Riskaversion

Riskaversion

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Varje år gör nyhetsbyrån Reuters ett antal enkäter som skickas ut till råvaruanalytiker världen över.

Dessa enkäter ses av industrin som en bra termometer över hur läget är och vad man kan förvänta sig framöver. Nu har en sådan släppts, och det är ingen direkt upplyftande läsning som ges.

Även om det inte är några nyheter så blir det lite deprimerande att läsa om svag efterfrågan i Kina och risken för en global recession. Sedan marknaden peakade i januari i år har aluminiumpriserna tappat ca 12 procent. Då, i januari, var det positiva tongångar och den kinesiska marknaden skulle efter att man öppnat upp efter den långa covid nedstängningen påbörja återhämtningen. Det kinesiska nyåret skulle bli starten på allt det positiva som skulle ske och den kinesiska ekonomin skulle visa på styrka.

Nu, några månader senare så verkar det inte riktigt som om dessa positiva framtidsprofetior har slagit in. Istället för att gasa verkar analytikerna snarare leta efter bromsen. En ekonomisk avmattning ligger i korten, men min uppfattning är att man prisar in den väl mycket, samtidigt som man tonar ned faktorer som skulle kunna ge ny energi till marknaden. Låt mig ta ett exempel. Konsensus är att det råder ett överskott på marknaden, ett överskott som har ökat sedan i början på året. I januari prognostiserade man ett överskott på 80 tton, nu har det ökat till 113 tton. Visst det har ökat med 33 tton eller dryga 40 procent, men det är på en marknad på 70 miljoner ton. I mina ögon är det en marknad i total balans, och jag kan till och med gå så långt som att säga ett prognosticerat överskott på 100 tton snarare är att ses som ett troligt underskott. Det behövs inte mycket till produktionsstörningar för att sudda bort plustecknet och vända det till ett minus, och då har vi istället fått en bristsituation. Det något humoristiska är dock att analytikerna samtidigt ser ett genomsnittligt cashpris för tredje kvartalet på 2425 USD/mt vilket är 150 dollar, eller 6,5 % högre än nuvarande priser. Så, även om dom låter pessimistiska så tror dom på högre priser. Råvaruanalytiker har en förmåga att fokusera på det negativa när de skriver jämfört med det positiva, och kanske är det lättare för dom än att försöka hitta eller förklara var produktionsstörningar eventuellt ska ske.

På Rusal fronten är det intet nytt, men Glencore fortsätter att skapa rubriker. Om vi för resonemanget utgår ifrån att Glencore försöker att smita ut bakvägen beträffande samarbetet med Rusal, ett avtal de haft sedan urminnes tider undantaget ett kort uppehåll 2018 p.g.a Oleg Deripaska och USA-sanktionerna, så verkar det som att man nu jobbar sig in mer i hantverket och inte bara ska vara den som kränger ut andras produkter likt ett aluminium outlet. De senaste veckorna har amerikanska Century Aluminium där Glencore äger 46 % köpt 55 % av jamaikanska Jamalco (1,4 Mton) raffinaderiet. Naturligtvis har Glencore även ett avtal med Century om att ta hand om 60 procent av deras produktion. När väl det stod klart kom nästa nyhet. Såsom av en händelse så köper Glencore in sig med 45 % i Mineracao do Rio Norte med en kapacitet på 12,5 Mton bauxit. Som komplement till detta så plockade man även på sig en ägarandel på 30 % i ”raffet” Alunorte med en kapacitet på 6,3 Mton. Det är Hydros brasilianska delar man snabbar upp.

Till detta ska läggas ägarintressen i Indonesien och ett planerat joint venture med Mitsubishi i Australien. Eftersom Glencore är ett väldigt driftigt och opportunistiskt företag är det inte att ses som något som skett av en händelse. Glencore försöker att öka sin miljö/elbilsportfölj, och man gör det genom att snappa upp bolag som dessa inom aluminium, man försöker göra samma inom koppar och har sedan en tid ögonen på litium. Omvandlingen till finrummen är nu ordentligt igång.

Marknadsmässigt går vi mot tredje onsdagen i månaden dvs optionsdagen och jag förväntar mig att något kommer att hända pris eller terminsmässigt kring 15-17 maj. Vi har sett det här mönstret sedan förra sommaren. Med jämna mellanrum mellan månaderna får vi antingen kraftigt ökade lager, en termin som går kraftigt ihop (ibland till backwardation) eller bara en större prisrörelse. Det är som ett spel mellan några stora aktörer och man försöker skapa sig fördelar. En inte alltför vågad gissning skulle kunna vara att Glencore även här skulle kunna ha ett finger med i spelet.