Den sociala och kulturella integrationen av invandrare.
Isabel Airas: Den sociala och kulturella integrationen av invandrare. Fem kvinnors erfarenheter av att integreras i den svenskspråkiga Helsingforsregionen I denna faktaruta beskriver jag fem kvinnors sociala och kulturella integration i Svenskfinland. Mitt mål har varit att låta individuella invandrares erfarenheter höras. I djupgående intervjuer berättar kvinnorna från huvudstadsregionen om sin integrationsprocess. Huvudtemat är de sociala nätverk som invandraren skapar i ”värdsamhället”. Dessa spelar en central roll i den sociala och kulturella integrationen av invandrare (Kroll m.fl. 2008). Först beskriver jag nyckelpersonerna och metoden som användes i forskningen. Efter det sammanställer jag tre iakttagelser från resultaten, nämligen: 1) invandrarna har fått sociala kontakter på flera olika håll i sin vardag, 2) medlemskap i finlandssvenska föreningar kan – i överrensstämmelse med Asplund m.fl. (2014) – vara ett effektivt sätt för invandrare att få sociala kontakter och 3) kvinnornas erfarenheter av Luckans integrationsevenemang och Svenska arbetarinstitutets (Arbis) svenskkurser var varierande. Invandrarkvinnorna kände inte att evenemangen eller kurserna bidrog till deras integration. Det beror antagligen på att deras integration påverkades mera av andra viktiga faktorer, som kontakterna de redan hade när de anlände till Finland. Nyckelpersonerna rekryterades genom snöbollsmetoden (se Longhurst 2009). Med andra ord bad jag fem personer sätta mig i kontakt med invandrare de kände som hade integrerats på svenska. Denna rekryteringsmetod kan vara problematisk, eftersom den kan leda till en selektivitet som inte erbjuder representativa resultat. Samtidigt är det få personer med annat modersmål än svenska eller finska som har valt svenska som expeditionsspråk i Helsingforsregionen (1 225 personer år 2011) (Creutz & Helander 2012, 128). Detta gör snöbollsmetoden till en lämplig metod för rekrytering. Det måste dock observeras att denna kvalitativa forskning inte är representativ utan illustrativ (Longhurst 2009; Secor 2010). Intervjuerna gjordes i september 2015 på kaféer och hemma hos nyckelpersonerna. Creutz och Helander (2012) påpekar att ett ofta förekommande motiv för att välja svenska som integrationsspråk är att invandrarens partner eller andra sociala relationer är svenskspråkiga (istället för finskspråkiga). Bland nyckelpersonerna valde Claire* (Storbritannien), Tara (Storbritannien), Maria
106
kulturfonden_publikation_176x250mm_6.indd 106
106
12/11/15 14:28
