Intervju med Lars Eriksson

Vem är du?

Jag heter Lars Eriksson och arbetar med forskning och utbildning i produktdesign på Tekniska Högskolan i Jönköping.

Hur är dina kunskaper generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Inom produktdesign, generellt mer specifikt Industridesign, så är kunskap om material och produktionsmetoder högt prioriterade. I stor sett varje ny fysisk produkt som ska tas fram börjar med att definiera vilka material och vilka produktionsmetoder som ska användas, något som har blivit alltmer viktigt om vi ska kunna uppfylla hållbar produktframtagning. Det är i de tidiga faserna, när man bestämmer vad man ska göra, för vem, varför, var och när, som valet av material och produktionsmetod avgör hur hållbarhetsmålen sätts.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Aluminium har ofta varit en del av designlösningar i projekt, inte minst tillsammans med studenter.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

En stor fördel med aluminium är att det går att åstadkomma hållbara designlösningar. Det finns många design- och konstruktionslösningar att bygga in i exempelvis profiler. Materialet har en naturlig skönhet och det finns en rad fina ytegenskaper som går att uppnå med aluminium.

Hur viktig är miljö och hållbarhetsfrågorna för dig?

Miljö och hållbarhetsfrågor har engagerat mig under hela min yrkeskarriär, men det är först nu som vi ser med vilken kraft det kommer att prägla utvecklingen av nya produkter. Det är nu det händer!

Vilken relation har du till aluminium?

Jag kom först i kontakt med aluminium genom ett studiebesök på dåvarande SAPA, när jag gick min designutbildning på Designhögskolan i Umeå. Det var ett fantastiskt möte och minnesvärt besök som lade grunden för mitt intresse för möjligheterna med aluminium. Jag tycker att det är ett fantastiskt material som går att använda på olika sätt för att åstadkomma bra designlösningar.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Vi arbetar med ett forskningsprojekt tillsammans med aluminiumbranschen där 14 olika aluminiumföretag är med och utarbetar en ny standard för en objektiv klassificering av aluminiumytor. I projektet lyfter vi fram nyttan av att kunna göra korrekta bedömningar av kvalité på ytor för att minska kassationer bland annat.

Vad kan Svenskt Aluminium göra för att öka kunskapen om materialet och dess användning?

Forskning är ett bra sätt att öka kunskapen om materialet, exempelvis verifiera minskad miljöpåverkan, eller hitta nya applikationer där materialet kan ersätta andra mer miljöbelastande material.

Fler designtävlingar som utmanar designers och designstudenter till nya applikationer och kluriga lösningar! Ju mer man förstår vilka fantastiska egenskaper materialet har och kan se fördelarna med att konstruera och designa med exempelvis extruderade aluminiumprofiler, desto fler produkter och lösningar kan växa fram.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

Idag är hållbarhetsfrågorna mer aktuella än någonsin, och i stort sett alla tillverkande företag funderar på hur man kan åstadkomma mer hållbara lösningar. Lättare material, cirkulära processer, återbruk av material, listan går att göra lång.

En viktig insikt är att det är i den tidiga designfasen som valet av material ska göras. Det är inte bara designern som sätter kriterierna, det måste göras tillsammans, men om designers sätter materialet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, rätt från början, ökar möjligheterna att åstadkomma en hållbar produkt dramatiskt.

Vi arbetar väldigt mycket med att nöta in vettiga arbetsmetoder i produktframtagningsprocessen. Designverktygen har visat sig vara effektiva för att ta sig an de holistiska perspektiven på produkter. Detta krävs för att åstadkomma hållbara produkter. Designmetodiken är väl lämpad för att lyfta fram spetskunskapen ur olika kunskapsfält på ett effektivt sätt.

Hur ser man på frågan om design och material utanför Sverige?

Jag sitter med i BEDA, The Bureau of European Design Association, som är ett europeiskt designnätverk som verkan för att öka användandet av design av olika slag.

Genom Beda är jag med i olika projekt som hanterar materialfrågor.

Inom AMI2030 tittar vi på hållbarhetsfrågor kring avancerade material.

Olika nätverk och projekt som Material Commons, Onto Commons, New European Bauhaus, arbetar med hållbarhetsfrågor och cirkulära lösningar på en systemnivå.

Det är bra och viktigt att vara med där.

BEDA (www.beda.org) bildades 1969 och har ett 50-tal medlemmar i de geografiska Europa. Organisationen skapades från början för att uppmärksamma EU om design.

Inte ens ordet fanns med i de program som hade med innovation, produktutveckling att göra. Man ökade kunskapen om att ”design” är så mycket mer än färg, form och yta. Genom BEDA är numera design som process, en viktig del i EU:s Innovationsprogram, m.fl.

Har vi i Sverige något att lära andra länder när det gäller designfrågor?

Om man ser sig om och ser hur andra arbetar med Design som process och design inom forskning, utbildning, företag och samhälle i stort, så tror jag att vi ligger på en liknande nivå. Möjligen att svenska politiker inte riktigt ser kraften i design lika självklart som exempelvis Europaparlamentet gör. ao.ohlsson@telia.com

Jag tror att Sverige har en stor fördel framför andra länder när det gäller samarbete och att knyta ihop företag, akademi och samhälle.

Vi har en bra tradition här och vi har en bra storlek på landet som ger förutsättningar för en bra struktur.

I Sverige är vi är bra på att komma på kluriga och innovativa lösningar.