Blå Stjärnan nr 3 2022

Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan

Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40

Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se

Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45

Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41

Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg, Paola Squassina

Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se

Upplaga: 7 000

Utkommer: 4 nummer per år

Nr Utgivning Manusstopp 4-2022 Vecka 49 17 oktober

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll. För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

Innehåll

3 Ledaren

4 REPORTAGE: Nya strategier ska råda bot på hästbrist

7 Optionsprogrammet gynnar alla parter

8 FOKUS: ”Djursamlande är ett jätteproblem”

12 Unik mobil utställning ska lära gymnasieelever om krisberedskap

14 Skördar vass för att bekämpa foderbrist och övergödning

16 Nytt & Blandat

18 Fråga veterinären

19 Information från Svenska Blå Stjärnans organisation

20 Hundar i centrum när Älvsborgs ungdomsdistrikt firade Svenska Blå Stjärnans dag

21

Utbildning

22 Barn & ungdom

24 Vårt material hjälper dig och dina djur att klara en kris

Sensommarfunderingar

Sitter ute och skriver i vad som verkar bli den andra värmeböljan i södra Sverige. Vissa har svårt med värmen, andra tycker att det är jätteskönt. Vi svenskar pratar mycket väder, men vi är ju ännu försko nade från de värsta värmeböljorna. För det svenska lantbruket verkar det enligt Lantbrukarnas Riksförbund bli en bra spannmålsskörd, att den ligger på en nivå som kan räcka till vår inhemska förbruk ning. Vädret har varit gynnsamt på de flesta ställen och lantbrukarna satsade i våras på sådd, trots att insatsvarorna och bränslet blivit mycket dyrare. Bra för oss alla, hoppas att det blir ett bra försäljningspris så att de inte förlorar på affären. Ute i Europa, inte särskilt långt bort, pågår våldsamma bränder och akut vattenbrist både i dricksvattenbrunnar och i floderna. MSB har just skickat två brandbekämpningsflyg till Frankrike, bra att vi kan göra något. Tyvärr verkar det ju dessutom bli avsevärt mindre skördar i södra Europa, då många vattentäkter och floder är uttorkade. Vi måste alla ta tag i klimatproblemen, där ju en stor del orsa kas av transporter av gods och människor. Hörde att mitt lokala trafikbolag Väst trafik ökat resande med 65 procent efter pandemin. Jag tycker att detta är ganska förvånande, då tågen väldigt ofta är inställda av olika anledningar som i mina öron borde vara enkla att åtgärda. I stället sätter man in dieselbussar, hur bra är det? Om flera människor ska välja att åka

kollektivt så måste man ju kunna lita på att man kommer fram i tid. En upprust ning av det befintliga järnvägsnätet börjar nu kännas akut. Tänker att det även borde göras flera seriösa satsningar på alterna tiva förnyelsebara bilbränslen. När både Svenska kraftnät och elbolagen varnar för effektbrist i vinter - och till och med tillfälliga planerade strömavbrott - så undrar i alla fall jag hur det blir inom en kort framtid, om alla ska köra elbil.

Nu när denna tidning kommit ut har vi både haft Svenska Blå Stjärnans dag samt ett val i Sverige. Svenska Blå Stjärnans dag styr vi över själva, och då jag har haft möjlighet att ta del av planeringen är jag övertygad om att vi har haft många väldigt bra aktiviteter runt om i våra förbund. Hoppas att ni har blivit inspirerade och fortsätter delta på våra kurser och lokala aktiviteter.

När det gäller valrörelsen så har jag ännu inte i mitten av augusti upptäckt någon direkt påverkanskampanj från främmande makt. Antingen har den nya Myndigheten för psykologiskt försvar spårat detta och gjort ett bra arbete, eller så har jag inte uppfattat att det pågår någon form av desinformation. Det finns några bra tips på myndighetens hemsida om hur man själv kritiskt bör granska information. Som till exempel: Vem ligger bakom in formationen? Kan du hitta den ursprung

liga källan? Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande. Vem tjänar på att du sprider detta? Desinformation och påverkanskampanjer ökar ofta i orostider, då blir vi lättare att påverka. Tänk bara på vad mycket märklig information som skrevs under pandemin, bland annat om vaccinet. Var uppmärksam på detta nu under hösten när det händer mycket inom det svenska totalförsvarsområdet.

Skogarna är just nu fulla med bland annat kantareller och blåbär, så nu tänker jag ta med korg och hink (en mindre) och bege mig ut för att se vad jag kan hitta.

Var rädda om er, och tänk på att det fortfa rande kan finnas covidvirus i omlopp.

Svenska Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, smitta och andra svåra händelser. I vårt uppdrag ingår också att infor mera om hur vi alla kan stärka vår beredskap inför svåra samhällsstörningar. Svenska Blå Stjärnan har drygt 5 500 medlemmar. Som medlem kan du ta del av kurser, föreläsningar, studiebesök och mycket mer – allt med djuren i fokus. Läs mer på www.svenskablastjarnan.se

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

BERIDNA HÖGVAKTEN

Nya strategier ska råda bot på hästbrist

Föreningen för den Beridna Högvakten inför ett optionsprogram för att få fram fler lämpliga fuxar till verksamheten med beriden garnisonstjänst och vaktparad. Det är en långsiktig satsning där utdelningen är att vänta om först sju–tio år.

TEXT: LOUISE RIBBING

Hippologen Marcus Lundholm är hästrekryteringsansvarig för Föreningen för den Beridna Högvakten och han säger att det nya optionsprogrammet är en del i arbetet med att kvalitetssäkra föreningens upp drag, samtidigt som det främjar avelsarbe tet i Sverige.

– Det är en typ av samarbetsform kring uppfödning där Föreningen för Beridna Högvakten inte behöver äga avelstoet.

SVÅRT ATT HITTA RÄTT HÄSTAR

Aveln i Sverige har utvecklats mer mot att ta fram sporthästar, vilket är en av anledningarna till att det i dagsläget inte är så lätt att hitta hästar som platsar i den beridna högvakten. Föreningen söker ef ter svenskfödda valacker av rasen svenskt varmblod (SWB), 4–10 år och allra helst fuxar i ett visst storleksspann. Dessutom ska de ha särskilda kvaliteter som gör att de passar för jobbet.

– De måste klara stadsmiljön, vara lite åt det lugnare hållet och får till exempel inte ha för stort steg eftersom det gör det svårare för våra ryttare som inte alltid har så stor erfarenhet, berättar Marcus Lundholm.

TIO STOÄGARE UTVALDA

Erbjudandet om att anmäla sig till op tionsprogrammet gick ut i januari 2022 och av femtio stoägare som hörde av sig är nu tio utvalda. Beträffande urvalspro

cessen förklarar Marcus Lundholm att rekryteringsgruppen, som även omfattar exteriördomaren Harald Jönsson samt fälttävlansryttaren tillika reservofficeren Johan Lundin, tittar på stona, förutsätt ningar för uppfödning samt för en dialog kring vilken hingst som kan vara aktuell. Om ett sto som ingår i programmet är dräktigt efter 90 dygn får ägaren en pre mie om 15 000 kronor. Om det sedan föds en fuxhingst kvarstår optionen och ägaren får ytterligare 15 000 kronor i premie. När

teringsgruppen samma rutiner som de har i dag när de tittar på hästar som kan vara aktuella för den beridna högvakten.

– Vi genomför en linjärbeskrivning och ser sedan en ägarrepresentant rida hästen i samtliga gångarter, därefter rider en representant för Försvarsmakten. Sedan sker besiktning och röntgen innan ett eventuellt köp.

För de hästar som ingår i optionspro grammet har Föreningen för den Beridna Högvakten en option att köpa hästen till ett tidigare bestämt pris, om de tillsam mans med Försvarsmakten finner hästen lämplig.

VISNINGSDAGAR SKA GE NYA HÄSTAR SNABBT

hästen är två och ett halvt år följer besikt ning, röntgen och unghästbedömning.

– Genomfört unghästtest för treåriga hästar, inklusive ridprov, är en kvalitets stämpel, säger Marcus Lundholm.

FLER PREMIER

Om hästen bedöms som lämplig får ägaren ytterligare en premie om 15 000, därefter en gång till när avkomman fyllt tre år. När hästen är fyra tillämpar rekry

Resultatet av optionsprogrammet kommer att dröja. För det mer omedelbara behovet av hästar har de så kallade Visningsdagar na återinförts. Det är Föreningen för den Beridna Högvakten och Försvarsmakten som gemensamt med polisrytteriet, Hovstallet, Flyinge och Ridskolan Ströms holm anordnar en dag då hästägare kan komma till en och samma plats för att visa upp hästar som är till salu. Dagen arrang eras i samarbete med avelsorganisationen SWB och planeras till två tillfällen per år. Föreningen har även börjat använda bruna hästar, om än i liten skala.

”Genomfört unghästtest för treåriga hästar, inklusive ridprov, är en kvalitetsstämpel”

Med de rekryteringssatsningar som nu genomförs hoppas Marcus Lundholm att hästbeståndet ska öka från nuvarande cirka 75 till 85 under en treårsperiod. Det ökade antalet tar höjd för invänj ningstider för unga hästar, konvalescens

”På sikt kommer det att främja hästvälfärden”

och större möjlighet att vid behov låta hästarna få pauser från jobbet – utöver sommarbetet.

– Med vårt rekryteringsarbete vill vi få fram fler lämpliga individer till verksam heten. På sikt tror jag att det kommer att effektivisera rekryteringsprocessen ur ekonomisk synvinkel. Framför allt kom mer det att främja hästvälfärden, säger Marcus Lundholm.

Beridna Högvaktens hästar måste klara stadsmiljön, vara lugna och inte ha för stort steg.

Hippologen Marcus Lundholm är hästrekryteringsansvarig för Föreningen för den Beridna Högvakten. Foto: Marielle Andersson Gueye

FOTO: HEDVIG WILANDER

Optionsprogrammet gynnar alla parter

Jeannette Lilja har bedrivit hästverksamhet i 16 år och är en av de uppfödare vars sto valts ut för att ingå i Föreningen för den Beridna Högvaktens optionsprogram.

TEXT: LOUISE RIBBING

Anläggningen Åsjömad Semin & Avel i Laholm har många ben att stå på, där tillhandahålls förutom semin och avel även veterinärtjänster och utbildnings verksamhet. Jeannette Lilja gläds åt optionsprogrammet som innebär ytter ligare en möjlighet att nå ut med hennes uppfödning.

– Alla blir ju inte Grand Prix-hästar, konstaterar hon.

Stoet som valts ut till optionsprogram met heter Alma (Alamosa River JoF) och är Åsjömads egen uppfödning. Hon är en fux, fem år gammal och har tidigare fått ett föl. Under våren inseminerades hon och efter avelssäsongen, som slutar i mitten av augusti, ska hon undersökas med ultraljud för att se om hon har blivit dräktig.

– Hon är en klok och talangfull häst, efter hingsten Armitage och den nionde avkom man undan stoet Pagosa-Spring som fått dubbeldiplom och efterlämnat avkommor som presterat väldigt väl i både hoppning och dressyr, berättar Jeannette.

BRA TEMPERAMENT A OCH O

Hingsten Special One valdes ut i samråd med Föreningen för den Beridna Högvak ten och var ett enhälligt val.

– Han är nyligen godkänd och sägs ha ett mycket trevligt temperament. Bra temperament är A och O i vår avel, säger Jeannette.

Nu hoppas hon på att Alma är dräktig och att det blir rätt kön och färg på fölet, så att de kan fortsätta i optionsprogrammet.

– Programmet gynnar och stimulerar oss som uppfödare och förser samtidigt Föreningen för den Beridna Högvakten med hästar. Dessutom är det en stor glädje för mig som uppfödare att se att hästen placeras på en plats där den har det bra.

Jeanette Lilja är en av stoägarna som valts ut till Föreningen för den Beridna Högvaktens optionsprogram.

ELIASSON

”Djursamlande är ett jätteproblem”

Du har kanske hört talas om dem: Kattanterna, folk som fyller sina hem med fåglar och andra djursamlare. Det har skrivits barnböcker och gjorts dansföreställningar om dem. Udda original som fascinerar och blir upphov till ”skojiga” vandringssägner. Bilder som antrozoologen Therese Lilliesköld vänder sig emot.

– Djursamlande orsakar otroligt mycket lidande, säger hon.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Tillsammans med sociologen Carin Holmberg har Therese Lilliesköld skrivit boken ”Djursamlare och samlade djur –inte enbart ett djurskyddsproblem”, som kom ut nu i augusti. I den går författarna igenom den sparsamma forskning som finns om det som går under begreppet ”tvångsmässigt djursamlande”, både internationellt och i Sverige. De har också skickat ut enkäter till djurskyddsenhe ter på landets 21 länsstyrelser för att kartlägga vilka samlarna och de samlade djuren är. Dessutom kontaktat en mängd olika aktörer som kan sitta på kunskaper om tvångsmässiga djursamlare, som katt- och hundhem, Sveriges kommuner och regioner, Jordbruksverket, Socialsty relsen, Hyresgästföreningen, bostadsbo lag, socialtjänst, specialistpsykiatri och städfirmor.

– Djursamlande är ett jätteproblem.

Länsstyrelser, djurhem och socialtjänst vittnar alla om att det är jättevanligt med tvångsmässiga djursamlare och att enormt många djur men också människor far illa. Samtidigt är det slående hur stor okunska pen om problemet är på flera håll, en del känner inte ens till att det existerar. När vi hållit på med boken har vi tänkt ”hur kan ett så här gigantiskt problem till stor del bara gå under radarn”? säger Therese Lilliesköld.

EN TVÅNGSMÄSSIG DJURSAMLARES

SIGNUM

Men vad är en tvångsmässig djursamlare och hur skiljer sig en sådan från någon som bara har mycket djur?

– Det kan hända vem som helst som har många djur att man råkar ut för någonting som gör att man inte kan sköta om dem på ett bra sätt, till exempel om man blir

sjuk eller skadad. En person som inte är tvångsmässig samlare försöker i det läget hitta lösningar – det kan till exempel handla om att man ser till att någon annan tillfälligt tar hand om djuren eller att man omplacerar dem. Men man ser till att lösa situationen, säger Therese Lilliesköld.

– En tvångsmässig djursamlare, däremot, fortsätter att skaffa fler och fler djur trots att omvårdnaden brister. Det gör att situationen blir värre och värre. I diagno sen ”tvångsmässigt djursamlande” ingår svårigheter med att hitta struktur och att man inte kan se det logiska i att ”jag kan inte skaffa fem till katter, det funkar inte”. Man gör det ändå. Det finns inget bestämt antal som säger att när jag når till det är jag en tvångsmässig djursamlare. Så länge man sköter djuren som man ska är man inte en tvångsmässig djursamlare. Dock kan man konstatera att en tvångs

FOTO: DENIS NAZAROV/SHUTTERSTOCK

mässig djursamlare oftast har ett stort antal djur. I Therese Lilliesköld och Carin Holmbergs bok handlar en av de enkätfrå gor länsstyrelsernas djurskyddsenheter får om hur många djur som hittades vid deras senaste kontakt med en djursamlare. Det vanligaste svaret är 21-40. Noterbart är att två länsstyrelser svarar ”över 100”. Sam

ligen alla fåglar påverkas på liknande sätt som människor av traumatiska händelser. Det finns till exempel studier som visar att hundar som levt hos djursamlare fått känslomässiga och psykologiska störning ar, överdrivna rädslor, anknytningsproblem och har sämre inlärningsförmåga.

– 16 länsstyrelser svarade på vår enkät och av dem uppgav 11 att de hade besökt djursamlarhem där det låg djur som självdött bland de levande djuren. Det kan vara valpar som får leva i ett rum där deras döda mamma ligger och det innebär ett oerhört psykiskt lidande. Att vara instängd tillsammans med många där alla far illa och en del dör, är plågsamt för sociala djur, säger Therese Lilliesköld.

lande av katter dominerar, följt av hundar. Men länsstyrelserna kommer också i kon takt med folk som samlar smådjur, exotiska djur, fåglar, hästar och lantbruksdjur. De flesta länsstyrelserna berättar att det är vanligt eller mycket vanligt att djuren avlivas efter ett tillslag.

PÅVERKAS PÅ SAMMA SÄTT SOM MÄNNISKOR

Djur som bor hos tvångsmässiga djur samlare kan skadas på många olika sätt. Forskning visar att alla däggdjur och tro

Djur som bor hos tvångsmässiga djur samlare lever ofta i en miljö präglad av sjukdom, svält, usla sanitära förhållanden, brist på motion, trängsel och där okastrera de djur får föröka sig fritt. – Situationen blir värre och värre om inget görs och oftast blir vanvården väldigt grav när tiden går, djuren inte får ordentligt med mat och ingen veterinärvård. Det finns fall där katter haft sådana infektioner att de fått ögonen uppätna av bakterier –det har inneburit ett ohyggligt lidande för dem, säger Therese Lilliesköld.

Via enkäterna till länsstyrelsernas djur skyddsenheter får Therese Lilliesköld och Carin Holmberg ta del av de erfarenheter djurskyddsinspektörer runt om i landet har av vilka de tvångsmässiga djursamlarna är. Djursamlarna i Sverige är för det mesta ensamstående, även om 13 av 16 svarande länsstyrelser också hade erfarenheter av

DET HÄR ÄR SAMLARNA

Djur som bor hos tvångsmässiga djursamlare lever ofta i en miljö präglad av sjukdom, svält och usla sanitära förhållanden.

” Situationen blir värre och värre om inget görs och oftast blir vanvården väldigt grav när tiden går”

Sociologen Carin Holmberg har skrivit "Djursamlare och samlade djur" tillsammans med Therese Lilliesköld.

FOTO: FEBRUARY_LOVE/ SHUTTERSTOCK

Foto: Johanna Henriksson

par som samlar djur. De är ofta äldre: den vanligaste åldersgruppen djurskyddsin spektörerna träffar på ligger i åldersspan net 61-70 år. Det finns ungefär lika många kvinnor som män bland samlarna, något som går emot tidigare forskning där de kvinnliga samlarna dominerar. Ungefär två tredjedelar av länsstyrelser na säger att de kommer i kontakt med mellan 6 och 15 djursamlare varje år. Men Therese Lilliesköld och Carin Holmberg har också pratat med djurhem och sane ringsföretag som även de berättar att de regelbundet stöter på djursamlare.

– Mörkertalet när det gäller hur många tvångsmässiga djursamlare som verkligen finns är antagligen mycket stort. Sam larna upptäcks oftast genom att grannar, bekanta eller anhöriga larmar. Ibland kan det vara någon annan som befinner sig i hemmet som slår larm, till exempel fast ighetsägare och ambulanspersonal. Det man kan säga är att det aldrig är djursam laren själv som slår larm, säger Therese Lilliesköld.

Forskning visar att en stor del av de tvångsmässiga djursamlarna lider av psykisk ohälsa, som depression och svår ångest. De har ofta låg inlärningsförmåga och impulshantering, är socialt isolerade och har erfarenhet av trauman i barndo men och svåra tidiga förluster.

”När en tvångsmässig djursamlare upptäcks och dess djur omhändertas utfärdas ofta djurförbud – fler åtgärder görs sällan”

TRE OLIKA TYPER

Men djursamlare skiljer sig också åt och i forskningen brukar man prata om tre olika typer: den överväldigade omsorgsgivaren, räddaren och exploatören.

Den överväldigade omsorgsgivaren är mest villig att ta emot hjälp. Det handlar ofta om djurägare som tidigare skött sina djur på ett bra sätt, kanske har de varit kennelägare eller kattuppfödare. Sedan har något hänt i deras liv – till exempel en skilsmässa eller dödsfall i familjen –som gjort att det gått snett. Jämfört med räddarna lider färre av de överväldigade

omsorgsgivarna av psykisk sjukdom. Räddarna har för det mesta allvarliga psykiska problem och har ofta varit med om svåra trauman i barndomen. De drivs av att de vill rädda djur och har stor ångest inför döden. Räddarna har ingen insikt om de problem deras samlande orsakar och skyr myndigheter. De vägrar att avliva sina djur, även om djuren lider kraftigt. Kvinnor dominerar bland räddarna. Exploatörerna har oftast någon form av sociopatisk personlighetsstörning och deras samlande drivs av att de vill tjäna på det, statusmässigt eller ekonomiskt. Även om de inser att djuren lider, bryr de sig inte. Den här typen av samlare är ofta vältaliga, manipulativa och mycket bra på att dölja sitt samlande och det lidande som djuren utsätts för. Män dominerar bland exploatörerna.

– En sak som var lite ny för oss var just exploatörerna, som ofta samlar på tropiska djur. Att det blir som ett kollektionssam lande för dem, där man till exempel ska skaffa reptiler av en viss art i alla de olika färger den finns i – det blir nästan som att samla på frimärken. Och att deras samlande ofta sker i en sorts under groundverksamhet där djur och ägg byter ägare på mässor och sociala medier, säger

Therese Lilliesköld.

VIKTIGT ATT GÅ IN TIDIGT

Tvångsmässigt djursamlande orsakar stort lidande både hos djur och människor –men kan man göra något för att problemet ska minska på ett påtagligt sätt? Therese Lilliesköld är övertygad om det.

– Det som forskningen bevisat är effektivt är väl fungerande samverkan mellan olika aktörer som kommer i kontakt med tvångsmässiga djursamlare, som länssty relsens djurskyddsenheter, socialtjänst och psykiatrin – så att olika typer av insatser kan sättas in och att djursamlare får rätt typ av hjälp. Där brister det ofta i Sverige idag, säger hon.

När en tvångsmässig djursamlare upp täcks och dess djur omhändertas utfärdas ofta djurförbud – fler åtgärder görs sällan. Dess värre påverkas samlarna sällan av ett sådant förbud – de fortsätter ändå att skaffa nya djur. Sedan den nya djur skyddslagen trädde i kraft 1 april 2019 kan länsstyrelsen numera utfärda ett så kallat partiellt djurförbud. Det innebär att man får behålla ett fåtal kastrerade djur och på så sätt inte lämnas helt ensam. Effekterna är ännu inte utvärderade i Sverige, men undersökningar från England, där man

Foto: Daria Nipot /Shutterstock

”Räddare” har ingen insikt om att deras djur lider och skyr myndigheter.

har samma regelverk, visar att det kan ha positiva effekter på vissa djursamlare. Men i Therese Lillieskölds värld är det långt ifrån tillräckligt.

–Jag skulle vilja att åtgärder sattes in mycket tidigare än idag, att det slås larm redan när en djursamlare är i det begyn nande stadiet när man ofta är betydligt mer mottaglig för att förändra sig. För att se till att en överväldigad omsorgsgivare inte blir en räddare. Men länsstyrelsen styrs av riktlinjer som säger att de bara ska åka ut på fall som rör grav vanvård. Idag är det så att även om någon larmar händer sällan någonting förrän situationen blivit riktigt allvarlig, säger hon.

KUNSKAP A OCH O

Kunskap hos yrkesgrupper som kommer i kontakt med tvångsmässiga djursamlare är A och O för att man ska kunna göra något åt problemet.

–Till exempel skulle veterinärer behöva utbildas. I tidiga skeden av sitt samlande går samlarna ofta med sina djur till vete rinären. Då är det viktigt att veterinären uppmärksammar tecken som att djuräga ren verkar omedveten om att djuret inte är tipptopp, att de dyker upp med nya djur el ler har okastrerade djur som får föröka sig.

Det finns studier från England som visar att insatser från veterinärhåll mot över väldigade omsorgsgivare – till exempel att man erbjuder hjälp med kastrering av djur och omplacering – har effekt. Med tiden, när samlandet förvärras, döljer samlaren mer och mer vad han eller hon håller på med. Man släpper inte in någon i sitt hem

behandling och ofta medicinering. Det är inte direkt några små saker att arbeta med det här psykiatriskt, när det ofta är så att andra diagnoser behöver behandlas paral lellt. Men det lidande som djursamlande orsakar är så stort att det måste få kosta för att mildra det. Exploatörerna är dock så gott som immu na mot både råd och vård.

– I de fallen kan åtal vara det enda som har effekt – eftersom exploatörerna drivs av egen vinning kan det vara effektivt att göra något som innebär att de förlorar på samlandet, säger Therese Lilliesköld.

och man går inte till veterinären. Men i början finns en annan möjlighet för andra att se, reagera och förändra beteendet, säger Therese Lilliesköld.

– När djursamlandet gått långt är det vik tigt att psykiatri och socialtjänst kan till räckligt mycket om det här för att kunna gå in och erbjuda bra hjälp. Eftersom det är hög självmordsrisk hos många samlare efter ett djurstillslag borde man kunna ge vård även till den som inte är villig att ta emot den, om man är en fara för sig själv. Tar man räddarna behöver de psykiatrisk

Vad vill ni uppnå med den här boken? – Vi hoppas att den ska väcka debatt och nå ut politiskt. Och att många vill läsa den och utbilda sig för att kunna arbeta på nya sätt. Idag finns det länsstyrelser som startat upp samverkan med andra aktörer – det är jättebra, men de behöver bli fler. Det skulle behövas ett gemensamt grepp. Att man från politiskt håll tar ett beslut om att alla berörda yrkesgrupper ska utbil das i detta, säger Therese Lilliesköld.

”Det är en hög självmordsrisk hos många samlare efter ett djurtillslag.”

Therese Lilliesköld vill att hennes och Carin Holmbergs bok ska göra skillnad.

”Vi hoppas att boken ska väcka debatt och nå ut politiskt. Och att många vill läsa den och utbilda sig för att kunna arbeta på nya sätt.”

– Therese Lilliesköld

Foto: Eva Lindblad

Unik mobil utställning ska lära gymnasieelever om krisberedskap

I höst drar den mobila beredskapsutställningen ”Rädd eller beredd” igång. Utställningen ska turnera till olika gymnasieskolor runt om i landet och målet är att öka elevernas kunskap om krisberedskap.

Svenska Blå Stjärnan är en av frivilligorganisationerna som är med och bemannar utställningen.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

”Rädd eller beredd – en livsviktig utställning” är ett samarbete mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens försvarshistoriska museer, Riksantikvarieämbetet och Frivilliga försvarsorganisationer. Det är en vandringsutställning i form av en container som kommer att stå på, eller i anslutning till, olika gymnasieskolor från och med i höst.

– Det är en stor satsning som pågår ända fram till år 2025. Utställningen är interaktiv och upplevelsebaserad och syftar till att eleverna ska få kunskap om beredskap inför kriser och krig, säger Helén Johansson, utställningsproducent på Flygvapenmuseum.

BRISTANDE KUNSKAPER HOS

GYMNASIEELEVER

Helén Johansson menar att gymnasieele vernas kunskap i ämnet i dag är bristfäl lig och att den behöver förbättras. För att känna sig trygg är det viktigt att vara

förberedd och veta vad man kan göra när det oväntade händer, som till exempel vid ett större elavbrott, naturkatastrof eller krig.

– Syftet är att ge en ökad förståelse för att vi alla är en del av Sveriges beredskap, att alla behövs och är en viktig resurs för att klara krisen så bra som möjligt. Ungdo marna kommer också få en inblick i hur beredskapen i Sverige sett ut historiskt, från andra världskriget fram till i dag, säger hon.

Containern som används som utställ ningslokal har tidigare fungerat som fältsjukhus och går att fälla ut på sidorna så att den blir 35 kvadratmeter stor. Inne hållet i utställningen kommer att bestå av fyra stationer som tar upp hembered skap, källkritik och hur samhället och ens vardag påverkas av en kris. En del stationer är skärmbaserade, medan andra är mer analoga.

– Man ska få en känsla av hur det kan vara att befinna sig mitt i en allvarlig

kris. Exakt vad som ska hända kan jag inte avslöja utan det får eleverna uppleva på plats, säger Helén.

TURNÉ ÖVER HELA SVERIGE

Utställningen ska turnera runt i samtliga 21 regioner och de första skolorna för 2022 är redan inbokade. Under sommaroch jullov, när skolorna hålls stängda, är tanken att containern ska stå uppställd på olika muséer så att även allmänheten kan besöka den.

– Vi kommer också att erbjuda en digital version för de skolor som inte kan ta del av den fysiskt. Det har tagits fram lärarmaterial med fakta, övningar och diskussionsunderlag och målet är att Sveriges säkerhet och beredskap ska bli en del av skolornas läroplan så att kunskapen sprids.

GUIDER FRÅN SVENSKA BLÅ STJÄRNAN Utställningen kommer att bemannas av personal från de frivilliga försvarsorgani

Vevradio – en klassiker när det handlar om hemberedskap. Foto: Jesper Cederlund, Riksantikvarieämbetet

sationerna. En av dem är Sarah Bergman från Svenska Blå Stjärnan. Hon är 27 år, bor i Linköping och har fått ledigt från sitt ordinarie jobb ett par dagar i veckan från och med i höst för att kunna jobba på utställningen.

– Jag har ett stort intresse för krisbered skap och det ska bli spännande att få vara med och hjälpa till. Det är ett viktigt uppdrag och jag hoppas att utställningen bidrar till att eleverna tar till sig den här kunskapen och blir bättre rustade om något skulle inträffa, säger Sarah. Tillsammans med övriga informatörer har hon gått en två dagar lång utbildning där hon fått lära sig mer om totalförsvaret, museipedagogik och utlärning.

– Vi ska vara två informatörer på plats samtidigt och klassen kommer att delas in i två grupper. En av oss håller en liten före läsning om krisberedskap och totalförsvar inne i klassrummet, medan den andra är ute vid utställningen och berättar om vad som kommer att hända där inne. Efteråt samlar vi klassen igen för att sammanfatta allt och svara på frågor och tankar kring vad eleverna har varit med om.

BEREDD, INTE RÄDD Eva Ladberg är utbildningskonsulent på

Svenska Blå Stjärnan och sitter med i arbetsgruppen för frivilligorganisationer nas uppdrag i projektet. Hon ser det som mycket positivt att Svenska Blå Stjärnan kan vara med och bidra.

– Det här är en möjlighet för medlem marna att få engagera sig och vara med ”där det händer”. Vi har ju också ett uppdrag som organisation att förmedla information om totalförsvaret.

Tanken är att de frivilliga ska kunna få egna visningar på kvällstid och helger när skolorna är stängda. Eva hoppas också på aktiviteter kring de platser där utställ ningen befinner sig. Frivilliga från flera olika organisationer kommer att vara på plats samtidigt och det är ett utmärkt tillfälle att dela med sig av sina specifika kunskaper.

– Våra Blå Stjärnor skulle till exempel kunna hålla en kurs i första hjälpen hund, medan Civilförsvarsförbundet kan ha en föreläsning i krisberedskap.

Evas förhoppning är att utställningen ska få fler unga att bli medvetna om vad som kan hända i framtiden och öka engage manget kring sådana här frågor.

– Målet är att man ska vara beredd, inte rädd, och det är just det som den här utställningen handlar om.

FAKTA: UTSTÄLLNINGEN ”RÄDD ELLER BEREDD”

Utställningen är ett samarbete mellan tre myndigheter:

• Statens försvarshistoriska museer. En museimyndighet med två cen tralmuseer – Flygvapenmuseum i Linköping och Armémuseum i Stock holm – som har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen.

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En statlig myndighet som arbetar med krisberedskap, civilt försvar och skydd mot olyckor. En viktig uppgift är att öka befolkningens motståndskraft inför kris och krig.

• Riksantikvarieämbetet som med sin utställningsverkstad erbjuder teknikoch metodstöd till museer i Sverige för utveckling av utställningsmediet.

Källa: Statens försvarshistoriska museer

Utställningen ”Rädd eller beredd” ska hålla på till 2025. Foto: Jesper Cederlund, Riksantikvarieämbetet

Skördar vass för att bekämpa foderbrist och övergödning

Foderbrist och övergödda vattendrag har blivit allt mer brännande problem i Sverige och resten av världen. Nu undersöker Sveriges lantbruksuniversitet om en mycket vanlig vattenväxt kan vara en del av lösningen: vass.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL FOTO: ÖRJAN ÖSTMAN

I sommar har Sveriges lantbruksuniversi tet (SLU) låtit skörda mellan tre och fyra ton vass i Östhammarsfjärden i Uppland. Det gjordes av flera orsaker – en är att man vill undersöka hur bra vattenväxten fungerar som djurfoder.

Foderbrist blir ett allt större problem. Hösten 2018 uppgav till exempel fyra av tio svenska bönder att de led stor brist på foder till sina djur efter den svåra torkan som varit under sommaren det året. Örjan Östman, universitetslektor i ekologi på SLU, leder forskningsprojektet ”Reed for feed”, där man bland annat undersöker om vass kan användas till djurfoder för hästar och kor.

– Det finns ju behov av en stabil tillgång på djurfoder och vass är inte känsligt för vare sig torka eller översvämningar, säger han.

– Det kan också finnas en hälsoaspekt på det här. En del grässorter är alldeles för energirika för lågproducerande djur.

Kor som inte har så stort energibehov och hästar som inte rids särskilt ofta men ändå får gräsfoder kan drabbas av till exempel fetma och dåliga blodvärden. Den ”mag rare” vassen skulle kunna vara nyttig för sådana djur, men för att verkligen veta hur det ligger till behöver vi göra mer systema tiska tester.

VASSEN BREDER UT SIG ALLT MER

Det finns väldigt mycket vass i Sverige. Bara runt våra kuster växer över 200 000 hektar – i den siffran ingår inte den vass som finns i landets cirka 100 000 insjöar. I ett historiskt perspektiv har vass blivit mycket vanligare. Det beror till stor del på att övergödningen har ökat när fosfor och kväve från bland annat handelsgödsel medel och djurfoder i allt större mängder hamnat i våra vattendrag. Det leder i sin tur till mer vass och fler igenvuxna vikar, men också algblomning och döda bottnar. En annan möjlig delförklaring till den

stora vassökningen kan vara att det förr i tiden inte var ovanligt att kor och hästar betade vass i strandkanten – det förekom mer knappt idag.

TESTKOR FRÅN HARGS BRUK

I somras gav Örjan Östman och hans kollegor i projektet ”Reed for feed” ett entreprenadföretag i uppdrag att skörda vass i Östhammarsfjärden. Det arbetet är nu avslutat för i år, men nästa år fortsätter vasskördningen.

– I år har vi samlat in vass från olika typer av platser och flera gånger om året för att avgöra var och när det är bäst att skörda den för att få så bra foder som möjligt (vassens näringsinnehåll varierar påtagligt beroende på årstid), säger Örjan Östman. Preliminära undersökningar av hur vass fungerar som foder rent näringsmässigt har redan gjorts tidigare. Örjan Östman säger att ”det ser ganska bra ut”. Frågan är vad djuren som ska äta den tycker.

Vassen skördas med hydrokopter, en farkost som fungerar bra i grunda vatten och inte grumlar upp sediment eller förstör bottnar.

– Vi har gjort några enstaka tester på hästar och kossor. Jag kan väl säga att det inte var en omedelbar succé, det är inte så att de kastar sig över det. Och det hade vi inte väntat oss heller, det här är ingenting de är vana att äta. Nästa år ska vi göra nog granna studier på hästar och kossor där vi också har kontrolldjur att jämföra med – då kan vi verkligen se hur de påverkas av vassen.

Där spelar Hargs bruk i Uppland en viktig roll. I höst ska vass som skördats under sommaren och sedan ensilerats testas på en del av brukets omkring 540 kor. Ett problem med vass är att den, som det är nu, är svår att skörda på ett effektivt sätt.

– Visar det sig att vasskördning har stora positiva effekter på vattenmiljön och att det fungerar utmärkt för husdjur att äta, behöver man satsa på att utveckla skördeteknik, logistik och distribution om det här ska bli stort på sikt och kostnader na hållas på en rimlig nivå, säger Örjan Östman.

MOTVERKAR ÖVERGÖDNING

Effekter på vattenmiljön, ja. En annan viktig del i projektet ”Reed for feed” är just

att förbättra denna och motverka övergöd ning. Att man valde Östhammarsfjärden för vasskördning är ingen slump. Det är en lång havsvik som är kraftigt övergödd, främst på grund av fosforläckage. Vatten kvalitén och den ekologiska statusen är dålig. Vass suger åt sig mycket fosfor och tar man bort en hektar vass försvinner ungefär 10 kilo fosfor från systemet som riskerar att komma ut i vattnet.

– Skördar man stora mängder vass kan man faktiskt få bort en hel del fosfor. Jag tror inte att vassklippning är en ”silverbul let” som ska lösa alla problem, men jag tror absolut att det kan hjälpa till att minska övergödningsproblematiken på sikt. Till sammans med andra åtgärder, som att få ner utsläpp från enskilda avlopp, industri er och dagvatten, säger Örjan Östman.

– Minskas fosforhalterna så blir vattnet klarare, syrenivån ökar och algblomning en minskar. Men här pratar vi om något som kan ge resultat på lång sikt och där man behöver skörda vass regelbundet över tid.

VIKTIGT FÖR FISKAR OCH FÅGLAR

När man skördar vass är det viktigt att ha i bakhuvudet att det är en vattengröda

som är betydelsefull för många fiskar och fåglar.

– Vi har inga planer på att kalhugga vass på något sätt, för den har en viktig funktion i vikar. Vass binder näring och hindrar vågerosion på stränder. Det handlar om att ta bort de yttersta tio eller tjugo meterna av ett vassbälte, men att en vassbård lämnas kvar där fiskar kan leka, fiskyngel växa upp och där fåglar kan häcka, säger Örjan Östman.

– Vi tror också på att göra vassen glesare – idag är vassmiljöerna väldigt homogena och svårgenomträngliga. Om vi öppnar upp dem kan vi göra så att fler under vattensarter kan leva där. Dessutom vill till exempel änder och doppingar ha lite öppnare så att de kan komma in i ett vassområde.

Nu ska man i projektet titta på hur fågel och fisk påverkas i områdena där man skördat vass.

Projektet ”Reed for feed” fortsätter minst ett par år framåt. Många väntar nog med spänning på fler resultat från det.

Foto:Jenny Svennås-Gillner

SLU har låtit skörda mellan tre och fyra ton vass i Östhammarsfjärden i sommar.

Örjan Östman är universitetslektor i ekologi.

Swedres-Swarm-rapporten handlar om antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning i Sverige.

Antibitotikaresistensläget fortsatt bra i Sverige

Faran med antibiotikaresistens hos både människor och djur har kallats en av världens ödesfrågor. I Sverige, som arbetat med proble met under lång tid, är läget dock fortsatt gott, visar en rapport från Folkhälsomyndigheten och SVA.

I slutet av juni gavs den senaste Swedres-Swarm-rapporten ut. Den är gjord i samarbete mellan Folkhälsomyn digheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och undersöker antibioti kaanvändning och antibiotikaresistens i Sverige. Rapporten går igenom läget 2021. Tar man djursidan visar den på en fortsatt låg försäljning av antibiotika till djur och att antibiotikan i regel biter bra på de bak terier den ska bekämpa. 2021 såldes 9 129 kilo antibiotika för djur i Sverige. 2012 låg siffran på 11 385 kilo. Penicillin står för omkring 60 procent av försäljningen. – Generellt är de bakterier som orsakar sjukdom hos djur oftast känsliga för de antibiotika som vanligen används. Men vi får inte slappna av, för vissa bakterier hos vissa djur försämras läget gradvis och fortsatt arbete för god djurhälsa och mot antibiotikaresistens är därför viktigt. Dessutom har det under de senaste åren

varit flera mindre utbrott av resistenta bakterier inom hästsjukvården i Sve rige. Utbrotten är tydliga indikationer på behovet av att fortsätta arbetet med smittskydd, vårdhygien och friska djur, säger Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på SVA, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

POSITIV UTVECKLING

Sett på längre sikt har användandet av antibiotika minskat mycket kraftigt i Sverige. 1986 förbjöds användningen av antibiotika för djur i tillväxtbefrämjande syfte i Sverige, som första land i världen. Sedan dess har försäljningen av anti biotika för djur minskat med mer än två tredjedelar. Användandet av antibiotika på djur som är viktig för humansjukvården har också gått ner stort. I de flesta fall där antibiotika används behandlas enstaka djur, inte stora grupper av djur där bara några få är sjuka.

– Allt detta är tecken på att när antibiotika används, väljs i stor utsträckning produk ter med så liten påverkan på resistensläget som möjligt. Veterinärer och djurägare har tagit antibiotikaresistens på allvar och lagt grunden till det goda läget idag, säger Oskar Nilsson.

Från och med årsskiftet träder en ny lag i kraft i Sverige som säger att kat ter måste id-märkas och registreras. Jordbruksverket har fått uppdraget att utveckla och förvalta ett nationellt kattregister. Myndigheten arbetar nu med en e-tjänst där ägare kan registrera sina katter – målet är att den ska vara i full funktion i mitten av januari 2023.

– Vi får många frågor från kattägare som vill veta hur de ska göra. Det kommer alltså inte vara möjligt för dem att registrera sin katt hos Jord bruksverket innan mitten av januari 2023. Det alla kattägare däremot kan göra redan nu är att förbereda sig, genom att id-märka sina katter om de inte redan har gjort det, säger Anders Elfström, chef för Verksamhetsstöds avdelningen på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

CIRKA 100 000 HEMLÖSA KATTER I SVERIGE

Det har länge varit lag på att hund ägare måste id-märka och registrera sina djur. I mars klubbade riksdagen igenom att samma sak ska gälla kattägare.

Det finns uppskattningsvis 100 000 hemlösa katter i landet – en stor del av dem far mycket illa. Det kan vara katter som sprungit bort, fötts i det vilda eller dumpats när ägarna tröttnat på dem.

Det finns sedan tidigare register där kattägare frivilligt kan registrera sina djur hos Sveriges Kattklubbars Riksförbund och Svenska Kennel klubben.

DÅ KAN DU REGISTRERA DIN KATT

Foto: Anna Shvets /Pexels

Foto: Manja Vitolic/Unsplash

SNART DAGS FÖR KRISBEREDSKAPSVECKAN

Nu är det inte många dagar kvar till premiären av Krisberedskapsveckan. Den håller på 26 september-2 oktober och årets tema är mat. Ett ämne som blivit högaktuellt efter Rysslands invasion av Ukraina, som gjort att det blivit uppenbart hur hårt ett krig kan slå mot världens livsmedelsförsörjning.

– Vi hoppas och tror att temat mat kommer att inspirera många kommuner, länsstyrelser, civilsamhälle, branschorganisationer och näringsliv att delta i årets Krisberedskapsvecka så att vi blir många som samtidigt uppmärksammar vikten av att ha en god beredskap för bra och säker mat, säger Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), i ett pressmeddelande.

På sin hemsida skriver MSB bland annat att ”inom temat kan vi kommunicera livsmedelsförsörjning, hoten mot den liksom möj ligheterna att säkra den ur ett samhälls- och individperspektiv”.

Den första Krisberedskapsveckan hölls 2017. Krisberedskapsveckan är en årlig kampanj som ska stärka människors motstånds kraft inför kriser och ytterst krig. MSB har ett övergripande ansvar, men kommuner, länsstyrelser, branschorganisationer, frivil ligorganisationer med flera deltar också.

Svenskars försvarsvilja och beredskap kartläggs

I somras presenterades två undersökningar om svenskarnas försvarsvilja och beredskap, båda beställda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De visar bland annat att de flesta vill vara en del av total försvaret men att desto färre är villiga att strida med fara för livet.

Undersökningen ”Försvarsvilja och samhällets skyddsvärden” är gjord av Kantar Public på uppdrag av MSB. Den presenterades nu i somras och i den fick drygt 1 100 personer mellan 16 och 70 år svara på enkätfrågor om försvarsvilja och beredskap. 77 procent av de tillfrågade svarar att de vill delta i totalförsvaret. Däremot uppger bara 26 procent att de är ”mycket villiga” eller ”ganska villiga”

att gå in i en stridande roll med fara för livet. Skillnaderna är stora mellan könen: siffran för män ligger på 43 procent, för kvinnor 9 procent. I gruppen män mellan 50 och 64 år svarade mer än hälften att de är villiga att strida med fara för livet.

SKRIVER UNDER HEMBEREDSKAPSMÅL

Undersökningen visar också att 86 procent av de tillfrågade är villiga att ta på sig en icke-stridande roll utan fara för livet (alltså en högre siffra än de som uppger sig vilja delta i totalförsvaret) –här finns ingen större skillnad mellan könen. Dessutom tycker 88 procent att de riktlinjer som finns och som säger att den som är vuxen och frisk ska kunna klara försörjningen av mat, vatten, värme och kommunikation i en vecka utan samhällets stöd, är rimliga.

– Siffrorna bekräftar tidigare undersök

ningar som också visat att det finns en majoritet som tycker att det är självklart med ett gemensamt ansvar för vår bered skap. Ju bättre förberedd befolkningen och samhället i övrigt är, desto bättre kommer vi att kunna hantera kriser och krig, säger Annika Elmgart, chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB, i ett pressmeddelande.

UNGA MER STRIDSVILLIGA MSB har också gett Ungdomsbarometern i uppdrag att undersöka synen på försvars vilja och beredskap hos drygt 2 000 perso ner mellan 15 och 24 år. Undersökningen visar bland annat att 40 procent är villiga att gå in i en stridande roll med fara för liv och hälsa om Sverige blir anfallet. Samti digt svarar nästan hälften av de unga som bor själva att de inte gjort något för att kunna hantera kriser och ytterst krig.

Fråga veterinären

I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN:

En höna drar fjädrar från tuppens hals så att han är helt kal på ena sidan. Fjäderätning? Början till kannibalism? Ska man ta bort hönan?

Veterinärens svar:

Ja, har det gått så långt att skadorna är grava och man vet säkert vilken höna som orsakar skadorna låter det som det rimligaste att göra. Tyvärr kan den skadade tuppen (eller hönan) också bli så illa drabbad att den måste avlivas. För att

kunna förebygga fjäderplockning beror mycket på hur man håller sin grupp med höns, att hönsens möjligheter till naturliga beteenden tillgodoses samt att belägg ningsgraden är rimlig. Om det uppstår synliga blödningar hos den drabbade tuppen/hönan kan mer än en höna triggas till att plocka fjädrar från den drabbade, och det leder då ofta till kannibalism.

JORDBRUKSVERKET

OPERATIVA

En kraftigt minskad flykting ström. Det är orsaken till att Jordbruksverket stänger sina operativa ledningscentraler i Nynäshamn och Karlskrona, där ukrainare som flytt kriget med sina sällskapsdjur fått hjälp.

Båda ledningscentralerna kan dock snabbt öppna igen om läget förändras.

I mars respektive april startade Jord bruksverket operativa ledningscentraler i hamnarna i Nynäshamn och Karlskro na – detta för att hjälpa flyktingar från Ukraina med sällskapsdjur och se till att inte rabies kommer in i Sverige. I början anlände ungefär ett tiotal djur till var dera hamn om dagen, men efter att den siffran sjunkit till max ett par i veckan i juni stängde jordbruksverket båda de operativa ledningscentralerna i slutet av samma månad. De kan dock öppna igen med kort varsel om situationen skulle förändras.

På de operativa ledningscentralerna var veterinärer i tjänst som undersökte

sällskapsdjur från Ukraina, gick igenom ID och dokumentation om rabiesvac cinering, gjorde riskbedömningar och id-märkte djur. Svenska Blå Stjärnan har haft en viktig roll i båda hamnarna. Många av våra medlemmar har hjälpt flyktingar från Ukraina med sällskaps djur att fylla i nödvändiga blanketter från Jordbruksverket och dela ut viktig information. De har också hjälpt flyk tingar och deras djur att ta sig till veteri närstationen och sett till att kösystemet till den fungerat på ett bra sätt.

FORCE MAJEURE-UNDANTAG Normalt sett avvisas eller avlivas djur med oklar rabiesstatus som kommer från Ukraina. Men efter Rysslands invasion av landet infördes ett så kallat force majeure-undantag, där införselreglerna lättades av humanitära skäl. Undantaget gäller bara hundar och katter från just Ukraina som kommer med sina ägare, och exempelvis inte för djur som samlats in vid räddningsinsatser.

Svenska Blå Stjärnan har haft en viktig roll i arbetet med att hjälpa flyktingar med sällskapsdjur i två svenska hamnar.

Lena Myrenius, smådjursveterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg och seminveterinär hos Stall Conrads i Falköping.

Foto: Privat

Nytt från Svenska Blå Stjärnans organisation

Centralstyrelsen (CST) har haft ett tvådagarsmöte i Malmö 17-18 juni där vi äntligen kunde träffas fysiskt. En heldag med styrelsemöte följdes av en dag med besök på den mycket intressanta Nationel la totalförsvarsdagen. Totalförvarsdagen hade ett mycket brett program och samt liga frivilliga försvarsorganisationer var med. Svenska Blå Stjärnans skåneförbund deltog med information om vår verksam het. Dessutom var förstås Försvarsmakten samt många andra myndigheter och orga nisationer med, bland annat Jordbruksver ket, Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA), Region Skåne och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Civilförsvarsförbundet och MSB hade den 28 juni ett möte med flera frivilliga försvarsorganisationer. På dagordningen stod fortsatt utveckling av Frivilliga resurs grupper (FRG) i kommuner där sådana grupper fortfarande saknas. FRG-medlemmar är utbildade inom olika områden och uppdragen kan handla om att hjälpa kommunen och vara en personalresurs vid kriser, som till exempel pandemin, skogsbränder eller problem med dricksvattenförsörjningen. Elisabeth Olofsson deltog för Svenska Blå Stjärnans räkning.

Digitalt möte med Svenska Blå Stjärnans förbundsordförande hölls den 10 augusti med fokus på Svenska Blå Stjärnans dag.

FINNS OÄNDLIGT MÅNGA YRKEN INOM DJUROMRÅDET

Kor är viktiga för de håller landskapet öppet, ger arbetstillfällen och förstås också för självförsörjningen av livsmedel

För dig som är djurintresserad finns många olika yrken inom djurområdet. Det första de flesta brukar tänka på är veterinär. Och visst behövs fler veterinärer i Sverige och det är ett bra val. Samtidigt finns oändligt många andra yrken inom djurområdet: lantmästare, agronom, djurskötare, hundfrisör, djurskötare, klövvårdare, djurskydds inspektör, hippolog, hovslagare, avbytare, hundtränare och agrotekniker, för att ta några exempel. Står du inför att göra ett nytt yrkesval eller ska söka in på gymnasiet, gå in på jobbagront.se. Bakom sajten står Lantbrukarnas Riksförbund och Gröna arbetsgivare. Syftet med Jobba grönt är att få fler unga och karriärbytare att bli verk samma i det gröna näringslivet, genom studier eller arbete. Det behövs fler personer till den gröna näringen. Fler som vill driva eget eller vara anställd.

NYTT KLIMATSMART KÖTT GER HOPP

OM FRAMTIDEN

I det här numret av Blå Stjärnan kan du läsa om hur man kan använda vass som foder till kor och vilka fördelarna är.

I ett tidigare nummer skrev vi om fodertillskott av röda alger till kor för att minska utsläpp av metangas. I juli i år kunde svenska konsumenter, för första gången, i utvalda Coopbutiker köpa kött från kor som fått äta alger. Algerna som odlas i Lysekil har visat sig minska kornas dagliga utsläpp av metangas med upp till 92 procent!

Det finns över en miljard kor på vår planet. Genom att idissla, andas och rapa släpper de ut metangas som påverkar klimatet. Kor är viktiga för de håller landskapet öppet, ger arbetstillfällen och förstås också för självförsörjningen av livsmedel. Korna har fått mycket skäll för att vara en del av klimatförändringen. Men genom algtillskottet kan utsläppen minskas och klimatet förbättras. Köttets smak påverkas inte av tillskottet.

Fakta: Metanutsläpp

I november 2021 skrev över 100 länder (inklusive Sverige) på det nya klimatmålet “Methane Pledge” att reducera 30 procent av metanutsläppen till 2030. Cirka 70 procent av Sveriges utsläpp av metangas kommer från idisslande boskapsdjur (SCB 2020).

KRISTIN af MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

Foto: Peter Ossmyr

Foto: Privat

Hundar i centrum när Älvsborgs ungdomsdistrikt firade Svenska Blå Stjärnans dag

Prova på-agilityn blev en succé och på rallylydnaden fick hus sar och mattar vara kartläsare åt sina hundar. ”Människans bästa vän” var i fokus när Svenska Blå Stjärnans dag firades i Brunnered den 3 september.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL FOTO: MAJ DUBERG

Älvsborgs ungdomsdistrikts hundsektions högkvarter i Brunnered, nära Trollhättan, har blivit en allt mera känd plats i Norra Älvsborg. Förra året hamnade firandet av Svenska Blå Stjärnans dag där på första sidan i tidningen TTELA. I år var inga lokaltidningar på plats när den stora dagen högtidlighölls lördagen den 3 september, däremot många besökare. – Det blev väldigt lyckat, vi är jättenöjda med dagen. Många kom, både människor och hundar. Vi värvade nya medlemmar och hel del gamla medlemmar vi inte sett på ett tag dök upp, säger Sofia Albertsson, ordförande för Svenska Blå Stjärnans ung domsdistrikt i Älvsborg.

KARTLÄSARE FÖR HUNDEN

Älvsborgs ungdomsdistrikts hundavdel ning hade slagit upp sina dörrar på Svenska Blå Stjärnans dag, fika fanns att köpa, det informerades om vår organisation och anordnades tipspromenad. Men mycket kretsade alltså kring hundar i Brunnered den 3 september. Agilitybanan var en hit bland både människor och hundar. Det var också det som går under det kanske något

udda namnet rallylydnad. Det går ut på att en hund med förare ska ta sig igenom en bana med olika skyltar. På var och en av dessa anges ett lydnadsmoment som ska klaras av för att man ska få gå vidare till nästa skylt.

– På en skylt kan det till exempel stå att hunden ska gå en sväng runt sin förare. Rallylydnad har inte fått sitt namn av att det ska gå i rallyfart, för så är det inte. Namnet kommer av att föraren ska vara som en kartläsare i rally som hjälper hun den att klara banan, säger Sofia Alberts son.

Älvsborgs ungdomsdistrikts hundsektion har funnits länge. Redan 1987 började man med agility och i början av 1990-talet fick man en egen stuga i Brunnered.

– I vår hundsektion ligger fokus väldigt mycket på gemenskap, mindre på att tävla och träna. Att man inte ska behöva kunna en massa saker för att få vara med, säger Sofia Albertsson.

MOTION FRÅN BLEKINGE

Det var efter att en motion från Svenska Blå Stjärnans Blekingeförbund klubbades

igenom på Riksstämman 2021 som det be stämdes att Svenska Blå Stjärnans dag ska återinföras efter att ha legat i träda i många år. Dagen infaller den första lördagen i sep tember och på den berättar våra lokalför bund och ungdomsavdelningar om vad vår organisation gör, värvar medlemmar och bjuder på spännande aktiviteter. Vad tycker du om att Svenska Blå Stjärnans dag har börjat firas igen? – Jag tycker det är jättekul. Och det är viktigt att vi i Svenska Blå Stjärnan syns över hela landet samma dag, säger Sofia Albertsson.

MÅNGA AKTIVITETER RUNT OM I SVERIGE

Men det var långt ifrån bara i Brunnered som det firades den 3 september – på många platser i Sverige anordnade våra lokalförbund aktiviteter. Halland hade guidad tur i Varbergs Tropikarium. Ble kinge besökte Abbes mejeri och ostbutik i Ronneby. Gotland hade ett eget tält på Skördefestivalen i Roma. Göteborg och Bohuslän anordnade kurs i första hjälpen för hundar. Jönköping var på Vissmålens 4H-gård söder om Huskvarna. Med mera.

Många hundar var på plats i Brunnered den 3 september.

God läsning – också viktigt på Svenska Blå Stjärnans dag. Agility – populärt både bland hundar och människor.

Många vill gå höstens utbildningar

Nu kör vi igång med höstens utbildningar. Vi är glada över att vi har många anmälda till dem alla. Då extremt många vill gå Risk- och säkerhetsutbildningarna så håller vi på att boka in ytterligare ett kurstillfälle under hösten. Det läggs upp på hemsidan för anmälan så fort det är klart.

KURSER HOS ANDRA FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER

Som medlem i Svenska Blå Stjärnan har du möjlighet att gå vissa kurser hos andra frivilliga försvarsorganisationer. Det är olika förkunskapskrav beroende på kurs och du hittar information på respektive organisations hemsida. På frivilligutbild ning.se finns samlad information om de olika organisationernas utbildningar.

Är du intresserad av kurser hos andra or ganisationer så anmäler du dig hos respek tive organisation. Organisationen i fråga kommer sedan stämma av med Svenska Blå Stjärnans kansli att du är behörig. Olika kurser har olika behörighetskrav, som du hittar under respektive kurs.

Förslag på kurser hos Försvarsutbildarna för dig som har överenskommelse:

KRISBEREDSKAP GRUNDER

Två dagar grundläggande kunskap om krisberedskap, inklusive det nya om indelningen med civilförsvarsområden med mera.

Målgrupp: Frivilliga och funktionärer inom frivilliga försvarsorganisationer.

KRISBEREDSKAP FÖRDJUPNING

FÖR STABSBEFATTNING

Tre dagar om krisberedskap, totalförsvar och informationspåverkan. En småskalig övning genomförs.

Målgrupp: Frivilliga med befattning i stab.

STABSMETODIK GRUNDER

Tre dagar som ger god förståelse för stabsarbete och vilka verktyg och rutiner som används i en stab på regional och central nivå. En stabsövning genomförs sista dagen.

Målgrupp: Frivilliga med befattning i stab.

SAMVERKAN OCH LEDNING Två dagar om gemensamma grunder för samverkan och ledning som ger förståelse för det aktörsgemensamma arbetet vid en samhällsstörning.

Målgrupp: Frivilliga med befattning i stab.

Förslag på kurs hos Försvarsutbildarna för dig som är medlem i en frivillig försvarsorganisation:

EVA LADBERG, UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43, eva@svenskablastjarnan.se

TOTALFÖRSVARSINFORMATION GRUNDER

Tre dagar med grunderna inom följan de områden: omvärldsläget, militära försvaret, totalförsvaret och samhällets beredskap i krig och fred samt frivilliga försvarsorganisationer.

Försvarsutbildarna har också diverse kurser för ungdomar, du kan läsa mer om dem på forsvarsutbildarna.se/utbildning/ ungdom.

Läs mer om Svenska Blå Stjärnans kurser och anmäl dig på svenskablastjarnan.se/utbildningar.

Rapport från sommaren

Nu har sommaren passerat, ljuset är inte lika starkt och vattnet är svalare än på många veckor. Vissa delar av vårt land väntar på vinterns polarnatt medan andra platser bjuder på blåbär, svampar och härliga sensommarkvällar ett tag till. Även om hösten kommer tågandes med stora gummistövlar genom leriga pölar, ska vi inte glömma allt roligt som sommaren och våren bju dit på. I Älvsborg har tömkörning testats på och på Gotland har det tittats på Gotlandsruss. Det har ridits islandshästar i Blekinge, tränats agility i Halland och flera hundpromenader har gått av stapeln. I Stockholm har det gosats med lamm och i Skåne har fåglar besökts i Helsingborgs fågelpark. Stora som små har engagerats i aktiviteter och vi hoppas att du fått flera fina minnen att ta med dig in i hösten.

TEXT: MOA RÖNNHAGEN

Vi vill lära känna dig!

Om inte allt för lång tid kommer vintern vara här och till nästa nummer vill vi gärna dela din och ditt djurs berättelse. Tänk att sitta bredvid en sprakande brasa och läsa fantastiska historier. Du får skriva hur du vill och på det sätt som passar din historia. Har du inget eget djur? Skriv om ett djur du önskar att du hade. Vi kommer att läsa alla bidrag och de som är bäst publiceras i tidningens kommande nummer. Gillar du inte att bara skriva? Då kan du rita en liten serie.

Gör så här:

1. Fundera på vad du vill skriva och om vem

2. Skriv ner din historia på ungefär en halv sida eller rita en liten serie

3. Skicka berättelsen till ruf@svenskablastjarnan.se

4. Håll koll i nästa nummer för att se om din berättelse kom med

RUF har ordet

Det är roligt att vi äntligen har ett mer öppet samhälle igen och att se att många aktiviteter anordnats runt om i landet. Vi i RUF är så glada att vi är en del av en aktiv och energigivande organisation. Organisationen är detta tack vare alla ni som är engagerade samt bidrar till roliga och lärorika aktiviteter.

STYRELSEHELG - För dig som vill lära dig mer och träffa andra med samma intresse

För att stötta er i ungdomsförbunden/avdelningarna planeras en del spännande grejer inför hösten. Roligast av allt, tycker vi, är en styrelsehelg som kommer hållas på Kolmården den 8-9 Oktober 2022. Styrelsehelgen är för dig som är aktiv inom Svenska Blå Stjärnans ungdomsverksamhet och vill träffa likasinnade i organisatio nen samt lära dig nya saker tillsammans med gruppen. Sitter du inte i en styrelse ännu och är nyfiken, kon takta ditt lokala förbund för att ta reda på mer. Information finns på hemsidan. Hoppas vi ses på Kolmårdens djurpark.

Månadens kluring: Höstbingo!

I detta nummer får du ett litet bingo att göra. Det kan passa en regnig eller solig dag, kanske medan du sitter i bilen eller tar en cykeltur. Du ska hitta sakerna som avbildas i rutorna i ”verkliga livet” – när du ser en levande ko får du kryssa för rutan med en ritad ko i bingot, och så vidare. Försök fylla en hel rad eller varför inte hela brickan? Gör det tillsammans med någon eller tävla om vem som kan hitta flest på snabbast tid.

Ikoner:

Posttidning B

AVSÄNDARE

Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

Vårt material hjälper dig och ditt djur att klara en kris

Djurägare ansvarar för att deras djur mår bra till vardags, men också vid kris eller ytterst krig. Därför har Svenska Blå Stjärnan tagit fram checklistor för hur man själv och ens djur förbereder sig för, och klarar av, en kris. Med hjälp av dem kan djurägare till exempel planera för att sådant som värmeförsörjning, hygien, vatten-, mat-, foder- och informationstillgång fungerar vid en samhällsstörning.

Checklistor för många djurslag

Checklistor finns för följande djurslag: katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare och kaniner samt häst.

Du hittar dem på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/checklistor

Vårt skolmaterial

Vi har också tagit fram ett skolmaterial om hemberedskap som framförallt vänder sig till barn i årskurs 3-5, ”Klara krisen!”. Ta del av det på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/skolmaterial

FOTO: PETER OSSLUND

ILLUSTRATION: THOMAS FRÖLING