Integrationsvägen i Finland och svenska som integrationsspråk
Karoliina Teikari: Integrationsvägen i Finland och svenska som integrationsspråk Tanken om invandrares aktiva integration började formas först på 1990-talet i samband med en växande invandring till Finland. I enlighet med regeringens invandrings- och flyktingpolitiska program år 1997 lyftes snabb och flexibel integration fram som ett grundläggande mål för invandringspolitiken. Förutom effektiv integrering i det finländska samhället och arbetslivet, uppmärksammades också bl.a. inlärning av det finska eller svenska språket. Därtill ansågs det gynna både samhället och individen själv om personen bevarar sitt eget modersmål och sin egen kultur (Saukkonen 2013a, 86; Jasinskaja-Lahtiet al. 2002, 20). Första Lagen om främjande av integration trädde i kraft år 1999 och tio år senare, 2009, inleddes en omfattande uppdatering av lagen. I dag följer Finland integrationslagen från 2011 (Inrikesministeriet 2013, 8). Samtidigt som lagstiftningen skapades började man kalla integration för ”kotoutuminen” och integrationspolitiken för ”kotouttaminen”. Man ville skapa egna finska ord för att undvika associationer till begrepp som assimilering och att man förlorar sin egen identitet, vilket lätt kunde förknippas med integration (Saukkonen 2013a, 66). Första Lagen om främjande av integration från år 1999 speglade den tidens samhälleliga läge och betonade således humanitär invandring och integrering av arbetslösa invandrare. Från och med 2000-talet började invandringen bli mångsidigare, och då uppkom också behov av en aktivare invandringspolitik med särskild fokus på arbetskraftsbehov. Detta påverkade integrationspolitiken och dess tillämpningsområde och i den uppdaterade lagen uppmärksammades således också arbets- och familjerelaterad invandring som hade blivit allt vanligare (Makkonen & Koskenniemi 2013, 78; Saukkonen 2013b, 95). Integrationstjänster skulle göras tillgängliga för alla invandrare som hade behov av dem, oberoende av inflyttningsorsak. Nytt i integrationslagen var också projektet Delaktig i Finland som genomfördes 2011–2013, som syftade till att skapa fungerande modeller för integrationsutbildningen (Saukkonen 2013b, 95). En del av projektet fokuserade på svenskspråkig integration i huvudstadsregionen och i samband med det gjordes också bl.a. Magmastudien Via svenska – Den svenskspråkiga integrations-
24
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 24
24
12/11/15 14:28