Civilförsvarsförbundet utbildar

Civilförsvarsförbundet utbildar 40 000-50 000 människor – varje år

De utbildar tiotusentals varje år i hemberedskap, första hjälpen, brandkunskap och mycket mer. Dessutom är de navet i satsningen på frivilliga resursgrupper som ska hjälpa kommuner vid kriser och extraordinära händelser. Vi fortsätter vår serie om frivilliga försvarsorganisationer med Civilförsvarsförbundet, ”krislådans uppfinnare”.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Civilförsvarsförbundet har en lång historia. Det bildades 1937 under namnet Riksluftförsvarsförbundet. Andra världskriget var bara några år bort och en hel del av organisationens arbete var fokuserat på hur vanligt folk skulle klara anfall från luften. Det anordnades flyglarmsövningar, lärdes ut hur man mörklägger sin bostad så att bombplan inte skulle kunna se den om natten, informerades om skyddsrum med mera. Med tiden har organisationen både bytt namn och förändrat sin verksamhet när världen runtomkring blivit en annan, men hemskydd och hemberedskap har varit en grundbult från första början. – Hemberedskap har blivit ganska inne på senare år, men vi har arbetat med det ända sedan starten 1937. Att informera och utbilda allmänheten. Och det var vi som uppfann krislådan, säger Carina Wiro på Civilförsvarsförbundet.

ATT ANVÄNDA EN KRISLÅDA I PRAKTIKEN

Den sista december 2021 hade Civilförsvarsförbundet 10 450 medlemmar fördelade på 178 lokalföreningar. Men med sina olika utbildningar för allmänheten i allt från första hjälpen och hjärt-lungräddning till allmän brandkunskap, hemberedskap och barnsäkerhet, når man så många fler. Ett normalår utbildar Civilförsvarsförbundet och dess cirka 200 instruktörer runt om i Sverige mellan 40 000 och 50 000 människor.

Civilförsvarsförbundets olika utbildningar för den stora allmänheten går under namnet Din trygghet.

De finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är kostnadsfria och man anmäler sig via Civilförsvarsförbundets hemsida eller genom kontakt med instruktör. Utbildningarna Hemberedskap och Hemberedskap i utemiljö är obligatoriska för den som vill fortsätta med andra kurser inom Din trygghet. – MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut till de svenska hushållen 2018 och man kan konstatera att många har läst den, förstått vad som står i den och tycker att budskapet i den är viktigt. Men därifrån till att folk agerar – att de skaffar vad man kan behöva i en kris och testar det så att man verkligen kan hantera det – där har många en bit kvar att vandra, säger Åsa Hagelberg, Civilförsvarsförbundets nationella samordnare för Din trygghet. – Kursen Hemberedskap i utemiljö handlar om att praktiskt använda de olika saker som finns i Civilförsvarsförbundets egen exempelkrislåda. Vi utgår från människors grundbehov: mat, vatten, värme, trygghet, sömn och information. Och hur man ser till att de behoven är tillgodosedda. Vi lär bland annat ut hur man får igång och använder en värmekamin och vilken typ som passar just det egna hushållet. Vi fokuserar en del på brandrisk och på att få deltagarna att känna sig säkra på hur man hanterar brandfilt, brandsläckare och brandvarnare. Och vi visar vevradio, solcellsradio och batteriradio. Att kursen är utomhus är mycket uppskattat av många som går den.

Civilförsvarsförbundets två nationella samordnare, Åsa Hagelberg och Carina Wiro. Foto: Jonna NG Söderlund

VIKTIGT BÅDE FÖR BÅDE UNG OCH GAMMAL

Civilförsvarsförbundet satsar också stort på att nå ut till den yngre generationen. Ett exempel är kursen Hembert, där barn

Idag finns det frivilliga resursgrupper i ungefär hälften av Sveriges kommuner. Foto: Peter Wallgren

från förskoleåldern och upp till tio år får lära sig om hemberedskap. – Det är viktigt att börja när barnen är små och Hembert bygger på att vi lär ut på ett lekfullt sätt, med sådant som batterijakt och säkerhetsdetektiver. De senaste åren har pandemin blivit en del av vardagen och förändrat våra liv, och barn har ofta många frågor om varför, säger Åsa Hagelberg.

Men också den äldre generationen är en viktig målgrupp för Civilförsvarsförbundet. På kursen Säkrare seniorer lär sig gamla och de som umgås med dem om sådant som hur man gör en risk- och sårbarhetsanalys i ett hem och inte minst hur man undviker fallolyckor. – Vi utrustar också våra instruktörer för Säkrare seniorer med en låda som de visar, med sådant som broddar, långt skohorn så man inte behöver böja sig ner, reflexer och doseringsaskar för medicin, säger Åsa Hagelberg.

SYNSKADADE INSTRUKTÖRER

Instruktörerna är navet i Civilförsvarsförbundets utbildningsverksamhet och det har varit viktigt att bredda vilka de som lär ut är. – Vi har ett integrationsprojekt där vi utbildar instruktörer med annan språklig bakgrund än svenska. Och sedan förra året utbildar vi blinda instruktörer – för vem vet bättre än de hur man ska lära ut till den som inte ser?, säger Åsa Hagelberg.

”Eftersom det är svårt att förutspå vilken nästa kris blir så har de flesta kommuner sagt att de behöver generalister, alltså de som kan rycka in och göra allt möjligt”

FRG – TRE BOKSTÄVER SOM FÅTT ALLT STÖRRE BETYDELSE

Ett nyare – men mycket viktigt – ben i Civilförsvarsförbundets verksamhet är Frivilliga resursgruppen, FRG. Det är ett samverkansprojekt mellan kommuner och medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer för att klara av kriser men också andra händelser. Det är kommunerna som kallar in och bestämmer vad en frivillig resursgrupp ska användas till, men Civilförsvarsförbundet har en nyckelroll då man utbildar alla som går med i en. – En frivillig resursgrupp kan göra lite allt möjligt, men tanken är främst att den ska hjälpa till där en kommuns krisorganisation inte räcker till. Ser man på senare års stora händelser har det till exempel varit omfattande skogsbränder, ett stort flyktingmottagande och en pandemi som gjort att kommuner aktiverat frivilliga resursgrupper. Eftersom det är svårt att förutspå vilken nästa kris blir så

På kursen Hemberedskap i utemiljö får deltagarna lära sig hur man använder en krislåda i praktiken. Foto: Jonna NG Söderlund

har de flesta kommuner sagt att de behöver generalister, alltså de som kan rycka in och göra allt möjligt, säger Carina Wiro, nationell samordnare för krisberedskap på Civilförsvarsförbundet. – Tar man exemplet med skogsbränderna handlade det om att stötta dem som släckte skogbränder, inte om att själv göra det, för det krävs professionellt utbildade för det. Det frivilliga resursgrupper gjorde var sådant som att se till att det fanns mat och dryck, drivmedel till pumpar och annan utrustning, ta hand om spontanfrivilliga som ville hjälpa till och se till att organisera dem på ett bra sätt så att de inte störde själva räddningsinsatsen. 2004 startade den första FRG:n i Sverige. Idag finns lokala frivilliga resursgrupper i ungefär hälften av Sveriges 290 kommuner. Många av dem har haft att göra de senaste två åren. – Ungefär 90 frivilliga resursgrupper har haft uppdrag under pandemin. Under corona har också många kommuner upptäckt att ”aj, vi har ett behov av extra folk om det händer något”, och nu håller vi på att rekrytera till fler kommuner. På MSB:s initiativ har vi också startat upp ett projekt som heter FRG 2.0, som handlar om att utveckla konceptet och se hur de här typen av frivilligresurser skulle kunna verka på hela hotskalan (från olyckor till krig), säger Carina Wiro.

BLÅ STJÄRNOR EFTERTRAKTADE

Den som vill gå med i en frivillig resursgrupp behöver vara medlem i någon av Sveriges 18 frivilliga försvarsorganisationer, till exempel Svenska Blå Stjärnan. Man gör en intresseanmälan via Civilförsvarsförbundets hemsida under fliken ”FRG”. Den som blir antagen får sedan genomgå en grundkurs, som till stor del handlar om hur krisorganisationen fungerar i den kommun man ska verka i. Men där ingår också grundläggande utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning, brandkunskap, hur man jobbar i en stab, livsmedelshantering och hur man organiserar spontanfrivilliga. Efter det kan man vidareutbilda sig i ledarskap, stab för FRG, kriskommunikation och WIS (en webbportal där olika aktörer delar information om samhällsstörningar).

En del Blå Stjärnor är redan med i en frivillig resursgrupp. Varför ska fler av dem gå med?

– Jag vet att det finns väldigt många yngre medlemmar i Svenska Blå Stjärnan och det behövs en föryngring i FRG. Sedan är det viktigt att ha med människor med olika kunskaper – om djur, samband, transporter med mera – för att den här resursen ska bli så bred och kompetent som möjligt. Jag tror att det finns en jättemöjlighet att hitta fantastiska medlemmar till FRG från Svenska Blå Stjärnan, säger Carina Wiro.

Intervjun med de två nationella samordnarna på Civilförsvarsförbundet börjar dra sig mot sitt slut. Det slår mig att spektrumet när det gäller vilka utbildningar organisationen erbjuder är mycket brett, med något för flesta. Så jag ställer frågan ”till vilka vänder sig era utbildningar?”, trots att jag nog vet svaret. – Rätt svar på den frågan är ”alla”, säger Åsa Hagelberg.