Blå Stjärnan nr 4 2021

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

REPORTAGE

Katterna styr på kaféet i Göteborg AKTUELLT

Seriöst arbete med hundadoptioner HÄST

Allt du behöver veta om abortvirus

NR 4 /2021

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45 Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41 Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg, Paola Squassina Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 6 000 Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 1-2022 Vecka 9

Manusstopp 10 januari

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

3 Ledaren 4 REPORTAGE: Gästerna flockas på Göteborgs första kattkafé 7 Hur vet man vilka organisationer som är seriösa?

10 När din hund blir gammal 12 När en smitta bryter ut på tävlingsplatsen 14 Så ska AHL förbättra svensk djurhälsa 15 Nytt & Blandat 18 Fråga Veterinären, Nytt & Blandat forts.

19 Information från CST 20 Så firades nypremiären av Svenska Blå Stjärnans dag 21 Utbildning 22 Barn & Ungdom 24 Vill du bli en Stjärna?

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

NR 4 /2021

REPORTAGE

Katterna styr på kaféet i Göteborg AKTUELLT

Seriöst arbete med hundadoptioner HÄST

Allt du behöver veta om abortvirus

2

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

OMSLAGSFOTO: SANDRA KAPELLA UNSPLASH

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Tillsammans för folkförankring och en ökad försvarsvilja Idag öser regnet ned, katten vägrar att gå ut och vill helst ligga på min PC. Jag funderar på vilka åtgärder jag själv borde vidta med tanke på eventuella extremväder. Nu är ju det område jag bor i (norra Bohuslän) förskonat mot de flesta varianter av allvarliga oväder, men en pump med längre slang om det skulle bli översvämning i källaren är kanske bra.

Sommarens regn och översvämningar i norra Tyskland och även i Gävle gör att klimatkrisen kommer närmare inpå. I skrivande stund pågår klimatkonferensen i Glasgow. Hoppas verkligen att det kommer att göras nya bättre överenskommelser, så att målet om en maximal temperaturökning med 1,5 grader kan nås. Vi som är medlemmar i Svenska Blå Stjärnan är kanske mera alerta och har en större kunskap om hur vi ska skydda oss och våra närmaste mot de värsta verkningarna av olika kriser.

Pandemin har bidragit till att de frivilliga försvarsorganisationerna har samarbetat mera i olika uppdrag, som initierats av MSB. Vi har stått till kommunernas förfogande för olika uppgifter, men tyvärr har detta inte riktigt utnyttjats till fullo av alla. Kanske är det oklart om vad som gäller för ersättningar, korta anställningar och försäkringar? Kommunerna har ju även möjlighet att starta upp lokala FRG-grupper (Frivillig Resurs Grupp), där alla som är medlemmar i någon av de arton frivilliga försvarsorganisationer kan delta. Civilförsvarsförbundet är huvudman för utbildningarna, men kommunen

är den som betalar för eventuella uppdrag.

Som medlem i en lokal FRG-grupp får man bland annat utbildning i hur man möter människor i kris, första hjälpen och hjärt-lungräddning. Arbetsuppgifterna varierar förstås efter de lokala förhållandena. Om man har ett pågående uppdrag eller situationen är sådan att man kan bli kallad till en uppgift i den egna organisationen, går ju oftast detta i första hand.

FRG-uppdraget är inte tvingande – man ställer upp om man kan – men det är en väldigt bra utbildning och en möjlighet att hjälpa till och träffa andra frivilliga.

Idag har cirka 50 procent av Sveriges 290 kommuner en FRG. FOS (Frivilligorganisationernas Samarbetsorganisation) har på uppdrag av MSB startat en grupp som ska jobba med att informera om både totalförsvaret och det militära försvaret. En av anledningarna är att vi frivilliga försvarsorganisationer har i uppdrag att genom information öka försvarsviljan och folkförankringen gällande totalförsvaret. Det är viktigt nu när nya grupper av arbetstagare kommer att bli krigsplacerade lokalt i sina kommuner, till exempel skol- och omvårdnadspersonal.

Genom försvarsbeslutet 2020 sker en kontinuerlig upprustning av vårt försvar.

Under det senaste året har beslut om fem nya regementen samt en flygflottilj fattats. Ny materiel, allt från fartyg och bilar till kläder och personlig utrustning, upphandlas. Övningar, både med våra grannländer och med Nato, har genom-

förts. Försvarsmakten har även visat ett större intresse för oss frivilliga organisationer, med möten och samtal om inom vilka områden vi kan samarbeta. Inom Svenska Blå Stjärnan har vi samarbetat med Hemvärnet vid saneringen av fågelinfluensan i Mönsterås. Ett arbete som flöt på mycket bra och som vi fått mycket beröm för, både av Jordbruksverket och av Försvarsmakten. Stort tack till alla er som deltog i detta arbete.

Under hösten har media rapporterat om att covidsmittan och dödsfallen ökar i Europa, främst i grupper och länder där vaccinationsgraden är låg. Tyvärr verkar inte detta vara slut ännu. Var rädd om dig och håll avstånd.

Vill även passa på att önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt 2022.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

Svenska Blå Stjärnan är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att ta hand om lantbrukets djur vid kriser, katastrofer, smitta och andra svåra händelser. I vårt uppdrag ingår också att informera om hur vi alla kan stärka vår beredskap inför svåra samhällsstörningar. Svenska Blå Stjärnan har drygt 5 500 medlemmar. Som medlem kan du ta del av kurser, föreläsningar, studiebesök och mycket mer – allt med djuren i fokus. Läs mer på www.svenskablastjarnan.se

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

3

4

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

REPORTAGE | KATTKAFÉ

Gästerna flockas på Göteborgs första kattkafé Purrfect Café i Göteborg är inte bara en plats för fika.

Det är också en omplaceringsverksamhet för hemlösa katter.

– Här kan gästerna gosa med katter och samtidigt få chansen att ge dem ett nytt hem, säger Alice Jellbin, en av kaféets grundare.

TEXT OCH BILD: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Sveagatan ligger mörk och öde denna höstkväll. Men inne på Purrfect Café är det varmt och ombonat. Ett gäng nyfikna katter tittar ut genom fönstret på glasrutan som skiljer kafédelen och kattsviten åt.

– Katterna kommer från en privatperson och bodde hemma hos mig ett tag innan de kom hit. Ägaren kunde inte ha kvar dem, berättar Rebecca Månsson, som driver kaféet tillsammans med Alice Jellbin.

De fem katterna bor nu på heltid på kaféet som hade premiäröppning i oktober.

Tanken är att det ska fungera som både fikaställe och omplaceringsverksamhet på samma gång.

– Folk ska kunna komma hit och fika samtidigt som de umgås med katterna. Man mår bra av att umgås med djur och det här är ett sätt att kunna göra det även om man inte har djur själv. Det finns också möjlighet att adoptera katterna om man vill, säger Alice Jellbin.

40-ÅRSPRESENT SOM GAV MERSMAK

Kattkaféer har börjat växa fram världen över och idén att starta ett i Göteborg fick Alice i samband med en Stockholmsresa för något år sedan.

– Jag har alltid älskat katter och när jag fyllde 40 fick jag ett besök på ett kattkafé

i Stockholm som present. Trots att jag har egna katter hemma ville jag inte gå därifrån. Det var en sådan fin tanke bakom allt och jag kände att jag ville starta något liknande hemma i Göteborg.

Vid den tidpunkten jobbade Alice som remisskoordinator på djursjukhuset Anicura. Hon presenterade idén för sin kollega Rebecca Månsson som nappade direkt.

”Vi vill skapa en varm och hemlik miljö där alla kan känna sig välkomna” – Det passade väldigt bra tidsmässigt. Jag hade precis sagt upp mig från jobbet som djursjuksköterska för att flytta utomlands.

Men så kom corona och ställde till det, så jag fick bli kvar i Sverige, berättar Rebecca. ”DET KÄNDES SÅ RÄTT”

Tillsammans åkte de iväg för att få inspiration från kattkaféet i Stockholm. På tågresan hem igen sprudlade de av idéer och satte genast igång med att bygga sin

hemsida. De gav sin blivande verksamhet namnet Purrfect Café (”purr” betyder ”spinna”) och det dröjde inte länge innan de hittade en lokal i centrala Göteborg.

– Det kändes så rätt. Eftersom vi båda har bakgrund inom djursjukvården vet vi att det kommer in många hemlösa katter som är så tilltufsade att de måste avlivas.

Det här är ett sätt att uppmärksamma och förebygga problemet, säger Alice.

Kaféet har fått mycket positiv respons och sedan dörrarna öppnades har det varit ett högt besökstryck. Både Rebecca och Alice tror att det beror på att det finns många kattälskare därute, men också att det är ett stressat tempo i samhället och att det finns ett ökat behov av lugn och ro.

– Vi vill skapa en varm och hemlik miljö där alla kan känna sig välkomna.

Går man på kafé i dag är det ganska stimmigt. Här kan man lägga sig i soffan och slappna av med en spinnande katt. Det är väldigt välgörande, säger Rebecca.

PÅ KATTERNAS VILLKOR

Katterna kommer från privatpersoner som av olika anledningar behöver placera om dem, men de samarbetar också med Djurens Vänner. Som mest kan de härbärgera åtta katter.

– Det är viktigt att katterna fungerar bra

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

5

FOTO: JESSICA SKOGSBERG

REPORTAGE| | POLISRYTTERIET REPORTAGE KATTKAFÉ

Purrfect Cafés lokal är ombyggd för att passa katternas behov.

FOTO: PRIVAT

Alice Jellbin och Rebecca Månsson.

tillsammans och de får heller inte vara skygga då gästerna ska kunna klappa och umgås med dem, säger Rebecca och tillägger: – Vi är måna om katterna och därför har vi begänsat antalet besökare i den delen där katterna vistas. Allt umgänge sker på katternas villkor och vi har inrett rummet med små gömmor där de kan dra sig undan om de vill.

Lokalen är ombyggd för att passa katternas behov. Korgar med kattleksaker står i hörnen, på väggarna finns klösbrädor och i ett rum som bara katterna har tillgång till finns både mat, toaletter och viloplatser. ÅLDERSGRÄNS

”Vi är måna om katterna och därför har vi begänsat antalet besökare”

6

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

Att katterna ska må bra är viktigt och som besökare finns det därför ett antal trivselregler som måste följas. Bland annat är det inte tillåtet att lyfta eller hålla fast katterna mot deras vilja. För att det inte ska bli för stojigt finns det också en åldersgräns på tio år.

– Små barn mår bra av att umgås med djur, men just här passar det inte så bra.

Som tur är finns det andra miljöer dit barnen kan gå, som till exempel 4H-gårdar, säger Alice.

Förutom att erbjuda ”kattfika” är det

långsiktiga målet med kaféet att minska antalet hemlösa katter. Tanken är också att sprida kunskap till nuvarande och blivande kattägare. Både i form av rådgivning, men även som föreläsningar och workshops med olika teman.

– Katter har generellt låg status och många skaffar katt utan att egentligen ha någon större kunskap om dem. Det vill vi ändra på!

FAKTA

I Europa, Australien och USA är kattkaféer relativt nytt, men i Asien har de funnits länge. Det första kattkafét öppnade i Taiwan år 1998.

Idéen spred sig sedan runt om i Asien, framför allt i Japan som senare kommit att förknippas med kattkaféer.

Sveriges första kattkafé Java Whiskers öppnade i Stockholm år 2019.

För att starta ett kattkafé behöver man tillstånd för både kaféverksamheten och för djurhållningen.

Läs mer om Purrfect Café på www.purrfectcafe.se

REPORTAGE | HUNDFÖRMEDLARE

ATT HJÄLPA HUNDAR I ANDRA LÄNDER

Hur vet man vilka organisationer som är seriösa?

Under pandemin ökade efterfrågan på sällskapshundar kraftigt i Sverige. De seriösa uppfödarna och hundorganisationerna fick fullt upp, men tyvärr såg andra aktörer sin chans att tjäna pengar på ovana hundköpare, bland annat genom illegal införsel. Hur kan man skilja seriösa hundförmedlare från oseriösa?

TEXT: JOHAN BECK-FRIIS, LEG VETERINÄR

Såväl myndigheterna som praktiserande veterinärer rapporterar om allt fler misstänkt insmugglade eller olagligt införda hundar i Sverige under 2020 och 2021.

Tullens och länsstyrelsernas inspektörer vittnar om att verksamheten ändrat karaktär. Den klassiska smugglingen av grupper av hundar dominerade för några år sedan, men nu handlar det ofta om enskilda individer som tas in öppet men har falska papper. När dessa djur påträffas inne i landet är det med dagens lagstiftning svårt att agera om inte djurägaren uttryckligen erkänner att hunden förts in illegalt.

Problemet med att ta in okontrollerade hundar är att de kan bära med sig sjukdomar som vi inte vill ha i Sverige. Värst är den dödliga rabiesinfektionen som även kan smitta människor, men också andra smittoämnen eller rena hundinfektioner kan bli besvärliga. Storskalig hundsmuggling orsakar dessutom omfattande djurskyddsproblem både i hemländerna och under transporten.

Samtidigt far många gatuhundar i främst östra och södra Europa illa då de saknar en ägare som tar hand om dem.

Det finns åtskilliga seriösa aktörer som hjälper dessa utsatta djur, antingen på plats eller genom att exportera/”adoptera” vaccinerade och hälsokontrollerade hundar till bland annat Sverige. Hur kan man skilja de uppriktiga djurvännerna från de cyniska skurkarna?

RÅD TILL HUNDSPEKULANTER

Ingrid Sunding är ordförande för CHANS, CHarity for ANimals Society, och har en del råd till både nya och erfarna hundspekulanter. CHANS är en

Fadderhundarna kan ofta inte adopteras, men med en blygsam ekonomisk hjälp varje månad får de ett bra liv ändå.

Foto: CHANS

svensk förening som funnits i drygt 21 år och som arbetar för bättre förhållanden för främst hundar i olika länder.

– Vi vill förbättra djurs levnadsvillkor och stoppa grymhet mot djur, förklarar Ingrid.

Det gör CHANS genom upplysning, stöd och insamling av pengar till olika projekt men även genom individuell hjälp vid "adoption" av hemlösa hundar.

Ingrid Sunding understryker att Föreningen CHANS är en helt ideell organisation som bara arbetar med lagliga metoder. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och öppen för alla som vill hjälpa hundarna.

KONTROLLERBARA KONTAKTUPPGIFTER

– För att bedöma om en adoptionsförening är seriös bör man kontrollera om föreningens hemsida innehåller kontaktuppgifter till fysiska personer, råder Ingrid. Det kan kanske förekomma föreningar med en styrelse som slarvar eller är naiv, men medvetet bedrägliga aktörer lämnar aldrig spårbara kontaktuppgifter. På CHANS hemsida finns både namn, mailadress och telefonnummer till hela styrelsen.

Föreningen har dessutom angivit sin postadress och sitt organisationsnummer.

Organisationsnummer är det få bedragare som orkar skaffa, påpekar Ingrid.

– På såväl hemsida som eventuell Facebook-sida ska man vidare leta efter

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

7

FOKUS | HUNDSMUGGLING

Hundsmugglare förnyar och förfinar hela tiden sina metoder. Foto: Lauryn Kay/Unsplash

historik, fortsätter hon. Blufforganisationer existerar oftast bara under kortare perioder och har därför sällan inlägg som är äldre än några månader. På CHANS olika digitala plattformar hittar man inlägg från 2008 och framåt, ofta med namn och bild på både hundar och människor.

STÖDJER LOKALT HJÄLPARBETE

Förutom hälsorisker orsakar hundsmuggling allvarliga djurskyddsproblem både i hemländerna och under transporten. Bilden visar en valpfabrik i Tjeckien som upptäcktes 2018. Foto: Tjeckiska Veterinärmyndigheten.

8

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

En seriös hjälporganisation sätter såväl hundens som samhällets bästa i centrum, understryker Ingrid Sunding. CHANS importerar bara ett fåtal hundar eftersom man anser att det viktigaste är att förbättra villkoren för de hundar som aldrig får flytta. Istället stödjer man lokalt arbete med att kastrera och sterilisera förvildade djur, genom att samla in pengar till sådana projekt. Man satsar också mycket på förebyggande projekt med att höja statusen för hemlösa och förvildade husdjur. De hundar som adopteras till Sverige väljs ut av en pålitlig lokal företrädare, senast en svensk dam som hjälper herrelösa hundar på Kreta.

OMFATTANDE HÄLSOKONTROLLER AV UTVALDA DJUR

– Vi ser till att hunden får sin rabiesvaccination men även de vaccinationer som

normalt ges till hundar i hemlandet, kommenterar Ingrid beträffande hälsokontrollen. Hundarna testas vidare mot lokala sjukdomar som är ovanliga i Sverige och om något test skulle påvisa sjukdom stoppas adoptionen. Dessutom utförs kastrering, avmaskning och behandling mot ohyra innan avtransporten. Ändå är CHANS tydliga med att inte lämna några garantier.

”Men det är ju därför vi jobbar med detta, vi tycker det är så givande att hjälpa ett djur ” – Man måste vara beredd att delvis köpa grisen i säcken, vi kan inte garantera hälsa eller ett visst beteende då hunden kommer till sin nya familj, säger Ingrid Sunding.

Adoptionskostnaden för den svenska familjen ligger på cirka 6 000 kronor och då får man en hund med okänd bakgrund.

– Men vi väljer inte de hundar som är i störst behov av hjälp utan de som vi tror kommer att fungera bäst här. Föreningen stöttar adoptionsfamiljen om det behövs

CHANS stödjer lokalt arbete med att kastrera och sterilisera förvildade djur, genom att samla in pengar till sådana projekt. Foto: CHANS

och tar tillbaka hunden om det inte alls fungerar. Också detta är ett tydligt tecken på ansvar och seriositet som bedragarna aldrig erbjuder.

Någon ekonomisk vinst blir det inte heller för CHANS. Kostnaderna för hundstall i hemlandet, de veterinärmedicinska förberedelserna och själva resan blir mycket högre än adoptionsavgiften.

– Men det är ju därför vi jobbar med detta, vi tycker det är så givande att hjälpa ett djur, avslutar Ingrid.

Det är också mycket positivt att man som bidragsgivare kan hjälpa djuren på deras hemmaplan, antingen genom att stötta något av de listade projekten eller genom att bli fadder åt en omhändertagen hund.

Fadderhundarna kommer troligtvis inte att adopteras. Några är gamla och slitna, några är skygga, rädda för människor och har svårt att anpassa sig till nya miljöer, men med en blygsam ekonomisk hjälp varje månad får de ett bra liv ändå. Hundarnas utveckling dokumenteras i ord och bild så man ser att pengarna gör nytta.

INNEHÅLLSRIK HEMSIDA

När man studerar CHANS hemsidor ser man att Ingrid Sunding vet vad hon talar om. Där finns all den information hon berättat om och mer därtill.

Det målas inte upp någon säljande önskedröm om en för evigt lycklig och tacksam adoptionshund, utan en realistisk beskrivning av de utmaningar, problem och arbete som importen av en gatuhund från ett annat land innebär.

Men förstås också glädjen om hunden kan anpassa sig till sitt nya liv. Inte minst informationen om hälsa, smittor och beteenderisker, inklusive många bra länkar, uppskattas av undertecknad som veterinär.

BRA FÖREBILD

För den som vill hjälpa hundar i andra länder är CHANS verksamhet ett föredöme. Man är selektiv i vilka hundar som adopteras till Sverige samtidigt som man genom lokala samarbeten och projekt kan hjälpa många fler hundar i sina hemländer med insamlade medel. Genom att besöka CHANS hemsida och lyssna till ordföranden Ingrid Sunding råd kan man minska risken att bli lurad och undvika att utsätta våra inhemska hundar för onödiga smittorisker.

På såväl hemsida som eventuell Facebook-sida kan man leta efter kontaktuppgifter och historik för att bedöma hur seriös organisationen är, tipsar Ingrid Sunding.

Foto: CHANS

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

9

DEN GAMLA HUNDEN

När hunden blir äldre behöver den mer sällskap. Foto: Jean Alves/ Pexels

När din hund blir gammal När hunden blir äldre går allt i långsammare tempo. Krämporna smyger sig på. Men trots det finns det mycket du kan göra för att hundens sista år ska bli just så gyllene de är ämnade att vara.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Det kommer förr eller senare. Ögonblicket då du ser på din hund och tänker att någonting är annorlunda. Kanske du märker det i de grå stråna runt nosen och förändringen i blicken. Eller i rörelsemönstret. Den hund som tidigare med lätthet hoppat upp i soffan kanske inte alls är lika vig. Hunden har blivit gammal.

För många kommer det där ögonblicket som en chock. Det var ju inte länge sedan hunden var valp. Men åren går fort och redan vid 7-8 års ålder räknas vissa större raser, till exempel grand danois, till seniorerna. Små hundar lever som regel längre och kan sälla sig till pensionärerna lite senare, kanske vid 11 års ålder.

10

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

Hunden förändras när den åldras, precis som vi människor. Erfarenheter och livslängd påverkar hundens personlighet och äldre hundar har andra behov än yngre.

VAR VAKSAM PÅ FÖRÄNDRINGAR

Ålderstecknen är individuella. Många hundar får sämre syn och hörsel. Var vaksam på varje liten förändring i beteendet.

Om hunden plötsligt struntar i att lyssna till kommandon kan det bero på hörselnedsättning. Då är det viktigt att använda sig av kroppsspråket för att kommunikationen ska bli tydligare.

Hörselnedsättning beror inte alltid på hög ålder. Ibland kan den vara en följd av

att håren i öronen vuxit eller att hunden drabbats av öroninflammation. Gör det till rutin att dagligen titta och lukta i öronen. Luktar det surt är det tecken på att något är på gång och hunden bör tas till veterinär.

En plötslig ”dövhet” kan också bero på att hunden utvecklat selektiv hörsel. Den kanske bara gäspar och tittar åt ett annat håll när vi ropar på den. Men så fort kylskåpsdörren öppnas och matskålen fylls med godis är ”dövheten” som bortblåst.

Då gäller det att välja sina strider. Vill du att hunden lyssnar för kommandots egen skull eller för att det verkligen gäller? En klok hund hör skillnaden.

DEN GAMLA HUNDEN

På gamla dar blir hunden mer frusen. Foto: Maria Joao Correia/Unsplash

FASTA RUTINER

BEHÖVER MER SÄLLSKAP

Äldre hundar vill gärna känna igen sig i sin vardag. Fasta rutiner är bra. Om synen försämras är det viktigt att inte göra några större förändringar i hemmiljön. Man bör välja samma promenadvägar, helst på samma tider, och undvika kontakt med främmande hundar. En hund som ser sämre kan reagera med aggressivitet.

Synförändringar märks framför allt i gryning och skymning då hunden kan visa sig osäker och skälla på hundar och folk.

Blodcirkulationen försämras med åren vilket medför att hunden lättare fryser.

Massage, termotäcken och en varm filt att ligga på kan förebygga den stelhet som ofta följer med sämre cirkulation.

Och naturligtvis är motionen viktig. Regelbundenhet är a och o. Hellre dagliga, kortare promenader än en flermilafärd under helgerna. För att motverka ledbesvär är det viktigt att hunden får lyfta ordentligt på benen emellanåt. Promenader i kuperad terräng eller balansgång på stockar är bra för att hålla muskulaturen igång.

När hunden åldras blir den mindre aktiv och därmed ökar behovet av sällskap. En gammal hund bör inte lämnas ensam mer än 3-4 timmar i sträck. Låt den följa med på kortare bilturer, på besök hos vänner eller på jobbet. Man kan också berika hemmiljön för att stimulera de naturliga beteendena. Hundar är jägare, sakletare och grävare och för att de ska få utlopp för dessa beteenden kan man till exempel ge hunden en egen del av rabatten att gräva i, eller låta den leta efter en korvbit man gömt i skogen.

Att göra sin fyrbenta vän till en aktiv del av livet främjar hundens välbefinnande och minskar risken för senilitet.

En senil hund blir inåtvänd, reagerar långsammare och kan plötsligt börja vända på dygnet. Det finns mediciner och specialfoder som lindrar problemen, men framför allt är det viktigt att fundera över livssituationen. Får hunden tillräckligt med stimulans?

Om du märker att din vän ser ledsen ut och inte längre orkar ägna sig åt sina

favoritsysslor är det dags att tänka till. Det måste finnas glädje och kvalitet i livet.

Inte bara i våra egna liv, utan också i våra fyrbenta vänners.

TIPS •

Gör det till rutin att kontrollera och borsta hundens tänder.

•

Håll vikten. Fetma förkortar livet och kan ge ledbesvär.

•

Se över fodret. Seniorens näringsbehov förändras.

Anpassade foder finns att köpa hos veterinären.

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

11

ABORTVIRUS

När en smitta bryter ut på tävlingsplatsen Under februari 2021 vändes drömmen om att tävla under den spanska solen till en mardröm. Allt fler hästar insjuknade, några dog och 158 kvarhölls i smittkarantän på tävlingsplatsen i Valencia.

SVA:s statsveterinär Gittan Gröndahl berättar om utbrottet av virusabort som ledde till stopp för internationella och nationella tävlingar i hela Europa under våren.

Smittan som hade drabbat de stora internationella ryttartävlingarna i Spanien var ekvint herpesvirus typ 1 (herpesvirus som drabbar hästar), EHV-1, som ger hästsjukdomen som kallas virusabort. På platsen skulle 753 hästar från 15 nationer tävla under flera veckor när det började ryktas att hästar hade insjuknat i feber. Många hade redan hunnit lämna Valencia när tävlingarna stoppades. 158 hästar hölls kvar i karantänzonen och vakter placerades vid grindarna. Flera svenska ryttare, med sammanlagt ett trettiotal hästar, befann sig plötsligt bland de isolerade i Spanien.

Ganska snart stod det klart att smittan inte var under kontroll. Nya hästar insjuknade. Först med feber, och några dagar senare ofta med vinglighet, svårigheter att röra sig och att kissa. När de neurologiska symptomen ses har hästen fått små blodproppar i ryggmärgen som gör att nerver förlamas. Om många nerver blir förlamade så att hästen inte längre kan stå är prognosen för överlevnad dålig. Smittan kan spridas både genom direkt kontakt, via händer, inredning och redskap, och via luften. Det finns ingen effektiv medicin mot viruset.

SVA:S RÅD

Våra råd från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, till de svenska ryttarna var att försöka hålla sina hästar så mycket på sin kant som möjligt. I situationen med smitta på området måste man försöka få ned smittrycket för varje häst så mycket det bara går. Försöka dela upp hästarna i små egna grupper med frisk luft, utan direktkontakt med andra, utan att dela samma begränsade luftrum eller utrustning. Hålla borta allt spring av obehöriga nära hästarna.

12

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

FOTO: CATWALKPHOTOS / SHUTTERSTOCK

TEXT: GITTAN GRÖNDAHL, TF STATSVETERINÄR, SVA

De internationella ryttartävlingarna i Valencia i februari stoppades efter ett stort virusutbrott.

Det visade sig inte bli så lätt. De flesta hästar på plats var anvisade uppstallning i ett och samma stora tält med 440 boxar och det saknades beredskap för att kunna gruppera hästar på andra sätt.

BOXPLACERINGEN I TÄLTET AVGÖRANDE FÖR SMITTRISK

Under utbrottet av virusabort i Valencia kämpade veterinärer, ryttare och hästskötare sida vid sida för att vårda alla insjuknade, försöka rädda livet på de svårast sjuka hästarna och göra vad som Abortviruset spreds så snabbt gick för att dämpa smittspridningen. Det på grund av: samlades också in detaljerade data från 60

+ Ett stort tält med bristande av de 158 kvarhållna hästarna för att kart lägga utbrottet. Den franska veterinären ventilation + Flera hundra hästar som rest långt Anne Couroucé presenterade rapporten på forskarmötet International Equine och tävlar i ny miljö Infectious Diseases Conference. + Låga boxväggar så att hästar kan Av hästarna som studerades insjuknaha noskontakt de 83 procent med feber, mellan 38,6-41,2 + Många stallgångar som passerar grader i 1-10 dagar. En till fyra dagar efter varandra kors och tvärs att febern gått över uppkom neurologis+ Ständig ström av hästar, folk och ka symptom hos 33 procent, 13 procent lösa hundar vårdades på djursjukhus och fem procent + Ett virus avlivades. = Snabb smittspridning Det visade sig att det var nio gånger

FÖRSVARSUTBILDARNA

Många av hästarna som insjuknade i Valencia var vaccinerade. Foto: Puhach Andrei/Shutterstock

högre risk för hästar som stod långt inne i det stora tältstallet att bli sjuka jämfört med att stå nära en utgång eller i mindre stalltält, där ventilationen var bättre. Även åldern spelade in. Hästar som var äldre än nio år hade sex gånger högre risk att bli sjuka än de som var yngre. Det är sedan

”Det här är varken första eller sista gången det sprids neurologisk virusabort inne på en hästtävling” tidigare känt att vaccin mot EHV-1 inte skyddar mot den neurologiska formen.

Det sågs återigen här, många av de sjuka hästarna var vaccinerade.

SMITTSKYDDSTÄNK VID HÄSTARRANGEMANG

Valencia blir ett tråkigt exempel på hur det kan gå när det saknas smittskyddstänk på ett hästarrangemang. Här hade alltför

många hästar blandats i ett alldeles för stort stall med bristfällig ventilation, och det fanns många andra brister i hanteringen av smittriskerna.

På tävlingsplatsen saknades också basala rutiner som hade kunnat förhindra att utbrottet blev så stort.

Till exempel kunde man ha haft ankomstkontroll av alla hästar med temperaturtagning och krav på att tempa alla hästar 1-2 gånger dagligen och redovisa tempen. Man kunde också ha infört restriktioner för hästar och människors möjlighet att passera överallt i stallarna, förbud mot lösa hundar och mot att hundar fick vistas i hästboxar. Möjlighet för, och uppmaning till, handtvätt och handdesinfektion vid varje passage till och från uppstallningen är också sådant som kunnat göra skillnad.

Det hade också hjälpt mycket, och borde vara ett krav vid meetings, att ha iordningsställda platser för att snabbt kunna sära på friska och sjuka hästar, för att på så sätt sänka smittrycket. Just det höga smittrycket när flera virusutsöndrare

Gittan Gröndahl. Foto:Göran Ekeberg/SVA

delar samma luftrum kan öka risken för att sjukdomen utvecklas på ett mer allvarligt sätt hos flera hästar.

Det här är varken första eller sista gången det sprids neurologisk virusabort inne på en hästtävling. Alla som ordnar ett hästevenemang bör ha kompetens, rutiner och beredskap för att upptäcka och stoppa smittspridning då följderna snabbt kan bli stora.

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

13

SVENSK DJURHÄLSA

Så ska AHL förbättra svensk djurhälsa Häststall, hunddagis och platser för hobbyhöns. Det är tre av många exempel på anläggningstyper som numera måste registreras efter att EU:s nya djurhälsoförordning började gälla tidigare i år. Vi har pratat med Lotta Hofverberg på Jordbruksverket om varför de nya reglerna är viktiga för svenskt smittskyddsarbete och hur man arbetat med att nå ut till alla som berörs av dem.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Sedan länge har Jordbruksverket register över produktionsplatser för nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfän. Men i och med att EU:s nya djurhälsoförordning AHL (Animal Health Law) infördes behöver många fler som driver anläggningar där det finns djur, egna eller andras, registrera sin verksamhet. Folk som har katthem, hunddagis eller zoobutiker är några nya grupper som berörs. De som har hand om platser med hästar och hobbyhöns två andra. Men varför är det egentligen så viktigt att den som driver en anläggning med djur, om än liten, registrerar den hos Jordbruksverket?

– Det handlar om att förbättra djurhälsan och att vidta rätt åtgärder för att förebygga och bekämpa sjukdomsutbrott. Nu är vi till exempel inne i en högriskperiod för fågelinfluensa och då använder vi registret för att skicka ut information om att folk ska vara vaksamma och vidta åtgärder för att deras djur inte ska bli sjuka, säger Lotta Hofverberg, chef för Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet.

– Och får vi ändå ett utbrott är det viktigt att veta vilka anläggningar som finns i närheten av en plats där smitta hittats.

Vilken kontakt har olika anläggningar haft med varandra, vilka olika typer av djurbesättningar som finns. Blir det aktuellt

14

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

Nu ska platser för hobbyhöns registreras. Foto: Rachel Claire/ Pexels

att vaccinera mot sjukdomar är det också viktigt att veta vilka djur som finns.

KOMMER UNDERLÄTTA MYCKET

Lotta Hofverberg tror att de nya reglerna kommer underlätta Jordbruksverkets smittskyddsarbete mycket.

– Vi har periodvis haft ganska svårt att få tag i aktuella kontaktuppgifter i samband med smittutbrott. Tar man utbrotten av fågelinfluensa säsongen 2020/2021 ville vi bland annat få direktkontakt med hönsägare. Det var ett ganska stort arbete att få rätt kontaktuppgifter till dem och ta reda på var de fanns. Med de nya reglerna blir det betydligt enklare, säger hon.

AHL trädde i kraft den 21 april i år.

Men efter att EU-kommissionen gav besked om olika övergångsregler för den nya lagstiftningen, flyttade Jordbruksverket fram sista registreringsdag för den som driver en anläggning med djur till den 1 oktober.

Hur har ni på Jordbruksverket jobbat för att hitta alla nya som behöver registrera sina anläggningar?

– Det har varit en utmaning, framförallt för att vi inte haft register över dem hos oss. Men vi har använt oss av många olika kanaler: pressmeddelanden, annonsering i tidningar, sociala medier, vi har

vänt oss till försäkringsbolag och en massa olika föreningar som hjälpt oss att sprida budskapet. Vi har till och med tagit hjälp av influencers för att få ut informationen, säger Lotta Hofverberg.

– Vi hoppas att vi har nått ut och vi jobbar fortfarande på att kommunicera och hitta nya sätt att nå ut och komplettera det vi hittills gått ut med.

GÄLLER INTE SÄLLSKAPSDJUR

Enligt AHL behöver privatpersoner med sällskapsdjur inte göra någon registrering om man inte håller djuren i kommersiellt syfte (till exempel hundkennlar och katthem), men vad räknas egentligen som ett sällskapsdjur? Förordningen säger också att den som transporterar vissa typer av djur mellan länder måste registrera sin verksamhet, liksom den som hanterar avelsmaterial som ägg och sperma. Däremot behöver de flesta veterinärkliniker inte göra det.

Var ska den som vill hitta bäst information för att förstå AHL söka sig?

– Jordbruksverkets hemsida. AHL i sig är inte helt lättillgänglig för gemene man, men på vår hemsida ska all information man behöver finnas, presenterad på ett begripligt sätt som är enklare att ta till sig.

Och där finns också de senaste uppdateringarna, säger Lotta Hofverberg.

NYHETER | BLANDAT

VIKTIG KARTLÄGGNING I KAMPEN MOT GRANBARKBORREN Granbarkborrar är inte mer än en halv centimeter långa, men bara under 2020 dödade de ungefär åtta miljoner granar i Götaland och Svealand. Nu talar mycket för att det kan bli betydligt lättare att bekämpa skadeinsekten i framtiden efter att forskare lyckats göra en komplett kartläggning av granbarkborrens arvsmassa.

Kartläggningen har gjorts i ett europeiskt forskningsprojekt där representanter från Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Tjeckiska lantbruksuniversitetet, Norsk Institutt for Bioøkonomi, Max Planck institutet för kemisk ekologi i Tyskland och SciLife i Uppsala samarbetade.

Tack vare den kompletta kartläggningen av arvsmassan blir det lättare att lista ut varför granbarkborren är en så framgångsrik skadegörare och hur man bäst ska kunna bekämpa den.

Lunds universitets hemsida skriver att man med hjälp av RNAi, en molekylärbiologisk metod med mycket hög träffsäkerhet, bland annat kan slå ut specifika gener hos granbarkborren.

– Man kan exempelvis slå ut gener som har en direkt påverkan på överlevnaden, eller inrikta sig på de gener som är viktiga för barkborrarnas reproduktion eller förmåga att uppfatta de feromoner (doftämnen) som de använder vid parning och för att angripa granskog, säger Martin N Andersson, docent vid Lunds universitet till lu.se.

FOTO: MATS CARLEN

Granbarkborren är liten men gör stor skada.

FOTO: JONAN YUR/PEXELS

Pelargoner kan ha stark effekt mot stressrelaterade problem.

Naturens dofter effektiva för att minska stress Naturens dofter kan ha stor effekt för att minska stress. Det visar en undersökning där människor med utmattningssyndrom och depression behandlades i SLU:s stora rehabiliteringsträdgård i Alnarp.

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) rehabiliteringsträdgård i skånska Alnarp är drygt två hektar stor. Där finns trädgårdsrum och växthus, men också bland annat behandlingsrum och kontor. På denna plats får människor som till exempel drabbats av stroke eller lider av stressrelaterad psykisk ohälsa gå igenom så kallade naturbaserade behandlings- och rehabiliteringsinsatser för att återhämta sig.

Trädgården står i centrum i en undersökning där forskare från SLU och Högskolan Kristianstad undersökt hur dofter från till exempel örter, torrt gräs och barrträd påverkar hälsan hos människor som drabbats av stressrelaterad sjukdom.

Resultaten är upplyftande. 59 undersökta deltagare fick genomgå en tolv veckor lång rehabilitering i trädgården i Alnarp, där de bland annat fick arbetsterapi, fysioterapi och trädgårdsterapi. De

både arbetade och tog igen sig i trädgården. Naturens dofter hade en lugnande inverkan och ökade både välbefinnandet och närvarokänslan hos deltagarna, enligt ett pressmeddelande från SLU. Något som också tidigare forskning visat.

– Det visade sig i studien att doften av växter, särskilt olika sorter av citrusdoftande pelargon, kan stödja mental återhämtning och bidra till en upplevelse av inre ro, säger Anna María Pálsdóttir, docent och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle på SLU i pressmeddelandet.

NYTTIGT ATT LUKTA PÅ DOKTOR WESTERLUND

Lukten från citrusdoftande pelargoner, som Doktor Westerlunds blomma, hade alltså extra stark effekt mot stressrelaterade problem. Det är ett viktigt avstamp till en kommande studie om hur naturliga doftämnen påverkar människor.

– Då kommer vi att specifikt arbeta med Doktor Westerlunds hälsoblomma, en nyttoväxt som är ständigt aktuell. Det ska bli väldigt intressant att fördjupa sig i dofternas betydelse för hälsa och välmående, säger Anna María Pálsdóttir.

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

15

NYHETER | BLANDAT

NEWCASTLESJUKA DRABBADE VÄRPHÖNSGÅRD I LEKEBERG I slutet av oktober visade provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att Newcastlesjuka slagit till mot en gård med 7 500 värphöns i Lekebergs kommun i Örebro län.

Då beslutade Jordbruksverket om tillträdesförbud och särskilda restriktioner som bland annat innebar att gården sanerades och att alla djur på den avlivades. Djur och djurprodukter fick varken lämna eller komma till gården.

– Såväl fågelinfluensavirus som virus som orsakar newcastlesjuka cirkulerar med viss regelbundenhet hos vilda fåglar. För att undvika smittspridning till tamfåglar är det därför alltid viktigt att se till att direkta och indirekta kontakter mellan tamfåglar och vilda fåglar undviks, säger Caroline Bössfall, smittskyddshandläggare vid Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Jordbruksverket införde en skyddszon på tre kilometer kring gården i Lekeberg och en övervakningszon med en mils radie runt den, där olika tyder av restriktioner rådde.

Newcastlesjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar fåglar och sprids genom direktkontakt med smittade djur, men också bland annat via kontaminerade föremål.

Sjukdomen angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen. Den kan ge flera olika symptom av varierande allvarlighetsgrad, som kraftigt minskad äggproduktion, andningsproblem, förlamning och diarré.

I värsta fall leder Newcastlesjuka till döden. Sjukdomen är inte farlig för människor.

FOTO: DAVID TADEVOSIAN/SHUTTERSTOCK

16

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

Fåren ökade med fem procent förra året. Foto: Julie Aagard/ Pexels

Fåren ökar men kraftig minskning av nötkreatur och grisar Fåren i Sverige ökade med nästan fem procent mellan juni 2020 och samma månad 2021, visar statistik från Jordbruksverket. Samtidigt ser man en kraftig minskning av nötkreatur och grisar i ett längre perspektiv, liksom antalet jordbruksföretag med den typen av djur.

I juni 2021 fanns drygt 523 000 får i Sverige, enligt Jordbruksverkets statistik över lantbrukets djur. Det är en ökning med 4,5 procent jämfört med hur det såg ut i juni 2020. Siffran är klart lägre än rekordåret 2011, över 600 000 djur, men betydligt högre än vid millennieskiftet (cirka 432 000 djur).

Den långsiktiga trenden för grisar och nötkreatur är däremot klart nedåtgående.

När det gäller nedgången för grisar är den visserligen rätt liten om man jämför 2021 med 2020, men sedan år 2000 har den svenska grisbesättningen minskat med ungefär 30 procent och fyra av fem

grisbönder har lagt ner sin verksamhet.

Idag finns det cirka 1 350 000 grisar i Sverige.

STÖRRE MEN FÄRRE FÖRETAG

Enligt Jordbruksverkets senaste statistik finns det närmare 1 455 000 nötkreatur i landet. Det är en liten ökning jämfört med 2020, men de senaste tjugo åren kan man se en minskning med cirka 230 000 djur.

Antalet jordbruksföretag med mjölkkor har gått ner stort i ett längre perspektiv, samtidigt som djurbesättningarna i genomsnitt blivit tre gånger så stora.

I juni 2021 låg antalet slaktkycklingar på ungefär samma nivå som i juni 2020.

Dock minskade antalet hönor med nästan 25 procent – det beror antagligen på de stora utbrotten av fågelinfluensa under vintern och våren. Den långsiktiga trenden för antalet fjäderfän i Sverige (höns, värpkycklingar och slaktkycklingar) går kraftigt uppåt. Krisplaner tas fram för alla animalieproducenter och på en större regional nivå.

NYHETER | BLANDAT

Antalet vilda djur ökar i Sverige. Foto: Zachery Perry/ Unsplash

Allt vanligare med viltskador i svenska städer Problem orsakade av vilt blir allt vanligare i svenska tätorter, visar en undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Större städer är värst drabbade och skadorna från vildsvin ökar mest.

Många olika typer av vilda djur går upp i antal i Sverige. I kölvattnet av det har både de upplevda och de faktiska problem de orsakar i våra städer ökat. Men hur ska vi bli bättre på att minska problem som till exempel rådjur som förstör trädgårdar samtidigt som vi tar tillvara ekosystemtjänster som vilda djur kan ge människan, som fågelsång i en park? Det undersöks i rapporten ”Urban viltförvaltning – kommunala behov och åtgärder för att begränsa viltrelaterade problem”.

– Ofta är det möjligt att minska problem som vilt orsakar genom smart planering. Problem med nedbajsade bilar i kanten av en park kan exempelvis lösas

enklare genom att flytta parkeringsrutor än genom att såga ned träd eller försöka skjuta bort tusentals kajor. Men det är inte lika lätt att planera bort kaniner ur trädgårdar, vildsvin från parker eller grävlingar från husgrunder, säger rapportförfattaren docent Fredrik Widemo i ett pressmeddelande från SLU. TRE FÖRSLAG FÖR ATT MINSKA PROBLEMEN

Rapporten bygger till stor del på formulär där kommuners viltsamordnare och utomstående, men av kommunen anlitade, viltförvaltare får svara på frågor om vilt och viltförvaltning. Frågorna handlar bland annat om hur stora problem vilt orsakar och hur man valt att lösa dem, men också om sådant som vilket behov av utbildning de som arbetar med frågorna tycker att man behöver. Utifrån svaren ger rapporten tre förslag på hur man kan minska problemen med vilt i städer: • Att kommuner utarbetar viltstrategier och viltförvaltningsplaner med olika typer av åtgärder, som landskapsplane-

ring, jakt och olika sätt att skrämma bort vilt. Idag har få kommuner sådana.

• Att se till att alla viltförvaltare som arbetar för kommunen har både olycksoch ansvarsförsäkring.

• Att kommunernas viltsamordnare och anlitade viltförvaltare utbildas i så kallad urban viltförvaltning. I en sådan kurs skulle bland annat relevant juridik, viltövervakning och hur man bäst arbetar för att minska viltrelaterade problem ingå.

De flesta personer som var med i undersökningen vill ha en sådan utbildning.

– På landsbygden minskar vi problem som vilt orsakar för oss människor genom olika åtgärder, inklusive att reglera viltstammarnas storlek genom jakt. Även i städer är det viktigt att fundera igenom vilka mål vi har och hur de kan nås. Kommunala viltförvaltningsplaner kan ge ökad effektivitet och acceptans både för vilt och för olika förvaltningsåtgärder, säger Fredrik Widemo, som är verksam på institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

STOR ÖKNING AV HÄSTARS VETERINÄRBESÖK UNDER PANDEMIN Hästars veterinärbesök har ökat med 17-20 procent i Skåne, Stockholm och Norrbotten under coronapandemin. Det visar siffror som Agria Djurförsäkring presenterade i höstas. Mest av allt ökar hältorna, som fortsatt är den vanligaste diagnosen för hästar som får sjukvård i de tre undersökta regionerna.

– Det är oroväckande, eftersom hältor i stor utsträckning går att förebygga med kunskap, god hästhållning, varierad ridning och genom att ge hästen tid för återhämtning, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, i ett pressmeddelande från samma företag.

Agria kan inte ge några belagda svar på varför veterinärbesöken ökar, men försäkringsbolaget spekulerar i att det kan bero på att en del hästägare inte har tillräcklig kunskap, att man haft möjlighet att rida mer under pandemin och att det i sin tur gjort att hästarna fått mindre tid till återhämtning.

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

17

FRÅGA VETERINÄREN

Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius, Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN: JAG TÄNKTE PLOCKA IHOP EN FÖRSTA HJÄLPEN-LÅDA TILL MINA TVÅ MARSVIN – VAD TYCKER DU ATT EN SÅDAN BEHÖVER INNEHÅLLA OCH I VILKA SITUATIONER ANVÄNDER MAN DE OLIKA GREJERNA?

Veterinärens svar: Ögonskölj. Det är vanligt med ögonskador hos marsvin, då de äter hö som kan innehålla små vassa partiklar som inte kan blinkas bort. Ibland när marsvinen blir rädda kan de också springa emot höstrån. Ögon ska man alltid vara rädd om, oavsett djurslag. Kniper marsvinet med ögat – skölj med vatten eller koksalt.

Ring därefter veterinär för att rådgöra.

Critical care. Det är farligt för ett marsvin att inte äta under en längre stund och Critical care används som stödutfodring.

Mata och håll koll på aptiten samt avföringen. Rådgör med veterinär om aptiten upphör och har du Critical care hemma som stödutfodring är det en bra och snabb start på behandlingen.

Potatismjöl. Används för att stoppa blödning när en klo skadas i buren eller vid klippning. Klon torkas torr och doppas i potatismjölet.

Lena Myrenius, veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Foto: Privat

NYHETER | BLANDAT

Tuff sommar för Distriktsveterinärerna Från juni till augusti ökade behandlingarna av smådjur under beredskapstid med 20 procent jämfört med förra året.

Sommaren 2021 blev tuff för Jordbruksverkets distriktsveterinärer.

Foto: DuxX/Shutterstock Den svenska djursjukvården lider av personalbrist.

18

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

Under juli till och med augusti skar många djursjukhus i Sverige ner på sina öppettider. Det ledde bland annat till att Distriktsveterinärerna fick dra ett betydligt tyngre lass än vanligt sommaren 2021.

– Distriktsveterinärernas personal har prioriterat att hjälpa akut sjuka djur, och jag är stolt över hur våra medarbetare har tagit sig an den extra utmaning detta har inneburit.

Vi upplever att många djurägare också har haft förståelse för att de har fått vänta och åka längre för att få vård för sina djur. Samtidigt har vi byggt upp en vårdskuld inför hösten, eftersom vi har tvingats skjuta upp behandlingar som inte varit akuta, säger Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna i ett pressmeddelande från Jordbruksverket.

Den svenska djursjukvården lider av personalbrist och Jordbruksverket ser över hur problemet kan minskas. Bland annat tittar man på om djurvårdare kan ta sig an uppgifter som bara djurskötare för utföra idag och möjligheten att journalföra på engelska för att fler utländska veterinärer ska kunna jobba i Sverige.

NYTT FRÅN CST

Nya ledamöter välkomnade i Centralstyrelsen Centralstyrelsen har haft möten via Teams den 9 september samt den 7 oktober. Vi hälsar de nya styrelseledamöterna Helen Johansson från Hallandsförbundet och Tom Heidelbach från Skåne varmt välkomna till Centralstyrelsen.

Styrelsen jobbar bland annat med ett projekt för att stötta de regionala förbunden med idéer om aktiviteter och digitala möten med utbildning eller filmer. Vi har även sänt ett remissvar till regeringen med våra synpunkter på förslaget ”Struktur för ökad motståndskraft”. Förslaget är omfattande, men en mindre del handlar om lantbruk och livsmedelsförsörjning. Vi tyckte att förslaget i dessa frågor var bra.

Vi har haft ett digitalt ordförandemöte den 5 oktober.

Den 4 september firades Svenska Blå Stjärnans dag av flertalet av våra lokalförbund med studiebesök, rekrytering och utflykter. Dessutom anordnades en flashmob på Facebook på initiativ av Tom Heidelbach från Skåneförbundet.

Ett bra startskott inför framtid Svenska Blå Stjärnans dag.

Länsstyrelsen i Kalmar har haft möte med de lokala frivilliga försvarsorganisationerna. Ingalill Wallin, ordförande för Svenska Blå Stjärnan Kalmar/ledamot i Centralstyrelsen samt Pepita Rundblad, Svenska Blå Stjärnan Kalmar, deltog.

Svenska Blå Stjärnan fick mycket beröm för vårt deltagande och arbete under saneringen med anledning av fågelinfluensautbrottet i Mönsterås i januari 2021.

Svenska Blå Stjärnan har deltagit i mötet Försvarsdagar i Östergötland – Jennie Franzen, ordförande för Svenska Blå Stjärnan Östergötland och Karin Krönmark från Centralstyrelsen deltog. Vidare har Jordbruksverket haft digitala möten och larmövningar med Blå Stjärnor med överenskommelse. Ny övning kommer genomföras nu i december.

Arbetet med att informera och rekrytera medlemmar till FRG (Frivillig Resurs Grupp) fortsätter. Det gör också arbetet tillsammans med FOS (Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté) i Folkförankringsprojektet.

Vi kommer att delta på Samhällssäkerhetsmässan 2022 tillsammans med FOS och informera om vår verksamhet.

FOTO: PETER OSSLUND

Vi har haft möte med Försvarsmakten på vårt kansli. Syftet var att informera om Svenska Blå Stjärnans verksamhet för den nya chefen för Frivilligavdelningen, Kristina Zetterström.

Text: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef

Jag saknar min hund Juni blev drygt fjorton år gammal. Från att på söndagen varit pigg och gått en lång promenad i skogen blev hon akut dålig på eftermiddagen. På måndagen fick hon somna in.

Redan på söndagskvällen åkte vi in till regiondjursjukhuset. Ingen veterinär - i stället undersökte en djursjukskötare hunden. Nästa steg skulle vara att sitta i väntrummet i sex timmar över natten och förhoppningsvis få träffa en veterinär.

I stället åkte vi hem. På morgonen var hon ännu sämre och jag åkte direkt in för vidare undersökning. Hunden hade inflammerad livmoder och vi fick en stund

tillsammans innan hon fick somna in.

Hur det kunde bli sådan brist på veterinärer? Vilken jobbig arbetssituation veterinärer fått eftersom djurägare kräver att de ska kunna bota alla djur, även om de förstår att djuret kanske inte ens klarar en operation. Även om tiken är över fjorton år och har dåliga njurar och en gallblåsa som inte ser bra ut.

Vi behöver prata mer om vad det innebär att ha ett djurägaransvar. Inte bara hur vi tar hand om vårt djur en vanlig dag utan också hur vi gör när livet behöver avslutas.

Jag hör fortfarande tassarna över golvet.

FOTO: HANNA FRIDH

KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

19

Så firades nypremiären av Svenska Blå Stjärnans dag

Svenska Blå Stjärnan Blekinge på plats vid Sölvesborgsbron. Foto: Anna Wilhelmsson

Älgsafari, hästturer, agility, genomgångar av vad som behöver finnas i en krislåda och mycket mer. Vi gör ett Sverigesvep och kollar vad några av våra lokalförbund gjorde när Svenska Blå Stjärnans dag firades för första gången på många år den 4 september.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Det var på Riksstämman i maj som det beslutades att Svenska Blå Stjärnans dag återuppstår och att datumet för den ska vara den första lördagen i september.

Tacka vårt lokalförbund i Blekinge för det – det var efter att en motion från dem klubbats igenom på stämman som det kunde bli verklighet.

I år uppmärksammades dagen runt om i Sverige av flera av våra lokalförbund.

Kronoberg anordnade vagnstur med ardennerhästar och besök i Hillebil Andersens fascinerande trädgård. Uppsala hade tipspromenad och berättade om sitt arbete på Årsta 4H-gård. Norra Älvsborg arrangerade öppet hus vid hundstugan i Brunnered, där besökarna bland annat kunde prova på agility och rallylydnad för hundar. För att ta några exempel.

PÅ PLATS VID REKORDLÅNG BRO

På morgonen lördagen den 4 september slog Svenska Blå Stjärnan Blekinge upp sitt tält vid fästet till Europas längsta gång- och cykelbro, Sölvesborgsbron.

Huvudtemat för dagen var krisberedskap: vad behöver finnas i en krislåda, hur för-

20

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

bereder du dig för att du och dina husdjur ska klara en kris, vad behöver man för att kunna lägga ett tassbandage, med mera.

Det var också tipspromenad om krisberedskap och barn fick bygga käpphästar.

– Det var mycket uppskattat av de som besökte oss och det kom förbi folk hela tiden. Nu var vi i den västra delen av Blekinge och det var bra eftersom Svenska Blå Stjärnan mest har hållit till i den östra, i Karlskrona. Jag bor själv i Sölvesborg och när jag är ute och har min Svenska Blå Stjärnan-väst på mig är det många som undrar vilka vi är, säger Gunilla Ståål, kassör i Svenska Blå Stjärnan Blekinge, och fortsätter: – Så vi kommer flytta runt i Blekinge på Svenska Blå Stjärnans dag för att berätta om oss och vad vi gör. Nästa år åker vi till en annan stad. Kanske Ronneby, Brunnsparken där är jättefin och har alltid besökare så det är en bra plats att vara på. ÄLGSAFARI FÖR HELA FAMILJEN

Man kan konstatera att spännvidden var stor när man jämför vad våra olika

Svenska Blå Stjärnan Jönköping åkte på älg- och hjortsafari.

Foto: Margareta Stark

lokalförbund gjorde den 4 september.

Svenska Blå Stjärnan Jönköpings dag var rätt annorlunda jämfört med Blekinges, när älg- och hjortsafari i Skullaryd älgpark stod på programmet.

– Man visste ju inte riktigt hur restriktionerna skulle se ut när vi började planera, men för oss var det viktigt att försöka ha det utomhus och att det skulle vara något för alla. Att det skulle vara spännande för barn, ungdomar och vuxna och kunna dra både medlemmar och de som inte är medlemmar. Älgparken kändes som ett perfekt ställe att åka till och som funkade för hela familjen, säger styrelseledamoten Margareta Stark Safarin var ”coronaanpassad” och varade i ungefär en timme. I vagnar dragna av traktorer gjordes en tur bland kronhjortar, dovhjortar och älgar, med kunniga guider som ciceroner.

– Det var helt fantastiskt att få se djuren på så nära håll, säger Margareta Stark.

UTBILDNING

Inför kursåret 2022 Nu finns kurserna för 2022 upplagda på vår hemsida. Så du kan redan nu anmäla dig till de kurser du är intresserad av.

UTBILDNINGSSTEGEN

När du utbildar dig hos oss finns en utbildningsstege att följa, som finns på hemsidan. Man börjar med att grundutbilda sig genom att först gå Risk- och säkerhetsutbildningen följt av Grundkurs 1. När du genomfört Grundkurs 1 skriver du på en överenskommelse. Det innebär bland annat att du ska fortsätta utbilda dig, repetera dina kunskaper och hålla dina kontaktuppgifter uppdaterade. Därefter kan du fortsätta med påbyggnadsutbildningar, där det finns fyra Grundkurs 2 att välja mellan. De har olika inriktningar – nöt, gris, får eller broiler/ägg – och tanken är att man ska gå alla. Det finns kurser som har förkunskapskravet att man genomfört

en eller två av dessa utbildningar.

Fördjupningsutbildningar är nästa steg och där finns Traktor och inomgårdsmekanik samt Kontrollberedskap för honungsbin, som båda är viktiga kurser.

HÄR HITTAR DU MER INFORMATION

Vill du veta mer om innehållet i våra kurser så finns all information på vår hemsida, där du också anmäler dig. Med denna tidning får du vår kursfolder, så nu kan du planera in ditt kursår 2022!

Gå gärna in regelbundet på vår hemsida svenskablastjarnan.se och se vad som är på gång, både centralt och i förbunden.

Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Eva Ladberg

FOTO: NIKLAS LADBERG

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

God jul & gott nytt år!

FOTO: STEPHAN H / UNSPLASH

BLÅ STJÄRNAN 4-2021

21

BARN | UNGDOM

Det här är vi i Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund I styrelsen för Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbund (RUF) är vi sex personer som har lite olika roller och arbetsuppgifter. Vi har en ordförande, den person som leder styrelsens arbete och en vice ordförande, som hjälper ordföranden. Därutöver finns fyra ledamöter med egna specialområden som de arbetar med.

Här berättar vi i styrelsen lite om oss själva.

TEXT: MOA RÖNNHAGEN

Jag heter Moa och är 24 år gammal. Jag är snart klar livsmedelsagronom och delar mitt liv med en hund och en kanin.

Jag har suttit i styrelsen sedan 2015 och varit ordförande i fyra år. Just nu planerar jag tillsammans med styrelsen vad som ska hända i vinter och nästa år. Jag har bland annat lite extra ansvar för att leda vårt arbete och se till att vi söker bidrag i tid. Jag är kontaktperson för Gotland och Gävle.

Josefin heter jag och är 21 år gammal. Jag är hästskötare i grunden, men jobbar som undersköterska samtidigt som jag studerar. Hos mig bor chihuahuan Poppis och två katter, Chili och Sallie.

Första gången jag blev invald i styrelsen för riksungdomsförbundet var 2017. I år fick jag förtroendet att vara vice ordförande. Mitt ansvar är att delta och hjälpa till i det arbete som Moa gör.

Ibland driver jag lite egna projekt. Jag är kontaktperson för Skåne och Blekinge.

Mitt namn är Lisa, jag är 31 år gammal och blev vald att sitta i styrelsen nu i år. Jag jobbar som sköterska hos Distriktsveterinärerna i Stenungsund. Dessutom drivar jag med min familj ett litet lantbruk med köttproduktion och på gården finns kor, hästar, höns, får, kaniner, katter och en hund. Även om jag blev invald i styrelsen i år har jag varit medlem i organisationen sedan jag var sex eller sju år gammal. I RUF är jag sekreterare och kontaktperson för Göteborg, Lilla Edet och Bjärke.

22

BLÅ STJÄRNAN 3-2021 4-2021

Jag heter Anna och hemma hos mig bor hunden Fjant. Jag är 36 år gammal och arbetar på ett hunddagis.

I RUF är mitt specialområde sociala medier och då främst Instagram. Vi har inte riktigt kommit i gång med arbetet, men snart kommer ni få se mer av oss. Jag är kontaktperson för Skaraborg och Halland.

BARN | UNGDOM

Jag är 29 år gammal och heter Caroline. Jag jobbar som hundinstruktör och driver webbshop med djurprodukter. Tillsammans med min sambo har vi våra hundar och vår katt.

FO

TO

: M

AR

L IE S TR S E-

EE F L

Precis som Anna har jag lite extra ansvar för sociala medier, men med fokus på bland annat Facebook. Jag stöttar även arbetet med utbildning- och medlemsfrågor. Jag är kontaktperson för Trollhättan, Vänersborg och Jönköping.

AND / UNSPL A SH

Axelina heter jag och är 26 år gammal. Jag jobbar som målare i Stockholms skärgård. Hos mig bor tre labradorer och det är fullt ös med drag, freestyle och gos.

Jag har varit med i RUF sedan 2019 och är styrelseledamot. Min roll har varit digitala medier, men jag kommer nu att lämna över det till Caroline och Anna för att ta mig an lite nya projekt. Jag är kontaktperson för Stockholm och Södermanland.

Vi i RUF finns till för dig som medlem, deltagare och aktiv inom de lokala ungdomsförbunden. Hör gärna av dig till oss om du har tankar och funderingar.

Du når oss på ruf@svenskablastjarnan.se

Tills nästa nummer får du här också en liten kluring!

Rita en pil från bokstäverna till rätt plats på raden.

N A N I K — — — — —

🐰 BLÅ STJÄRNAN 4-2021 3-2021

23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

FOTO: PETER OSSLUND

Vill du bli en Stjärna?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar.

Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40