Svenska som ett alternativt integrationsspråk i huvudstadsregionen – för vem?
Karoliina Teikari: Svenska som ett alternativt integrationsspråk i huvudstadsregionen – för vem? Jag har redan under en längre tid varit intresserad av integrationsfrågor och då det på hösten 2014 började dyka upp artiklar i medierna om invandrare som nekats rätten att integrera sig på svenska i Finland blev jag intresserad. Exempelvis i Esbo hade enstaka personer fått höra att de inte får samma ekonomiska stöd om de väljer den svenska integrationsvägen, även om man enligt lagen har rätt att välja antingen svenska eller finska som sitt integrationsspråk. Den första tanken som slog mig var mest förundran över fenomenet svenskspråkig integration i Finland – vad innebär det i praktiken och vem är det som väljer den vägen? Till slut blev detta temat för min pro gradu avhandling. Det primära syftet var att ta en närmare titt på gruppen, på vilka personer som väljer den svenska vägen och om det förekommer några gemensamma nämnare i gruppen. Motsvarande frågor hade behandlats i tankesmedjan Magmas studie några år tidigare, och således kändes det naturligt att jämföra en del av resultaten med resultaten i studien. Avhandlingen blev en fallstudie med 27 personer, varav drygt hälften deltog i svenskspråkig integrationsutbildning vid Helsingfors Arbis det året (2014–2015) och resten hade lärt sig svenska redan tidigare på andra sätt. Alla i gruppen hade flyttat till Finland på grund av familj eller parrelation, arbete eller studier. Språkkunskap var en tydlig faktor som förenade gruppen och informanterna hade i genomsnitt en gedigen kunskap i olika språk, ofta språk som är besläktade med svenska. De flesta hade antingen ryska eller engelska som modersmål och alla kunde engelska. Därtill kunde majoriteten också spanska, franska eller tyska. De flesta hade valt att intregreras på svenska för att det är lättare att lära sig än finska. Med hänsyn till gruppens tidigare språkkunskaper är det förståeligt att svenska upplevdes som ett lättare språk att lära sig. Kunskap i språk såsom engelska eller tyska, som tillhör samma germanska språkfamilj som svenska, kan säkerligen underlätta inlärningen av svenska i och med att språk som är nära besläktade med varandra åtminstone i teorin kan antas göra det lättare att tillägna sig språk inom samma språkfamilj. Svarsalternativet ”för att få finskt medborgarskap” var nästan lika populärt som ”svenska är lättare att lära sig”. Det fanns en tydlig koppling mellan de två
30
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 30
30
12/11/15 14:28
