Några ord om integrationen Integrationsbegreppet är ingalunda entydigt och självklart. En av informanterna frågar sig under intervjun vad integration är. I detta sammanhang gäller frågan närmast till vad eller vilket socialt, geografiskt och kulturellt sammanhang man ska integreras. Ska man integreras till det nationella samhället, till det lokala samhället eller till olika sociala habitat? Kan en nordisk eller diasporisk och transnationell integration vara önskvärd och relevant? Inom samhällsvetenskaperna har integrationsbegreppet diskuterats mångsidigt och från många olika infallsvinklar. En sammanfattande definition av integration tar fasta på att: ”den huvudsakliga idén är att minoritetsmedlemmar som är integrerade, deltar i sin helhet i det politiska samfundet, har fullständiga rättigheter och får sin rättvisa andel av välfärden som fördelas bland medborgarna, men behåller sin kulturella identitet.” (min övers.) (Kroll m.fl. 2008, 15) Det har talats om strukturell och kulturell integration och om kognitiv, social, politisk och identifikatorisk integration när man har velat ta fasta på olika aspekter i integrationen eller studera integrationsprocessen inom olika samhällsarenor. Den strukturella integrationen hänvisar till arbetsmarknaden, sysselsättningen, bostadsmarknaden, ekonomiska resurser och en jämn inkomstfördelning och andra aspekter av minoritetens samhällsposition som måste vara jämlika med majoritetens för att minoriteten ska vara integrerad. Minoriteten är inte segregerad från majoriteten i samhällsstrukturen enligt denna dimension av integrationen. Den kulturella integrationen hänvisar till språkkunskaper, värderingar, traditioner, vardagliga sätt att agera och kommunicera och sedvänjor som är tillräckliga, likartade eller överensstämmande med bosättningssamhällets förväntningar och krav. Den kognitiva integrationen handlar om minoritetsmedlemmarnas
21
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 21
12/11/15 14:28
