Klimatförändringarna stort hot mot svensk djurhållning Torrlagda brunnar, värmestressade djur och allt fler insekter som sprider smittsamma sjukdomar – oron är stor för att effekterna av klimatförändringarna kommer hota lantbruket i framtiden. Nu har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys som visar att det är mycket hög risk att vattenbrist slår hårt mot svensk djurhållning redan 2030. TEXT: PONTUS LJUNGHILL
Nu i februari presenterade Statens veterinärmedicinska anstalt sin första klimat- och sårbarhetsanalys. I den har en arbetsgrupp, bestående av fem personer från SVA med olika typer av expertkunskap, tittat på hur klimatförändringarna kan påverka den egna myndighetens arbete. Men också hur de kan slå mot andra ”intressenter som har betydelse för SVA:s verksamhetsområde”. Bland dem finns till exempel jägare, veterinärer, foderproducenter och olika typer av djurhållare. SVA har analyserat hur situationen kan se ut med tre olika tidsperspektiv – 2030, 2050 och 2100 – om inga klimatanpassningar görs. En rad olika oönskade klimateffekter har undersökts, som översvämning, ras, skred och erosioner och rubbningar i ekosystemet.
10
BLÅ STJÄRNAN 1-2022
MYCKET HÖG RISK REDAN 2030
SVA bedömer att det redan 2030 är mycket hög risk för att grupperna ”Djurhållning inomhus” och ”Djurhållare med tillgång till utevistelse” drabbas av effekterna av brister i vattenförsörjningen. – Det kan slå på olika sätt. Till exempel har ju många lantbruk egen vattenförsörjning och det kan bli torrt i brunnar och så låga grundvattennivåer att man får slut på dricksvatten till sina djur. Vi har redan sett effekterna av de här problemen, till exempel på Öland torrsommaren 2018 då de hade jätteproblem, säger Ann Albihn, laborator på SVA och ansvarig för arbetsgruppen som gjorde klimat- och sårbarhetsanalysen. – Och har man brist på vatten kan det bli så att man måste spara och det kan leda till försämrad hygien i stallar när man inte kan rengöra som man brukar. Den
som har dålig tillgång på vatten kanske också låter djuren dricka vatten av sämre hygienisk kvalitet eftersom man inte har någon annan lösning av problemet. Med risk för djurens hälsa. HÖG VÄRME SLÅR MOT STALLAR
2050 bedömer SVA att risken är mycket hög för att ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva arter slår hårt mot djur i betesdrift. Samtidigt uppskattas också risken som mycket hög för djurhållning med djur inomhus att drabbas av höga temperaturer. – Många av dagens djurstallar är byggda för att skydda mot kyla och fukt, men inte mot värme. De blir alldeles för varma för att djuren ska må bra under värmeböljor. Värmestressade djur är ett djurvälfärdsproblem. De äter sämre, producerar sämre, har sämre fruktsamhet och får lättare
FOTO: CCTM/SHUTTERSTOCK
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
