NYHETER | BLANDAT
NU UNDERSÖKS DJURS BETYDELSE FÖR SPRIDNING AV COVID-19 SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, har hittats hos katter, hundar och flera andra djurarter. Nu ska forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet undersöka vilda djur och husdjurs betydelse för hur covid-19 sprids och muterar i ett pilotprojekt. – Den stora frågan som vi söker svar på är: kommer SARS-CoV-2 viruset cirkulera bland djur när pandemin är över och sedan leda till nya utbrott orsakade av nya virusvarianter? säger Frauke Ecke på SLU. Sedan covid-19 började spridas över världen för drygt två år sedan har viruset som orsakar sjukdomen, SARS-CoV-2, hittats hos både vilda och tama djur. Det finns en oro för att viruset ska överföras från människor och djur och vice versa, mutera och bli farligare. – Vad kommer hända med viruset i framtiden? Var kommer det gömma sig och när kommer det dyka upp igen? Det är kunskap vi behöver. I dag finns farhågor om att cirkulation av viruset bland djur ökar risken för mutationer, i det här projektet studerar vi denna risk, säger Frauke Ecke i ett pressmeddelande från SLU. Frauke Ecke är docent i landskapsekologi på SLU och hon leder den grupp forskare som ska undersöka djurs betydelse för spridning av covid-19. Det är väl känt att smådäggdjur, till exempel sorkar, ofta tar sig in i människors hem. Forskarna vill nu se om den typen av djur kan smittas när de besöker svenska hem. Och om de i så fall sedan kan sprida viruset vidare till andra hushåll och smitta andra djur, både vilda och tama. PROVTAR KATTER OCH SMÅDÄGGDJUR
Därför samlar man i projektet in smådäggdjur som hamnat i pärluggleholkar efter att ha tagits som byten, för att sedan ta prover på kropparna för att se om de bär på SARSCoV-2. Man provtar också katter. – För att lära oss mer måste vi veta vilka djur som är mottagliga för infektion. Att vara mottaglig är dock inte samma sak som att bidra till spridningen av viruset. Vi måste också veta vilka djur som är potentiella värddjur för viruset och sedan identifiera kontaktytor; har FOTO: MATS CARLEN dessa värddjur kontakt med människor och/ eller andra djur? säger Frauke Ecke.
Förträngning i luftvägarna är vanligt hos kortnosiga hundar. Foto: Nikita Elenkov/Unsplash
SLU undersöker andningsproblem hos kortnosiga hundar Förträngning i luftvägarna är vanligt hos kortnosiga hundar och orsakar stort lidande och dålig livskvalitet. Nu får Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nästan tre miljoner kronor från Svenska Djurskyddsföreningen för att forska om andningsproblem hos hundraser som fransk bulldogg och mops. Hundköpen i Sverige har ökat stort under coronapandemin. Kortnosiga hundar, som fransk bulldogg och mops, är mycket populära i Sverige. Hundraser som ofta lider av Brachycephalic obstructive airway syndrome (BOAS), alltså andningsproblem som kan bero på olika orsaker. På Sveriges lantbruksuniversitet
finns den så kallade BOAS-gruppen, ett samarbete mellan forskare från olika institutioner, som arbetar med att hitta lösningar på hur BOAS ska minska och bäst behandlas. Nu donerar Svenska Djurskyddsföreningen 2,8 miljoner kronor till SLU och deras forskning om BOAS, enligt slu.se. – Välbefinnandet hos våra fyrbenta familjemedlemmar är central. Dessa charmfulla sällskapsdjur drabbas inte sällan av nedsatt andningsfunktion med lidande som följd. Forskningen hos SLU är ytterst angelägen för att komma till rätt med hur BOAS bäst kan behandlas, minskas och förhoppningsvis även botas framöver, säger Lillemor Wodmar, ordförande för Svenska Djurskyddsföreningen, till slu.se.
BLÅ STJÄRNAN 1-2022
15
