Aluminium Scandinavia nr 3-2023

MAJ 2023 NR 3

Rapport från Gjuteridagarna SVENSKT ALUMINIUMS RÖST I EUROPA www.aluminium.nu

next level

INNEHÅLL 12 Ökning av aluminium Ny studie från European Aluminium visar en kraftig ökning av aluminiumanvändandet i bilar

14 Vad är en växthusgas och hur kan dessa minskas?

En genomgång av certifieringsverktyg och ledningssystem för att hantera företags växthusgaser

14 Vad är en växthusgas och hur kan dessa minskas?

En genomgång av certifieringsverktyg och ledningssystem för att hantera företags växthusgaser

20 En snabbguide till bearbetbarheten av aluminiumlegeringar 22 Hoppfull gjuteribransch träffades i Västerås 24 Vackert eller fult – Design 26 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

34 Metallbulletiner Börsnytt

36 Nytt rekordår för gruvan ovan jord

31

NÄSTA NUMMER 4/2023 Utgivning: 12 september 2023 Materialdag: 4 september 2023 Omslag: Foto: Hydro

Intervju med Lars Eriksson Arbetar med forskning och utbildning i produktdesign

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 3 · Maj 2023 · Årgång 40 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

HISTALU.ORG I skärningspunkten mellan industri, forskning och kultur hittar vi den franska ideella organisationen IHA som bevarar och lyfter fram arvet efter aluminium. Målgruppen är allmänheten, anställda inom företag, skoleller universitetsanställda m.fl.

Aluminium dök upp i mitten av 1800talet. Under de första decennierna, på grund av dess sällsynthet och höga pris, intresserade aluminium främst juvelerare, optiker och uppfinnare av alla slag. Aluminiums tillämpningar var begränsade fram till första världskriget. Aluminium har med tiden blivit ett utpräglat material för 1900- och 2000-talets stora samhällsutveckling.

IHA stora samling av föremål visar på aluminiums utveckling inom historien.

Mer information på www.histalu.org

4

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

SERPENT D’OCÉAN Serpent d’océan är ett verk av konstnären Huang Yong Ping. Serpent d’océan är en monumental skulptur gjord av aluminium, totalt 130 m lång.

Det föreställer skelettet av en enorm havsorm, vars kotor böljar för att sluta i en öppen mun.

Verket är installerat vid spetsen av Nez-de-Chien, i Mindin, på territoriet för kommunen Saint-Brevin-les-Pins. Den

breder ut sig över strandområdet och ormens svans ligger vid lågvattengränsen, huvudet vid högvattengränsen. Skulpturen är därför täckt och avtäckt vid varje tidvatten. Vid lågvatten är det möjligt att gå runt den, men bara huvudet och toppen av kotorna sticker ut vid högvatten. Den är tänkt att gradvis invaderas av vegetation och marin fauna.

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Foto: Hilde Merete Aasheim (tv), Hydro och Barbara Frenkel, Porsche AG.

Porsche och Hydro går samman för sänkt fotavtryck Porsche AG och Norsk Hydro ASA kommer att arbeta tillsammans för att ytterligare minska koldioxidavtrycket för Porsches bilmodeller genom att använda aluminium med lågt koldioxidutsläpp och profiler från Hydro. Dessutom kommer de två företagen att samarbeta kring ett innovativt värdekedjekoncept för batterimaterial och batteriåtervinning. Den tyska lyxsportbilstillverkaren och det norska industriföretaget har tecknat ett avtal i Oslo, för att stärka hållbarhetsstrategierna för båda företagen.

Hydro kommer att leverera Porsche och flera av Porsches komponentleverantörer med sitt lågkoldioxidsnåla aluminium med ett av de lägsta CO2-fotavtrycken på marknaden idag, vilket täcker utsläppen från gruvan till metallen. Till 2025 kommer Hydro att göra det möjligt för Porsche att reducera fotavtrycket av aluminium i framtida fordonsprojekt till cirka 3,5 kg CO2 per kilo aluminium som används. Detta är cirka 60 procent lägre än den genomsnittliga primäraluminium som förbrukas i Europa för närvarande.

– Porsche arbetar mot en nettokoldioxidneutral värdekedja för våra fordon 2030. Aluminium och material för batteriproduktion spelar en nyckelroll i vår hållbarhetsstrategi.

Med Hydros aluminium siktar vi på att avsevärt minska CO2-utsläppen från detta viktiga material, säger Barbara Frenkel, styrelseledamot för inköp på Porsche AG.

6

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

PÅ VÄG MOT EN MEGASTARK FRAMTID! Handtmann, den tyska leverantören för lättmetallkomponenter, har investerat en Bühler Carat 610 för sin produktion i Biberach a. d. Riss, Tyskland.

Lösningen är planerad för tillverkning av främst bodyin-white delar.

De senaste åren har det skett en snabb utveckling inom pressgjutning. Megacastings, stora enstaka aluminiumgjutgods för huvudkomponenter, har fört in en ny kategori i pressgjutningsprocessen, med potential att revolutionera tillverkningsprocessen för bilar. Bühlers Carat 610, med 61 000 kN låskraft och en skottvikt på upp till 128 kg aluminium, är en perfekt matchning

för tillverkning av allt större konstruktionsdelar, såsom stora batterihus för elfordon eller meagacastings, såsom hela bakre eller främre underredet på en bil.

Handtmann arrangerade en invigningsceremoni för deras megagjutningsprojekt den 10 mars 2023. Sedan mitten av december 2022 har ett första förberedande arbete redan genomförts för ombyggnaden av deras produktionshall, vilket innefattade flytt av en permanent formgjutningsmaskin och flytt av logistikområdet.

Ombyggnaden kommer att vara klar före årsskiftet då Buhler Carat 610 extended kommer att levereras.

Skapa nya produkter från koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

www.hydro.com/reduxa

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

De första byggsystemen av 100 % återvunnet aluminium Hydro erbjuder dörrar, fönster och fasader av 100 % återvunnet aluminium, Hydro CIRCAL 100R. Det nya återvunna materialet är tillverkat av 100 % aluminium av uttjänta byggprodukter. Detta innebär att det är möjligt att specificera profiler med ett koldioxidavtryck nära noll (0,5 kg CO2e/kg aluminium i genomsnitt) - det lägsta i världen.

Koncernen har etablerat en egen återvinningskanal.

Hydro’s Dormagen-fabrik i Tyskland återvinner aluminium från fönster och fasader från dekonstruktionen av uttjänta byggnader. Detta sorteras och separeras från icke-metalliska material, innan aluminiumet rivs i små segment. ”Aluminiumflisen” skickas sedan till Hydros fabrik i Clervaux, Luxemburg, där de tillverkas till lågkolhaltiga ämnen, Hydro CIRCAL 100R och 75R. Ny teknologi gör att rätt legering kan identifieras, och

8

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

produktionen kan återvinna 100 % av aluminiumet utan att tillsätta primäraluminium.

SAPAs extruderingsanläggning i Toulouse, Frankrike och den tyska extruderingsanläggningen i Bellenberg är i färd med att leverera sina första projekt i Paris. För dessa två projekt har totalt 130 ton Hydro CIRCAL 100R aluminiumprofiler tillverkats. Genom att ge ett kombinerat koldioxidavtryck på 65 ton, är detta en minskning med 800 ton jämfört med koldioxidavtrycket för standardaluminium som produceras i Europa.

Läs mer Läs mer om Sapa och hållbarhet på https://www2.sapabuildingsystem.com/sv/se/forum/ nyheter/de-forsta-byggsystemen-av-100--atervunnet-aluminium--tillverkad-med-hydrocircal-100r/

Grovbearbetning av aluminium – med finbearbetningskapacitet Sandvik Coromant utökar sortimentet solida CoroMill® Dura-pinnfräsar med verktyg som är särskilt framtagna för aluminium.

– Dessa nya och mångsidiga pinnfräsar för aluminiumbearbetning har tagits fram för att prestera riktigt bra i alla applikationer. Den otroligt stabila bearbetningen, små grader, fina ytor och minimala vibrationer är en svårslagen kombination när det gäller mångsidiga pinnfräsar av det här slaget, säger Antti Wikström, Global Product Manager för solida pinnfräsar hos Sandvik Coromant.

– En av de främsta fördelarna med CoroMill® Dura-pinnfräsarna för aluminium är de mångsidiga funktionerna i alla olika slags grovbearbetningsapplikationer, samtidigt som de har finbearbetningskapacitet. Upp till 2×D full spårbredd, fickfräsning, 5–20° rampning, fräsning mot skuldra och mer därtill – allt med samma pinnfräs, fortsätter Wikström.

Ytterligare en fördel är Sandvik Coromants unika spiralvinkelkoncept WhisperKut™ – där respektive spånkanal är noggrant inriktad, på varierande avstånd från varandra och med sin egen, individuellt anpassade stigvinkel, vilket effektivt reducerar skadliga, harmoniska krafter. Denna konstruktion eliminerar vibrationer på ett effektivt sätt, vilket resulterar i tyst, säker och effektiv bearbetning.

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Diplom

Utbildningar inom aluminium

Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för lednings grupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedja n, standarder och återvinnin g. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produktanvändning för aluminium gods.

Diö 2023-03-10 Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne

bryne.se

AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

info@bryne.se +46 730 222 987

Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Investerar 100 miljoner kronor i fönstertillverkning

Aluminium 3D-utskriftspulver godkänt för användning i Formel 1 Constellium SE Aheadd CP1aluminium tillsatspulver har godkändts för användning i Formel 1-bilar med början säsongen 2024. Constellium har samarbetat med Velo3D och PWR Advanced Cooling Technology för att börja leverera högeffektiva, kompakta och lätta värmeväxlare för Formel 1-bilar.

Aheadd CP1 är en banbrytande aluminium-järn-zirkonium-pulverlösning utformad speciellt för additiv tillverkning utan tillsatser av flyktiga äm-

10

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

nen, sällsynta jordartsmetaller, kisel eller keramiska partiklar.

Aheadd CP1 ger flera fördelar inklusive hög hållfasthet och duktilitet, utmärkt termisk/ elektrisk ledningsförmåga, hög produktivitetsbearbetning och förenklad efterbearbetning.

– Vi är stolta över att ha vårt högpresterande aluminiumpulver godkänt för användning i Formel 1 bilarna, säger Alireza Arbab, chef för Additive Manufacturing-teamet på Constellium C-TEC.

Inwido har beslutat om en investering på drygt 100 miljoner kronor i Elitfönsters produktionsanläggningar i Vetlanda. Satsningen, som är den största i Elitfönsters historia innebär att produktionen, som idag sker i två fabriker, kommer att flyttas till en fabrik.

Investeringen kommer skapa förutsättningar för en ökad kapacitet, bättre lönsamhet och en mer hållbar produktion.

Elitfönster, som är Inwidos största affärsenhet, har i dag fyra produktionsanläggningar, två i Vetlanda och två i Lenhovda.

Med investeringen kommer produktionen i Vetlanda att samlas under ett tak. Trots det kommer kapaciteten att öka, samtidigt som klimatavtrycket och energianvändningen krymper.

– Det är en offensiv satsning som ger Inwido stora möjligheter att stärka vår position i Sverige genom att öka kapaciteten i vår största affärsenhet, Elitfönster, samtidigt som produktionen blir mer effektiv och hållbar, säger Henrik Hjalmarsson, vd och koncernchef på Inwido.

Planen är att implementeringen ska vara fullt genomförd under 2025.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

UTFASNING AV KOLDIOXID I ALUMINIUM TILL EN RIMLIG KOSTNAD

VIKTIG DAG FÖR FRANSK ALUMINIUMINDUSTRI Det var en stor dag för den franska aluminiumbranschen när Frankrikes president Emmanuel Macron besökte smältverket Aluminium Dunkerque och branschorgani-

sationen Aluminium France.

Macron poängterade aluminiums strategiska roll i den gröna omställningen och lovade att stödja Frankrike och Europa i åter-

industrialiseringen.

Han underströk också sitt engagemang för rättvisa och lika villkor på den globala marknaden.

Oändligt återvinningsbar, oerhört stark, lätt och formbar: aluminium är metallen som får moderna ekonomier att ticka. Det är också sant att 75% av allt aluminium som någonsin producerats används fortfarande idag.

Faktum är också att globalt bidrar aluminiumindustrin till utsläpp av växthusgaser.

Enligt rapporten kan de första, helt koldioxidfria leverantörskedjorna inom aluminium vara i drift under detta årtionde.

MPP (Mission Possible Partnership) och McKinsey & Company senaste rapport, Aluminium decarbonization at a cost that makes sense, granskar tekniken och kostnaderna för att implementera processer för att minska utsläppen i aluminiumproduktionen.

Ladda ner hela rapporten på https://lnkd.in/gsMHPihV

VISSTE DU ATT...

På 1800-talet var aluminium så svårt att extrahera från sina mineraler att det betraktades som ett exklusivt och dyrbart ämne. Napoleon III av Frankrike gav till och med sina gäster aluminiumbestick, medan andra bara fick guld och silver.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

11

Ökning av aluminium Text av Patrik Ragnarsson

Ny studie från European Aluminium visar en kraftig ökning av aluminiumanvändandet i bilar

E

uropean Aluminium genomför ungefär vart tredje år en studie med konsultföretaget Ducker Carlisle där aluminiuminnehållet i alla bilar som tillverkas i Europa gås igenom. Nu har den senaste studien som fokuserar på bilar tillverkade under år 2022 precis publicerats och den innehåller en hel del intressanta och positiva nyheter.

Det genomsnittliga aluminiuminnehållet i bilar har ökat med 18 % sedan 2019 och kommer att uppgå till 205 kg år 2022. Det innebär en årlig ökning

12

med 5,6 %. Prognoser i studien visar också att denna trend kommer att hålla i sig, och det genomsnittliga aluminiuminnehållet beräknas öka ytterligare under de kommande åren. År 2026 kommer den genomsnittliga bilen att innehålla 237 kg alumini-

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

um och år 2030 kommer aluminiuminnehållet att vara 256 kg.

En stor anledning till denna stora tillväxt är en ökad försäljning av elbilar och det visar hur viktig aluminiumindustrin är för den gröna omställningen och för att hjälpa till att

uppnå EU:s ambitiösa mål att minska koldioxidutsläppen från bilar med 55 procent fram till 2030.

Studien visar tydligt att el- och plug-in-hybridfordon driver tillväxten eftersom de använder betydligt mer aluminium än den genomsnittliga

bilen. Enligt studien innehåller en elbil som tillverkas i Europa 2022 i genomsnitt 283 kg aluminium, jämfört med endast 169 kg i en bensin- eller dieseldriven bil. Denna trend förväntas fortsätta, och det genomsnittliga aluminiuminnehållet i en elbil beräknas öka med 9,5 % från 283 kg till 310 kg mellan 2022 och 2026.

De främsta drivkrafterna bakom denna enorma ökning av aluminiumanvändningen i elbilar är inkapsling av elmotorer, batterilådor, skyddsplåtar till elbilsbatterierna och batterikylplattor.

Ett annan intressant resultat i studien är att

gjutgods fortsätter att vara den överlägset största produktformen av aluminium, med 123 kg per fordon. Något överraskande är det också den produktform som växer mest (i kg räknat). År 2030 förväntas användandet av gjutgods nå 145 kg per fordon. Även om färre och färre bilar kommer att ha en förbränningsmotor i gjutet aluminium kompenseras detta av att gjutning kommer att användas mer och mer till inkapslingar av elmotorer samt stora gjutna strukturdetaljer (s.k mega castings).

Tittar man på procentuell ökning så ser vi den

starkaste tillväxten (CAGR 5,6 % 2022-2030) från strängpressade produkter. Ökningen är främst drivet av den ökande användningen i elbilskomponenter, strukturkomponenter och bromsar. Plåt kommer också att se en stark tillväxt (CAGR 3,5 % 20222030), främst drivet av elbilskomponenter, dörrar och motorhuvar.

Sammanfattning Sammanfattningsvis så visar studien att efterfrågan på aluminium ökar snabbt i takt i och med att fordonsindustrin går mot lättvikt och elektrifiering. Det är nu upp till den europeiska aluminiu-

mindustrin att visa att vi kan leverera de aluminiumdetaljer bilindustrin efterfrågar. Men för att göra det behöver vi också hjälp av politiker och andra beslutsfattare så att vi även i framtiden kan producera och återvinna hållbart aluminium med ett lågt koldioxidavtryck i Europa på ett konkurrenskraftigt sätt.

En mer utförlig rapport kan laddas ner här: https://european-aluminium. eu/wp-content/uploads/2023/05/2023_04_ Aluminum-Content_Ducker-Study_EA-Public-Summary_190423.pdf

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

13

Växthuseffekten befaras höja havsnivån allt eftersom isar smälter.

14

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne

Vad är en växthusgas och hur kan dessa minskas?

En genomgång av certifieringsverktyg och ledningssystem för att hantera företags växthusgaser

V

äxthuseffekten är, som jag tror ni vet, förmågan att reflektera solens värmestrålar ned till jorden igen.

Växthuseffekten är faktiskt en nödvändighet för allt liv och utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden ha en 30° lägre temperatur än idag. En växthusgas är en gas som speglar solens värmestrålar tillbaka till jorden så att

värme reflekteras ned till jordklotet igen. En mer korrekt beskrivning är att växthusgaserna kan absorbera värmestrålningens våglängder som sedan återstrålar vid en länge våglängd. Växthuseffekten har varit känt bland forskare sedan fransmannen Fourier 1824 beskrev effekten, så även en klimatförnekare borde ha svårt att förneka detta som ett rön.

Växthuseffekten bildar ett varmt täcke runt jorden när värmestrålning reflekteras tillbaka till jorden av växthusgaserna.

Källa: Naturvårdsverket

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

15

Klimatmål som sattes i Parisavtalet 2015 går i stora drag ut på att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet är att hålla den globala uppvärmningen under 2° med ambitionen att hålla den under 1,5°. Anledningen att växthusgaser debatteras ofta i medier är att ju mer växthusgas i atmosfären desto högre temperatur. Den växthusgas som brukar få mest fokus är koldioxid.

En annan välkänd växthusgas är vattenånga, som faktiskt är den växthusgas som har störst växthuseffekt. Andra naturliga växthusgaser är metan som bildas i magen på djur och lustgas (dikväveoxid) från jordbruket. Freon som förekommer i kylmedier är ett exempel på konstgjort framställd växthusgas.

Greenhouse gas (GHG) protocol har tre tillämpningsområde där det försa (scope 1) beräknar direkta utsläpp från den egna processen.

Koldioxidekvivalenter Koldioxidekvivalent är ett sätt att jämföra olika växthusgasers effekt där ett ämnes effekt relateras till växthuseffekten av koldioxid.

Koldioxid har en relativt kort livslängd i atmosfären, medan andra gaser har en förmåga att inte brytas ned lika snabbt. Lika så skiljer sig absorptionsförmågan åt mellan olika växthusgaser. För att kunna jämföra effekten mellan olika växthusgaser används koldioxid som referens över vilken effekt en gas har för växthuseffekten över en tidsperiod på 100 år. Koldioxid har alltså värdet 1 och ett högre tal anger att växthusgasen har en större påverkan än koldioxid. Lustgas har till exempel koldioxidekvivalenten 265 och har därmed 265 gånger större effekt än koldioxid. Metan har ekvivalenten 28 och freon (CF4) har hela 7350. Koldioxidekvivalent är ett sätt att jämföra hur utsläpp från olika processer eller produkter påverkar klimatet genom växthuseffekten.

16

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

GHG-protokollet har tre tillämpningsområde där det försa (scope 1) beräknar direkta utsläpp från den egna processen, det andra indirekta utsläpp och scope 3 också tar med bidrag uppoch nedströms i värdekedjan.

Industriellt genererade växthusgaser Idag finns ingen nationell eller internationell standard som direkt beskriver aluminiumtillverkningens påverkan. Det finns flera initiativ som drivs av konstellationer av storföretag och organisationer, men inga heltäckande standarder som direkt anger hur olika processteg påverkar emissionen av växthusgaser.

Det finns standarder som beskriver livscykelanalyser (LCA) och hur miljöledning kan hanteras. Här finner vi EN/ISO-14000-standarderna som

ger oss vägledning runt miljöledning och allmänna definitioner runt LCA, återvinning och växthusgaser.

Naturvårdsverket hänvisar både till ISO 14964, och till Greenhouse gas protocol. De anger också egna värde för emissioner för de vanligaste bränsletyperna i tabellform för nedladdning. Granskning av ett företags klimatberäkningar är en viktig del, och syftar såväl till att säkerställa att beräkningarna är korrekta som till att identifiera förbättringsområden för minskad klimatpåverkan. Fokus bör ligga på stora utsläppskategorier

och kategorier som får stora utslag.

Beskrivning av hur granskningen ska gå till och viktiga aspekter vid granskning finns både i GHG Protocol och ISO 14064. Om en konsult anlitas för att utföra beräkningarna och för att följa upp siffrorna är det viktigt att de levereras med en rapport som gör det möjligt att återupprepa beräkningarna. Exempel på aspekter som bör granskas är att emissionsfaktorer som använts är rimliga både i storlek och för vilket användningsområde de används. En beskrivning av tre initiativ som används inom aluminiumindustrin för att arbeta med de egengenererade växthusgaserna följer här nedan.

cesserna, leverantörers men också kunders emissioner.

GHG-protokollet består av två olika delar. Den första är GHG Protocol Corporate Accouting and Reporting Standard, som hjälper företag att kvantifiera och rapporter utsläpp samt informerar företaget om hur man kostnadseffektivt gör upp en

strategi för att minska växthusgaser.

Protokollet avser de sex växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas, fluorkolväten (HFCs), perflourkolväte (PFCs), and svavelhexaflourider (SF6).

GHG Protocol Project Quantification Standard är den andra delen, som hjälper företaget att kvantifiera

Greenhouse gas (GHG) protocol GHG protocol ger en plattform att använda för utsläpp samt ett globalt ramverk för att mäta och hantera utsläpp. Det finns idag tillgängligt för olika organisationer, företag och myndigheter, där varje part har olika protokoll beroende på vilken sorts arbete man utför. GHG-protokollet förser användaren med beskrivningar, verktyg och utbildningar för att hantera växthusgaser. GHGprotokollet ska vara en hjälp vid rapportering av växtgasemissioner för att kunna jämföra olika processer inom företaget Det är uppdelat i tre tillämpningsområden (engelska scope). Område 1 omfattar emissioner från den egna processen, område 2 omfattar så kallade indirekta emissioner som är utsläpp härrörande från leverantörer av elektricitet, värme och kyla och tillämpningsområde 3 innefattar emissioner från aktörer i värdekedjan före och efter det egna företaget. Resultaten från de tre tillämpningsområdena ska ge företaget ett beslutsunderlag av emissionerna för de interna pro-

Scientific Based Target initiative är ett ledningsverktyg för att uppnå satta klimatmål, oavsett branschtillhörighet eller process.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

17

SBTi sätter klimatmål för ett företag i fem steg.

minskningar i utsläpp från utvecklingsprojekt som har som mål att begränsa utsläpp. GHG Protocol är i jämförelse med ISO 14064 mer inriktat på uppföljning över tid och innehåller bra tips på aspekter att ta hänsyn till.

GHG-protokollet erbjuder även kalkylverktyg för flera industrisektorer, för att hjälpa företag att beräkna på sina utsläpp utefter sektorns specifika behov. Det branschspecifika beräkningsverktyget för aluminium omfattar elektrolytsmältprocessen inklusive elektrodtillverkningen.

Dessa verktyg omfattar en guide och ett beräkningsverktyg i Excel.

Science Based Targets initiative (SBTi) Science Based Target hjälper företag att välja klimatmål, men företagen kan själva välja vilka mål de vill sträva mot. De har inga egna standarder utan använder sig av andra initiativ, partners med andra miljöinitiativ som t.ex. Greenhouse Gas Protocol.

De har tillsammans med dessa initiativ skapat det som kallas Science Based Targets Initiative (SBTi).

SBTi är ett ledningsverktyg för att uppnå satta klimatmål, oavsett branschtillhörighet eller process.

SBTi ger verktyg och rekommendationer till företag för att sätta mål för noll-emission av växthusgaser i samklang med klimatforskningen.

För företag som vill sätta mål och följa upp dessa, på både kort och

18

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

längre sikt, kan SBTi hjälpa till att uppnå satta mål för att bidra till ett globalt mål. Målen sätts så att en halvering av emissionerna uppnås inom 5-10 år och senast år 2050 ha ett totalt växthusutsläpp som är mindre än noll. Initiativet var tidigare känt som ”science-basedtargets” där mål sätt enligt 1,5 °C målet som satts upp av vetenskapen.

Dessa mål revideras årligen så att företaget över tid inte ska överskrida de globalt satta utsläppsmålen.

Avsikten är att erhålla en rutin för att själva arbeta långsiktigt med klimatmålen. Företag kan därmed ta ansvar genom att förstå den negativa påverkan, sätta mål och ta fram en handlingsplan för att driva förändring. Anledningen till att det heter ”science based” är just att klimatmålen som sätts är i linje med vissa vetenskapliga modeller, men själva beräkningsmodellen baseras helt och hållet på GHG-protokollet.

SBTi fodrar att företaget gör en genomgång av hela sin värdekedja enligt GHG-protokollet för att identifiera sina utsläpp. De satta målen behöver sedan godkännas av SBTi. Många företag anmodas av sina kunder att använda sig av SBTi och ibland är det helt enkelt ett krav för att fortsätta som leverantör till stora kunder. Många gör också arbetet för att bli mer trovärdiga i sin kommunikation. Om man tidigare inte gjort, till exempel, energikartläggningar i företaget så blir den stora besparing-

en att använda SBTi effektivisering och kostnadsbesparingar när man till exempel minskar sin energiförbrukning. SBTi hjälper företagen med att uppnå deras valda klimatmål genom att rekommendera konsulter, tjänster eller programvaror samt erbjuder experthjälp specialister ifall man går med i initiativet.

SBTi planerar att framöver släppa egna verktyg och programvaror för att hjälpa företag som åtar sig net-zero initiativ. SBTis experter verifierar även att företagen följer de miljömål de satt för sig själva innan företaget verifieras inom deras valda initiativ.

The Aluminium Stewardship Initiative (ASI) Ambitionen när ASI skapades 2015 var att skapa hållbarhet och transparens genom värdekedjan för aluminium. ASI är inriktad på just aluminiumindustrin och är framtagen från medlemmar av aluminiumleverantörskedjan med avsikten att förbättra industrins hållbarhetsprestanda genom hela värdekedjan. De vill skapa en sektorspecifik certifiering för aluminiumtillverkning för att göra aluminiumproduktion mer miljövänlig och socialt hållbar.

ASI har skapat egna certifieringar vad gäller alla delarna av aluminiumproduktion, från bauxitbrytning till slutprodukt. Dessa inkluderar bland annat cirkulär hållbarhet, hållbar malmbrytning, social jämlikhet och mänskliga rättigheter För att hjälpa företag uppnå dessa certifikat erbjuder ASI olika kurser och litteratur där de går igenom de aktuella initiativen och vad man kan göra för att uppnå dem.

ASI är ett oberoende certifieringssystem för tillverkare som vill förbättra sin hållbarhetsprestanda.

Företag som följer ASI kan ansöka

hållbarhetskriterier för livscykeln av aluminium.

ASI Chain of Custody (CoC) Standard är en frivillig certifiering för att ta ansvar för fler delar inom aluminiumvärdekedjan genom att välja de leverantörer och kunder som värderar hållbarhet högt. Spårbarhetscertifieringen avser att ta med samtliga steg i värdekedjan mellan de certifierade aktörerna.

Hur beräknas emissionen av biobränsle och återvunnen aluminium?

The Aluminium Stewardship Initiative (ASI) är ett oberoende certifieringssystem för aluminiumtillverkare som vill förbättra sin hållbarhetsprestanda.

om en certifiering. Vid certifiering besöker en utvärderare företaget i fråga och går igenom dokumentation och gör en kartläggning för att kontrollera att rapporterade värden stämmer.

Initiativet täcker hela kedjan från gruva till färdig produkt med fokus på råvarutillverkning från primär eller återvunnen källa. Beräkningarna baseras på GHG-protokollets modeller men skillnaden med ASI är att det är ett certifieringsverktyg för aluminiumindustrin specifikt där auktoriserade konsulter gör granskningar vid certifiering som sedan följs upp.

ASI har två certifieringsstandarder: prestanda- och spårbarhetscertifiering. ASI Performance Standard är den certifiering som oftast refereras till när de pratar om hållbarhet. Den har som mål att minska aluminumsektorns utsläpp med 95% till 2050. Prestandacertifieringen är avsedd för aktörer som vill certifiera en industri och täcker 11

De olika initiativen som visas här tillför alla något nytt med avseende på ISO 14064. Däremot hanterar de ingen information kring hur man ska räkna på aluminiumprocesser utan ger enbart verktyg för att följa upp resultaten och kommunicera dessa. Konsulter använder ofta tabellvärden och inte uppmätta värden för ett processteg. Navigeringsutrymmet är därför stort för hur olika beräkningar görs med stora osäkerheter i resultatet. Det blir därför oklart vad en emissionsrapport då tillför. Värt att notera är även att koldioxid-emissioner vid användandet av biobränsle inte rapporterats i något av tillämpningsområdena i GHG-protokollet utan ska enligt guiden rapporteras separat. De flesta lokala initiativ (som amerikansk, engelsk och internationellt-IEA) rapporterar dock koldioxid-emissioner från biogas som nollutsläpp, vilket medför att visa tar med en emission från biogas och andra inte. Det blir med andra ord svårt att jämföra resultaten mellan två företag.

Vad som är positivt med växthusberäkningarna är det fokus som läggs i frågan samt att det från företagshåll belyses vilka energiformer och processer som är de stora utsläppskällorna, liksom ut-

släppen från när företagets elektricitet tillverkas. Vad som saknas och är av stor vikt för samtliga företag som arbetar med aluminiumprocesser är detaljer runt återvinning. Det finns varken i initiativen eller i ISO- eller EN-standarder beskrivet hur man ska räkna för aluminiumåtervinning, som till exempel med degradering av skrot, eller avbränna för olika processteg. Eftersom detta faktiskt är helt avgörande vid val av energiformer eller ny utrustning är det något som måste standardiseras. Att som aluminiumföretag spendera ca 120-150 000kr för en certifiering från till exempel ASI är en stor investering för ett litet företag, utöver alla kostnader för eget arbete och konsultarvoden. Det vore önskvärt att skyndsamt ta fram en standard som beskriver aluminiumprocesser så att jämförbarheten mellan rapporter blir större. Den praktiska nyttan blir då så mycket större och faktiskt ett verktyg som man kan ta beslut utifrån utan att gå bort sig.

ASI-certifieringsprocessen har fem huvudsteg.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

19

Text av Freddy Leijon, specialist, Hydro

En snabbguide till bearbetbarheten av aluminiumlegeringar

20

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

B

earbetbarheten av aluminiumlegeringar kan vara svår att förutse, även för vant branschfolk. Det finns många variabler att ta hänsyn till. En är materialets tillstånd, för att inte tala om dess fysikaliska egenskaper – legeringselement, mikrostruktur, hårdhet och mekaniska egenskaper.

Du kan se den här frågan på samma sätt som en restaurangkock gör när du lagar en måltid: Råvaran

spelar roll. Med aluminium kommer rätt material att förbättra bearbetbarheten och därmed slutprodukten.

Generellt sett är bearbetning av aluminiumprofiler relativt billigt. Jag pratar om processer som kapning, svarvning, borrning, fräsning, gängning och stansning. En anledning är att verktygskostnaderna är låga på grund av lågt verktygsslitage till följd av låg specifik skärkraft. Skärkraften i aluminium är bara ungefär en tredjedel av den i stål. Dessutom är skärhastigheten som kan uppnås i aluminium mycket högre än för stål, vilket leder till billigare bearbetning. Ändå måste du hålla ett öga på några grundläggande punkter för att uppnå kvalitets- och produktivitets-mål.

Spånbrytning är en kritisk aspekt av aluminiumbearbetbarhet Låt mig börja med de två huvudsakliga klassificeringarna av aluminiumlegeringar: legeringar för gjutning och legeringar för valsning eller strängpressning. Cirka 85 % av aluminium används för valsning eller strängpressning, såsom plåt och folie och profiler. Här kan du hitta stora variationer, där vissa legeringar bildar väldigt små fina spån medans andra är svårare att uppnå tillfredsställande spånbrytning i.

För kategorin gjutna legeringar handlar bearbetning mer om verktygsslitage eftersom dessa legeringar har utmärkt spånbrytning.

För valsat eller strängpressat aluminium är spånbrytning den mest kritiska aspekten av skärbarheten.

Bra spånbrytning förhindrar: • Spån som trasslar in sig i

•

verktyget och undviker därmed driftstopp och verktygsbrott Spånrepor på bearbetade ytor som försämrar ytfinishen

För 6xxx-legeringar är den allmänna trenden att spånbrytning ökar med hårdhet, både med hårdare legeringar och härdning. Detta kan dock inte alltid översättas till andra legeringssystem. Det kan till exempel vara mycket svårt med vissa 7xxxlegeringar att nå bra spånbrytning, trots deras höga hållfasthet.

Du kan bedöma ett materials spånbrytningsförmåga med spånkartor eller spånräkning. Den första ger dig en bra överblick över spånbrytning vid olika skärparametrar, medan den senare ger dig en mer exakt mätning.

Tänk dessutom på: 1. Bearbetbarheten bör alltid bedömas under förhållanden som är så lika produktionen som möjligt 2. En enda maskinoperation kan inkludera skärparametrar över ett brett område 3. För att enkelt hitta rätt skärparametrar och ha en stabil skärope-

ration är ett material med brett intervall av acceptabelt spånbrytning att föredra

Specialaluminiumlegeringar 6061M och 6082M En sista punkt: aluminiumproducenter har traditionellt legerat in element med låg smältpunkt bly (Pb) och vismut (Bi) i 6xxx legeringar för att uppnå god skärbarhet. Exempel är legeringarna 6042 och Hydro 6262.

Dock är bly och vismut förbjudna som legeringsämnen idag i vissa regioner. Där så är fallet kan specialversioner av legering 6061 och 6082 tillhandahålla god bearbetning istället. Dessa versioner har ett M i deras benämning (6061M och 6082M) och är optimerade både i kemiska sammansättningar och värmebehandlingar för att nå god skärbarhet.

Låt mig helt enkelt avsluta med att konstatera att utmärkt skärbarhet av aluminiumlegeringar uppnås genom noggrann kontroll av legeringens kemiska sammansättning och parametrarna i alla processteg.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

21

Text av Torbjörn Larsson

Hoppfull gjuteribransch träffades i Västerås

Tomas Liljenfors, vd på Bryne

Daniel Larsson, vd Unnaryd Modell och Laurent Dubourg, Stirweld

170 deltagare lyssnade på intressanta föredrag

Sebastian Sivertsen och Andreas Karl Johansson, Uddeholm

Mässmingel

22

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Diana Bogic, Gjuteriföreningens generalsekreterare

Chris Schuette, Volvo Cars Corporation

Alessandro Benini, Idra och Rickard Larsson, Karlebo Gjuteriteknik

I

det gamla ångkraftverket från 1917 utmed Mälarens strand i Västerås ligger Steam Hotel.

Den gamla industribyggnaden av tegel stod länge oanvänd – tills några visionärer bestämde sig för att bygga ett hotell och en mötesplats. Den 16 och 17 maj 2023 arrangerade gjuteribranschen ”Gjuteridagarna” på Steam Hotel. Årets konferenstema var ”2030 – grön omställning i en osäker omvärld”, vilket passar perfekt för en sådan plats vid Mälaren.

Värdarna Lars Johansson, ordförande Svenska Gjuteriföreningen och Joakim Berlin, ordförande Sveriges Gjuteritekniska Förening hälsade deltagarna välkomna.

Konferensens moderator var Åsa Lauenstein från RISE. I samband med konferensen arrangerades en mässa där 16 leverantörer deltog. En uppskattad mötesplats där besökarna fick möjlighet att mingla och diskuterar branschfrågor. På den stora ”gjutarmiddagen” deltog de 170 deltagarna och efteråt blev det ett trevligt barhäng i ”Roof Top Bar” på 18:e våningen med utsikt över Mälaren.

Gjuteriföreningens generalsekreterare Diana Bogic var mycket nöjd med årets Gjuteridagar.

– Det har varit intressanta och spännande dagar med mycket erfarenhetsutbyte. Det som jag hittills har hört är nöjda och glada deltagare. Hållbarhet är viktigt – både nu och för framtiden. Nu när Gretaprojektet avslutas så var frågan hur går vi vidare och detta blev grunden till årets tema.

Nedan följer ett axplock från deltagare och föredragshållare.

Casting revolutionerat biltillverkningen. Volvo Cars är mitt inne i att installera två stora pressar på 8 500 ton vardera i Torslanda som ska pressgjuta stora strukturella aluminiumkomponenter. En av deltagarna på Gjuteridagarna var Chris Schuette, Volvo Cars Corporation, teknisk specialist inom gjutning. Chris är ansvarig för Supply Chaing i den nya investeringen och därmed en av de mest insatta i den nya tekniken – Det finns många anledningar till att Volvo investerar i Mega Casting, men generellt är det att man minskar komplexiteten, minskar antalet artiklar och är mer effektivt, berättade Chris.

gav ett spännande föredrag om trender och framtid inom pressgjutning. Företagen går från fokus på verktygets prestanda/livslängd till produktivitetsoptimering. Digitalisering som simulering och adaptiv tillverkning/3D-printing. Hållbarhet och energieffektivisering.

Självklart var också stora pressgjutdetaljer med i trendspaningen.

Tidigare var pressar på +4 000 ton stort, nu pratar vi +8 000 ton. Detta medför tekniska utmaningar som till exempel temperering av insatser, legeringsval, nya designkrav, komplicerade stora gjutdetaljer, större och kritiska insatser (värmebehandling).

Investerar i FSW

Aluminium Scandinavias skribent Tomas Liljenfors, vd för Bryne, var nöjd med Gjuteridagarna.

– Intressanta dagar med många olika vinklingar med de prövningar som gjuteribranschen har. Särskilt intressant var presentationerna om olika energiutmaningar. Det finns lösningar men alla är inte anpassade till dagens industri, berättade Tomas.

Daniel Larsson, vd Unnaryd Modell AB presenterade företagets senaste satsning på FSW (Friction Stir Welding) tillsammans med Laurent Dubourg från Stirweld. Unnaryd Modell är leverantör av prototyper och specialserier. För några år sedan kom Daniel i kontakt med FSW när de tittade på en batterilåda till en laddhybrid. Det ledde till en nyinvestering i FSW hos företaget där tester och mindre serier i prototypstadiet kan göras i Unnaryd med detaljstorlekar upp till 3500x900 mm. Produktionsstart är beräknad till september 2023.

IDRA har ny representant Rickard Larsson, Karlebo Gjuteriteknik och Alessandro Benini, Idra var ett av de 16 företag som ställde ut på Gjuteridagarna där de bland annat presenterade sitt nya samarbete på den nordiska pressgjuterimarknaden.

Mega Casting

Framtidens pressgjutverktyg

Genom att använda enorma pressgjutningsmaskiner har Mega

Andreas Karl Johansson och Sebastian Sivertsen, från Uddeholm

Intressanta utmaningar

INFO Här kan du läsa mer om GRETA https://www.gjuteriforeningen.se/ haallbarhet/greta/ Här kan du läsa mer om programmet för årets Gjuteridagar https://www.gjuteriforeningen.se/ medlem/gjuteridagarna-2023/program-gjuteridagarna/

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

23

Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium

I

Vackert eller fult – Design

min designkrönika i tidningen nr 6-2022 diskuterade jag ytor, denna gång vill jag utveckla detta och diskutera vad som är ”vackert” och vad som är ”fult” och vem som bestämmer detta.

Om en produkt, form eller yta, är vacker eller ful är naturligtvis väldigt subjektivt. Det handlar bl.a. om traditioner, social miljö, normer och vad man tycker!

24

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Produkter kommunicerar nästan alltid hur dess kvalité upplevs, ett påstående i nr 5-2022 av tidningen, men om inte ytan även kommunicerar produktens form, kvalité och innehåll blir det ändå fel.

Detta leder fram till följande frågeställningar: • På viket sätt kommuniceras ytan och vad avgör hur den upplevs?

• Har ytan någon koppling till

•

• •

form, material, upplevelse – design?

Betyder ytan olika beroende på för vem och i vilket sammanhang den visas?

Kan ytan kommunicera upplevelsen av säkerhet?

Vad ”tycker” personen som ser produkten – ytan – och vad är den personens preferenser.

Titta på en lunchbricka av aluminium, som inte är ytbehandlad på annat sätt än att den är diskad i en diskmaskin under ett antal år.

Tanken, från restaurangen Östgöta Kök på Garnisonen i Linköping, är att ytan blir vad den blir genom användning.

Som ytbehandlare skulle man förmodligen se detta som ett misslykande, en väldigt ful yta, medan restaurangägaren anser detta vara väldigt häftigt och spännande.

Svenskt Aluminium fick för någon tid sedan en fråga från en arkitekt: ”Hur gör man fult aluminium”. Åter ett bevis för hur olika man tycker – beskriver det man ser. Även restaurang Whildmarken i Jönköping använder en bricka i aluminium som endast ytbehandlats genom att diskas i restaurangens diskmaskin. Ytan blir vad den blir!

Vackert eller fult?

Materialet cortenstål är ett material som har en yta som ser ut som rost. Rost på järn och stål har man under många år försökt att eliminera med olika typer av ytbehandlingar. Nu är detta ett väldigt populärt material på både byggnader och produkter i offentlig miljö.

Rost har blivit väldigt inne när det gäller metallprodukter. cortenstål är ett bra exempel på detta.

Vackert eller fult?

Kan de vara så att det som naturen skapar ofta blir vackert på något sätt. En plastdetalj blir fulare och fulare med tiden, medan en läderprodukt blir finare och finare, med lite omtanke och vård. En plastprodukt är svårt att vårda för att undvika att bli ful.

Nu är detta naturligtvis väldigt generellt när det gäller plast, kanske skulle jag här specificera vad jag menar med plast.

Jag tänker närmast på plastdetal-

jer som utsatts för solens ljus under en längre tid.

Ett annat exempel är när det påtalades att det är dåligt för miljön med klorblekt papper. En metod att åstadkomma vitt papper var att bleka det med klor. Plötsligt blev det väldigt inne med bruna papper eftersom dessa inte var klorblekta.

Det tog ganska lång tid att övertyga konsumenterna att man faktiskt kan ta fram vitt fint papper utan klor.

I dagsläget är man inte en miljöbov om man använder vitt papper, även om många fortfarande ser det bruna pappret som lite mer miljövänligt - finare!

Vem avgör om en produkt är fin eller ful?

För mig är det alldeles självklar att det är användaren, kunden, köparen som avgör detta. Nu är detta inte så enkelt! Eftersom människor tycker så väldigt olika. Om vi till exempel tittar på ungdomars kläder så kan man undra vad är det som gör att kunder är villiga att betala 1 000:- för ett par trasig eller lagade jeans?

Det är självklart att detta synsätt påverkar hur vi bedömer produkter och vår omgivning.

Kan detta påverka industrin, och i så fall hur hanterar man detta, när det gäller till exempel fysiska produkter.

Ett ytterligare spännande exempel är när designern Mats Theselius hittar ett koppartak. Det var Petrikyrkan i Klippan som skulle byta ut sitt tak. Kyrkan var ritad av Sigurd Lewerentz. Det gamla taken hade en patina som intresserade Mats. Han skapade stolen ”Hommage á Sigurd Lewerentz”. Utsidan på stolen är tillverkad av den kopparplåt som suttit på kyrkans tak.

I dag lägger väldigt många människor mycket tid på att polera

och underhålla sina bilars yttre. Det är naturligtvis helt okej men efter flera timmars arbete så behövs det bara lite regn och en kort resa på en grusväg så är nästa allt arbete spolierat.

Varför är inte bilar idag ytbehandlade på ett sätt som inte påverkas av användning, väder och vind?

För många är bilens yta väldigt viktig, den kommunicerar något. Exakt vad, kan vara svårt att veta. Kan det vara ordning och reda, att bilägaren är mån om sin bil, och därmed är en person man kan lita på?

Hur påverkas vi av människor, när det gäller ytan – utseendet. Hur bedöms vi vid ett första ögonkast?

Vi vet alla att utseendet påverkar oss, men vi kanske inte alltid gör en korrekt bedömning av vad vi ser. Idag är det väldigt vanligt att både kvinnor och män utsmyckar sig i ansiktet med ringar och annat.

Detta är vi ganska vana vid nu, men för inte så länge sedan var det nog endast sjömän som hade guldringar i sin öron.

Detta är stora frågor och jag tänker inte gå djupare in på detta, men som designer och produktutvecklare är detta frågor som ständigt måste tas i beaktning. Det handlar om trovärdighet och värderingar.

Självklart uppstår problemet när leverantör och kund inte är överens. Det är därför det är så viktigt att på ett neutralt sätt, från början, specificera vilken preferens kunden har och hur man ska tillmötesgå kundens önskemål och krav.

Så slutligen!

Vad är fult och vad är vackert. Det är naturligtvis olika beroende på vem man är. De viktiga i sammanhanget är att inte ha förutfattade meningar om detta utan att konstatera det fascinerande i att människor är olika!

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Text av Lars-Inge Arwidson, vd Svenskt Aluminium

Svenskt Aluminiums röst i Europa Två gånger om året träffas Europeisk aluminiumindustri för att diskutera möjligheter och utmaningar för vår industri. 24-26 april hölls således European Aluminium Spring Meeting i Bryssel. Likt när vi träffas i Svenskt Aluminium infinner sig en ”kollegial” stämning där branschens många gånger konkurrenter träffas för att diskutera frågor som är gemensamma. I många frågor ”sitter vi alla i samma båt”. Alla frågor och diskussioner övervakas av jurister för konkurrensrättslig efterlevnad.

Svenskt Aluminium var naturligtvis på plats tillsammans med representanter från några av våra medlemsföretag – Hydro, Profilgruppen, Gränges och Kubal. Sverige är en viktig röst på konferensen och man tittar mycket och intresserat på hur vi uppe i norden seriöst och framgångsrikt arbetar mot en mer CO2-fri produktion – inte minst p.g.a. våra rena energitillgångar och våra forskningssatsningar.

26

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Bland alla frågor på agendan diskuterades bland annat den aktuella CRMA (Critical Raw Material Act) där EU (av okänd anledning) ej inkluderat aluminium som kritisk råvara för Europa. European Aluminium och stöttande EU-parlamentariker arbetar f.n. hårt för att man även ska återansluta aluminium till CRMA. – EU måste förstå att en stark europeisk aluminiumindustri är avgörande för inte minst europeisk bilindustris och elektrifieringen av samhället varför aluminium måste ingå i CRMA, uttryckte EUparlamentarikern Anna-Michelle Asimakopoupolo i sitt inledande tal på konferensen.

Systemet med utsläppsrätter ETS diskuterades, som på sikt kommer ersättas av nyligen beslutade CBAM (Carbon Border Adjustemnet Mechanism) med syfte att skydda europeisk aluminiumindustri från ”tredje land” som har betydligt högre CO2 avtryck.

En annan fråga som diskuterades var naturligtvis kriget i Ukraina.

EU har presenterat ett antal sanktionspaket men aluminium finns ännu inte på den listan. USA har i och för sig infört 200%-iga tullar på aluminium som naturligtvis rubbar marknaden. I samband med detta vill man sätta tryck på EU att införa sanktioner även mot ryskt aluminium. Något som alltså inte är på plats idag. I Sverige har vårt enda primäraluminiumverk KUBAL ryska ägare vilket naturligtvis har blivit ett problem. Vi hoppas och på en lösning som gör att vi i Sverige fortsatt kan ha en primäraluminiumtillverkare i landet.

European Aluminium och CRU gav en bild av hur marknaden ser ut framåt. Gemensamt för analyserna är att byggsektorn står inför utmaningar. I övrigt går Europeisk aluminiumindustri fortfarande förvånansvärt bra och man är relativt positiv – i alla fall inför den

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor närmaste framtiden?! Utbyggnaden av solenergi och elektrifieringen av automotive-industrin utpekas speciellt som framgångssektorer.

Samtliga europeiska länder uppvisar liknande prognoser för kommande 6-12 månader.

I samband mer vårt arbete för ”Impact Innovation” som gäller vår ansökan tillsammans med ståloch gjuteriindustrin för ett nytt forskningsprogram, noterar vi att European Aluminiums ”Aluminium Hub” har många intressanta forskningsprojekt på Europanivå. Detta kan stötta vår ansökan. Det hand-

lar om hållbarhet, hållbarhet och hållbarhet igen. Hållbarhetsfrågan var genomgående ett tema för hela konferensen.

Naturligtvis fanns en hel del tid också för nätverkande. Det är alltid lika trevligt att under lättsamma former träffa branschkollegor och prata om allt mellan himmel och jord – dock alltid relaterat till aluminium på ett eller annat sätt.

Till sist Vår Europeiska branschorganisation European Aluminium gör ett viktigt arbete för vår industri. För Svenskt

Aluminiums vidkommande är European Aluminium en viktig och professionell organisation som vi i ”lilla Sverige” inser vikten av att samarbeta med. European Aluminium driver våra frågor på Europanivå och gör i sina kontakter med EU-parlamentariker och kommission ett arbete som vore omöjligt för oss själva att driva.

Konferensdagarna avslutades med ett mycket intressant studiebesök på Audi i Bryssel där man tillverkar (endast) elbilen Audi A8 e-tron.

Nästa möte i European Aluminium – Autumn Meeting – hålls i Wien i oktober.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

28

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium

Konferens på Jönköpings Tekniska högskola

T

I år genomfördes den årliga SPARK-konferensen på Tekniska Högskolan i Jönköping 20 april med ett 100-tal deltagare från akademin och industrin.

emat detta år var ”Forskning som gör nytta där företagen finns – akademins betydelse för industrins utveckling” Tidigare har du kunnat läsa i Aluminium Scandinavia att Svenskt Aluminium är en partner till JTH, Tekniska Högskolan i Jönköping, vilket innebär att vi finns med i olika

forsknings- och utvecklingsprojekt.

Som även tidigare informerats om, är Jönköpingsregionen med företag och Tekniska Högskolan på god väg att bli Sveriges centrum för forskning och utveckling inom området aluminium.

Den forskning som tidigare bedrevs i Sundsvall är numera lokaliserad till Jönköping.

SPARK är en forsknings- och

Linda Bergqvist, samverkanschef; Salem Seifeddine, forskningsschef och Jonas Gallenby moderator.

utbildningsmiljö, en så kallad kksmiljö, för industrin, akademin och den offentliga sektorn. Självklart blir det då naturligt för Svenskt Aluminium att medverka i detta, därav partnerskap med JTH. Miljöns utveckling stöds av KK-Stiftelsen och finansieras dels av KK-stiftelsen och dels av andra nationella finansiärer samt Horizon Europé.

Därför ska även de små företagen vara med i forskningsprojekt!

På frågan om vad Akademin SPARK vill få ut av att Svenskt Aluminium är en partner, så är svaret: – Ni har en väldigt intressant resurs i era medlemmar, alla de företag som arbetar med både aluminium som material, produktionsprocesser men även produkter i aluminium.

Vi vill att ni entusiasmerar och uppmanar dessa företag att kontakta oss, Tekniska Högskolan i Jönköping, och meddela vilka utmaningar de står inför, så utvecklar vi variabler för att få dessa företag att bli än framgångsrikare.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Kom i kontakt med SPARK SPARK Jönköping University Box 1026 551 11 Jönköping E-mail: info.spark@ju.se Hemsida: https://ju.se/center/spark Ni kan även kontakta Svenskt Aluminium i dessa frågor, så lotsar vi er vidare!

Ehsan Ghassemali, Docent och forskare samtalar med besökare.

Nyttan är att öka kunskapen om både materialet och produktionsmetoder m.m.”

Ett bra vittne till detta resonemang är Cajsa Lundberg, vd och ägare till Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad, som deltagit i projekt. Hennes absoluta uppfattning är att det skapat industrinytta för henne och företaget. Hon menar vidare att även om vi är små så måste vi vara med.

Genom att deltaga i dessa projekt, träffar vi även kollegor och konkurrenter, vi får inte glömma vikten av att nätverka!

Under konferensen väcktes en intressant fråga: Vem har ansvar för materialet i företaget?

Det material som används vid produktion, måste väljas, då är frågan vem som bestämmer, vem har makten? Är det konstruktion (ingenjörerna, designerna), ekonomifunktionen eller marknad?

Vi vet att materialvalet väsentligt påverkar den miljöbelastning som den producerade produkten åstad-

30

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

kommer. Är det då ekonomi, estetik eller miljöhänsyn som blir vägledande i valet? Vilken hänsyn tar den som slutligen bestämmer, och hur påverkas slutkunden av detta val?

Detta vore intressant att närmare studera när det gäller industrin och företagen.

Här finns det naturligtvis möjligheter att påverka beslutsfattare så att bästa möjliga val sker ur allas synpunkter.

De som vill fördjupa sig i de olika redovisningarna som presenterades på SPARK konferensen kan titta in

Ehsan Ghassemali ledde avsnittet Klimatåtgärder inom material och tillverkning: Mot ett koldioxidneutralt samhälle

på https://ju.se/center/spark/event/ tidigare-event/spark-konferensen-2023.html Jag konstaterar att de företag som medverkande/deltog var överlag väldigt entusiastiska och uttryckte många positiva kommentarer: ”Detta var för oss verkligen INDUSTRINYTTA!” Så uppmaningen från mig och svenskt Aluminium, fundera verkligen på att ta steget och medverka i något av alla de projekt som nu genomförs.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Lars Eriksson Arbetar med forskning och utbildning i produktdesign

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

31

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Vem är du?

Jag heter Lars Eriksson och arbetar med forskning och utbildning i produktdesign på Tekniska Högskolan i Jönköping.

Hur är dina kunskaper generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Hur viktig är miljöoch hållbarhetsfrågorna för dig?

Miljö och hållbarhetsfrågor har engagerat mig under hela min yrkeskarriär, men det är först nu som vi ser med vilken kraft det kommer att prägla utvecklingen av nya produkter. Det är nu det händer!

Inom produktdesign, generellt mer specifikt Industridesign, så är kunskap om material och produktionsmetoder högt prioriterade. I stor sett varje ny fysisk produkt som ska tas fram börjar med att definiera vilka material och vilka produktionsmetoder som ska användas, något som har blivit alltmer viktigt om vi ska kunna uppfylla hållbar produktframtagning. Det är i de tidiga faserna, när man bestämmer vad man ska göra, för vem, varför, var och när, som valet av material och produktionsmetod avgör hur hållbarhetsmålen sätts.

Vilken relation har du till aluminium?

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Vi arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med aluminiumbranschen där 14 olika aluminiumföretag är med och utarbetar en ny standard för en objektiv klassificering av aluminiumytor. I projektet lyfter vi fram nyttan av att kunna göra korrekta bedömningar av kvalité på ytor för att minska kassationer bland annat.

Aluminium har ofta varit en del av designlösningar i projekt, inte minst tillsammans med studenter.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

En stor fördel med aluminium är att det går att åstadkomma hållbara designlösningar. Det finns många design- och konstruktionslösningar att bygga in i exempelvis profiler.

Materialet har en naturlig skönhet och det finns en rad fina ytegenskaper som går att uppnå med aluminium.

32

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Jag kom först i kontakt med aluminium genom ett studiebesök på dåvarande SAPA, när jag gick min designutbildning på Designhögskolan i Umeå. Det var ett fantastiskt möte och minnesvärt besök som lade grunden för mitt intresse för möjligheterna med aluminium. Jag tycker att det är ett fantastiskt material som går att använda på olika sätt för att åstadkomma bra designlösningar.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Vad kan Svenskt Aluminium göra för att öka kunskapen om materialet och dess användning?

Forskning är ett bra sätt att öka kunskapen om materialet, exempelvis verifiera minskad miljöpåverkan, eller hitta nya applikationer där

materialet kan ersätta andra mer miljöbelastande material.

Fler designtävlingar som utmanar designers och designstudenter till nya applikationer och kluriga lösningar! Ju mer man förstår vilka fantastiska egenskaper materialet har och kan se fördelarna med att konstruera och designa med exempelvis extruderade aluminiumprofiler, desto fler produkter och lösningar kan växa fram.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

Idag är hållbarhetsfrågorna mer aktuella än någonsin, och i stort sett alla tillverkande företag funderar på hur man kan åstadkomma mer hållbara lösningar. Lättare material, cirkulära processer, återbruk av material, listan går att göra lång.

En viktig insikt är att det är i den tidiga designfasen som valet av material ska göras. Det är inte bara designern som sätter kriterierna, det måste göras tillsammans, men om designers sätter materialet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, rätt från början, ökar möjligheterna att åstadkomma en hållbar produkt dramatiskt.

Vi arbetar väldigt mycket med att nöta in vettiga arbetsmetoder i produktframtagningsprocessen.

Designverktygen har visat sig vara effektiva för att ta sig an de holistiska perspektiven på produkter. Detta krävs för att åstadkomma hållbara produkter. Designmetodiken är väl lämpad för att lyfta fram spetskunskapen ur olika kunskapsfält på ett effektivt sätt.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Hur ser man på frågan om design och material utanför Sverige?

Jag sitter med i BEDA, The Bureau of European Design Association, som är ett europeiskt designnätverk som verkan för att öka användandet av design av olika slag.

Genom Beda är jag med i olika projekt som hanterar materialfrågor.

Inom AMI2030 tittar vi på hållbarhetsfrågor kring avancerade material.

Olika nätverk och projekt som Material Commons, Onto Commons, New European Bauhaus, arbetar med hållbarhetsfrågor och cirkulära lösningar på en systemnivå.

Det är bra och viktigt att vara med där.

BEDA (www.beda.org) bildades 1969 och har ett 50-tal medlemmar i de geografiska Europa. Organisationen skapades från början för att uppmärksamma EU om design.

Inte ens ordet fanns med i de program som hade med innovation, produktutveckling att göra. Man ökade kunskapen om att ”design” är så mycket mer än färg, form och yta.

Genom BEDA är numera design som process, en viktig del i EU:s Innovationsprogram, m.fl.

Har vi i Sverige något att lära andra länder när det gäller designfrågor?

ning, företag och samhälle i stort, så tror jag att vi ligger på en liknande nivå. Möjligen att svenska politiker inte riktigt ser kraften i design lika självklart som exempelvis Europaparlamentet gör.

Jag tror att Sverige har en stor fördel framför andra länder när det gäller samarbete och att knyta ihop företag, akademi och samhälle.

Vi har en bra tradition här och vi har en bra storlek på landet som ger förutsättningar för en bra struktur.

I Sverige är vi är bra på att komma på kluriga och innovativa lösningar.

Om man ser sig om och ser hur andra arbetar med Design som process och design inom forskning, utbild-

Beda

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

33

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

V

Riskaversion

arje år gör nyhetsbyrån Reuters ett antal enkäter som skickas ut till råvaruanalytiker världen över.

Dessa enkäter ses av industrin som en bra termometer över hur läget är och vad man

34

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

kan förvänta sig framöver. Nu har en sådan släppts, och det är ingen direkt upplyftande läsning som ges. Även om det inte är några nyheter så blir det lite deprimerande att läsa om svag efterfrågan i Kina och risken för en global recession. Sedan marknaden peakade i januari i år

har aluminiumpriserna tappat ca 12 procent. Då, i januari, var det positiva tongångar och den kinesiska marknaden skulle efter att man öppnat upp efter den långa covid nedstängningen påbörja återhämtningen. Det kinesiska nyåret skulle bli starten på allt det positiva som skulle ske och

den kinesiska ekonomin skulle visa på styrka.

Nu, några månader senare så verkar det inte riktigt som om dessa positiva framtidsprofetior har slagit in. Istället för att gasa verkar analytikerna snarare leta efter bromsen.

En ekonomisk avmattning ligger i korten, men min uppfattning är att man prisar in den väl mycket, samtidigt som man tonar ned faktorer som skulle kunna ge ny energi till marknaden. Låt mig ta ett exempel.

Konsensus är att det råder ett överskott på marknaden, ett överskott som har ökat sedan i början på året.

I januari prognostiserade man ett överskott på 80 tton, nu har det ökat till 113 tton. Visst det har ökat med 33 tton eller dryga 40 procent, men det är på en marknad på 70 miljoner ton. I mina ögon är det en marknad i total balans, och jag kan till och med gå så långt som att säga ett prognosticerat överskott på 100 tton snarare är att ses som ett troligt underskott.

Det behövs inte mycket till produktionsstörningar för att sudda bort plustecknet och vända det till ett minus, och då har vi istället fått en bristsituation. Det något humoristiska är dock att analytikerna samtidigt ser ett genomsnittligt cashpris för tredje kvartalet på 2425 USD/mt vilket är 150 dollar, eller 6,5 % högre än nuvarande priser. Så, även om dom låter pessimistiska så tror dom på högre priser. Råvaruanalytiker har en förmåga att fokusera på det negativa när de skriver jämfört med det positiva, och kanske är det lättare för dom än att försöka hitta eller förklara var produktionsstörningar eventuellt ska ske.

På Rusal fronten är det intet nytt, men Glencore fortsätter att skapa

rubriker. Om vi för resonemanget utgår ifrån att Glencore försöker att smita ut bakvägen beträffande samarbetet med Rusal, ett avtal de haft sedan urminnes tider undantaget ett kort uppehåll 2018 p.g.a Oleg Deripaska och USA-sanktionerna, så verkar det som att man nu jobbar sig in mer i hantverket och inte bara ska vara den som kränger ut andras produkter likt ett aluminium outlet. De senaste veckorna har amerikanska Century Aluminium där Glencore äger 46 % köpt 55 % av jamaikanska Jamalco (1,4 Mton) raffinaderiet.

Naturligtvis har Glencore även ett avtal med Century om att ta hand om 60 procent av deras produktion.

När väl det stod klart kom nästa nyhet. Såsom av en händelse så köper Glencore in sig med 45 % i Mineracao do Rio Norte med en kapacitet på 12,5 Mton bauxit. Som komplement till detta så plockade man även på sig en ägarandel på 30 % i ”raffet” Alunorte med en kapacitet på 6,3 Mton. Det är Hydros brasilianska delar man snabbar upp.

Till detta ska läggas ägarintressen i Indonesien och ett planerat joint

venture med Mitsubishi i Australien.

Eftersom Glencore är ett väldigt driftigt och opportunistiskt företag är det inte att ses som något som skett av en händelse. Glencore försöker att öka sin miljö/elbilsportfölj, och man gör det genom att snappa upp bolag som dessa inom aluminium, man försöker göra samma inom koppar och har sedan en tid ögonen på litium. Omvandlingen till finrummen är nu ordentligt igång.

Marknadsmässigt går vi mot tredje onsdagen i månaden dvs optionsdagen och jag förväntar mig att något kommer att hända pris eller terminsmässigt kring 15-17 maj. Vi har sett det här mönstret sedan förra sommaren. Med jämna mellanrum mellan månaderna får vi antingen kraftigt ökade lager, en termin som går kraftigt ihop (ibland till backwardation) eller bara en större prisrörelse. Det är som ett spel mellan några stora aktörer och man försöker skapa sig fördelar. En inte alltför vågad gissning skulle kunna vara att Glencore även här skulle kunna ha ett finger med i spelet.

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

35

Nytt rekordår för gruvan ovan jord

S

venskarna pantar fler förpackningar än någonsin tidigare – över 2,6 miljarder burkar och flaskor är facit för 2022, vilket är en ökning på 9 procent från föregående år. Över 50 000 ton material har därmed kunnat bli till nya förpackningar.

Kretsloppet för dryckesförpackningar är ett cirkulärt system, där pantade flaskor och burkar kan bli till nya flaskor och burkar. Under 2022 bidrog svenskarna med över 2,6 miljarder pantade förpackningar vilket motsvarar 250 pantade förpackningar per person. Över 50 000 ton material (varav det mesta består av aluminium och klar PET) återfördes till kretsloppet, vilket är mer än någonsin tidigare.

– Vår gruva ovan jord har jobbat på bra under 2022! Tack vare pantningen sparar vi energi och bidrar till att minska uttagen av jordens resurser, samtidigt som vi också minskar utsläpp av koldioxid med omkring 180 000 ton, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef på Returpack/Pantamera.

36

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Aluminium oslagbart för återvinning Både försäljning och pantning av burkar har ökat under året, medan PET-flaskor ligger relativt stilla. Återvinningsgraden för metallburkarna ligger på 87,8 procent.

– Återvunnen aluminium är ett hållbart material i ordets mest konkreta bemärkelse, eftersom den går att återvinna hur många gånger som

helst utan att kvalitén påverkas. Det är i princip en ”closed loop”, så nära idealet man kan komma när det gäller återvinning, säger Katarina Lundell.

Tillgänglighet en pusselbit Tillgänglighet till pantstationer i hela Sverige är en viktig pusselbit i det cirkulära pantflödet. Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, tog emot 137 miljoner förpackningar vilket är en ökning med drygt 15 procent mot förra året.

Här kan pantare tömma hela säckar med pant på en gång och få pengarna utbetalade på flera olika sätt, till exempel insättning på bankkonto eller via Swish .

Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se

www.extral.com

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydal.se

Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

invexmetal.com

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

37

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

38

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

EXTRAL

Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB 612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

HYDRO

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

COREMA SVETSEKONOMI AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

CHEMETALL AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Erik Petré erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Bockning Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

40

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Gjutgods

Metallförsäljning

Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Band, lackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Plåt, lackerad Hydro

Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB

KMC Ytbehandling AB

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Utbildning

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB Slipning Extral Hydro Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

41

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN

☐☐ Bockning ☐☐ CNC-Stansning ☐☐ Kapning ☐☐ Kromatering ☐☐ Lackering ☐☐ Montering ☐☐ Perforering ☐☐ Profilbearbetning ☐☐ Skärande bearbetning ☐☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN

☐☐ Explosionssvetsning ☐☐ Friction Stir Welding ☐☐ Lödning ☐☐ MIG-svetsning ☐☐ Nitning ☐☐ Reparationssvetsning ☐☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐☐ Fästelement ☐☐ Blindnitar ☐☐ Självstansande nitar ☐☐ Stuknitning

42

☐☐ Gänginsatser ☐☐ Specialskruv ☐☐ Lim ☐☐ Lod, fluss ☐☐ Tillsatsmaterial svetsning ☐☐ Tejp ☐☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ Allt för gjuteriet ☐☐ Avgasningsenheter ☐☐ Blacker ☐☐ Eldfasta produkter ☐☐ Flussmedel ☐☐ Isolationsprodukter ☐☐ Keramiska filter ☐☐ Kokiller och verktyg ☐☐ Pressgjutmaskiner ☐☐ Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ Bearbetning av gjutgods ☐☐ Kallflytpressning ☐☐ Kokillgjutning ☐☐ Lågtrycksgjutning ☐☐ Metallgjutning ☐☐ Modelltillverkning ☐☐ Precisionsgjutning ☐☐ Pressgjutning ☐☐ Sandgjutning ☐☐ Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ Band, lackerade ☐☐ Band, olackerade ☐☐ Börsaffärer ☐☐ Gjutaluminium ☐☐ Plåt, lackerad ☐☐ Plåt, olackerad ☐☐ Plåt, slät ☐☐ Profiler, rör ☐☐ Profiler, special ☐☐ Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐☐ Anodisering ☐☐ Beläggning av skyddsplast ☐☐ Blästring ☐☐ Dekorativ slipning ☐☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐☐ Elförtenning ☐☐ Elpolering ☐☐ Glaspärleblästring ☐☐ Gulkromatering ☐☐ Hårdanodisering ☐☐ Hårdanodisering och beläggning ☐☐ Infärgning ☐☐ Kemisk förnickling ☐☐ Kemisk metallbeläggning

☐☐ Kemisk polering ☐☐ Kromatering ☐☐ Lackering ☐☐ Mekanisk polering ☐☐ Metalonbeläggning ☐☐ Nickel/tenn ☐☐ Pulverlackering ☐☐ Screentryck ☐☐ Silketryckning ☐☐ Slipning ☐☐ Tampongtryckning ☐☐ Teflonbeläggning ☐☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐☐ Avfettning ☐☐ Blästermaskiner ☐☐ Blästring ☐☐ Eftertätning ☐☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐☐ Fosfatering ☐☐ Infärgning ☐☐ Kemisk metallbeläggning ☐☐ Kromatering ☐☐ Slungrensmaskiner ☐☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 3 · Maj 2023

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se