6 minute read

Vackert eller fult –Design

I min designkrönika i tidningen nr 6-2022 diskuterade jag ytor, denna gång vill jag utveckla detta och diskutera vad som är ”vackert” och vad som är ”fult” och vem som bestämmer detta. Om en produkt, form eller yta, är vacker eller ful är naturligtvis väldigt subjektivt. Det handlar bl.a. om traditioner, social miljö, normer och vad man tycker!

Produkter kommunicerar nästan alltid hur dess kvalité upplevs, ett påstående i nr 5-2022 av tidningen, men om inte ytan även kommunicerar produktens form, kvalité och innehåll blir det ändå fel.

Detta leder fram till följande frågeställningar:

• På viket sätt kommuniceras ytan och vad avgör hur den upplevs?

• Har ytan någon koppling till form, material, upplevelse – design?

• Betyder ytan olika beroende på för vem och i vilket sammanhang den visas?

• Kan ytan kommunicera upplevelsen av säkerhet?

• Vad ”tycker” personen som ser produkten – ytan – och vad är den personens preferenser.

Titta på en lunchbricka av aluminium, som inte är ytbehandlad på annat sätt än att den är diskad i en diskmaskin under ett antal år. Tanken, från restaurangen Östgöta Kök på Garnisonen i Linköping, är att ytan blir vad den blir genom användning.

Som ytbehandlare skulle man förmodligen se detta som ett misslyckande, en väldigt ful yta, medan restaurangägaren anser detta vara väldigt häftigt och spännande.

Svenskt Aluminium fick för någon tid sedan en fråga från en arkitekt: ”Hur gör man fult aluminium”. Åter ett bevis för hur olika man tycker – beskriver det man ser.

Även restaurang Whildmarken i Jönköping använder en bricka i aluminium som endast ytbehandlats genom att diskas i restaurangens diskmaskin. Ytan blir vad den blir!

Vackert eller fult?

Materialet cortenstål är ett material som har en yta som ser ut som rost. Rost på järn och stål har man under många år försökt att eliminera med olika typer av ytbehandlingar. Nu är detta ett väldigt populärt material på både byggnader och produkter i offentlig miljö.

Rost har blivit väldigt inne när det gäller metallprodukter. Cortenstål är ett bra exempel på detta.

Vackert eller fult?

Kan de vara så att det som naturen skapar ofta blir vackert på något sätt. En plastdetalj blir fulare och fulare med tiden, medan en läderprodukt blir finare och finare, med lite omtanke och vård. En plastprodukt är svårt att vårda för att undvika att bli ful.

Nu är detta naturligtvis väldigt generellt när det gäller plast, kanske skulle jag här specificera vad jag menar med plast.

Jag tänker närmast på plastdetaljer som utsatts för solens ljus under en längre tid.

Ett annat exempel är när det påtalades att det är dåligt för miljön med klorblekt papper. En metod att åstadkomma vitt papper var att bleka det med klor. Plötsligt blev det väldigt inne med bruna papper eftersom dessa inte var klorblekta. Det tog ganska lång tid att övertyga konsumenterna att man faktiskt kan ta fram vitt fint papper utan klor.

I dagsläget är man inte en miljöbov om man använder vitt papper, även om många fortfarande ser det bruna pappret som lite mer miljövänligt - finare!

Vem avgör om en produkt är fin eller ful?

För mig är det alldeles självklar att det är användaren, kunden, köparen som avgör detta. Nu är detta inte så enkelt! Eftersom människor tycker så väldigt olika. Om vi till exempel tittar på ungdomars kläder så kan man undra vad är det som gör att kunder är villiga att betala 1 000:- för ett par trasig eller lagade jeans?

Det är självklart att detta synsätt påverkar hur vi bedömer produkter och vår omgivning.

Kan detta påverka industrin, och i så fall hur hanterar man detta, när det gäller till exempel fysiska produkter.

Ett ytterligare spännande exempel är när designern Mats Theselius hittar ett koppartak. Det var Petrikyrkan i Klippan som skulle byta ut sitt tak. Kyrkan var ritad av Sigurd Lewerentz. Det gamla taken hade en patina som intresserade Mats. Han skapade stolen ”Hommage á Sigurd Lewerentz”. Utsidan på stolen är tillverkad av den kopparplåt som suttit på kyrkans tak.

I dag lägger väldigt många människor mycket tid på att polera och underhålla sina bilars yttre. Det är naturligtvis helt okej men efter flera timmars arbete så behövs det bara lite regn och en kort resa på en grusväg så är nästa allt arbete spolierat.

Varför är inte bilar idag ytbehandlade på ett sätt som inte påverkas av användning, väder och vind?

För många är bilens yta väldigt viktig, den kommunicerar något. Exakt vad, kan vara svårt att veta. Kan det vara ordning och reda, att bilägaren är mån om sin bil, och därmed är en person man kan lita på?

Hur påverkas vi av människor, när det gäller ytan – utseendet. Hur bedöms vi vid ett första ögonkast?

Vi vet alla att utseendet påverkar oss, men vi kanske inte alltid gör en korrekt bedömning av vad vi ser. Idag är det väldigt vanligt att både kvinnor och män utsmyckar sig i ansiktet med ringar och annat. Detta är vi ganska vana vid nu, men för inte så länge sedan var det nog endast sjömän som hade guldringar i sin öron.

Detta är stora frågor och jag tänker inte gå djupare in på detta, men som designer och produktutvecklare är detta frågor som ständigt måste tas i beaktning. Det handlar om trovärdighet och värderingar.

Självklart uppstår problemet när leverantör och kund inte är överens. Det är därför det är så viktigt att på ett neutralt sätt, från början, specificera vilken preferens kunden har och hur man ska tillmötesgå kundens önskemål och krav.

Så slutligen!

Vad är fult och vad är vackert. Det är naturligtvis olika beroende på vem man är. De viktiga i sammanhanget är att inte ha förutfattade meningar om detta utan att konstatera det fascinerande i att människor är olika!

This article is from: