Vad erbjuds? – Offentliga insatser och projekt I Lagen om främjande av integration konstateras uttryckligen att språkfärdigheter ska utvecklas i finska eller svenska och att i integrationsplanen kommer myndigheterna överens med invandraren om utbildningar som stödjer invandraren i att skaffa sig språkfärdigheter och sådana färdigheter som behövs i arbetslivet och i samhället (Lagen om främjande av integration 1386/2010, § 20 och § 23; Utbildningsstyrelsen 2012:6, 6–7). Men integrationslagen säger inte om språket ska vara finska eller svenska så att det andra språket är uteslutet och studier i det andra språket vore möjliga i de frivilliga delarna av läroplanen. Myndigheter ser ut att tolka ordet eller på ett minimalistiskt och exkluderande sätt i samband med den inledande kartläggningen och uppgörandet av integrationsplanen. Gällande praxis innebär att man får stöd endast för språkutbildning i ett av språken i egenskap av arbetssökande. Man får inte stöd för språkkurser i båda språken (Grüne m.fl. 2013, 247; intervjuer). Däremot presenterar broschyren Välkommen till Finland läroplanens formulering att man kan studera båda språken om man vill (Inrikesministeriet 2011, 12). Informationen är med andra ord motstridig på denna punkt. Läroplanen möjliggör studier i båda språken i och med att det är möjligt att studera det andra språket frivilligt, men i praktiken ges inte möjligheter till studier i svenska (med undantag av i Österbotten). Språkfärdigheter är i sig viktiga arbetsmarknadskvalifikationer och alla finländare som genomgått den grundläggande utbildningen har för närvarande elementära färdigheter i båda nationalspråken. Invandrarna blir på grund av detta efter i konkurrensen om arbetsplatser i och med att endast ett språk främjas i integrationen. I integrationen borde invandrarna istället uppmuntras att lära sig landets båda nationalspråk och formuleringen kunde istället vara ”färdigheter i finska och svenska”. Jaana Suokonautio (2013, 260) konstaterar på basen av försöksprojekten att ”vähäiselläkin ruotsin kielen taidolla on esimerkiksi asiakaspalvelussa suuri merkitys.” Och Ulrika Taylor (2013, 269) konstaterar att det på tvåspråkiga orter är en merit att kunna både
68
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 68
12/11/15 14:28
