REPORTAGE: På Exotiska kliniken sitter papegojor och reptiler i väntrummet

På Exotiska kliniken sitter papegojor och reptiler i väntrummet

De exotiska djuren har en egen avdelning på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg. Här blir smådjur från världens alla hörn behandlade. Det kan handla om allt från marsvin och kaniner till papegojor, ödlor och sköldpaddor.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Exotiska kliniken är som ett eget litet sjukhus i det stora. För att komma hit måste man gå runt den stora huvudbyggnaden och in genom en grind. Väntrummets väggar är tropiskt grönfärgade och en värmelampa i ena hörnet vittnar om att det här är en alldeles speciell avdelning på Blå Stjärnans djursjukhus. – Från början hade vi samma väntrum som hundarna och katterna. Men att blanda rovdjur och bytesdjur är aldrig bra. Det kan vara oerhört stressande för smådjuren, säger Bo Runsten, avdelningens grundare, när han möter upp i en röd skjorta prydd med nallar.

BÖRJADE MED HUND OCH KATT

Bo Runsten har arbetat på Blå Stjärnans djursjukhus i Göteborg i 35 år. Liksom de flesta veterinärer började han sin bana med hund och katt. Men med tiden blev han mer och mer ansvarig för ”de blå korten”, det vill säga de övriga djur som inte var hundar eller katter. Han insåg snart att det här med smådjur var något de behövde bli bättre på. Reptiler, fåglar och gnagare var ingenting man fick lära sig om på veterinärhögskolan. För att få mer kunskap åkte han i väg på kurser och konferenser och fick auskultera (praktisera) hos veterinärer med specialkompetens i både Holland och USA. Tre år senare, 1989, startade han Blå Stjärnans djursjukhus exotiska smådjursavdelning. – Det borde vara lika självklart att det finns en specialist för en kanin eller papegoja som för en hund eller katt. Djurägarna förväntar sig att en djurdoktor ska kunna något när de kommer in med sina djur, säger Bo.

PATIENTER FRÅN HELA LANDET

I Sverige finns det bara en handfull kliniker som specialiserat sig på exotiska djur. Till Blå Stjärnan kommer därför långväga

patienter på remiss från hela landet, från Skåne till Norrland. Även från Norge och Danmark har det kommit djur. De vanligaste djurslagen är kaniner och gnagare som marsvin och chinchillor samt fåglar. Men det kommer också in reptiler och mer exotiska däggdjur som till exempel flygpungekorrar. – De här djuren kan, precis som övriga djurslag, drabbas av infektioner och trauman. Det händer att fåglar får värpnöd och att sköldpaddor faller och knäcker skalet eller blir tuggade på av hundar, berättar Bo.

”Det händer att fåglar får värpnöd och att sköldpaddor faller och knäcker skalet”

KANINER DOMINERAR

De senaste åren har kaniner blivit det dominerande djurslaget på kliniken. – Kaniner har blivit ett starkt alternativ till katt och i dag har de en högre status än vad de hade förr. Det har blivit allt vanligare att man försäkrar sina kaniner och det innebär förstås också att de får mer hjälp. De diagnostiska metoderna har förbättrats dramatiskt och därför har man nu börjat göra undersökningar med datortomografi även på kaniner. – Tandproblem är den vanligaste åkomman och det är svårt att se tandrötterna med en vanlig röntgen. Så den största förändringen är att man nu kan hjälpa kaninerna när problemen är i sin linda, förklarar Bo.

STARROPERERAD PILGRIMSFALK

En fördel med klinikens placering i anslutning till ett stort djursjukhus är den spetskompetens som finns i huset. Här finns teknisk utrustning som möjliggör avancerade operationer. Och det är inte bara kaniner som får hjälp. För några år sedan genomfördes en för Sverige helt unik operation på djursjukhuset – en

en pilgrimsfalk från Nordens Ark samt en liten nymfparakit starropererades och fick sin synförmåga tillbaka. En viktig uppgift för klinikens sköterskor är att sprida kunskap om de olika djuren och ge skötselråd till djurägarna. Många sjukdomar bottnar i okunskap om djurens naturliga beteenden och hur deras miljö ska se ut för att de ska må bra.

VISAR INTE ATT DE HAR ONT

Majoriteten av smådjuren är flock- och bytesdjur som maskerar sina sjukdomar och inte gärna visar om de har ont. Därför kan det vara svårt att upptäcka om djuret mår dåligt och det kan ta tid innan man inser att det är dags att söka vård. När djuret slutligen ”tappar masken” och plötsligt visar symtom, kanske det redan är för sent. – Om man ska ha sådana här djur måste man vara extra påläst och uppmärksam. Jag brukar säga att djuren inte bara ska överleva utan att de också - precis som vi människor - har rätt att frodas och växa i sitt lärande, säger Bo.

ARBETAR MED ETT 60-TAL DJURARTER

En av klinikens utmaningar är att ta hand om fåglar med beteenderubbningar, som till exempel fjäderbitning. Beteendet behöver tas på lika stort allvar som de kroppsliga organen, anser Bo. – Ett djur måste kunna utföra sina naturliga beteenden i så stor utsträckning som möjligt. Det är oerhört viktigt för att de ska få ett värdigt liv och slippa drabbas av psykiska problem. På exotiska kliniken arbetar Bo och hans kollegor med ett 60-tal djurarter. Genom åren har de bland annat haft flygpungekorrar, afrikanska igelkottar och japanska koifiskar som patienter. Att ta emot så här många olika djur kräver en enorm kunskap eftersom infektionssjukdomarna ofta är artspecifika. – Varje djur är olika. De ska behandlas på olika sätt och har olika sätt att sövas och medicineras på. Det händer ofta att vi får slå i böcker. Ingenting blir slentrian utan det här jobbet är ett ständigt lärande och växande, säger Bo Runsten.

”VÄRLDENS ROLIGASTE JOBB”

Mycket har förändrats sedan han som ung gav sig i väg till USA för att gå på kurser om exotiska djur. I dag är det lättare för nyexaminerade veterinärer att skaffa sig kompetens inom området. Konferenser och seminarier på nätet har ökat de senaste åren och numera behöver man inte resa utomlands för att lära sig mer. – Det är en av fördelarna med den digitala utvecklingen. Men samtidigt är det viktigt att ha en mentor som man kan fråga om råd när man behöver. Bo tror att det i framtiden kommer att bli möjligt för veterinärer att dela ett fall online med kollegor från hela världen, vilket underlättar när man arbetar med de mer udda djurslagen. – Digital rådgivning för djurägare är redan etablerad idag och framöver tror jag att även veterinärer ska kunna söka hjälp kollegor emellan på det här sättet, säger Bo som trots att han närmar sig pensionen fortfarande tycker att han har världens roligaste jobb. – Det fina med att jobba här är samhörigheten och känslan av att få göra något meningsfullt tillsammans.

Bo Runsten startade Blå Stjärnans djursjukhus exotiska smådjursavdelning 1989. Foto: Ann-Christin Mathiasson

OCKSÅ VIKTIGT ATT TA HAND OM MÄNNISKOR

Han har genom åren upplevt en stor glädje i sitt arbete och menar att det är viktigt att inte bara ta hand om djuren, utan även sina kollegor och djurägare. Att arbeta nära sjukdom och död berör på djupet och precis som man måste se till helheten hos djuret behöver man göra det även hos människan. – Det är många djurägare som har kommit hit och funnit tröst i att få vara nära oss i en svår period i livet. Det har verkligen betytt mycket för mig och jag hoppas att kliniken fortsätter att leva vidare i samma positiva anda, säger Bo.

EXOTISKA KLINIKEN

Personal: fyra veterinärer, fyra legitimerade djursjukskötare/djurvårdare Antal patienter/år: cirka 2 100

TIPS TILL DIG SOM HAR EXOTISKA DJUR:

• Skaffa dig kunskap om din djurart. Tänk på att ett exotiskt djur ofta kommer från ett land med ett helt annat klimat än i

Sverige och att det kan vara svårt att återskapa en naturlig miljö för djuret. • Jordbruksverket har angett minsta terrariestorlek, temperaturintervall och andra villkor för de flesta exotiska djurs skötsel.

Dock behövs mer kunskap än så för att kunna ge djuret ett meningsfullt liv. Ta reda på hur du kan stimulera just ditt djur.

Lär dig känna igen och förstå när djuret visar tecken på smärta, rädsla eller vantrivsel.

• Ta för vana att regelbundet väga ditt djur. En viktminskning kan vara ett tidigt tecken på att djuret är sjukt eller inte mår bra.