DIFFerens 4/22

UTGIVARE

DIFF-Ingenjörerna i Finland

ANSVARIG REDAKTÖR

Viktor Kock viktor.kock@diff.fi

REDAKTÖR

Antonia Grahne-Zach antonia.grahne-zach@diff.fi

GRAFISK DESIGN

Sabina Sjölund sabina.sjolund@diff.fi

KONTAKTUPPGIFTER

DIFF – Ingenjörerna i Finland Järnvägsmannagatan 6 00520 Helsingfors Besöksadress Klockbron 7 00520 Helsingfors 040 585 0972 kansli@diff.fi studerande@diff.fi www.diff.fi TRYCK Forsberg Printed Communication Oy Ab Bottenviksvägen 47 68600 Jakobstad

Papper: Multiart silk Upplaga: 2300

LAYOUT

Corporate Identity Oy Alexander Zach

DIFFerens är DIFF - Ingenjörerna i Finlands medlemstidning, som publiceras fyra gånger om året.

VALMÖTE

FYSISKA MÖTEN TILLBAKA

PÅ GOTT OCH ONT

Efter två år av mer eller mindre stiltje gällande arbetsresor och fysiska möten innebar denna höst för många en kraftig omställning. Plötsligt fylldes kalendrarna med fysiska möten igen och tiden med distansmöten i mjukisbyxor förpassades till historien, eller gjorde den? Nej, distansmöten fortsätter parallellt med fysiska möten vilket gör att vi än en gång måste se över våra arbetsrutiner.

Under pandemin blev vi vana att plocka in möten när det fanns luckor i kalendern. Arbetsdagar kunde för många innebära inprickade möten från arbetsdagens början till arbetsdagens slut utan några egentliga pauser, under ett entimmes möte behöver man ju ingen paus. Antalet möten under en dag fördubblades för många av de medlemmar och kollegor som jag diskuterat saken med. Det är inte hållbart i längden och speciellt nu när fysiska möten återkommer måste vi tänka om. Luckor i kalendern betyder inte per automatik att det finns plats för ett distansmöte. Både före och efter ett fysiskt möte förs informella diskussioner som ofta kan vara viktigare än själva mötet.

Ovanstående var en av de frågor

som diskuterades flitigt under höstens NIL-möte i Reykjavik där representanter från de nordiska ingenjörsförbunden träffades för att diskutera aktuella arbetsmarknadsfrågor. Nu höjer vissa kanske ett ögonbryn; är det verkligen ändamålsenligt att åka till Island för att diskutera detta? Själv var jag inte helt övertygad men efteråt är mitt svar absolut jo, diskussionerna under det två dagar långa mötet skulle inte ha uppkommit på distans. Distansmöten kan och bör användas i större utsträckning än före pandemin men de kan inte ersätta alla fysiska möten.

En fråga som aktualiserats igen då arbetsresorna ökat är huruvida restid skall räknas som arbetstid eller inte samt hur restiden skall ersättas. Enligt Arbetstidslagen i Finland räknas restid inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation. På tidigare nämnda NIL-möte presenterades senaste rättspraxis i frågan.

Tidigare rättspraxis på Island har konstaterat att restid inte räknas som arbetstid men enligt avgörandet i EFTA Court Case E-11/20 strider detta mot artikel 2 i EU:s arbetstidsdirektiv. Enligt direktivet finns inget mellanting mel -

lan arbetstid och vilotid. För att fastställa om restiden skall räknas som arbetstid ställdes tre frågor: Gjordes aktiviteten (resan) som en del av arbetsförhållandet? Var arbetstagaren till arbetsgivarens förfogande under tiden? Arbetade arbetstagaren under tiden? Rätten ansåg att man inte kan svara nej på någon av dessa frågor även om man inte kan bevisa eller kräva att aktivt arbete utfördes under hela restiden och därmed skall restiden räknas som arbetstid.

Restiden har varit en återkommande fråga i våra kollektivavtalsförhandlingar. Huruvida rättspraxisen i det isländska fallet kan tillämpas i Finland må vara oskrivet. Oberoende är det ett konkret exempel på en diskussion som på ett fysiskt möte diskuteras ur fler synvinklar än på ett digitalt möte eftersom diskussionen fortsatte under den inofficiella delen av mötet. I framtiden behöver vi en hållbar kombination av fysiska och digitala möten. För att det skall lyckas måste vi förstå att tiden ett fysiskt möte tar är betydligt längre än själva mötestiden, något som vi verkar ha glömt under pandemitiden .

Viktor Kock, verksamhetsledare

Tisdagen 22 november samlades ett trettiotal DIFF-medlemmar på distans för förbundets valmöte.

Under valmötet diskuterades nästa års medlemsavgift, budget och verksamhetsplan för 2023 samt DIFFs strategi för åren 2023-2026.

Förbundsmötets deltagare beslöt att medlemsavgiften för nästa år förblir samma som för år 2022.

Strategiarbetet, som inleddes hösten 2021 med en omfattande medlemsenkät, har nu avslutats och förbundsmötet gorkände strategin för åren 2023-2026. Kärnverksamheten

THOMAS MÅRD FORTSÄTTER SOM DIFFS ORDFÖRANDE

Under valmötet tisdagen 22 november fick Thomas Mårs fortsatt förtroende som förbundets ordförande. Som II-vice ordförande fortsätter Harriet Katajisto.

Text och bild: Sabina Sjölund

omfattar ett hållbart arbetsliv nu och i framtiden. Det betyder att vi inom DIFF ska satsa på att kunna stöda ingenjören i olika livsskeden med en bred palett tjänster och information. Vi ska samtidigt satsa på intressebevakning som gynnar välmående. Vi ska göra det tillsammans och hållbart genom att vara proaktiva och tillgängliga.

Thomas Mård omvaldes till ordförande, Harriet Katajisto till andra vice ordförande och till styrelseledamöter valdes Agneta Skogster-Järvi samt Britt Wilander. Mandatperioden för övriga styrelsemedlemmar fortsätter till slutet av nästa år.

Styrelsen för år 2023 består av följande personer:

Thomas Mård, ordförande

Johnny Lindström, I:a vice ordf. Harriet Katajisto, II:a vice ordf. Agneta Skogster-Järvi (omvald)

Britt Wilander (ny)

Johan Skjäl

Emil Granberg

Tomas Lillhonga

Kenneth Jönsson valdes till verksamhetsgranskare och Siru Lönnqvist till suppleant.

Vi tackar alla som deltog i mötet och ser framemot ett ingenjörsrikt år 2023!

En gång i månaden skickar vi ut vårt månadsbrev där vi samlat information om arbetsmarknaden, evenemang, intressanta föreläsningar, information om aktuella saker du kan vara intressead av, lediga positioner m.m..

Om du inte sett av våra månadsbrev kan det vara bra att kolla skräpkorgen. Om du inte hittar dem där heller kan du kontakta kansli@diff.fi så reder vi ut saken.

MARIA LÖFGREN ÄR AKAVAS NYA ORDFÖRANDE

Akavas förbundskongress valde Maria Löfgren till ordförande för Akava. Förbundskongressen röstade om ordförandevalet och valet avgjordes till Löfgrens fördel i första omgången, efter att hon fått 514 röster. Hennes ordförandeskapsperiod inleds genast och fortsätter fram till förbundskongressen våren 2024.

Maria Löfgren är juris kandidat och tillträder befattningen efter att ha varit verksamhetsledare för Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. Hon har lång arbetserfarenhet från Akava-gemenskapen och den privata sektorn.

– Jag tar emot uppgiften med stor iver och vill betona att ordförandens arbete kräver en förmåga till teamarbete. Resultat uppnås genom samarbete och samförstånd samt genom att vara engagerande. Många efterfrågar ett återställt förtroende på ar-

betsmarknaden, vilket jag ser som en viktig del av min nya uppgift. Jag vill rikta ett varmt tack till dem som stött mig, och jag kommer att göra mitt yttersta för att göra mig förtjänt av hela Akava-gemenskapen förtroende. Ett varmt tack också till min motkandidat Jari Jokinen för konstruktiva debatter och en behaglig atmosfär, konstaterar Akavas ordförande Maria Löfgren.

Löfgren betonar att det att arbetstagarna är arbetsförmögna och mår bra är en del av den absoluta kärnan i den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken på samma sätt som beskattningen och balanseringen av den offentliga ekonomin.

Akavas förbundskongress hölls i Helsingfors och Akavas alla 36 medlemsförbund var representerade. I omröstningen avgavs sammanlagt 897 röster. Löfgrens motkandidat Jari Jokinen fick 383 röster.

Befattningen som Akavas ordförande sköts som huvudsyssla. Till ordförandens uppgifter hör bland annat att leda Akavas styrelse och kontor samt att representera Akava i offentligheten.

AKAVA

Akava är en centralorganisation med 36 medlemsförbund och tillsammans har vi över 600.000 medlemmar. Akava har alltså inga personliga medlemmar.

DIFF är Akavas enda svenskspråkiga medlemsförbund och vi har varit medlemmar sedan år 1976.

Akava håller beslutsfattarna alerta i frågor som är viktiga för fackförbundens medlemmar. Dess verksamhet omfattar allt från regional påverkan till intressebevakning på internationell nivå.

Text och bild: Akava

CODEO VILL VARA DEN SCHYSSTA FIRMAN

Öppenhet kring löner och avtal. Möjlighet för alla anställda att bli delägare och att påverka. Det är några av kännetecknen för Codeo.

Mjukvaruföretaget Codeo har under tio års tid profilerat sig både då det kommer till personalpolitik och transparens. Det grundades 2011 av Tommi Aho och Olli Pasanen. Båda hade erfarenhet av programvaruutveckling sen tidigare. Redan från starten hade de tankar om att inte följa normen i företagsvärlden vad gäller personalpolitiken.

– Vi ville vara ett så rättvist och transparent företag som möjligt. Det var på sätt och vis en ganska abstrakt tanke. Att konkretisera vad det i praktiken innebar tog flera år, säger Tommi Aho. Grunden till att det kändes viktigt låg på flera plan. Dels hade både Aho och Pasanen hunnit få en del

erfarenhet av branschen och den konventionella företagskulturen.

– Alla som var med oss från början hade familj, så en trevlig och stabil arbetsplats var viktigt. Vi ville att det skulle finnas en känsla av framåtrörelse på arbetet, men samtidigt att man inte tar onödigt stora risker.

Även öppenhet var en viktig grundprincip. Detta började med lönerna och lönemodellen. För programvaruutvecklarna är lönemodellen den samma och består av tre delar: en gemensam grunddel, en provisionsdel för föregående månad, och en bonusdel från föregående räkenskapsperiod.

–Gör man mer ska man också få mer ersättning. Och en del av företagets vinst tyckte vi att hör till dem som skapat den.

Codeos vinstfördelningsmodell är enligt Aho unik. Företagets vinst begränsas och en del kommer de anställda till godo. Men det är inte bara det.

– Pengarna blir mer en gemensam sak. Om nån funderar på allt möjligt trevligt man kunde skaffa till firman så hamnar man också att överväga om alla andra tycker det är värt det.

Företaget beslöt även att offentliggöra arbetsavtalen. Där finns enligt Aho inget finstilt, och inget som behöver vara hemligt.

–Avtalen ser lite annorlunda ut än hos många företag. De har en diskuterande ton och utgör en slags berättelse.

Ett tag efter att arbetsavtalen och lönemodellen kommit ut, märkte Aho att det var färre som tog kontakt med honom för att eventuellt få börja jobba i företaget.

– Jag tror det berodde på att folk bekantade sig mer med hur vi gör innan de tar kontakt, och då slipper vi också onödiga diskussioner. Spelreglerna är klara från början.

Hos Codeo finns det möjlighet för alla anställda att köpa in sig i företaget. Det har de flesta också valt att göra, omkring 20 av de anställda.

– Även om man bara har ett fåtal aktier, har man samma röst som andra och möjlighet att påverka företagets riktning. Då delägaravtalen lades ut på nätet blev jag uppringd av en person som frågade mej, om jag märkt att de låg där. Han trodde att det skett nåt misstag, säger Aho roat.

Även exakt vem som äger företaget

AVTALEN SER LITE ANNORLUNDA UT ÄN HOS MÅNGA FÖRETAG. DE HAR DISKUTERANDE TON OCH UTGÖR EN SLAGS BERÄTTELSE.

fr. v. Esa Seppälä, Tommi Aho och Sami Sundellin

finns publicerat på nätet.

Idag kan man sammanfatta Codeos grundprinciper som ansvarsfullhet, öppenhet och mångfald.

– Hela personalen vet vart vi är på väg. På så sätt undviker vi mörka vrår som orsakar negativa spekulationer hos folk. Ifall man inte riktigt vet vad som händer i företaget kan det hända att man tänker sånt som inte stämmer.

Och med tanke på mångfalden nämner Aho att företaget idag har flera kvinnliga kodare i den tidigare så mansdominerade branschen.

Hur ser då framtiden ut för Codeo? Målet är att växa men den människonära karaktären är viktig att be -

hålla.

– Det är villkorslöst. Om vi i takt med tillväxten skulle ge avkall på vårt sätt att göra saker, skulle grunden för företaget försvinna. Vi skulle inte längre vara såna som vi vill vara.

Den inkluderande tankegången kräver dock att man har resurser att sköta den sidan av företaget.

– Det är viktigt att alla har delaktighet i vardagen, att människor kan dela tankar och att ingen känner sig ensam. Under covid då alla jobbat hemma har vi fått betona detta ännu mer, och försäkra oss om att alla har det bra.

Ännu räcker ledningens tid till att även sköta denna aspekt av företa -

CODEO

Grundades år 2011.

Har för närvarande 32 anställda.

VD är Liisa Rusanen. Kontoret finns i Tammerfors, men de anställda bor och jobbar även från Helsingfors, Åbo, Vasa och Brasilien.

get men Aho tror att det kan behövas hjälp ifall företaget växer. – Då krävs en ny person som har den uppgiften, för människokontakter kan inte automatiseras.

Aho tror inte att Codeo kan växa hur mycket som helst om man vill behålla sin karaktär. Närmar man sig 100 anställda förändras förutsättningarna.

– Många upplever att det går en gräns där. Sen känner man inte varandra, och företaget blir som ett maskineri. Vi vill såklart undvika det, men hur får tiden utvisa. Vi försöker lära av andras erfarenheter, säger han.

TRANSPARENS OCH MEDBESTÄMMANDE EN KONKURRENSFÖRDEL

Inom förbunden har vi länge efterlyst mer lönetransparens och bestämmanderätt i företagen. Kännedomen om företagens lönepolitik är ofta skrämmande låg bland anställda vilket är oroväckande då den kännedomen är en förutsättning för att lönepolitiken skall kännas rättvis. En lönepolitik som upplevs rättvis förbättrar i sin tur arbetsgemenskapen, engagemanget för arbetet och välmåendet på arbetsplatsen.

Arbetsgivare som lyckas engagera sina medarbetare har en stor konkurrensfördel såväl gällande att locka till sig kunnig arbetskraft som på marknaden. Genom att ge engagerade medarbetare medbestämmanderätt utnyttjar man den fulla potentialen som finns i företaget. Codeo visar med sin öppna lönepolitik och möjligheten för de anställda att bli delägare i företaget ett gott exempel som förhoppningsvis snappas upp av andra arbetsgivare. Vår målsättning är att inkludera såväl lönetransparens som medbestämmanderätt i framtidens kollektivavtal.

Thomas Mård DIFF styrelseordförande

En del av personalen på Codeo

HELA PERSONALEN VET VART VI ÄR PÅ VÄG. PÅ SÅ SÄTT UNDVIKER VI MÖRKA VRÅR SOM ORSAKAR NEGATIVA SPEKULATIONER HOS FOLK.

FINSKA SOLAR FOODS: ”VI GÖR VÄRLDENS MEST HÅLLBARA PROTEIN”

Mata in luft, vatten plus el – och ut kommer ett proteinpulver. Det nya livsmedlet heter Solein och har utvecklats av finska Solar Foods. Nu har pulvret fått grönt ljus som livsmedel på en första marknad.

Text:

Solein tillverkas av mikrober och luft och kan användas i pasta och vegokorvar såväl som i foder för boskap och fiskodlingar. Det gulbruna pulvret är världens mest hållbara protein, enligt det finska uppstartsföretaget Solar Foods.

- Vi frikopplar matproduktion från jordbruk genom att låta en mikrob, som du hittar i naturen, växa genom jäsning. Du kan tänka på mikroben som en växt, men istället för att använda jordbruksmark, vatten och gödningsmedel så matar vi mikroben med luft och el för att få den att växa, sade medgrundaren Petri Tervasmäki på mässan Nordic Food Industry i oktober.

Koldioxid från luft blir huvudingrediens

Solar Foods, som grundades 2017, är nu redo att skala upp produktionen i en demofabrik utanför Helsingfors. Anläggningen byggs av den tyska koncernen GEA, som tillverkar processteknik till livsmedelsindustrin.

- Att producera proteinkällor i bioreaktorer är inget nytt, det gör många uppstickare i livsmedelsbranschen. Det ovanliga med Solar Foods är att de använder koldioxid som kolkälla istället för vegetabiliska kolhydrater, som måste odlas på fält, säger Daniel Frosterud, som är

GEA:s säljchef i Sverige och Finland, till Ny Teknik.

Solar Foods bioreaktorer påminner de stora jästankarna som finns i bryggerier. Därinne växer mikrober som matas med koldioxid, kvävgas, syrgas och vätgas. Koldioxid och kvävgas fångas in direkt från luften, medan syr- och vätgas produceras genom elektrolys som spjälkar vatten. För att bygga proteiner krävs även en skvätt näringsämnen som kalcium, fosfor och kalium. Dessa ingredienser kan inte hämtas ur luften utan får tillsättas. För att soleinet ska bli så hållbart som företaget lovar måste elen till elektrolysör och annan

Charlotta von Schultz, Ny Teknik

processutrustning vara förnybar.

Hösten 2023 ska den nya demofabriken vara i drift. Men att gå från labbskala till större volymer har alltid sina utmaningar. Det är liknande problemställning som om man skulle tiofaldiga sitt brödrecept hemma i köket. För att frallorna ska bli lika bra som vanligt måste man skruva lite på jästider, temperatur, mjölmängd och knådning.

På liknande sätt måste bioreaktorn designas och kontrolleras noggrant när volymerna skalas upp. Koncentrationen av näringsämnen, temperatur och en rad andra parametrar måste hela tiden vara rätt. Allt för att mikroberna ska trivas och växa.

Tuffa krav på pulver

Den biomassa som bildas pastöriseras, separeras, avvattnas och torkas till sist till ett pulver. Att få till ett pulver som går lätt att hantera är också en utmaning. Daniel Frosterud jämför med hemmaköket igen.

- Att dosera strösocker är mycket lättare jämfört med att hälla upp lagom mycket vetemjöl eller farinsocker. Ett pulver i livsmedelsindustrin får varken damma, fastna eller klumpa sig. Det ska vara lätt att transportera, packa, dosera och blanda med andra ingredienser, säger han.

I Solar Foods nya anläggning ska en sprejtork säkerställa de rätta pulveregenskaperna. Den flytande proteinvätskan sprejas då ut ur en dysa i toppen av en cylinderformad kammare. Varmluft blåser in, och innan dropparna träffar kammarens vägg måste de ha torkat till lagom stora partiklar, som ger ett fririnnande pulver.

Innan soleinet hamnar på våra tallrikar måste det godkännas som livsmedel. Solar Foods fick grönt ljus från myndigheterna i Singapore i slutet av oktober, och har ansökt om tillstånd i bland annat EU och Storbritannien.

FAKTA: SOLEIN

Solein är ett proteinpulver som innehåller alla essentiella aminosyror. Proteinhalten är 65–70 procent.

Pulvret kan användas som proteinkälla i alla möjliga livsmedel, exempelvis pasta, snacks och alternativprodukter till mjölk och kött.

Tillverkningen kräver varken djur eller fotosyntes hos växter och är helt oberoende av jordbruk, väder och klimat. Pulvret skulle till och med kunna produceras i rymden.

Solar Foods, som grundades 2017, bygger på forskning från det finska, statliga forskningsbolaget VTT och det tekniska universitetet i Villmanstrand och Lahtis, LUT.

Det populära konceptet med recept från avdelningarnas styrelser är tillbaka. Denna gång inspirerade av kocken Michael Björklund, Millas syster Lizette och värmande dryck från skärgården. Enjoy!

Fudge

300g Smör 4 ½ dl socker 3 ägg 1 ½ dl kakao 6 tsk vaniljsocker 3 dl vetemjöl 1 ½ tsk bakpulver

Glasyr: 3 dl vispgrädde 3 dl socker 3 msk sirap 150 g mörkchkolad 150 g smör

Gräddning i ugn: 175 C, 20 min Smält smöret. Låt svalna. Blanda socker och ägg, häll i smöret. Blanda torra ingredienser, blanda ihop de övriga ingrediensera. Grädda -> Låt kallna.

Glasyren: Koka allt till glasyren, utom smöret, i ca 15 min tills det tjocknat. Ta från plattan och klicka i det kalla smöret.

Bred glasyren över kakan och ställ att svalna, Skär i små bitar!

Mozartkulor

125 g nougat (ställ kallt) 250 g mandelmassa (t.ex Sallinen) 150 g mörk hushållschoklad

Apelbrandsmaksatt chokladtryffel

110 gram grädde ½ vaniljstång 80 gram glykos 250 gram mörk choklad eller 350 gram vit choklad eller 300 gram mjölkchoklad 50 gram smör ca 1 msk Apelbrand (kan också bytas ut mot lite rivet apelsinskal, pepparkakskryddor eller mint)

Koka upp grädde, vaniljstång och glykos. Häll i chokladen i bitar, mixa och tillsätt smöret. Ta kastrullen av spisen. Om ni önskar smaksätta tryffeln går det nu bra, bäst är en skvätt Apelbrand. Ställ sedan smeten i kylskåpet för att stelna. Rulla det sedan till kulor och rulla tryfflarna i t.ex. siktad kakao. Förvara tryfflarna i kylskåp.

Portvintranbärsglögg

1dl tranbärssaft

1dl portvin Kanelstång Glöggkrydda Citronskal

Värm upp tranbärssaften tillsammans med kanelstången, glöggkrydda och citronskal.

Låt koka försiktigt i några minuter. Tillsätt Portvin och värm upp.

Skär nougaten i 30 lika stora bitar. Rulla dem till kulor och låt stelna i kylen.

Dela under tiden mandelmassan i 30 lika stora bitar som du plattar ut tunt.

Lägg en nougatkula på varje platta och forma mandelmassan runt nougaten så den täcker helt. Hacka chokladen i bitar och smält den i vattenbad. Doppa kulorna i chokladen och låt dem sedan rinna av på ett ugnsgaller med bakplåtspapper under.