Slutsatser En central aspekt i frågan om möjligheten att integreras på svenska är Finlands invandrings- och integrationspolitik generellt sett. Ingen klar linjedragning om huruvida det är önskvärt att nykomlingarna stannar på de orter där de integreras eller om de förväntas flytta till storstäderna finns för tillfället. Denna fråga anknyter till regionalpolitik och frågan om att hålla hela landet bebott. Ifall invandringspolitikens målsättning också är att lokalt avhjälpa en ofördelaktig demografi och stödja avfolkningsbygder, är inte valet av det nationella majoritetsspråket vid integrering nödvändigtvis den bästa lösningen. Ur invandrarnas synvinkel kan en lokal förankring vara lika fungerande som skapandet av sådan kompetens som krävs i landet i sin helhet. I samband med flyktingmottagningen borde även dessa teman diskuteras vid sidan av humanitära och administrativa frågor. Kommunens starka ställning i integrationslagen betonar en lokal förankring. Också när arbetskraftsmyndigheternas regler om skyldigheten att ta emot arbete inom ett område av 80 km från hemorten tas som måttstock är utgångspunkten rätt lokal. Man behöver inte söka och ta emot arbete i hela landet och det förutsätts inte att man behöver flytta för att kunna ta emot arbete. Trots detta involverar områden med 80 km radie från hemorten ofta tvåspråkighet, dvs. pendlingsområdet är så stort att det exempelvis utsträcker sig i nordlig riktning från Karleby nästan till Brahestad, i östlig riktning från Lovisa nästan till Vaalimaa gränsstation, i Västra Finland i riktning mot nordost från Åbo till Loimaa och i söder i nordlig riktning från Helsingfors till Janakkala. För arbetssökanden från exempelvis dessa helt finska kommuner kan det sålunda finnas behov av att kunna både finska och svenska. Utvecklingen av kunskaper i båda språken stöds också av det faktum att företagen t.ex. i Raseborg vid tillfälligt behov av arbetskraft anställer ny personal endast via bemanningsföretag, vilket innebär att de anställda kan bli skickade till andra orter än sin hemort för att arbeta (intervju). Men denna utgångspunkt innebär också att endast bostadsortens språkliga karaktär inte kan avgöra valet av integrationsspråk, utan i stora delar av Finland är en tvåspråkig integration nödvändig ur arbetsmarknadsperspektiv.
111
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 111
12/11/15 14:28
