Integration av barn på svenska – grundläggande utbildningen

Denna utredning berör inte direkt invandrarbarnen i den grundläggande utbildningen och det finns tyvärr ingen möjlighet att behandla ämnet i någon större utsträckning. Frågan är av sådan omfattning att den kräver en egen utredning som också inbegriper lärarutbildningen. Frågan är av mycket stor betydelse eftersom en ny undersökning har visat att inlärningsresultaten skiljer sig mycket mellan invandrarbarnen och den infödda befolkningen till den senares fördel. Skillnaderna är större i Finland än i resten av Europa (Demokraatti 19.8.2015, 12). Det har också visat sig att valet av integrationsspråk på vissa orter hänger ihop med den grundläggande utbildningens beredskap att ta emot barn med invandrarbakgrund. I t.ex. Pargas och Raseborg var finskspråkiga utbildningsväsendets beredskap att ta emot flyktingbarn i dagvård, förberedande undervisning och grundskola en av orsakerna till att finska valdes som integrationsspråk (intervjuer). Flyktingbarn går med andra ord ofta i finsk skola. Också i Oravais och Sjundeå sköts grundutbildningen i den finska skolan (intervju; intervju gällande ensamkommande i Sjundeå).

Sålunda påverkas de vuxna invandrarnas rätt att välja mellan finsk- och svenskspråkig integration också av möjligheten för deras barn att gå i finsk respektive svensk skola. I Jakobstad går asylsökarnas barn i finsk skola och kvotflyktingarnas barn i svensk skola för att dela på uppgiften mellan det finska och svenska utbildningsväsendet. Men en viss valfrihet bereds familjerna även i dessa sammanhang i Jakobstad och i vissa familjer väljer föräldrar som integrerats på ett språk att sätta sina barn i skola på det andra språket för att försäkra sig om att det i familjen finns kunskap i båda språken (intervju).

En tjänsteman kritiserar det svenska skolväsendet för att skjuta över invandrareleverna till den finskspråkiga skolan (med motiveringen att det är besvärligt ha invandrarelever) och informanterna konstaterar också att Åbo Akademis lärarutbildning inte har varit à jour med att utveckla utbildningen

av invandrarlärare (intervjuer). Det är i stället Jyväskylä universitet som är aktivt inom fältet för integrationsutbildning och invandrarutbildning. I förlängningen kan bristande beredskap att ha invandrarelever i svenska skolor innebära att invandrarna kommer att integreras på finska på tvåspråkiga orter. Invandrarnas rätt att välja språk blir sålunda inte förverkligad.

I Finland finns ingen möjlighet att studera och skaffa kompetens i att undervisa i svenska som andra språk. Lärarna inom vuxenutbildningen har erfarenhet och de utvecklar läromedel på egen hand (intervju). Denna kompetens kunde eventuellt användas i utvecklingen av utbildning på universitetsnivå i svenska som andra språk. Men det är oklart om pedagogiska metoder avsedda för undervisning av vuxna kunde tillämpas i uppbyggandet av undervisningen i svenska som andra språk för barn. Det går inte att ta över rikssvenska undervisningsmaterial och de läromedel som finns om finska som andra språk kan heller inte tillämpas i svenskundervisningen (intervju).