Liselott Sundbäck
Liselott Sundbäck: Svensk integration i Åboregionen Luckan Integration i huvudstadsregionen har fått förfrågningar om svenska integrationsstigar i Åboregionen av såväl representanter för målgruppen som av politiker. Inom ramen för mitt utvecklingsarbete inom fortbildningen har jag sett på svenska integrationsvägar i Åboregionen. Målsättningen har varit att dels kartlägga om centrala aktörer kommer i kontakt med invandrare som är intresserade av svenska eller redan kan svenska, dels att lyfta fram enskilda personer som har integrerats eller har önskat sig svensk integration i regionen. En fråga som ofta dyker upp då vi talar om svensk integration är hur målgruppen ser ut, dvs. vem som vill integreras på svenska. Målgruppen är heterogen, vilket är självklart eftersom gruppen invandrare rymmer så många olika undergrupper. Grovt klassat kan vi dela in Luckans integrationskunder i huvudsakligen fyra undergrupper. Den första gruppen består av personer som kommer till Finland på grund av sin partner som är finlandssvensk och vars barn t.ex. går i svensk skola. Andra kommer via övriga Norden, t.ex. som flyktingar till Danmark och har lärt sig ett annat nordiskt språk tidigare och nu flyttat till Finland eftersom de har släktingar här. Den tredje gruppen består av personer som kommer från övriga Svenskfinland och har lärt sig svenska där och önskar fortsätta lära sig svenska efter flytten. Den fjärde gruppen består av personer vars modersmål är nära besläktat med svenskan och som därför upplever sig ha lättare att lära sig svenska. Det är ofta först då invandraren kommer i kontakt med myndigheterna och önskar stöd t.ex. via arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) som “det offentliga” ingriper i diskussionen. I Lagen om främjande av integration (1386/2010) som styr myndigheternas integrationsarbetet framgår att individen har rätt att välja integrationsspråk som kund vid arbets- och näringsbyrån. Detta är ändå inte möjligt i många regioner eftersom det inte erbjuds en svensk integrationsutbildning. En orsak är att det inte enligt arbets- och näringsbyrån finns en tillräcklig efterfrågan och att kurser som erbjudits inte har blivit fyllda. En annan att man på arbets- och näringsbyråerna betvivlar möjligheterna till sysselsättning för den som läser svenska som första integrationsspråk. Utredningsarbetet består av två delområden: dels en kartläggning av
81
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 81
12/11/15 14:28
