om hemberedskap som framförallt vänder sig till barn i årskurs 3-5, ”Klara krisen!”. Ta del av det på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/skolmaterial

24

BLÅ STJÄRNAN 2-2022