Magdalena Kosova
Magdalena Kosova: Socialt kapital och integration Betydelsen av socialt kapital och sociala nätverk framhävs i integrationsteorin. Cheung och Phillimore fäster uppmärksamhet vid sociala nätverk, som inrättats genom frivilligarbete eller interkulturella aktiviteter, som har som mål att förbinda flyktingar till icke-etniska eller nationella grupper. De noterar att dessa sociala nätverk ”kan enbart befrämja integration om de ger tillgång till resurser som påverkar integrationsprocessen”, framför allt sysselsättning, eftersom sysselsättningen har visat sig vara avgörande för det psykologiska välbefinnandet hos invandrare (Cheung och Phillimore 2014, 520–521). Korhonen tillämpar begreppen socialt kapital och sociala nätverk på processen kring invandrarintegration i Finland och på det sätt hur invandrarna återuppbygger sina förlorade nätverk, vilka utgör en nödvändig strategi för en framgångsrik integration i det finländska samhället (Korhonen 2006). Hon påpekar att invandrarnas minoritetsstatus har bidragit till att de har utvecklat starkare personliga förbindelser och resurser. De är nödvändiga för att invandraren ska kunna ändra sin status och bli viktig för majoriteten i samhället. Korhonen är framför allt intresserad av ifall invandrarnas utbildningsmässiga och professionella devalvering på arbetsmarknaden orsakar att de förlitar sig på varandra och vänder sig till varandra ifall de behöver stöd (Korhonen 2006, 30). Jag skulle vilja utvidga detta argument att gälla också andra än invandrargrupper och bevisa hur den här formen av stöd – eller tillämpat socialt kapital – kan tas i bruk genom att man deltar i (den finlandssvenska) tredje sektorns organisationer och genom att vara i växelverkan med (finlandssvenska) medlemmar. Anskaffning, utvidgning och användning av sociala nätverk beror i hög grad på invandrarnas ”personliga förmågor och färdigheter och andra faktorer, såsom längden av vistelsen i värdlandet”. Enligt Cheung och Phillimore påverkar det sociala kapitalet möjligheten att få en anställning endast efter att invandrare har tillbringat en viss tid i värdsamhället; inga större fördelar har observerats i tidigare skeden av vistelsen. Nyckelfaktorer för att man framgångsrikt ska kunna använda sig av sociala nätverk var framförallt språkkunskaper, att kvaliteten på den utbildning och sysselsättning man haft före migrationsprocessen var gemensam och längden på vistelsen i värdlandet (Cheung och Phillimore 2014, 533).
93
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 93
12/11/15 14:28
