
5 minute read
Klimatförändringarna stort hot mot svensk djurhållning
Torrlagda brunnar, värmestressade djur och allt fler insekter som sprider smittsamma sjukdomar – oron är stor för att effekterna av klimatförändringarna kommer hota lantbruket i framtiden. Nu har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys som visar att det är mycket hög risk att vattenbrist slår hårt mot svensk djurhållning redan 2030.
Advertisement
TEXT: PONTUS LJUNGHILL
Nu i februari presenterade Statens veterinärmedicinska anstalt sin första klimat- och sårbarhetsanalys. I den har en arbetsgrupp, bestående av fem personer från SVA med olika typer av expertkunskap, tittat på hur klimatförändringarna kan påverka den egna myndighetens arbete. Men också hur de kan slå mot andra ”intressenter som har betydelse för SVA:s verksamhetsområde”. Bland dem finns till exempel jägare, veterinärer, foderproducenter och olika typer av djurhållare.
SVA har analyserat hur situationen kan se ut med tre olika tidsperspektiv – 2030, 2050 och 2100 – om inga klimatanpassningar görs. En rad olika oönskade klimateffekter har undersökts, som översvämning, ras, skred och erosioner och rubbningar i ekosystemet.
MYCKET HÖG RISK REDAN 2030
SVA bedömer att det redan 2030 är mycket hög risk för att grupperna ”Djurhållning inomhus” och ”Djurhållare med tillgång till utevistelse” drabbas av effekterna av brister i vattenförsörjningen. – Det kan slå på olika sätt. Till exempel har ju många lantbruk egen vattenförsörjning och det kan bli torrt i brunnar och så låga grundvattennivåer att man får slut på dricksvatten till sina djur. Vi har redan sett effekterna av de här problemen, till exempel på Öland torrsommaren 2018 då de hade jätteproblem, säger Ann Albihn, laborator på SVA och ansvarig för arbetsgruppen som gjorde klimat- och sårbarhetsanalysen. – Och har man brist på vatten kan det bli så att man måste spara och det kan leda till försämrad hygien i stallar när man inte kan rengöra som man brukar. Den som har dålig tillgång på vatten kanske också låter djuren dricka vatten av sämre hygienisk kvalitet eftersom man inte har någon annan lösning av problemet. Med risk för djurens hälsa.
HÖG VÄRME SLÅR MOT STALLAR
2050 bedömer SVA att risken är mycket hög för att ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva arter slår hårt mot djur i betesdrift. Samtidigt uppskattas också risken som mycket hög för djurhållning med djur inomhus att drabbas av höga temperaturer. – Många av dagens djurstallar är byggda för att skydda mot kyla och fukt, men inte mot värme. De blir alldeles för varma för att djuren ska må bra under värmeböljor. Värmestressade djur är ett djurvälfärdsproblem. De äter sämre, producerar sämre, har sämre fruktsamhet och får lättare
infektioner, säger Ann Albihn. – Vissa insekter drar också nytta av varmare väder. De blir fler och vi riskerar att få hit arter som vi inte tidigare haft här, till exempel andra typer av fästingar. Och många insekter kan bära med sig sjukdomar, även sådana som smittar mellan djur och människor. Täta insektspopulationer kan också störa djuren väldigt mycket – de äter sämre, vilar sämre och kan få sårinfektioner. I andra länder har man redan problem med att insekter ”äter sönder djuren”. Varmare väder ger också fler skadegörare och fler förstörda skördar.
OSÄKRA BEDÖMNINGAR
Ann Albihn betonar att det finns en hel del osäkerhet med SVA:s klimat- och sårbarhetsanalys. Det går inte att bedöma de exakta effekterna av klimatförändringarna. Det är också värt att notera att SVA:s analys bygger på att ingen mer klimatanpassning görs jämfört med det som görs idag för att lösa problemen. – Globalt kommer vi säkert lyckas bromsa växthusgasutsläppen en del med olika åtgärder, men vi har ju egentligen ingen aning om med hur mycket. Vi har diskute-

rat mycket inom gruppen som gjort analysen och tagit hjälp av andra experter, men det är ofrånkomligt att det finns mycket osäkerheter i bedömningarna. Men man kan konstatera att situationen riskerar att bli allvarlig, säger Ann Albihn.
” Är man ofta pressad av höga kostnader och låg lönsamhet blir det inte alltid lätt att göra det man skulle vilja ”
VIKTIGT ATT VARA FÖRBEREDD
Enligt ”Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete” ska många av Sveriges myndigheter inklusive alla länsstyrelser göra en så kallad klimat- och sårbarhetsanalys minst vart femte år. SVA har de senaste åren gjort webbredovisningar om sitt klimatanpassningsarbete som presenterats för SMHI:s klimatcenter och Näringsdepartementet. Men klimat- och sårbarhetsanalysen är bredare och utförligare än dessa. Den är en grund för SVA:s klimatanpassningsarbete: för hur man utformar handlingsplaner, bestämmer vilka åtgärder som ska tas och hur de ska följas upp. Ann Albihn tycker att samarbete är en nyckel för ett bra klimatanpassningsarbete, inte minst mellan myndigheter. – Vi har redan ett myndighetsnätverk under SMHI:s klimatcenter där vi samarbetar. Men det behöver bli ännu bättre så att vi prioriterar samma åtgärder och drar åt samma håll. Tar man till exempel hälsoområdet och livsmedelsproduktion är det självklart att vi på SVA behöver samarbeta mycket med Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket, säger hon. – Samtidigt handlar det om resurser också, att vi på myndigheterna verkligen får tid och möjlighet att arbeta med de här frågorna. Det är viktigt att det tydligt anges i våra styrdokument att det här är något vi verkligen ska jobba med.
Ann Albihn har lett arbetsgruppen som gjort SVA:s klimat- och sårbarhetsanalys. Foto: Göran Ekeberg
Vad kan lantbrukare själva göra för att förbereda sig och mildra de problem som klimatförändringarna kan ställa till med? – Jag tycker att det är viktigt att man gör en beredskapsplan för den egna gården. Att man tittar på vilka svagheter man har: vad händer om inte vägarna är farbara eller jag inte har tillräckligt med foder hemma? Är det något jag behöver bygga bort eller förbättra – kanske kan jag anlägga en bevattningsdamm eller behöver säkra upp en bro så att den håller för att transporterna fungerar oavsett väder och vind? Jag tror också att det kan vara bra om flera lantbruk går ihop med en plan om hur man kan hjälpa varandra, säger Ann Albihn. – Samtidigt har många lantbrukare redan idag ganska bra koll på vilka svagheter de har på gården och vad de skulle behöva förbättra. Men man är ofta pressad av höga kostnader och låg lönsamhet och det gör att det inte alltid är lätt att göra det man skulle vilja. Utöver det finns sådant som den enskilde lantbrukaren har svårt att påverka, som dåligt vägunderhåll, darrig internetuppkoppling och krånglig pappersexercis för att till exempel få tillstånd att göra en vattendamm. Där måste de som styr gå in.