DIFFerens 2/2022

DIFFERENS MAJ 2022 / NR. 2

Dagens Ingenjörer Förbättrar Finland

Psykologisk trygghet på arbetsplatserna har en stor inverkan på välmående

ARBETE

en mänsklig rättighet

TIDEN ÄR INNE FÖR

LFP-BATTERIER

www.diff.fi

I DETTA NUMMER LEDAREN

03

PSYKOLOGISK TRYGGHET PÅ JOBBET

04

Antonia Grahne-Zach antonia.grahne-zach@diff.fi

BLOGGEN KUGGHJULET

07

KONTAKTUPPGIFTER

NY TEKNIK: LFP-BATTERIER

08

ÅTGÄRDER BEHÖVS FÖR ATT LÖSA INGENJÖRSBRISTEN

10

UNIVERSITETEN VISAR VÄGEN FÖR FÖRÄLDRALEDIGHET MED LÖN

11

UTGIVARE DIFF-Ingenjörerna i Finland

ANSVARIG REDAKTÖR Viktor Kock viktor.kock@diff.fi

REDAKTÖR

DIFF – Ingenjörerna i Finland Järnvägsmannagatan 6 00520 Helsingfors Besöksadress Klockbron 7 00520 Helsingfors 040 585 0972 kansli@diff.fi studerande@diff.fi

www.diff.fi

TRYCK Forsberg Printed Communication Oy Ab Bottenviksvägen 47 68600 Jakobstad Papper: Multiart silk Upplaga: 2240

LAYOUT Corporate Identity Oy Alexander Zach DIFFerens är DIFF - Ingenjörerna i Finlands medlemstidning, som publiceras fyra gånger i året.

2

DIFFERENS

VI ÖNSKAR ER EN TREVLIG SOMMAR!

LEDAREN

ARBETE - EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Diskussionen om behovet att höja

idag exempelvis långtidsarbetslö-

Av DIFFs medlemmar lyfter för

sysselsättningsgraden har knap-

sa, deltidssjukskrivna, långtidss-

tillfället

past undgått någon. I takt med att

jukskrivna och funktionshindrade

stöd från KOKO-kassan. Det här

sysselsättningsgraden höjts har

på ett jämlikt och människovärdigt

ger en arbetslöshetsgrad på strax

även

målsättningarna

23

arbetslöshetsunder-

skruvats

sätt i arbetslivet? Arbete skall ge

över en procent bland våra med-

upp. För bara några år sedan var 75

en inkomst, inte en måltidskupong

lemmar som är tillgängliga för ar-

% en vedertagen målsättning för

eller en symbolisk summa. Mång-

betsmarknaden. Även om det är

sysselsättningsgraden medan det

fald i arbetslivet ökar förståelsen

en väldigt bra si ra är vi inte - nöj

idag talas om 80 %. Motiveringen

samtidigt

arbetsplatserna

da utan vill erbjuda hjälp genom

är att det behövs för att balansera

måste anpassa sig till en lättare

vår karriärsservice och genom att

som

deno entligaekonomin.Åtgärder arbetskultur. En arbetsplats där

tipsa om lediga jobb. Vår självklara

na som föreslås för att nå målsät-

man lär sig komplettera varandra

målsättning är att alla medlemmar

tningen varierar mellan olika ak-

gynnar alla.

skall ha ett jobb, vid behov anpas-

törer men att den behöver höjas är i princip alla eniga om.

sat till den situation man be4nner Medlemsundersökningen

som

sig i. Till alla organisationer, ar-

DIFF utförde under hösten visade

betsmarknadsparter och politiker

En sak man ändå verkar helt glöm-

att 40 % av våra medlemmar ans-

som har en lägre målsättning lånar

ma bort är att, sysselsättnings-

er resursbrist som den största

jag en hälsning av Karl-Petter Thor-

graden är inte främst ett medel

utmaningen på jobbet. Tidspress

waldsson, tidigare LO-ordförande.

för att lappa ihop statskassan. Den

och mental press följde på andra

”Ni bryter mot de mänskliga rät-

mäter hur bra samhället lyckas up-

och tredje plats. Utbrändhet och

tigheterna. För detta anklagar jag

pfylla den mänskliga rättigheten

stressrelaterad ohälsa är ett sam-

er. Till detta brott är ni skyldiga.

att få arbeta och kunna försörja sig

hällsproblem

Alla människor har rätt till ett ar-

själv. Arbete är nämligen en män-

en katastrof för de drabbade. Ar-

sklig rättighet som skrevs in i skug-

betsgivare måste bli bättre på att

gorna av andra världskriget. Rät-

identi4era riskerna men även Viktor ar Kock, verksamhetsledare

tigheten skrevs in för att extrema

betstagare måste bli bättre på att

rörelser aldrig skulle få sin näring

lyfta fram ohållbara arbetssitua-

från arbetslöshetens hopplöshet

tioner. Många ingenjörer styr idag

igen. Full sysselsättning är alltså

projekt över hela världen vilket kan

det enda legitima målet samhället

leda till möten under dygnets alla

kan ha, en viss sysselsättningsgrad

timmar. Arbetstidsuppföljning och

kan enbart ses som delmål.

regelbunden återhämtning är här

men

framför

allt

bete. Alla.”

en nödvändighet. Ett skyddsnät För att nå full sysselsättning be-

behövs ifall väggen kommer emot

höver vi omde4niera vår syn på men den primära målsättningen arbetsplatser

och

arbetstagare.

Handen på hjärtat, behandlar vi

måste vara att förebygga långa, stressrelaterade sjukskrivningar.

DIFFERENS

3

ARBETSHÄLSA

PSYKOLOGISK TRYGGHET PÅ JOBBET KAN LEDA TILL VÄLBEFINNANDE, UTVECKLING OCH FRAMGÅNG Efter drygt två år av distansjobb är det extra viktigt att satsa på välbefinnandet och gemenskapen på arbetsplatserna, säger sakkunniga Mikaela Wiik.

Text: Charlotta Svenskberg Bild: iStock

F

ör att stärka välbe4nnandetsamt tillräcklig återhämtning.

rens ansvar att skapa en psykolo-

och gemenskapen bland med-

gisk trygghet:

arbetarna räcker det inte att

De två första faktorerna, det vill

ordna rekreationsdagar, middagar

säga företagshälsovård och sä-

- Ledaren skapar kulturen i teamet

och pausgympa. Aktiviteter av det

kerhet, gör det möjligt för arbets-

eller på avdelningen. Om ledaren

här slaget är en krydda i arbets-

tagaren att sköta sin hälsa och

alltid försvarar sig och aldrig kan

dagen, men det krävs mera för att

därmed bättre kunna fokusera på

erkänna ett misstag är det den

skapa gemenskap och arbetsgläd-

själva arbetsuppgifterna.

stilen som ledaren sätter och som

je hos medarbetarna. Det handlar

sprids bland medarbetarna. I stäl-

om individen själv, men också om

Begreppet psykologisk trygghet

let ska ledaren vara lyhörd, vara

själva arbetet, relationer på job-

innebär att var och en på arbets-

intresserad

bet, ledarskap och om organisa-

platsen ska kunna vara sig själv,

idéer och tankar, fråga eller be

tionen som helhet. Välbe4nnandevåga säga sin åsikt och också våga

om hjälp och visa en vilja att lösa

ska synas och prioriteras på alla

problem tillsammans, säger hon.

visa sin sårbarhet:

av

medarbetarnas

nivåer för att det ska få bästa effekt.

- Man ska som medarbetare inte behöva vara orolig för att pre-

Mikaela Wiik, sakkunnig vid Folk-

sentera en halvfärdig idé på sin

hälsan,

avdelning eller i sitt team. Om med-

betonar

att

företags-

MIKAELA WIIK

hälsovård och säkerhet är en

Sakkunnig i arbetsvälbefinnande arbetarna upplever att det 4nnspå Folkhälsan

grundförutsättning för att trygga

en psykologisk trygghet vågar de

de anställdas hälsa. Utöver det

föra fram spontana idéer och förs-

nämner hon fem faktorer; gemen-

lag. Det skapar förutsättningar för

skap, möjlighet till utbildning och

utveckling, nytänk och framgång

utveckling, psykologisk trygghet,

på företaget, säger Mikaela Wiik.

möjlighet att påverka och bli hörd

Hon poängterar att det är leda-

4

DIFFERENS

På Folkhälsan sidor kan du läsa mera om personlig återhämtning och sömn. folkhalsan.fi/kunskap/ kunskapsomraden/

Alla har ett ansvar

omotiverande, speciellt om också

samspel. Det gäller till exempel

Men samtidigt har också varje

förväntningarna och målen är dif-

företag med utspridda team i olika

medarbetare en viktig roll när det

fusa.

landsändar och länder. Tack vare

handlaromattskapaettvälbe4n -

de digitala trä arna och möten

nande på jobbet. Varje leende, var-

Mikaela Wiik betonar att vi alla är

har de skapat en tätare kontakt

je peppande kommentar och stöd

olika och därmed upplever dis-

och därmed större gemenskap.

har större betydelse än vi kanske

tansjobbet olika.

anar. Mikaela Wiik poängterar att

- De ledare som har lyckats med

vi alla behöver få bekräftelse på

- Extroverta personer har lidit

distansjobbet har förstått att ha

att vi behövs och uppskattning på

mera på grund av det uteblivna

en tät och varierande kommunika-

det vi gör.

sociala umgänget, medan mera

tion med medarbetarna, säger Mi-

introverta personer kan ha njutit

kaela Wiik.

I och med att många jobbat på

av att få jobba hemma i egen takt.

Hybridmodell kräver tät kom-

distans under pandemin och bara sett varandra på en skärm har

De arbetsplatser som inte har

munikation

känslan av gemenskap eventuellt

kunnat jobba på distans har också

Nu när många arbetsplatser går

lidit på en del arbetsplatser.

påverkats av pandemin i och med

in för en hybridmodell med både

hårda direktiv och restriktion-

distansjobb och fysisk närvaro

- Kroppsspråket är svårare att

er med till exempel avstånd och

är det viktigt för ledarna att hålla

avläsa och tyda på skärm, det är

munskydd.

kvar samma täta kommunikation

svårare att snicksnacka och det

- Det här skapar också oro och

och att fortsätta använda 5era

kan vara svårt för en del att hit-

stress, säger Mikaela Wiik.

informationskanaler för att nå

ta sin plats i arbetsgänget. Alla

alla. Eftersom det kan 4nnas - me

trä ar och möten blir mera be-

Men det 4nns också de som tack

darbetare både på kontoret och

tonade på fakta och resultat. För

vare distansjobbet har kunnat öka

hemma, ställer det större krav på

en del kan det kännas otryggt och

och förbättra sitt samarbete och

planeringen och tekniken.

DIFFERENS

5

Foto: Mikaela Wiik

ARBETSTAGAREN HAR ETT ANSVAR FÖR ATT UTTRYCKA SINA BEHOV, OCH LEDAREN HAR ETT ANSVAR FÖR ATT TA REDA PÅ BEHOVEN.

Mikaela Wiik ser också att det kan

ledaren har ett ansvar för att ta

tor som bäst förebygger utbränd-

4nnas behov av en uppdatering reda på behoven.

het och stressrelaterad ohälsa.

på kontoret:

Den når man bäst genom att göra

- För att arbetstagare faktiskt ska

Hon tipsar om att varje arbets-

något som får bort tankarna från

vilja komma till kontoret och se

tagare kan fundera på vad det är

jobbet.

någon mening med det behöver

man behöver för att må bra på

arbetsgivaren skapa en attraktiv

jobbet och att sedan ta upp det

- Det kan vara en hobby, motion,

arbetsmiljö. Det måste 4nnas ett med sin chef eller teamledare.

meditation

värde i att ta sig dit, något ytterli-

social samvaro, skogspromena-

eller

avslappning,

gare värde än att trä a medarbe - Sedan tror jag på att det är bra

der, föreningsliv. Prioritera de här

tarna, säger Mikaela Wiik.

att lära känna kollegerna. Gör

aktiviteterna i vardagen. Plocka

något som inte har med jobbet att

också gärna in lekfullhet, humor

Välbe4nnande på jobbet behöver göra, lär känna varandra utanför

och skratt - både på jobbet och

synas i organisationens strategi-

jobbet. Lär dig nytt och var ny4-

fritiden, säger Mikaela Wiik.

er. På det sättet skapar organisa-

ken-dethöjervälbe4nnandet.

tionen förutsättningar för ledare och medarbetare att satsa på det,

Förutom tillräcklig återhämtning

anser Mikaela Wiik.

i form av sömn är den mentala återhämtningen oerhört viktig för

- Arbetstagaren har ett ansvar

att man ska må bra. Regelbunden

för att uttrycka sina behov, och

återhämtning är den enskilda fak-

6

DIFFERENS

MEDLEMMAR

BLOGGEN KUGGHJULET ÖPPNAR UPP MEDLEMMARNAS VARDAG Hälsningar från Vasa

småbarnspedagogiken,

och närmare bestämt

de senaste dryga nio åren som

Ingenjörsstudier

inom

Lant-

varav

daghemsföreståndare.

mätarteknik på Yrkeshögskolan Novia!

Hur kommer det då sig att jag nu studerar till ingenjör? Som per-

Vad är det som skiljer mig åt från

son är jag ny4ken på att lära mig

majoriteten av studeranden här?

nya saker och för något år sedan

Jo, jag har från tidigare en YH-exa-

4ck jag en tanke om att jag - be

men från sociala branschen och är

höver nya utmaningar. Med vet-

cirka 15 år äldre än nästan samtli-

skapen om att jag har trettio år

ga i min grupp.

kvar i arbetslivet så kände jag att nu är det dags att göra något åt

Malin Joki heter jag och kommer

saken. Så jag ansökte om studie-

från Kimitoön. Min familj består

plats och kom in. Först efter be-

av min man Andreas och två barn,

viljad studieplats så funderade

en 15 åring och en 11 åring. Jag tog

jag; hur vi löser detta praktiskt?

studenten i Kimitoöns gymnasium och fortsatte sedan med socio-

Läs Malins hela text på Kugghjulet!

nomstudier i Åbo vid dåvarande

DIFF.FI/BLOGG

Yrkeshögskolan

Sydväst.

Föru-

Foto: Malin Joki

Malin Joki är f.d. dagshemsföreståndare som valde att utbilda sig till ingenjör.

tom ett år som skolkurator i Axxell så har jag efter examen arbetat i Kimitoöns kommun inom

ÄR DU VÅR SKRIBENT? Vi söker dig som arbetar med intressanta projekt, ny teknik, forskat i historia, arbetar med kommunikation, jobbar med rekrytering, samlat på sig en diger erfarenhet eller hungrar efter en framgångsrik karriär. Är du vår medlem, som kan berätta vad som händer på fältet? Eller kanske du känner någon som sitter på intressant fakta?

Vi söker efter medlemmar som kan dela med sig av sitt liv som ingenjör endera som skribent eller till reportage. Är det dig vi söker? Anmäl ditt intresse till kansli@diff.fi DIFFERENS

7

NY TEKNIK

EXPERTEN: DÄRFÖR ÄR TIDEN INNE FÖR LFP-BATTERIER NU Kriget i Ukraina och pandemin har satt fokus på problemet med råvaror för elektrifieringen i fordonsbranschen. Då blir batteritypen LFP, som inte kräver nickel eller kobolt, intressant på ett nytt sätt: ”LFP är ett svar.”

Text: Felix Björklund, Ny Teknik

Just nu riktas stort fokus mot hur

– Det är ett enormt marknadspro-

var redan på gång innan covid, och

blem med nickel. Men samtidigt är

nu med Östeuropa-problemet är

påverkar Europas energimarknad

det stora problem med alla batteri-

det än mer fokuserat, säger Dan

– men det är inte bara gas- och

material. Vi ser höga priser på nick-

Blondal.

oljepriserna som skjuter i höjden.

el, kobolt med 5era, men nu även

Ny Teknik har tidigare kartlagt vil-

på järn och fosfat. De två senare är

En möjlig väg framåt är LFP-batteri-

ka ryska råvaror som Europa har

dock bättre skyddade eftersom det

er (LFP står för litium, järn och fos-

störst beroende av.

4nns så många gruvor, där är pro-

fat). Det är en batterikemi som helt

Rysslands

invasion

av

Ukraina

blemet istället hur det ska ra]n raderar behovet av både nickel och För elektri4eringen av transport eras, säger Dan Blondal som är

kobolt. Batteritekniken har funnits

sektorn är detta ett stort problem.

chef på Nano One, ett teknikföre-

ett tag, men i väst har patentstrider

tag som producerar olika former av

lagt krokben för kommersialisering

katodmaterial.

och utveckling – vilket har gjort att

Ryssland är en storproducent av nickel, en metall som är avgörande

det främst har varit Kina som drivit

jonbatterier. Kriget har fått priset

VÄST HAR FÅTT ÖGONEN UPP FÖR LFP

på nickel att rusa – vilket kommer

Enligt Dan Blondal är råvarupro-

– När tekniken uppfanns i Texas

attgeproblemi5eraled.

blemet förvisso svårt just nu, men

var det låg energitäthet och ganska

för produktionen av många litium-

varnings5aggorna

har

på inom området.

funnits dålig räckvidd till en början. Vidare

länge. Inte minst med tanke på att

utveckling

fastnade

i

intresse-

kontrollen över råvarorna har varit

kon5ikter och det är först nu när

låg.

patenten har gått ut som väst har fått upp ögonen. Fram tills nyligen

– Det är akut nu, men sedan tidig-

har LFP-batterier använts för tung

are har det varit oro kring Kina och

tra4k eller som backup vid -förny

i väst har man velat reducera risken

bar elproduktion. Men nu, när det

med att vara i en beroendesituation

talas om att elbilen ska prispressas

med Kina. För Europa är det här

och ner under 20 000 dollar, då är

mer problematiskt än i Nordameri-

LFP ett svar, säger Nano One-che-

ka eftersom man inte har möjlighet

fen.

att lokalt få tag i resurserna. Men att lokalisera leverantörskedjorna

8

DIFFERENS

LFP-batterier från BYD Foto: BYD

TESLA ANVÄNDER LFP-BATTERIER

Först nu har de kunnat höja blick-

na är enklare att få tag i, och att man kan lokalisera brytningen i

Tesla har sedan i fjol börjat använ-

One-chefen säger att tillverkarna

väst. Det ger i sin tur lägre priser

da LFP-batterier i sina standard

måste tänka bredare om man vill

och bättre planerbarhet. Tekniken

range-bilar och företagets chef har

minimera risker.

har också fördelar kring livslängd

sagt att man på sikt ser att 75 pro-

där studier pekar mot att LFP-celler

cent av hela produktionen kommer

Det handlar om att di erentiera

kan cyklas upp till 10 000 gånger

ha LFP-kemi. Även Renault och VW

sin batteristrategi. Det 4nns en så

utan problem.

har planer för detta i sina billigare

pass stor efterfrågan på nickel och

bilar.

kobolt i överskådlig framtid att det

De stora fördelarna är att råvaror-

en och tänka mer strategiskt. Nano

lär vara ständig brist. Med LFP blir

FÖR EUROPA ÄR DET HÄR MER PROBLEMATISKT ÄN I NORDAMERIKA EFTERSOM MAN INTE HAR MÖJLIGHET ATT LOKALT FÅ TAG I RESURSERNA

– Med LFP kommer man åt de

det lite säkrare. Visst kommer det

bilköpare som tittar på TCO (total

4nnas volatilitet, men den är lägre.

ägarkostnad) samt de som är in-

Tesla har visat att de fattat – nu får

riktade på budgetbilar. Visst, de

vi se hur snabbt de övriga respond-

som köper bilar för en miljon bryr

erar, säger Dan Blondal.

sig inte om det här – men de som inte har råd tänker mer på garanti och valuta för pengarna. Här är en tydlig fördel att små batterier som cyklas många gånger fortfarande

– Fördelarna är många, dock är

håller. Så jag ser LFP aktuellt för bi-

en lägre energitäthet än nickelrika

lar i prisklasserna från låg- till mel-

batterier samt sämre prestanda i

lanskiktet, säger Dan Blondal.

kyla uppenbara problem. Men när

LÄSNEKIYT T A L T G ID

det kommer till energitäthet kan

Han berättar att de 5esta biltillver -

man lösa mycket med design på

kare fortfarande är i ett första sta-

batteripacken. BYD har ju visat att

die av volymproduktion för elbilar.

man kan packa cellerna tätare än

Där har man försökt adressera

motsvarande NMC-batterier (nickel

räckviddsångest och acceptans för

mangan kobolt), vilket gör dem mer

ny teknik i första hand – och därför

konkurrenskraftiga.

satsat på batterier med nickel.

Denhärartikelnochmånga5erkan du läsa digitalt som en del av ditt medlemskap.

Logga in med din epost på https:// di.nyteknik.se

DIFFERENS

9

ARBETSMARKNADSFRÅGOR

ÅTGÄRDER BEHÖVS FÖR ATT LÖSA INGENJÖRSBRISTEN

I

nför World Engineering Day for

Norge är den 35 procent högre och

distansarbete är det svårt för före-

Sustainable Development (WED)

i Danmark 80 procent.

tag att locka till sig ingenjörer uti-

beställde Engineers Finland en

från. Samtidigt är det även många

forskningsrapport om vilka behov

DIFFs ordförande Thomas Mård

som inte kan eller vill jobba hem-

den gröna omställningen ställer

konstaterar

ifrån vilket man inte heller får

på ingenjörernas arbetsliv och ut-

löneförhöjningar som förhandlats

bildning i Finland. Rapporten visar

fram i kollektivavtalen behöver

att det behövs 3100 - 4500 nya in-

kompletteras med bättre lokala

Mård hoppas att rapporten från

genjörer årligen bara för att uppnå

avtal för att motverka kunskaps-

Engineers Finland tas på allvar och

den gröna omställningen. Behovet

5ykt.

utnyttjas i marknadsföringen av in-

att

de

allmänna

är störst inom byggsektorn följt av

glömma bort.

genjörsutbildningarna.

processindustrin och energibran-

- Lönerna är naturligt en viktig del

schen. Tillsammans står dessa sek-

som det betonas i kollektivavtalen

-Den

toreridagslägetför av % 2 7 den4n

att man främst skall förhandla

gagerar och ingenjörernas roll är

-

ländska industrins totala utsläpp.

gröna

omställningen

en-

lokalt om. Där det 4nns utrymme avgörande för att den skall lyckas. borde man absolut få högre förhö-

Hur häftigt är det inte att få vara

Redan i dagsläget råder stor brist

jningar än kollektivavtalens bak-

med och lösa vår tids största, glo-

på ingenjörer på vissa områden

bräde för att ge konkurrenskraftiga

bala utmaning? avslutar Mård.

i landet. Speciellt svenskspråki-

löner, speciellt gentemot Sverige,

ga ingenjörer lockas till våra nor-

säger Mård.

diska

grannländer

med

bättre

arbetsvillkor och högre lön. En

Enligt Mård bör man också se till

lönejämförelse mellan de nordis-

mer än bara lönerna. Pandemin

ka ingenjörsförbunden visar att

har exempelvis gett en bredare

medellönen för ingenjörer i Sverige

förståelse om distansarbetets för-

är 10 procent högre än i Finland. I

och nackdelar. Utan policy gällande

10

DIFFERENS

Undersökningen utfördes av Gaya och finns i sin helhet att läsa på engineersfinland.insinoori.fi/ under publikationer.

UNIVERSITETEN VISAR VÄGEN FÖR FÖRÄLDRALEDIGHET MED LÖN Förhandlingsorganisationen för o entliga sektorns utbildade FOSU rf och Bildningsarbetsgivarna godkände 8.4 ett nytt kollektivavtal för universiteten.

VI BETJÄNAR DIG UNDER SOMMAREN VARDAGAR KL. 9-15 tfn 040 585 0972 e-post KANSLI@DIFF.FI SOMMARSTÄNGT 11-24.7

Avtalet berör ett fåtal av DIFFs medlemmar men kan få stor betydelse eftersom det är det första avtal där man gjort betydliga förändringar gällande familjeledigheter med lön. Enligt tidigare avtal har arbetstagare fått full lön under moderskapsledighet under de 72 första dagarna. För faderskapsledighet har full lön betalats för de 6 första dagarna. Enligt det nya kollektivavtalet får arbetstagaren full lön under 40 dagar graviditetsledighet och båda föräldrarna under de 32 första dagarna föräldraledighet.

DFF har under 5era år haft som målsättning att öka antalet dagar pappaledighet med lön. Inför vinterns förhandlingar gick såväl YTN som Fosu ut med målsättningen att få in mer jämställda skrivelser angående föräldraledigheterna i kollektivavtalen. Tyvärr var resultatet magert inom privata sektorn där man främst bildade arbetsgrupper som skall utreda saken.

Universitetens avtal öppnar ändå upp för förändringar även på den privata sidan.

DIFFERENS

11