9 minute read
Nytt & Blandat
SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, har hittats hos katter, hundar och flera andra djurarter. Nu ska forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet undersöka vilda djur och husdjurs betydelse för hur covid-19 sprids och muterar i ett pilotprojekt. – Den stora frågan som vi söker svar på är: kommer SARS-CoV-2 viruset cirkulera bland djur när pandemin är över och sedan leda till nya utbrott orsakade av nya virusvarianter? säger Frauke Ecke på SLU.
Advertisement
Sedan covid-19 började spridas över världen för drygt två år sedan har viruset som orsakar sjukdomen, SARS-CoV-2, hittats hos både vilda och tama djur. Det finns en oro för att viruset ska överföras från människor och djur och vice versa, mutera och bli farligare. – Vad kommer hända med viruset i framtiden? Var kommer det gömma sig och när kommer det dyka upp igen? Det är kunskap vi behöver. I dag finns farhågor om att cirkulation av viruset bland djur ökar risken för mutationer, i det här projektet studerar vi denna risk, säger Frauke Ecke i ett pressmeddelande från SLU.
Frauke Ecke är docent i landskapsekologi på SLU och hon leder den grupp forskare som ska undersöka djurs betydelse för spridning av covid-19. Det är väl känt att smådäggdjur, till exempel sorkar, ofta tar sig in i människors hem. Forskarna vill nu se om den typen av djur kan smittas när de besöker svenska hem. Och om de i så fall sedan kan sprida viruset vidare till andra hushåll och smitta andra djur, både vilda och tama.
PROVTAR KATTER OCH SMÅDÄGGDJUR
Därför samlar man i projektet in smådäggdjur som hamnat i pärluggleholkar efter att ha tagits som byten, för att sedan ta prover på kropparna för att se om de bär på SARSCoV-2. Man provtar också katter. – För att lära oss mer måste vi veta vilka djur som är mottagliga för infektion. Att vara mottaglig är dock inte samma sak som att bidra till spridningen av viruset. Vi måste också veta vilka djur som är potentiella värddjur för viruset och sedan identifiera kontaktytor; har dessa värddjur kontakt med människor och/ FOTO: MATS CARLEN eller andra djur? säger Frauke Ecke.
Förträngning i luftvägarna är vanligt hos kortnosiga hundar. Foto: Nikita Elenkov/Unsplash
Förträngning i luftvägarna är vanligt hos kortnosiga hundar och orsakar stort lidande och dålig livskvalitet. Nu får Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nästan tre miljoner kronor från Svenska Djurskyddsföreningen för att forska om andningsproblem hos hundraser som fransk bulldogg och mops.
Hundköpen i Sverige har ökat stort under coronapandemin. Kortnosiga hundar, som fransk bulldogg och mops, är mycket populära i Sverige. Hundraser som ofta lider av Brachycephalic obstructive airway syndrome (BOAS), alltså andningsproblem som kan bero på olika orsaker.
På Sveriges lantbruksuniversitet finns den så kallade BOAS-gruppen, ett samarbete mellan forskare från olika institutioner, som arbetar med att hitta lösningar på hur BOAS ska minska och bäst behandlas. Nu donerar Svenska Djurskyddsföreningen 2,8 miljoner kronor till SLU och deras forskning om BOAS, enligt slu.se. – Välbefinnandet hos våra fyrbenta familjemedlemmar är central. Dessa charmfulla sällskapsdjur drabbas inte sällan av nedsatt andningsfunktion med lidande som följd. Forskningen hos SLU är ytterst angelägen för att komma till rätt med hur BOAS bäst kan behandlas, minskas och förhoppningsvis även botas framöver, säger Lillemor Wodmar, ordförande för Svenska Djurskyddsföreningen, till slu.se.
Rutinerade kor paxar de bästa liggbåsen
För kor är de populäraste liggbåsen i en ladugård de som ligger nära foderborden och mjölkningsmaskinen. Nu visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet att det främst är de äldre och mer rutinerade korna som lägger beslag på dessa platser, medan de yngre får nöja sig med bås med sämre läge.
En ko tillbringar i genomsnitt elva timmar om dagen liggandes – det kan handla om att de sover, vilar eller idisslar. I en ladugård sker det i så kallade liggbås. Forskningsprojekt har visat att liggbås som ligger nära foderbord och mjölkningsmaskin är de som flest kor söker sig till. Men är det en slump vilka kor som har de ”bästa platserna” eller kan man se ett mönster i vilka som får dem? Det undersöker Anna Silvera och andra forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i studien ”Parity and days in milk affect cubicle occupancy in dairy cows”. Kor på två bondgårdar som producerar mejeriprodukter, en i Sverige och en i Nederländerna, följdes under nio dagar. Med hjälp av sensorer och sändare i kornas halsband kunde forskarna se var i ladugården varje ko befann sig och hur länge. Resultaten visar att det främst var de äldre, mer rutinerade korna som kalvat flera gånger som la beslag på liggbåsen nära foderbord och mjölkmaskin. Kor som hade sin första laktation var ofta hänvisade till mindre populära platser längre bort.
HUNDKÖPEN FORTSÄTTER ATT ÖKA KRAFTIGT
Allt fler har skaffat sällskapsdjur de senaste två åren. Sedan covid-19 slog till mot Sverige har hundköpen ökat markant. En viktig förklaring till varför är att en stor del av befolkningen jobbat hemifrån och tänkt att det är ett bra läge att skaffa djur när man har större möjlighet att ta hand om det. Dessutom har många dragit ner på sina sociala kontakter, fler har blivit isolerade och behovet av sällskap ökat. Det finns två olika register över hundar och deras ägare i Sverige: dels Jordbruksverkets, dels Svenska Kennelklubbens. Enligt ett pressmeddelande
En ko tillbringar i genomsnitt elva timmar om dagen liggandes Foto: PBouman/ Shutterstock
ÖKAD RISK FÖR SMITTSPRIDNING
Om liggbåsen närmast foderbord och mjölkmaskin är de som används klart mest i en ladugård kan det leda till problem. – De liggbås som används mer blir smutsigare och det finns en risk för ökad smittspridning. Låt säga att en ko som har mastit lägger sig i smutsen, och sprider bakterier i båset. Då kan nästa ko, som lägger sig där med sitt juver, smittas. Därför vill man att korna ska sprida ut sig mer. Ett sätt att göra fler liggbås mer attraktiva kan vara att inreda stallar så att det är lika långt till foderbordet, oavsett vilket liggbås kon väljer, säger Anna Silvera till slu.se.
från Jordbruksverket nyregistrerades drygt 78 000 hundar av myndigheten 2021. Det är en ökning med nio procent jämfört med 2020 och hela 25 procent fler är 2019. Svenska Kennelklubben, SKK, nyregistrerade 62 894 hundar förra året, enligt skk.se. Det är den högsta siffran sedan 1973 och den näst högsta noteringen någonsin.
KOLLA UPP HUNDEN INNAN KÖP
Att hundköpen skjuter i höjden oroar många. Vad händer när ägarnas liv återgår till det normala? Kommer de då ha tid att ta hand om hundarna? Antalet omplacerade hundar har ökat under pandemin och det skrivs titt som tätt om överfulla hunddagis.
Dessutom har det blivit allt vanligare att så kallade smuggelhundar annonseras ut på nätet av oseriösa aktörer. Hundar som förs in illegalt i Sverige och som ofta fötts upp under usla förhållanden. Som dessutom kan föra med sig sjukdomar, som kan drabba både djur och människor – rabies är en sådan. − Det är jätteviktigt att kolla upp hunden ordentligt innan köp. Begär till exempel att få träffa valpen tillsammans med sin mamma i hemmet och kolla upp så att mamman är registrerad i hundregistret. Begär också att hunden är grundvaccinerad och har ett högst sju dagar gammalt besiktningsintyg från veterinär. Ta inte emot hunden på exempelvis en parkeringsplats, köp den i dess hem, säger Simon Löfgren på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet till myndighetens hemsida.
Vägkanter längs vägar med låg trafikintensitet bör skötas för att gynna blomrikedom. Foto: Niar/ Shutterstock
Vägkanter kan stärka den biologiska mångfalden
Många forskare anser att världen är inne i sin sjätte stora massutrotning av arter. Nu visar en ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet att landets vägkanter har stor potential att hjälpa växter och insekter som är viktiga för den biologiska mångfalden – om de sköts på rätt sätt.
Slåtterängar, där man slår gräs som blir hö, och naturliga betesmarker, där betande djur formar och påverkar landskapet utan att människan lägger sig i, har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det är marker med ett rikt växt- och blomliv där en massa olika typer av insekter med stor betydelse för den biologiska mångfalden – till exempel bin, humlor, fjärilar och blomflugor – trivs och kan leva gott. Men under många decennier har man kunnat se hur slåtterängarna och de naturliga betesmarkerna blivit färre och färre för att idag bara täcka en bråkdel av den yta de en gång täckte.
UNDERSÖKER HUR INSEKTER RÖR SIG
Samtidigt har den totala arealen av en annan typ av gräsmarker ökat: så kallade linjära infrastrukturmiljöer, till exempel vägkanter och kraftledningsgator (röjda områden i skogen runt kraft- eller telefonledningar). I slutet av 2021 la Juliana Dániel-Ferreira på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fram sin doktorsavhandling ”Linear infrastructure habitats for the conservation of plants and pollinators”. I den undersöker hon hur just linjära infrastrukturmiljöer ska skötas för att locka till sig växter, fjärilar, humlor med flera. Och vägkanters och kraftledningsgators ”potential för biologisk mångfald”. Juliana Dániel-Ferreira har bland annat tittat på hur insekter rör sig i vägkanter längs både glest och hårt trafikerade vägar. Hon fann att vägkanter, oavsett hur många blommande arter som finns där, underlättar för viktiga pollinatörer att röra sig i landskapet.
MYCKET OUTNYTTJAD POTENTIAL
– Vägkanter längs vägar med låg trafikintensitet bör skötas för att gynna blomrikedom och antal arter. Det kan handla om att klippa vägkanten mindre ofta, helst bara en gång i slutet på säsongen. En annan viktig åtgärd är att samla det som har klippts, för att gynna växtarter som trivs i näringsfattig jord, säger Juliana Dániel-Ferreira till SLU:s hemsida. Sverige har ungefär 344 000 kilometer vägar som trafikeras av mellan 0 och 2 000 fordon varje dag – bara 10 procent av vägkanterna längs dem är artrika. Skulle vi se till att sköta så lite som en meters bredd av vägkanterna på varje sida av dessa vägar skulle det skapa ytterligare cirka 69 000 hektar med goda livsmiljöer för pollinatörer.
EU INFÖR HÅRDARE ANTIBIOTIKAREGLER
I januari trädde nya EU-regler om antibiotikaanvändning i kraft. De innebär bland annat att antibiotika inte längre får användas för att kompensera bristande djurhållning eller ges i förebyggande syfte, till exempel i foder. Ett viktigt mål med förordningen är att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.
– Den innebär att alla EU:s medlemsländer nu måste göra liknande investeringar i god djurhälsa och förebyggande smittskyddsarbete som svenska bönder har gjort under mycket lång tid, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till SVT.
Förordningen klubbades igenom av EU:s ministerråd redan i november 2018, men unionens medlemsländer har fått en övergångsperiod på drygt tre år för att kunna anpassa sig efter det nya regelverket.
EU förbjuder att antibiotika ges till djur i förebyggande syfte, till exempel i foder. Foto: David Becker/Unsplash
