DIFFerens 03/2022

DIFF

företag med

finansieringen

Det är inte enbart nivån på

som gör förhandlingarna utmanande:

FINLANDSSVENSKA INGENJÖRER BEHÖVS

NU OCH I FRAMTIDEN

LEDAREN

Bästa vänner!

Hösten är här och vi kan väl direkt konstatera att den inte kommer vara likadan som tidigare år, på både gott och ont.

Covid19 har fortfarande inte läm nat oss i fred och det är oroligt i världen, men en sak är säker vi får iallafall träffas mer än senaste höst.

Vi har ett stort flöde av studer anden som blir medlemmar hos oss generellt under hösten och jag vill först av allt hälsa er varmt välkomna till DIFF - Ingenjörerna I Finland. Ni kommer att se och höra av oss under hela er studietid och ni ska komma ihåg att vi finns alltid där för er så tveka inte att ta kon takt med oss.

Under er studietid kommer ar betsmarknaden att förändras och tyvärr vet varken ni, eller vi, ännu till vilken verklighet ni kommer att slängas in i den dagen då ni utexamineras.

Det är här DIFF kommer in - vi sköter ingenjörernas intressebevakning och hjälper dig i arbetsmarknads

frågor. I höst är t.ex. löneförhandlingarna aktuella och vi antar att du vill att din lön skall räcka till mer än att betala elräkningen?

Men före du utexamineras, passa på och njut av studielivet. Det är in gen kapplöpning om vem som blir klar snabbast. Det är här ni knyter kontakter för framtiden. Gå med i en studentförening, ämnesfören ing, nation eller studerandekår och jag lovar att ni aldrig kommer ån gra tiden ni lägger ner på studier na och det sociala engagemanget. Många hittar även sin blivande make/maka under studietiden - högskolorna är välkända äkten skapsförmedlare i Svenskfinland ��.

Som jag redan tidigare var inne på är löneförhandlingarna aktuella i höst. Fakta är ju att ingenjörernas köpkraft har minskat. En inflation på 8% var det nog ingen som trodde på för ett år sen, men det är verkligheten idag och vårt mål är ju att stärka ingenjörernas köpkraft.

På sikt är lönerna även en större fråga. Idag har vi väldigt många finlandssvenska ingenjörer som direkt efter studierna söker sig till våra grannländer.

Då vi frågar varför? Jo, t.ex. Norges och Danmarks ingenjörer får när mare 2 gånger mer betalt. Visst är levnadskostnaderna något högre men ändå lämnar det mer i handen. Nordiskt samarbete är alltid bra men vi måste se oss i spegeln här också och fundera på hur vi ska locka utländska ingenjörer. Det finns flera regioner i Finland som redan nu skriker efter speciellt fin landssvenska ingenjörer och det lär bli värre i framtiden.

Du som precis påbörjat dina studier blir kanske orolig och frågar dig om det finns jobb efter examen? Jag säger då – lugn, kunniga in genjörer hittar alltid jobb och jag måste här lyfta fram att arbetslösheten hos DIFFs medlemmar är för närvarande nere på 1,5%. Jobb finns det men i framtiden behövs kanske mer ansträngningar för att hitta sitt drömjobb.

Thomas Mård, styrelseordförande

LÄS NY TEKNIK DIGITALT

Den här artikeln och många fler kan du läsa digitalt som en del av ditt medlemskap.

Logga in med din epost på

PORSCHE VILL BRÄNNA VÄTGAS I FRAMTIDA V8

Kan en vätgasdriven V8 rädda Porsches förbränningsmotorer? Nu testas ett koncept virtuellt

Text: John Edgren, Ny Teknik Bild: Porsche

Unika

fordon med en speci fik körupplevelse byggde varumärket, och Porsche har lyckats med bedriften att överföra liknande värden till sina elbilar.

Men den tyska ikonen kommer sannolikt inte undan med att elek trifiera hela sin fordonsflotta – bi lar som 911-modellen måste byg gas runt en förbränningsmotor. Vad gör man då när bensin- och dieselmotorer går mot ett förbud?

Nu utforskar Porsche möjligheter na kring en vätgasdriven förbrän ningsmotor, detta i en virtuell V8. Deras avancerade simulering byg ger på en motor på 4,4 liter med dubbelturbo, och enligt resultaten

skulle den leverera 590 hästkraft er. Det skriver Autoblog.

Ingenjörerna har studerat vilka delar som måste ändras för att en konventionell motor ska ac ceptera vätgasen, och bland an nat kräver samma effekt en större mängd luft för att uppnå en god förbränning.

Det innebar att man behövde sänka kompressionen. Men vid en lägre temperatur gick det långsammare att evakuera den förbrända vätgasen – och i vissa lägen gav det problem med att up pehålla en nog hög rotationshas tighet på turboaggregaten. Bland Porsches lösningar finns en elek triskt assisterad turbo.

Porsche ser det som osannolikt att de skulle sätta just den virtu ella V8:an i produktion. De är dock inte ensamma om att utforska vät gas i förbränningsmotorer. Redan för 14 år sedan experimenterade BMW med en V12-motor – Mazda har testat vätgas i wankelmotorer, och förra året visade Toyota en vätgasdriven tävlingsbil med en 3-cylindrig motor. Den följdes av ett offroad-koncept från koncern ens lyxmärke Lexus. Och Yamaha fick tidigare uppdraget att modifi era Lexus V8 för vätgasdrift.

SEDAN 1961

Bengt Juselius, 89 år, har varit medlem i DIFF sedan 1961. Utöver medlemskapet i fackförbundet sitter han i flera styrelser och arbetsgrupper relaterade till teknik och historia.

- Det har alltid varit intressant och skojigt att vara medlem och få ta del av ny information, men också själv dela med mig av min kun skap, säger Bengt Juselius.

Han blev pensionerad som marknadschef från Volvo år 1993, och har därmed varit pensionär i tjugonio år. Hans jobb innebar långa arbetsdagar och många ar betsresor:

- Jag reste omkring hundratjugo dagar per år, säger han.

Någon tid för att sitta i styrelser och arbetsgrupper fanns inte un der hans yrkesverksamma år. Men som pensionär öppnade sig nya möjligheter. För tillfället sitter han i Husbolagets Bergenias styrelse i Esbo, styrelsen för Teknik Histo ria inom TFIF/DIFF och i gruppen Energi Teknik. Därtill är han verk samhetsgranskare för Solener

giföreningen i Finland och i Sibbo Motorhistoriska förening. Utöver dessa uppdrag är han medlem i Nylands brigads gille, Jägarbatal jon 27 traditionsförening och his toriska föreningen Stella Polaris i Närpes.

Uppdaterar Wikipedia Som medlem i fackförbundet DIFF håller han då och då föreläsning ar med olika teman som är relat erade till teknologi och historia.

- Jag är intresserad av allmän his toria och särskilt krigshistoria, säger han.

Hans intresse för och kunskap om teknikhistoria har resulterat i att han för tillfället uppdaterar Wikipedia med information om finlandssvenska tekniker. Den in formation som finns i fem böck er förs nu över till internet. Och Bengt Juselius är en av dem som digitaliserar informationen.

Promenerar dagligen För Bengt Juselius har det varit både viktigt och självklart att hän ga med i den digitala utvecklingen.

- Man behöver hela tiden utveck la sig, säger han och förklarar att hans barn fungerar som datorstöd vid behov.

På frågan hur han håller sig så pigg och alert svarar han: - Jag promenerar fem kilometer varje dag.

Förutom alla sina förtroendeup pdrag har han också en annan hobby.

- Jag reparerar gamla klockor. Min äldre bror började med det och sedan blev jag också intresserad, säger Bengt Juselius och berät tar att det främst är vänners och bekantas klockor han reparerar.

NOVIA UTBILDAR VVSINGENJÖRER TACK VARE EXTERN FINANSIERING - “VI FICK LÄTT TOLV FÖRETAG MED”

För att Yrkeshögskolan Novia skulle kunna starta en VVS-ingenjörsutbildning i Raseborg krävdes minst 350 000 euro - pengar som inte fanns. Viceprefekt Mats Lindholm vägrade se det som ett hinder.

Charlotta Svenskberg

När det vårvintern 2020 blev klart att Yrkeshögskolan Arcada troligen kommer att avstå från sin VVS-planering som specialisering i sina ingenjörsutbildningar kasta des bollen över till Yrkeshögskolan Novia och byggnadsingenjörsut bildningen vid campus Raseborg. Mats Lindholm, ansvarig för byggutbildningarna i Raseborg, fångade bollen, kavlade upp ärmarna och började på uppdrag av Novias rek tor Örjan Andersson utreda om det fanns en tillräckligt stor efterfrågan på en svenskspråkig VVS-utbildning i Finland.

- Efter diskussioner med VVS-före ningen i Finland visade det sig att behovet av VVS-ingenjörer är ex tremt stort. Efterfrågan kommer dessutom att öka under de kom mande åren, säger Mats Lindholm.

Den ökade efterfrågan på VVS-in genjörer har att göra med de strik tare energikraven på byggnader och den globala klimatdebatten.

- Det finns ett krav och en press på att planera och bygga mera energieffektiva byggnader, som också är hälsosamma att bo i. Till det här behövs det både byggnadsingen jörer och VVS-ingenjörer.

Eftersom Norden är en viktig marknad bland VVS-företagen sig nalerade de starkt att det för dem är ett mervärde att ha svensk språkiga VVS-ingenjörer.

Det blev därför allt tydligare för Novia att det finns en efterfrågan och ett behov av svenskspråkiga VVS-ingenjörer, och att det därmed också behövs en svenskspråkig VVS-utbildning. Följande steg var

att utreda om det var ekonomiskt möjligt för Novia att starta utbild ningen.

Externa pengar

Yrkeshögskolorna får statlig finan siering utifrån antalet utexamine rade. Det betyder att det inte finns några pengar för utbildningen vid starten. Det här skulle naturligt vis bli en utmaning för Novia. Att starta en ny utbildning kräver först ungefär två år planering och sedan tar utbildningen för de nya studerandena fyra år.

- Det här innebär att det tar nästan sju år innan yrkeshögskolorna får statlig finansiering för en ny utbildning.

Att lägga ner en annan utbildning för att starta VVS-ingenjörsutbildningen var inte ett alternativ för Novia. För att kunna starta VVS-ut bildningen krävdes minst 350 000 euro.

- Det enda alternativet var att försö ka få extern finansiering för att täc ka kostnaderna vid uppstartstiden.

Företagen satsade

Efter möten med branschorgani sationer och de två största företa gen i maj 2020, började Mats Lind holm kontakta flera VVS-företag och andra lokala företag för att ta reda på om de hade intresse av att donera pengar till en eventuellt ny inriktning i VVS-planering i Novias utbildning i byggnads- och sam hällsteknik i Raseborg. Han samarbetade tätt med speciellt Siru Lönnqvist från VVS-föreningen, som informerade företag om situationen och att de kommer att bli kontaktade.

- Hon var en viktig draghjälp, säger han.

Intresset hos företagen var stort.

Redan i augusti 2020 hade Novia fått med tio företag, som bidrog med antingen 25 000 euro eller 50 000 euro var. Tack vare ytterli gare bidrag från två stiftelser och två företag var summan uppe i en halv miljon euro. Den konkreta planeringen av VVS-utbildningen kunde därmed starta.

Företagen deltog i planeringen av både läroplanen och av kursinne hållet med syftet att få utbildnin gen så aktuell och modern som möjligt. Flera av företagen lovade också samarbeta kring nya labo ratorier, undervisning och praktik. Som ett exempel på det samarbe tet är det nya VVS- och bygglabo ratoriet som invigdes mars 2022 på campus Raseborg.

Fr. v. Siru Lönnqvist, Joakim Lindholm, Markus Sjöholm, Toni Pölönen och Pasi Sauvolainen (Lindab)

Ökat antal nybörjarplatser

Det täta och konkreta samarbe tet med så här många företag har skapat intresse och nyfiken het också bland andra yrkeshög skolor, som hör av sig till Mats Lindholm för att få höra mera om processen.

- Jag har inte hört att någon annan yrkeshögskola skulle samarbeta så här konkret på detaljnivå med så här många företag, säger Mats Lindholm.

Samarbetet med företagen och de nya laboratorierna ökar utbildningens relevans och attraktionskraft. Ingenjörsstuderande på byggnads- och samhällsteknik vid Novia i Raseborg kan under

sitt andra studieår välja antingen VVS-planering eller konstruktions planering. Det här valet sker förs ta gången vid julen 2022.

- Först då ser vi exakt hur stort intresset för VVS-planeringen är, säger Mats Lindholm.

Som lärare vid VVS-utbildningen fungerar Toni Pölönen, Markus Sjöholm och Joakim Lindholm, alla VVS-planerare med både ingen jörs- och DI-examen inom VVS.

I och med den nya inriktningen i VVS-planering har Novia ökat an talet nybörjarplatser inom ingen jörsutbildningen i Raseborg från 20 till 30 platser. Utöver det finns det 15 nybörjarplatser inom bygg

DEN ÖKADE EFTERFRÅGAN

PÅ VVS-INGENJÖRER HAR ATT GÖRA MED DE STRIKTARE ENERGIKRAVEN PÅ BYGGNADER OCH DEN GLOBALA KLIMATDEBATTEN.

mästarutbildningen. Sammanlagt finns det 45 nybörjarplatser inom byggnadsteknik på campus Rase borg. Hösten 2021 fylldes alla 45 platser. Så ser de ut att göra också den här hösten.

- Otroligt fint att framtiden nu är tryggad för fortsatt ingenjörsut bildning inom VVS på svenska. Med brett näringslivsstöd kunde vi plocka upp VVS-stafettpinnen som Arcada valde att lägga ifrån sig, säger Mats Lindholm.

Fr. v. Toni Pölönen och Markus Olander (Nibe)

VALMÖTE TISDAGEN 22.11 KL. 17

DIFF – Ingenjörerna i Finland sammankallas till valmöte tisdagen 22.11.2022 klockan 17:00.

Mötet arrangeras som distansmöte (Teams) och möteslänken öppnar 30 min innan mötet. Förutom stadgeenliga ärenden behandlas DIFFs strategi på mötet

Nominera styrelsekandidater

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Styrelsemedlemmarnas mandatperiod är tvåårig. Mandatperioden tar slut för ordförande Thomas Mård, 2:a viceordförande Harriet Katajisto, Agneta Skogster-Järvi och Simon Lintu. För att underlätta valkommitténs arbete uppmuntras nominering av kandidater/intresseanmälan på förhand till kansli@diff.fi.

Fri diskussion efter mötet

På begäran av tidigare mötesdeltagare finns det efter mötet möjlighet till fri diskussion samt att ställa frågor till styrelsen.

Mötesmat ersätts mot kvitto

Mötesdeltagare ersätts matinköp på maximalt 25 € mot ifylld kostnadsersättningsblankett och kvitto.

Föredragningslista och mötesmaterial publiceras på webbsidan www.diff.fi. Anmäl ditt deltagande på diff.fi/evenemang eller via QR-koden nedan.

TILL KOLLEGAN!

I september förhandlar YTN om löneförhöjningar för 2023. De kollektivavtal som förhandlades lös under förra vintern omfattar 1 + 1 år, hittas inte en samsyn för löneutvecklingen 2023 tas op tionsåret inte i bruk och nya kollektivavtalsförhandlingar väntar då redan denna vinter. Förhoppnin gen var att löneförhandlingarna för 2023 skulle gå enklare då läget efter pandemin skulle klarna. Den förhoppningen krossades med Rysslands invasion av Ukraina och den stegrande inflationen som följde. Löntagarnas köpkraft har försämrats märkbart under året samtidigt som den ekonomiska tillväxten är stark.

Även om det finns orosmoln är in dustrins orderböcker fortfarande välfyllda och för YTN är budskapet i förhandlingarna därför tydligt; köpkraften måste tryggas. Tyvärr är budskapet från arbetsgivarsidan lika tydligt, de anser att inflationens negativa inverkan på köpkraf ten inte skall beaktas i förhandlin

garna.

Det är inte enbart nivån på löneförhöjningarna som gör förhandlingarna utmanande. I Finland gjordes under lång tid centrala avtal som gav allmänna minimilöneförhöjningar åt alla. Arbetsgivarsidan såg dock des sa centrala avtal som ineffektiva eftersom de ville belöna de lön tagare som gjort ett gott jobb. Under senaste avtalsrundor har löneförhöjningarna därför delats in i en allmän del och en del som kan fördelas av arbetsgivaren. Ar betsgivarsidans uttalade målsät tning har ändå varit tydlig, de vill att löneförhöjningar inte alls ingår i kollektivavtalen i framtiden utan enbart förhandlas lokalt och på in dividnivå. Det här inte en förhandlingstaktik eller ett tillfälligt utspel utan en medveten strategi för hur man i framtiden vill utforma löneutvecklingen. I senaste förhandling ar kunde man komma överens om en allmän förhöjningsdel under den sista natten. De avtalsenliga

löneförhöjningarna för högre tjänstemän inom privata sektorn blev 2022 i de största branscherna 1,8 % varav den allmänna delen var 0,9 %. Sannolikt vill arbetsgivarsidan även i höstens förhandlingar skip pa den allmänna delen helt.

YTN:s åsikt är att allmänna löneförhöjningar behövs som grund även i framtiden. Kan man lokalt komma överens om en högre (eller lägre!) nivå på löneförhöjnin garna med beaktande av företagets situation är det naturligtvis bäst för alla. Utan kollektivavtalstryggade löneförhöjningar är ändå förtroen demannens, för att inte tala om en skilda löntagares, förhandlingspo sition väldigt svag. Avsaknaden av allmänna löneförhöjningar skulle sannolikt leda till större löneskill nader inom branscher och företag och att löntagarnas realinkom ster sjunker som helhet. Risken är också överhängande att löntagare diskuterar sina löner ännu min dre än i dagsläget då man inte vill avslöja den egna förhöjningen.

Ett relativt vanligt argument för att inte bli medlem i ett fackförbund är att man kan förhandla om sina löneförhöjningar själv. Det finns ab solut skickliga löneförhandlare inom ingenjörskåren och de flesta arbets givare förstår också behovet av en viss löneutveckling. Är man själv bra på att förhandla borde man kanske ändå fråga sig om kollegan som sit ter vid skrivbordet bredvid kanske också är värd en någorlunda bibe hållen köpkraft? För egen del är det kanske också enklare att förhandla lös en högre löneförhöjning om man börjar förhandla från 1,8 % och inte från noll.

Att höja anslutningsgraden i fack förbunden är intressebevakning. Ett av de bästa sätten att för bättra förhandlingspositionen i höstens förhandlingar är att re kommendera medlemskap för en kollega. Tillsammans är vi starkare.

Förhoppningsvis är oron inför hös tens löneförhandlingar obefogad och vi kan nå en snabb överen skommelse där oron över köpkraf ten beaktas. Under det senaste årtiondet har arbetsgivarnas ko stnader sänkts genom skattelät tnader, slopande av FPA-avgifter och överföring av sociala avgifter till löntagarna. Det har funnits en förståelse för detta från löntagar sidan för att förbättra konkurren skraften. Samtidigt borde dessa åtgärder ha gett buffert så att köp kraften nu kan tryggas. En kraf-tigt försämrad köpkraft är ödesdigert speciellt för företag som verkar på den inhemska marknaden. Ett fungerande avtalssamhälle kräver två parter med ömsesidig förståelse för varandras problem.

STIPENDIUM

I år utdelades 15 stipendier på totalt 6300€. 12 studerande beviljades stipendium för studier/ praktik utomlands och utöver dessa premierades en studerande i Novia i Vasa, Novia i Raseborg samt Arcada i Helsingfors i samband med vårens dimissioner.

GRATTIS

Enlund

Forsman

Häggman

Kjötar

Knuts

Ljung

Männikkö

Nystedt

David Brunell

Kristoffer Malm