Aluminium Scandinavia nr 2-2023

APRIL 2023 NR 2

Aluminium det bästa valet YTBEHANDLINGSBRANSCHEN SAMLADES I KÖPENHAMN

www.aluminium.nu

next level

INNEHÅLL 10 Ytbehandlingsbranschen samlades i Köpenhamn 14 Aluminium det bästa valet De tre bästa anledningarna till att aluminium är det intelligenta valet för EV/BEV-biltillverkare.

16 Standardiserat aluminium

16 Standardiserat aluminium Standarder är måhända inte det roligaste på denna jord, men oerhört viktiga för att förebygga missförstånd vid order och produkter som inte möter kraven.

21 Sverige ordförande i Europeiska unionens råd våren 2023 Vad innebär det och varför är det viktigt för den svenska aluminiumindustrin?

22 Miljövänlig kapacitet för anodisering står färdig 24 Länsstyrelsen Öster götland – var god dröj 25 Nordamerikansk efterfrågan på aluminium ökade med 4,8 % 2022 10 Strategi – Upplevelse – Design 24 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

34 Metallbulletiner Börsnytt

31 Intervju med Pär Bergström Senior designstrateg och industridesigner på Yellon.

36 Stabilt resultat för aluminiumfolie 2022

NÄSTA NUMMER 3/2023 Utgivning: 17 maj 2023 Materialdag: 8 maj 2023 Omslag: Ford Mustang Mach-E

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 2 · April 2023 · Årgång 40 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Foto av Rudy och Peter Skitterians från Pixabay

Första aluminiumtågen byggs i Indien ALSTOM med ett konsortium av Medha och Stadler har nominerats för ett kontrakt för att bygga 100 lättvikts Vande Bharat EMU för Indian Railways (IR).

160 km/h-tågen kommer att vara de första med aluminiumkarosser som tillverkas i Indien.

Enligt högre tjänstemän är den indiska regeringen ovillig att tilldela kontraktet till Metrowagonmash i Ryssland efter invasionen av Ukraina.

AAC KRÄVER ATT BAUXIT OCH ALUMINIUM UTSES SOM KRITISK MINERAL Australian Aluminium Council har uppmanat den federala regeringen att lägga till bauxit, aluminiumoxid och aluminium till landets lista över kritiska mineraler.

– Aluminium är, och kommer att fortsätta att vara, en av de mest använda råvarorna i den globala omställningen av

ren energi, säger AACs tillträdande president Mike Ferraro.

– Förutom att bidra till en koldioxidfri ekonomi genom våra produkter, investerar aluminiumindustrin i övergången till nettonoll genom utveckling av ny teknik för att minska koldioxidutsläppen i våra processer, säger Ferraro.

FORD FÖRLORAR 3 MILJARDER DOLLAR PÅ ATT TILLVERKA ELBILAR Ford Motor Co:s elfordonsverksamhet kommer att förlora cirka 3 miljarder dollar i år.

Enligt företaget är orsaken stora investeringar i den nya tekniken.

Enligt uttalande från Ford kommer elfordonsenheten att

4

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

vara lönsam i slutet av 2026 med en vinstmarginal på 8 % före skatt. I slutet av detta år räknar de med att bygga med en takt på 600 000 bilar per år, och nå 2 miljoner per år i slutet av 2026.

Diplom

Utbildningar inom aluminium

Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för lednings grupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedja n, standarder och återvinnin g. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produktanvändning för aluminium gods.

bryne.se

Diö 2023-03-10 Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne

AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.

info@bryne.se +46 730 222 987

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Alba installerar solcellspaneler med 6 MW kapacitet Aluminium Bahrain B.S.C. (Alba), ett av världens största aluminiumsmältverk kommer att installera solcellspaneler på över 37 000 m2, med en kapacitet på mer än 6 megawatt (MW) Solar Farm-projektet kommer att bestå av cirka 11 300 solpaneler som ska monteras på taket på företagets bil-parkeringar.

Solar Farm-projektet kommer att generera i storleksordningen 10 539 MWHr per år och cirka 7 591 760 kilogram koldioxidutsläpp skulle minskas per år – motsvarande en total minskning av 189 794 000 kilogram koldioxidutsläpp under en 25-årsperiod.

Bahrains har ambitioner om nettonollutsläpp till 2060. Ett löfte som gjordes under den 26:e klimatförändringskonferensen för parterna (COP26).

PVD duplexbeläggning i pressgjutning Pressgjutning av aluminium är en tillverkningsprocess med hög volym som blir allt mer populär för massproduktion av komplexa delar på grund av dess höga materialutnyttjande och höga grad av automatisering.

Pressgjutning ställer höga krav på verktygen och det finns många skador och slitagemekanismer att ta hänsyn till.

Med duplex Ionbond 35 erbjuder Ionbond en optimerad

beläggningslösning för hög produktivitet, maximal maskintillgänglighet och utmärkt produktkvalitet med minimerad skrothastighet i pressgjutning.

Prestandan hos duplex Ionbond 35 ökar produktionsutbytet med 50 % jämfört med konkurrentens duplexbeläggning vid tillverkning av delar till kommersiella luftbromsar hos en av våra kunder.

Ny enkelkap för att förbättra effektiviteten och arbetsmiljön Alutrade i Växjö investerar i en ny enkelkap för att förbättra effektiviteten och arbetsmiljön.

Den nya maskinen, en Elumatec MPS 5391, är specialbyggd för att möta flexibilitetskrav, samtidigt som den öppnar upp för kortare maskinställ genom förprogrammering och rationalisering av maskinklampar.

För operatörerna innebär den

6

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

halvautomatiska kapen mindre monotona rörelser och bättre skydd, vilket höjer säkerheten och sänker ljudnivån i lokalerna.

Maskinen matar automatiskt fram materialet och operatören kan i stället fokusera på att se till att maskinen är laddad och kan göra detaljerna redo för leverans till kund.

Skapa nya produkter från koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

www.hydro.com/reduxa

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

TESLA INSTALLERAR EN ANDRA GIGA PRESS Tesla har tagit emot ytterligare en 9-tons (8,2 ton) press vid sin Giga-fabrik i Austin, Texas. Pressen ska hjälpa biljätten att tillverka bilkomponenter i aluminium.

Den nya pressen kan anses som den största i världen. Detta är den andra pressen som levereras till Tesla efter att den första maskinen anlände i januari 2023. Dessa två pressar är större än Teslas befintliga pressar i Shanghai och Berlin och kommer att användas i produktionen av Teslas Cybertruck.

IDRA Group, leverantör av pressen, har lagt ut videor på internet för att illustrera företagets produktion och kapacitet.

Tesla har bekräftat att de ska börja tillverka Cybertrucken under 2023, men massproduktion kommer att vara begränsad fram till 2024.

8

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

YAMAHA BÖRJAR ANVÄNDA ”GRÖN ALUMINIUM” Yamaha är den första motorcykeltillverkaren i Japan som använder aluminium med lågt fotavtryck, sk grön aluminium.

Aluminium står för 12-31 % av den totala vikten på en motorcykel. Cirka 80 % av företagets aluminiumvändning utgörs av återvunnet aluminium.

Den långsiktiga planen blir att utöka användningen av grönt aluminium i så många modeller som möjligt. Slutligen säger Yamaha att detta drag är i linje med dess mål att uppnå koldioxidneutralitet över Yamaha Motor till år 2050.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

BMW UPPFINNER HJULET PÅ NYTT Nya MINI Cooper SE Cabriolet blir den första seriemodellen som tillverkas med lättmetallfälgar som helt är gjorda av återvunnet aluminium.

Detta är ett samarbete mellan BMW och hjultillverkaren Ronal. Konkret innebär bytet till återvunnet aluminium att koldioxidutsläppen sjunker från

cirka 130 kg till cirka 30 kg enligt BMW preliminära värden.

Läs mer på https://www. press.bmwgroup.com/global/ article/detail/T0409261EN/ premiere-of-the-first-fully-electric-mini-cooper-se-convertible:-alloy-wheels-made-from-100-percent-recycled-aluminium?language=en

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

9

10

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Text av Torbjörn Larsson

Ytbehandlingsbranschen samlades i Köpenhamn

D

en nordiska mässan för ytbehandling, Scandinavian Coating arrangerades för sjätte gången i Köpenhamn 15-16 mars 2023. Ungefär 60 företag ställde ut och mäs�san vände sig till besökare för all typ av ytbehandling, färger, kemikalier, mätutrustning, automation och mycket mer. Att mässbranschen fortfarande lider av sviterna efter pandemin syntes i Köpenhamn. Det var färre montrar och färre länder som deltog jämfört med tidigare Scandinavian Coating mässor. Trots detta så verkar både utställare och

mässbesökare nöjda, vilket visar på vikten av kvalificerade personliga möten när man gör affärer.

Under mässan genomfördes också ett gediget konferensprogram som var gratis att besöka. En uppskattade branschkväll arrangerades också. Aluminium Scandinavia kommer att återkomma med fler artiklar under året med nyheter från mässan. I skrivande stund har redaktionen inte fått några besökarsiffror som vi kan rapportera om.

Här kan ni läsa kommentarer från några av de utställare som hade produkter till aluminiumbranschen.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

11

Candor representerades av (fr. v.) Jörgen Pettersson, Sverige, Stefan Kraatz, Finland och Claus Asmussen, Danmark.

(Fr. v.) Mats Eriksson, Carola Lönnqvist och Jesper Nørrum.

Calle Wittbäck, Hansen-Icoma

Candor

Chemetall

Hansen-Icoma AB

Candor är leverantör och tillverkare av specialkemikalier, metaller och utrustning för ytbehandlings-, verkstads- och elektronikindustrin.

– På mässan visar vi det nya med passivering som idag är nanoteknik med zirkoniumskikt. Det är en miljöanpassad process som ersätter fosfatering och kromatering. Vi kallar den för Candobond 4014 och fungerar på alla metaller, framför allt mot alla aluminiumlegeringar, säger Jörgen Pettersson, Candor.

Senare under året kommer vi att skriva en artikel i Aluminium Scandinavia med ett test på aluminium. .

Chemetall erbjuder skräddarsydda förbehandlingar och på mässan visar man bland annat det sortiment de erbjuder och som är godkända för målning av fönster och fasader på aluminium där en av dessa ingår i Oxsilanserien. Oxsilan är en produktserie som möter framtidens krav på hållbarhet och energieffektivitet. Den finns i olika varianter och ersätter passivering samt zink- och järnfosfatering före målning men fungerar även utmärkt som ”bare corrosion”.

– Mässan är en viktig mötesplats där vi kan visa upp och prata om våra produkter som till exempel Oxsilan, en produkt som har spelat en betydande roll för våra kunder, berättar Carola Lönnqvist.

Hansen-Icoma är leverantör av utrustning och system för applicering och återvinning av pulverfärg.

Företaget är återförsäljare till Gema och har ett brett utbud på pulverappliceringsutrustning och kompletta pulverlackeringssystem.

– Fokus på mässan är effektiviseringar som omfattar produktivitetsökningar i pulverlackeringsprocessen, ökad kvalité, högre finish samt besparingar i pulveråtgång berättar Calle Wittbäck.

12

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Provplåtar i Al 5005 legering, utan passivering (t.v.) med passivering med SurTec 650 (t.h.).

Andreas Orre, HangOn

Stig Andersen och Stefan Nyckel i SurTecs monter.

Axplock av konferensprogrammet •

HangOn

SurTec

Det småländska trådföretaget Hangon i Hillerstorp har med sin kompetens och sitt entreprenörskap lyckats med att bocka tråd till lackeringsindustrin som säljs i mer än 40 länder. Företaget har tagit fram massor med smarta lösningar för bättre och effektivare lackering.

– På mässan visar vi framför allt hur man optimerar upphängningen av gods och hur man genom effektivare upphängning kan drastiskt minska energianvändningen, berättar Andreas Orre.

SurTec, som också firar 30-års jubileum, visade lösningar för ytbehandling av aluminium.

– Vi visar bland annat SurTec 650 som är en effektiv ytbehandling av metall som aluminium. Behandlingen ger ett bra barmetall korrosionsskydd är elektriskt ledande samt är en utmärkt förbehandling före lackering, berättar Stefan Nyckel. .

•

•

•

Are you ready for the Green Effect? Fill the Line and reduce the Energy consumption in your Coating Line!

Andreas Orre Commercial Manager HangOn Automatisering med robot I pulverpåføring Finn Christensen Sales Director G.A. Hansen How to reduce your carbon footprint – from the pump to the gun Kewin Van Hyfte Technical Manager Scanotech Virtual PaintShop – Simulation of Electrocoating Fredrik Edelvik Vice Director Fraunhofer-Chalmers Research Centre

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

13

Av Jamie Zinser, Vice President för Alumobility,

Aluminium det bästa valet De tre bästa anledningarna till att aluminium är det intelligenta valet för EV/BEV-biltillverkare.

14

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

B

iltillverkare tar en ledande roll inom hållbarhet genom att anstränga sig för att minska koldioxidutsläppen i sin tillverkningsprocess. Med utvecklingen av batteridrivna elfordon (BEV) och plug-in-hybrid-elfordon (PHEVs), pågår övergången från traditionella förbränningsmotorer till elbilar redan med cirka 4,3 miljoner nya BEVar och PHEVs levererade under första halvåret i år, en ökning med 62 procent jämfört med första halvåret 2021.

Medan tidiga användare har omfamnat elbilar, har biltillverkarna fortfarande ett arbete att göra när det gäller att intressera ”Svensson” i elbilsrevolutionen – särskilt när det gäller den höga prisnivån, den begränsade räckvidden per laddning och de långa laddningstiderna. För att få en allmän acceptans, större marknadsandelar och lönsamhet har biltillverkare prioriterat lättvikt, vilket är enklast att uppnå genom att öka aluminiuminnehållet i elbilarna, både i strukturen och komponenterna.

Lättviktskonstruktioner med aluminium förbättrar fordonseffektiviteten, är mer kostnadseffektiv, ger högre prestanda och säkerhet och minskar i slutändan koldioxidutsläppen under användningsfasen.

Aluminium, som redan är det snabbast växande fordonsmaterialet, förväntas växa till nästan 260 kg per fordon (PPV) år 2030, en ökning med 24 procent under decenniet.

Jamie Zinser från Alumobility bryter ner de tre främsta anledningarna till att aluminium är det intelligenta valet för EV/BEV-biltillverkare.

1. Batterieffektivitet – Använda lättvikt för att motverka fysikens lagar Batterier i BEV, det snabbast växande segmentet av elfordonsmarknaden, är tunga och den dyraste delen av fordonet. Ju tyngre fordon, desto större batteri, desto mer kostar det och desto mer kraft krävs för att flytta det, det är bara enkel fysik. Lättare fordon använder mindre energi för att utföra samma uppgift, oavsett om

det är bränsle i förbränningsmotorfordon eller el i BEV. Lättviktsbilar är snabbare att ladda och har bättre effektivitet och potentiellt mindre batteripaket, vilket innebär att de kör längre mellan laddstationerna med samma mängd energi eller kan ta fler passagerare och last med bibehållen räckvidd.

Förutom att titta på lättviktsbatteripaket, tittar biltillverkare på att minska vikten på alla primära system, såsom motorer och bromsar, som alla kommer med kostnadsminskningar som hjälper till att kompensera för eventuella materialkostnadsökningar för lättviktsmaterial, vilket resulterar i sekundära massbesparingar .

2. Ju lättare fordon, desto bättre prestanda och säkerhet För alla typer av fordon ger lättvikt med aluminium bättre köregenskaper i form av bättre acceleration, mer direkt styrning, snabbare bromsning, lägre belastning på bromsar och fjädring samt högre kapacitet att bogsera och bära mer.

Aluminium har utmärkt korrosionsbeständighet och bildar en skyddande oxidbarriär när den spricker, bucklas eller deformeras.

Den har bättre motstånd mot bucklor under drift och kan användas ren, utan färg eller beläggning. I jämförelse kommer stål att korrodera med tiden, med eller utan en skyddande beläggning. Hållbarhet leder till kostnadsbesparingar, med fordon som håller längre och kräver mindre underhåll.

Vid en krock absorberar aluminium mer energi än stål per kilo och klarar med sina överlägsna krockegenskaper flera slag, till exempel en vältning. Höghållfast stål absorberar inte energi som aluminium. Det är därför som fler fordonsfronter och sidokrockstrukturer tillverkas av aluminium.

3. Lägre CO2-utsläpp och mindre, lättare batterier är bättre för miljön Eftersom ett lättare fordon kan använda ett mindre batteripaket kan negativ miljöpåverkan i samband med tillverkning av stora batterier minskas. Vi kan minska koldioxidutsläppen i fordonsaluminium genom att lägga till återvinning i tillverkningsprocessen, vilket säkerställer att allt skrot segregeras och skickas tillbaka till materialleverantören för användning i nästa materialleverans.

Flera tillverkare gör redan detta. Denna praxis minskar inte bara tillverkningsavfall och utsläpp, utan är också bra affärsmässigt och kan implementeras relativt enkelt när biltillverkare byter från stål till aluminium.

Det är inte förvånande att aluminium är det snabbast växande fordonsmaterialet. Tillverkare av elfordon gör aluminium till sitt första val, medan etablerade biltillverkare ändrar sina vanor och miljöutmaningar genom att designa morgondagens bilar med aluminium.

Anledningen är uppenbar: aluminium skapar bättre fordon – effektivare, bättre prestanda, säkrare och mer hållbara. Aluminium är mer hållbart och korrosionsbeständigt.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

15

Standardiserat aluminium Text av Tomas Liljenfors, vd på Bryne

Standarder är västenliga för att reglera vilka egenskaper som en produkt ska hålla. Det finns standarder för det mesta som rör produkten, som till exempel portäthet och kemiskt innehåll. Även hur man ska mäta på aluminiumprodukter är reglerat i standarder. Bilden visar en fräst yta med stora poransamlingar.

16

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

S

tandarder är måhända inte det roligaste på denna jord, men oerhört viktiga för att förebygga missförstånd vid order och produkter som inte möter kraven.

Standarder är en viktig förutsättning för att få rätt egenskaper på sin produkt. Standarder kräver dock kunskap, exempelvis för att kunna beställa en produkt från Kina utifrån en europeisk standard. För att räta ut vissa klurigheter försöker vi här gå igenom standarden för aluminium och hur den är uppbyggda. Håll ut för nu åker vi.

Plastiskt bearbetade legeringar Som alla vet är legeringar en blandning av olika metaller. En aluminiumlegering är en legering som består av mestadels aluminium och av mindre halter av andra metaller. Klassificeringssystemet som tillämpas i Sverige är den europeiska standarden (European Norm - EN). Tidigare fanns svensk

Svensk standard för aluminiumprodukter finns i ett stort antal beroende på material, användning och vad som efterfrågas. Under åren har standarderna varierat i utseende, men mest på omslaget.

standard (SS) för aluminiumlegeringar men sedan mer än 20 år är den ersatt med EN. Begreppet ”SS-EN” betyder att svensk standard är samma som europeisk norm. En legeringsspecifikation beskrivs som EN AW-XYYY där A står för att det är en aluminiumlegering, W för att det är en legering för plastiskt bearbetade produkter (engelska – Wrought) och den första siffran (X) betecknar huvudlegeringsämnet, där 1 till exempel står för en olegerad legering och 4 för kisel som huvudlegeringselement, se tabell. Övriga tre siffror (Y) har ingen direkt mening utan är en nummerserie. EN AW-2011 är till exempel en aluminiumlegering för plastisk bearbetning med huvudlegeringselementget koppar (4-5 %), i detta fall oftast dragen till stång för vidare tillverkning av till exempel bultar eller nitar.

Gjutlegeringar En gjutlegering följer samma logik som plastiska legeringar, men har i stället för ett W antingen ett B för tacka (engelska – Billet) eller C för

1xxx(x)

Olegerat aluminium

2xxx(x)

koppar (Cu)

3xxx(x)

mangan (Mn)

4xxx(x)

kisel (Si)

5xxx(x)

magnesium (Mg)

6xxx(x)

kisel + magnesium (Si+Mg)

7xxx(x)

zink (Zn)

8xxx(x)

övriga

Huvudlegeringsämnet anges med den första siffran i standardbeteckningen. En 5:a anger att huvudlegeringsämnet är magnesium. Plastiska legeringar anges med fyra siffror och gjutlegeringar fem.

en gjuten produkt (engelska – Cast).

Till exempel EN AB-42000 specificerar det kemiska innehållet för en legeringsråvara med huvudlegeringselementet kisel. När denna metall smälts ned och gjuts till en komponent kallas den istället EN AC-42000.

Skillnaden mellan dessa specifikationer är att vissa legeringselement som järn har en bredare specifikation som gjutämne eftersom legeringen förväntas plocka upp järn från gjutprocessen. För EN AC lämnas också en specifikation av egenskaper, som hållfasthet och svetsbarhet, som av förklarliga skäl inte finns för EN AB. För gjutna komponenter finns det ett tillägg till normen som anger hur produkten har tillverkats. EN AC42000 S betecknar en 42000legering som har sandgjutits, och om det istället står K så skulle det stå för kokillgjutning alternativt lågtrycksgjutning och D står för pressgjutning (från tyskans Drückguss). Anledningen att det finns en tillståndsbeteckning på en ritning är helt enkelt att egenskaperna skiljer sig åt mellan de olika gjutmetoderna.

Pressgjutning stelnar snabbare än övriga gjutmetoder och har därmed en högre sträck- och brottgräns men oftast en lägre brottförlängning.

Oftast har olika gjuttekniker specifika legeringar som är anpassade till tekniken, men det förekommer till exempel att det till exempel sandgjuts med pressgjutlegeringar.

Tillståndsbeteckningar Egenskaper på en detalj beror både på formning och på hur den efterbearbetas. På ritningen finns av detta skäl ofta en tillståndsbeteckning som beskriver hur detaljen har behandlats efter formningen.

Ett ”F” betecknar tillståndet direkt efter tillverkning och egenskaperna

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

17

Tackor och flytande transporter av aluminium specificeras i en egen standard. En tacka benämns EN AB-46000 och efter gjutning av produkt EN AC-46000. Olika leverantörer har olika storlek på tackor men måste hålla sig inom specifikationen, men tänk på att det ämne som påverkar produkten mest (syre/oxider) inte är specificerad i någon standard.

beror på formmetoden. F-tillståndet betyder att produkten tagits direkt från gjutning, smidning eller varmvalsning. Egenskaper som formbarhet, hårdhet och styrka påverkas kraftigt av en efterbearbetning, som kan vara en värmebehandling, men också kallformning. De vanligaste tillståndsbeteckningarna är härdning genom värmebehandling (tillstånd – T), som följs av siffror som anger vilken typ av värmebehandling som avses (se tabell). För O-tillståndet har produkten mjukgörande värmebehandlingsprocess (glödgning) som vanligen genomförs vid en temperatur 350-450°C. Om produkten har kallbearbetats anges det med H-tillståndet och specificerade hållfasthetsvärden ges från bearbetningen.

finns en minsta och högsta tillåten koncentration av ett legeringselement. Ofta skrivs endast ett värde ut vilket då är den högsta tillåtna koncentrationen så att tillåtna värden är mellan noll och satt värde. För en legering kan det för legeringselementet Mg (magnesium) stå 0,20–0,65.

Den minsta tillåtna koncentrationen är då 0,20 % och den högsta 0,65 %.

Med avrundningsregler är värde

Avrundningsregler i standarder Standarder finns för olika tillverkningsmetoder och till exempel gjutna produkter anges i standard SS-EN 1706. För varje legeringsstandard

18

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

mellan 0,195 % till 0,654 % tillåtna och en koncentration på 0,194 % är för låg för att vara inom specifikation. Det spelar således roll om det står 0,2, 0,20 eller 0,200 för vilken koncentration som tillåts vara inom specifikationen. Ett minimivärde på 0,2 % tillåter ett värde som är 0,15 medan ett minimivärde på 0,20 tolererar endast 0,195. Följaktligen så är den lägsta tillåtna koncentrationen

T1

Kylt från varmbearbetning och kallåldrat

T2

Kylt från varmbearbetning, kallbearbetat och kallåldrat

T3

Upplöst, kallbearbetat och kallåldrat

T4

Upplöst och kallåldrat

T5

Kylt från varmbearbetning och varmåldrat

T6

Upplöst och varmåldrat

T7

Upplöst och överåldrat

T8

Upplöst, kallbearbetat och varmåldrat

T9

Upplöst, varmåldrat och kallbearbetat

T10

Kylt från en temperaturformande process, kallbearbetat och sedan varmåldrat

De härdade tillstånden beskrivs med ett stort T och en tilläggssiffra, där de vanligaste är T4, T5 och T6. Fler siffror kan läggas till efter den första för värmebehandlingar som sker efter den första. Med varmbearbetat kan även gjuttillstånd avses.

En komplett standardbeskrivning innehåller mycket information som har betydelse för produktens slutgiltiga egenskaper. Detta är oftast vad som står på en konstruktionsritning, men tillverkare har oftast en avsmalnad specifikation mot standard, så att processen stabiliseras.

0,1995 % vid en minimispecifikation på 0,200 %. Varför sätter man då inte alltid tio nollor bakom önskat värde för att slippa avrunda? Det är helt enkelt som så att mätnoggrannheten vid mätning av halter är det som begränsar hur exakt man kan specificera. Det är ju tämligen svårt att kontrollera en specifikation på något som inte går att mäta. Hur noggrant det går att mäta behandlar vi en annan gång.

Vad betyder det då om vi i en standard för en legering EN AC44100 läser Mg 0,20-0,65 (0,25-0,6) under elementet? När det står dubbla värden så gäller värdena utan parentes den form som anges i standard AC – alltså standarden för den gjutna komponenten. Värdena inom parentes gäller för tack-råvaran (AB) där de avviker från värdena för AC. Det är endast element som förändras i processen som har en avvikande specifikation på tacka jämfört med gjuten komponent. Till exempel järn ökar i gjutprocessen när smält aluminium kommer i kontakt med verktyg, skopor och andra järnföremål. Även magnesium har en annan specifikation då magnesium oxiderar och minskar i koncentration i metallen vid smältning.

Beskrivande beteckning Legeringsspecifikationer med beskrivande beteckningarna används som tillägg till EN-standarder och anges då inom hakparenteser [ ].

Som exempel så kan en legering skrivas med ett tilläggande beskrivande exempel som EN AC-42000 [AlSi7Mg]. Beteckningen är den kemiska beteckningen där huvudlegeringselementen anges som medelkoncentration eftersom huvudlegeringsämnena kisel innehåller 6,5 till 7,5 % och en magnesiumhalt 0,20-0,65 %. För rena legeringar (1000-serien) betecknas istället renheten i aluminiumet där till exempel [Al99,7] anger att legeringen innehåller minst 99,7 % aluminium.

Standardiserad hållfasthet och provning I legeringsstandarderna för plastiska och gjutna produkter anges också en specificerad hållfasthet. För plastiska legeringar anges hållfastheten oftast för olika godstjocklekar då egenskaperna variera med tjocklek. Även vanligt förekommande tillstånd är angivna i standarden, som olika värmebehandlingar.

För gjutlegeringar anges hållfastheten för olika gjutmetoder där

sand-, kokill- och lågtrycksgjutning ger värden för både gjuttillstånd och efter vanligt förekommande värmebehandlingar. Att tänka på är att hållfasthetsvärdena gäller för separatgjutna provstavar med en specifik geometri, medan egenskaperna i ett gjutgods i själva verket varierar med godstjocklek. För pressgjutning är det endast en rekommendation att specificera hållfasthet, vilket innebär att om pressgjutna komponenter ska ha krav på hållfasthet måste dessa specificeras separat på ritning. Rekommendationen gäller liksom för övriga gjutspecifikationer för separatgjutna provstavar. Att de specificerade värdena för pressgjutning endast är rekommendationer har gjort konstruktörer jag talat med kallsvettiga, precis som jag känner när jag talar med en sydeuropé i min vänkrets som brukar säga om stoppskyltar – ”it is just a recommendation”. Min rekommendation till pressgjutgodsköpare är att tillsammans med leverantör bygga en testfixtur där den pressgjutna komponenten testas utifrån vad som är viktigt för applikationen. Att ta ut provstavar ur pressgjutgods ger information om hur komponenten är precis där provstaven tas ut men

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

19

SS-EN 1706 beskriver kemisk sammansättning och mekaniska egenskaper för de vanligaste gjutlegeringarna. Standarden säger inget om vilka legeringar som är baserade på återvunnen råvara eller vilka som är tillverkade från jungfrulig råvara.

inte hur det ser ut ett par centimeter bort. Att prova hela komponenter i en fixtur som är konturerad efter vilka krav den ska utsättas för i sin applikation är mycket bättre. Det kan vara med tryck, drag eller slag som komponenten testas och det ger en betydligt bättre kontroll av att rätt egenskaper uppnås.

Standarder från andra länder EU har alltså en norm och det har förstås även USA, Japan och så vidare, och dessa normer skiljer sig åt. För att översätta en stats norm till en annan behövs en översättningsnyckel, men det förekommer frekvent att två normer inte helt överensstämmer utan avviker från varandra på något sätt. Att jämföra den kemiska beskrivningen ger ofta en första hint om legeringstyp eftersom den specificerar de viktigaste legeringselementet men tänk på att övriga legeringsämne inte går att utläsa från titeln utan dessa får man

20

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

avläsa i standarden. Olika nationers standarder kan se lika ut men skilja sig åt på vissa element. Köper du en komponent i ett annat land så är det en risk att produktens kemiska innehåll ligger utanför den norm som är specificerad på ritningen. Därför måste du jämföra hela specifikationen för de båda standarderna för att säkert veta att du får en produkt med hela legeringsinnehållet rätt.

Legeringsspecifikationer och återvinning I legeringsstandarder finns det inga krav eller angivelser gällande återvunnet innehåll. Vanligtvis är det låga gränser för järn, koppar och zink som sätter begränsning på om en legering är lönsamt att tillverkas med återvunnen råvara eller inte.

Samtliga legeringar går att tillverka med 100 % post-konsument-skrot men det kräver hög renhet på skrotet. Även om det i teorin går att tillverka alla legeringar med skrotbaserad råvara, är det oftast inte ekonomiskt att göra det. Likaså kan samtliga legeringar tillverkas utifrån en jungfrulig råvara men på samma sätt är det oftast inte ekonomiskt att göra det. Vilka legeringar som baseras på återvunnen råvara och vilka som baseras på primär aluminium har varierat över tid och geografisk position. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det så klart förkastligt att använda en primär metall när det finns återvunnen att tillgå. När efterfrågan på återvunnen råvara ökar på renare skrotklasser så är ett troligt scenario att primär metall används i legering-

ar som normalt baseras på återvunnen råvara. För att driva tillverkningen mot mer hållbara alternativ är det därför väsentligt att deklarera innehållet, i form av post-konsument, pre-konsument och primär råvara. Detta är inget som finns beskrivet i SS-EN utan är upp till varje tillverkare att specificera. När även definitionen på vad en återvunnen råvara är upp till användaren så blir det så klart svårt att jämföra olika leverantörer och därmed svårt att driva utvecklingen mot mer hållbara material och tillverkningsmetoder.

Det finns en stor förbättringspotential på området vilket vi ska ta upp i kommande nummer. Hur detta ska göras i framtiden finns idag ingen standard för.

Nästa gång ska vi kika mer på de standarder som finns för att deklarera hållbarhet för aluminiumprodukter. Kan årligen återkommande miljörapporter från företag eller rent av deklarationsmetoder baserade på egenbedömning vara vägen framåt för en jämförbar deklaration? Eller behövs en gemensam standard där definitioner på hållbarhetsavtrycket för legeringar och tillverkningsprocesser ingår? Min grundinställning är att man måste mäta för att veta.

Och för att jämföra måste man mäta lika. Standarder är kanske inte ”rock’n roll” men de är viktiga för att driva utvecklingen framåt. Standarder minskar manöverutrymmet för felaktigheter så att vi på riktigt driver utvecklingen mer effektivt mot en hållbar värld. Hållbart på riktigt alltså.

Text av Patrik Ragnarsson

Sverige ordförande i Europeiska unionens råd våren 2023 – Vad innebär det och varför är det viktigt för den svenska aluminiumindustrin?

U

nder våren 2023 är Sverige ordförande i Europeiska unionens ministerråd. Ordförandeskapet i ministerrådet roterar mellan medlemsländerna varje halvår och ordförandelandet ansvarar för att leda arbetet i rådet och ska företräda alla de 27 medlemsstaterna i förhandlingar med de andra EU-institutionerna.

Att vara ordförande i ministerrådet innebär också att man är ansvarig för att planera och genomföra möten på olika nivåer. När till exempel utbildningsministrarna möts för att

diskutera utbildningsfrågor är det den svenska utbildningsministern som leder arbetet under våren 2023. Ordföranden är ansvarig för att sätta dagordningen och se till att diskussionerna förs framåt på ett professionellt sätt.

Det innebär mycket arbete för ordförandelandet. Under det halvår som Sverige leder arbetet i ministerrådet kommer man att ansvara för ca 2 000 formella möten i Bryssel och Luxemburg och svenska ministrar kommer att vara ordförande i 35 ministerrådsmöten. Utöver det så förstärker Sverige sin

representation i Bryssel och mer än 200 tjänstepersoner finns på plats för att leda arbetet i de olika arbetsgrupper som förbereder förslagen som tas upp på ministermötena.

Men som ordförandeland har man också möjlighet att prioritera vissa områden som man tycker är särskilt viktiga. Sverige har valt att fokusera på fyra områden: 1. Säkerhet, 2. Konkurrenskraft, 3. Grön omställning och energiomställning samt 4. Demokratiska värden och rättsstatens principer. Även om alla fyra givetvis är viktiga prioriteringar är Konkurrenskraft samt Grön omställning och energiomställning så klart prioriteringar som är extra viktiga för vår industri. Under halvåret som Sverige är ordförandeland kommer kommissionen att presentera flera förslag på dessa områden och det är viktigt att svenska politiker får höra vad den svenska aluminiumindustrin tycker om de olika förslagen.

European Aluminium samarbetar mycket med nationella branschorganisationer och detta halvår är det så klart extra viktigt att stötta Svenskt Aluminium så att svenska politiker får veta vad branschen behöver och att de har möjlighet att ta med sig våra prioriteringar in i de diskussioner och förhandlingar som de kommer att leda nere i Bryssel. Ett exempel på detta är diskussionerna om hur vi vill att EU ska svara på USAs massiva stöd till sin industri (US Inflation Reduction Act).

Vad det innebär kan ni läsa om i förra numret av Aluminium Scandinavia.

European Aluminium och Svenskt Aluminium har samarbetat för att se till att svenska politiker är informerade om vad som är viktigt för aluminiumindustrin och förhoppningsvis tar de med sig våra medskick till diskussionerna med de andra medlemsstaterna i Bryssel.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

21

Text av Torbjörn Larsson

Miljövänlig kapacitet för anodisering står färdig

T

idigare i Aluminum Scandinavia har vi rapporterat att Ahlins i Habo bygger en ny modern fabrik, efter att man säkrade en stororder inom fordonsindustrin. Det är en hårdanodiserad aluminiumdetalj till en motor. En order som löper under flera år. Kunden hade som mål att köra detaljen i stål, men kom tillbaka och valde hårdanodiserad aluminium.

Petter Isaksson är vd och entreprenören som inte tackar nej. Därför började man titta på en ny fabrik som tidigare bara hade varit en idé, men som idag står redo för produktion.

Trots att bygget är färdigt och överlämnat så får Ahlins vänta med att starta upp för full produktion.

Länsstyrelsen har inte tagit beslut om miljötillstånd.

– Det är ett stort problem för oss.

Vi kan inte tacka ja till en ny order utan att besluta om en ny fabrik och vi kan inte starta fabriken utan miljötillstånd. Vi ansökte om tillstånd i juli förra året och länsstyrelsen har inte ens börjat att titta på tillståndet, berättar Petter.

22

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Just nu kan Ahlins köra tio procent av sin produktion i de nya lokalerna. Det innebär att man kör i två anläggningar och i skift. En kostsam affär – som tjänstemännen på Länsstyrelsen inte tar hänsyn till.

I grannlänet Västra Götaland, som bara ligger några kilometer från Ahlins nya fabrik, tog ett miljötillstånd 2022 sex månader att få för en ytbehandlingsanläggning. Men Länsstyrelsen Östergötland, som hanterar Ahlins ärende, hävdar att det normalt tar två år.

Miljö och automation i fokus Trots att Länsstyrelsens tjänstemän sätter smolk i bägaren har företaget en positiv syn på framtiden. Satsningen är unik och man räknar med att fler stora affärer från både Asien och Europa kommer att trilla in.

Något som man ansåg var omöjligt bara för några år sedan.

– Idag får vi förfrågningar där kunden säger att för tre år sedan hade de här projekten startats upp i Asien. Nu har vi flera projekt som vi tittar på, både från Asien och Europa, berättar försäljningschef Rickard Ottosson på Ahlins.

– Vi har under många år haft fokus på automation och det har vi utvecklat i de nya anpassade lokalerna. Det är en helautomatiserad anodiseringsprocess, ner på detaljnivå, berättar Rikard.

Ahlins har satsat mycket på energiåtervinning. I anodiseringsprocessen skapas mycket värme som också ska kylas och som tidigare ”fläktades” bort genom taket. Nu har man investerat för att ta tillvara på överskottsvärmen som kan både förse processen och fastigheten med värme, men man har också förberett för att sälja värmen utanför huset.

– Detta är en jättesatsning för oss och vi ser i våra förfrågningar att gröna alternativ ökar allt mer, säger Rickard Ottosson.

Med en ny fabrik på 5 000 kvadratmeter, en kapacitetsökning på cirka 250 procent, med möjlig ökning till över 600 procent, är det inte svårt att förstå varför ledningen på Ahlins ser positivt på framtiden.

– Vi har en vision på Ahlins – att vi ska bli världens bästa ytbehandlare av aluminium, avslutar Petter Isaksson.

Ahlins nya jättefabrik på 5 000 kvadratmeter är färdig för produktion.

Från vänster platschef Elisabeth Sandberg, vd Petter Isaksson och marknadschef Rikard Ottosson.

Delar av kylanläggningen för hårdanodiseringsprocessen.

Ett nytt modernt reningsverk är installerat.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

23

Ahlins i Habo har byggt en av världens mest moderna, automatiserade och miljöanpassade fabriker för anodisering av aluminium.

Länsstyrelsen Östergötland – var god dröj Miljötillståndet är en het potatis.

Just nu kör Ahlins 3-skift och helg för att klara av att leverera. Att företag storsatsar på grön omställning som ger kraftigt sänkt fotavtryck och plockar hem jobb från Asien är inget som Länsstyrelsen låter sig påverkas av.

Petter Isaksson, vd Ahlins i Habo är märkbart irriterad över hur myndigheter hanterar frågan.

– För att kunna åta oss det nya jobbet var vi tvungna att ta beslut om att bygga en ny fabrik för att ha kapacitet att tillverka. Men vi behöver ett miljötillstånd för att starta upp fabriken. Vi kan alltså inte starta en ny fabrik utan att ha ett miljötillstånd och vi kan inte tacka ja till en order utan att besluta om en ny fabrik. Då hade någon annan fått affären och vi hade inte haft ett underlag till att bygga en ny fabrik, säger Petter – Det är en chansning, men vi lämnade in en ansökan samtidigt som vi skrev under kontraktet med kunden. Där ligger det fortfarande.

24

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Länsstyrelsen kan inte ge besked när de hanterar vårt ärende. Det enda de kan meddela är att det inte är denna månaden heller och de vet inte när dom kommer hantera frågan, berättar Petter.

När Ahlins frågar om företaget kan vända sig till någon annan som kan hantera tillstånden får man svaret ”Nej, det är bara vi, Länsstyrelsen, som måste göra det”.

I Jönköpings-Posten uttalar sig Kristina Nyhlén som är tf enhetschef vid miljöprövningsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland om tillståndsprocessen.

– Vår tillståndsprocess när det gäller miljöprövning är generellt sett aldrig under ett år från när ansökan kommer in till beslut. Mellan 1,5 till två år brukar vi säga att handläggningstiden är, säger Kristina Nyhlén till Jönköpings-Posten.

I jämförelse med andra länsstyrelser när det gäller antal medianhandläggningsdagar sticker Östergötland ut markant. I vissa fall tar Östergötland fyra gånger så lång tid på sig

jämfört med andra länsstyrelser. Är det rimligt att det tar så lång tid att få en ansökan av det här slaget?

– Det handlar om att det är flera moment i processen där flera remissinstanser ska gås igenom med svarstider. Ibland kan det behöva kompletteras i flera omgångar som också kan fördröjas, säger Kristina Nyhlén till Jönköpings-Posten.

Hållbarhet – ingen fördel vid miljötillstånd Ett av branschorganisationen Svenskt Aluminiums mest tydliga krav på våra politiker är att skapa enklare och snabbare tillståndsprocesser. Vi har haft utredning efter utredning men det har inte lett till några förändringar.

Länsstyrelsens långdragna miljöprövningar är ett hot mot utveckling, modernisering och klimatanpassning av vår svenska industri. Det finns ingen lag eller beslut som säger att en miljöprövnings ska ta upp till två år. Till exempel så har grannlänet Västra Götaland löst samma hantering på drygt sex månader.

– Att investera i hållbarhet ger inget stöd när man söker miljötillstånd. Varför ska det vara så svårt att få ett nytt miljötillstånd när man tar affärer, vill växa och skapa fler arbetstillfällen. Vi har redan en befintlig industri som har tillstånd och den nya är mycket effektivare avslutar Petter Isaksson.

Nordamerikansk efterfrågan på aluminium ökade med 4,8 % 2022

E

fterfrågan på aluminium i USA och Kanada ökade med 4,8 % på årsbasis 2022, enligt preliminära uppskattningar från Aluminium Association.

Detta överträffade den totala uppskattade tillväxten på 2,7 % av bruttonationalprodukten (BNP) i USA 2022. Även om uppskattningar visar på tillväxt från år till år, indikerar rapporten en avmattning i efterfrågan under andra halvåret 2022.

Trots viss motvind och svagare efterfrågan under andra halvåret, visar de här senaste uppgifterna en industri byggd för att hålla, säger Charles Johnson, vd och koncernchef för Aluminium Association (AA).

Geopolitiska störningar, problem med leveranskedjan och inflationstryck kan fortsätta att utgöra vissa utmaningar under 2023. Men med

historiska investeringar i amerikansk aluminiumtillverkning förra året och fortsatta tillväxtmöjligheter kvarstår trendlinjerna på medellång och lång sikt för aluminium i Amerika, otroligt stark.

Huvudbudskapen i rapporten Efterfrågan på aluminium i USA och Kanada (leveranser från inhemska tillverkare plus import) uppgick till uppskattningsvis 27,5 miljarder pund 2022, vilket steg med 4,8 % jämfört med 2021. Den totala efterfrågan 2022 närmade sig rekordnivåer under 2018 och 2019.

De flesta större halvfabrikat – eller ”bruk” – produktkategorier såg ökad efterfrågan jämfört med föregående år, ledd av plåt- och plåtprodukter (6,1 %) och folie (5,1 %). Totalt ökade efterfrågan på bruksprodukter med 4,1 % på årsbasis 2022.

Aluminiumexporten (exklusive skrot) till utlandet ökade med 3,8 % från samma nivå som året innan

USA:s aluminiumindustri med rekordinvesteringar Förra året tillkännagav den amerikanska aluminiumindustrin fler investeringar i inhemsk tillverkning än under de senaste decennierna tillsammans. Företag tillkännagav miljarder för att bygga ny aluminiumvalsnings- och återvinningskapacitet, inklusive greenfield-anläggningar som planeras att komma online under de kommande åren.

Det har gått mer än 40 år sedan ett liknande, nytt USA-baserat verksamhet byggdes.

En nyligen stor höjdpunkt för investeringar i inhemsk tillverkning är Steel Dynamics projekt för ett nytt platt valsverk av aluminium i Columbus, Mississippi.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

25

Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium

Strategi – Upplevelse – Design

I

min designkrönika i oktober 2022, diskuterade jag form och denna gång skriver jag om STRATEGI. Det är intressant att man faktiskt kan byta ut ordet FORM mot ordet STRATEGI, när det handlar om hur produkter upplevs och bedöms.

Läs även om ett spännande designermöte med Pär Bergström, designstrateg på företaget Yellon i Göteborg.

Alla företag vill naturligtvis producera produkter och tjänster som efterfrågas på marknaden. Då måste man dels veta vilken marknad man ska vara på och dels vem som är kunden.

Det är i detta sammanhang som man måste ha en strategi. Jag brukar roa mig med att ställa frågor till säljare, på de stora varuhusen som till exempel säljer brödrostar: ”Vilken är målgruppen för den röda brödrosten som ni säljer?” Ganska ofta är svaret: ”Jag vet inte”, eller: ”för dem som gillar röda brödrostar!”. Den strategin är minst sagt riskfylld.

Doften av Volvo Ett annat exempel är Volvo. I nummer 2-2022 av ”Edit”, ett magasin från Volvo Cars, berättar man om strategin att skapa ”Doften av Volvo”.

Man har ett helt team som endast arbetar med hur bilen ska dofta.

– Vi människor är känsliga för vad vi ser, hur vi upplever ytor eller

26

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

hur någonting doftar. Därför är detta ett viktigt jobb, skriver man i Edit.

Pröva själva att sätta dig i en Volvo, och memorera lukten, sätt dig därefter i en annan bil, så märker ni att dofterna skiljer sig väldigt mycket. Detta handlar om strategi.

Apple har exempelvis valt materialet aluminium av bland annat strategiska skäl vilket även Bang & Olufsen gjort. Alla knappar du rör vid på en B&O produkt är tillverkad av aluminium. Åter igen ett strategival.

Självfallet har även miljöaspekten en betydelse.

Underleverantörer och strategi Även som underleverantör, måste du anpassa dig till din kunds strategi.

Självklart vill underleverantörens kund att produkterna man producerar ska sälja företagets budskap. Det kan handla om materialval, formspråk, miljöansvar med mera.

Om strategin i ett företag är kvalité måste naturligtvis alla företagets leverantörer leva upp till detta.

I dag vill företagen leverera produkter och tjänster som inte bara kommunicerar en total upplevelse, utan verkligen ger kunden det som utlovas.

Som designer är tidiga frågor vilken strategi som företaget har när det gäller kunder, marknad, miljöfrågor. Men även i vilket segment vill man vara.

•

Är ett lågt pris en strategi i företaget?

• Vill man ge sig ut på en ny marknad?

• Vill man skapa nya kunder?

• Är strategin att se till att de kunder man har stannar kvar?

Det finns exempel där man har en framgångsrik produkt men väljer ändå att avsluta marknadsföringen av den. Ikea är ett bra exempel.

Under 1990-talet tog Ikea, i samarbete med Riksantikvarieämbetet och konsthistorikern Lars Sjöberg, fram en 1700-talsserie av möbler och inredningsföremål. De var verkligt fina och välgjorda, men Ikea bestämde sig för att dessa möbler inte passade in i sortimentet, varför man helt enkelt la ner tillverkningen.

I ett företag måste alla i företaget sträva mot samma håll, det vill säga ha samma strategi. Det handlar slutligen om människor, människors önskemål och behov.

Inte alltid så enkelt att uppnå, men det måste ända vara målet med den strategi som företaget måste ha.

Man ska vara ärlig!

För mig är detta självklart.

Mitt jobb som designer är att stärka upplevelsen och därmed även tydliggöra kvalitén i produkter och tjänster, detta kan endast uppfyllas om företaget har en väl definierad strategi och att alla i företaget följer denna strategi.

Hanna Sundqvist på Volvo Cars Materialcentrum säkerställer att luften i en Volvo är så ren som möjligt Fotograf: Johan Strindberg

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Cirka 200 intresserade deltog vid Metalliska Materials programkonferens på konferensanläggningen Skogshem & Wijk på Lidingö.

28

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

IDAG – Metalliska Material IMORGON – Impact Innovation En rapport från Metalliska Material programkonferens.

I

nnovationsprogrammet ”Metalliska Material” går mot sitt slut. Efter 10 års samarbete med stål- och gjuteriindustrin i programmet avslutas programmet 2025. År av samarbete som varit väldigt värdefullt för Svenskt Aluminium och vår industri. Bara under de

Jonas Bjuhr, VD Hydro Extrusion Sverige.

senast fem åren har aluminiumindustrin lyckats få finansiering för forskning motsvarande över 80 msek. Mycket av forskningen har handlat om ”Hållbar industri” och på senare år ”Kompetensförsörjning”. Två områden som också förenar våra olika branscher inom

svensk metallindustri. Idag pågår åtta olika projekt med koppling till vår industri.

Lyckad konferens När vi nu under två dagar i mars på Metalliska Materials årliga programkonferens blickar bakåt kan vi se tillbaka på ett mycket lyckat program på många sätt. Positivt samarbete, många intressanta möten och inte minst finansiering under programmets livstid (till dags dato) motsvarande 1 300 msek!!!

Vid programkonferensen på Lidingö var aluminiumindustrin representerad, utöver Svenskt Aluminium, också av Gränges och Hydro Extrusion. Stefan Wass från Gränges deltog i en paneldebatt om arbetet med att söka och verka i EUprojekt. Ofta mycket mer komplicerade ansökningsförfaranden och omfattande projekt som ofta kräver stora resurser från deltagande företag. Jonas Bjuhr från Hydro

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Extrusion Sverige presenterade sin satsning på lokalt hållbar och fossilfri tillverkning vid Hydros enhet i Vetlanda. Det är mycket järn och stål på Programkonferensen varför det var extra roligt att aluminium fick stort utrymme denna gång.

Nästa steg Men nu är det dags att ta nästa steg!

Arbetet med att ansöka till det nya forskningsprogrammet – Impact Innovation – har redan startat.

Impact Innovation tar ett bredare grepp och kommer inte enbart handla om ”tekniska framsteg” utan (som man säger) – systemföränd-

ring. Fokus fortfarande naturligtvis på hållbarhet men också med hänsyn till FNs 17 klimatmål som omfattar mer än ”bara” minskat CO2-avtryck.

Impact Innovation Myndigheten som ansvarar för utlysningen – Vinnova – var på plats på konferensen och presenterade förutsättningarna för ansökan. Idag finns 17 så kallade ”SIPar (Statens Innovations Program) som Metalliska Material är en av. Impact Innovation kommer planerat bestå av fem nya program som kommer vara både bredare och större. Svenskt

Aluminium kommer, tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriföreningen, lägga stora ansträngningar på att bli ett av de fem program som slutligen kommer godkännas för det kommande forskningsprogrammet.

Beslut om vilka program som blir en realitet kommer någon gång under 2024.

Ny ansökan Arbetet med en ny ansökan har som sagts redan påbörjats och i slutet av mars träffas ett antal personer från ledande befattningar i ett antal av våra medlemsföretag för två separata ”Workshops”, en teknisk och en strategisk, för att diskutera vad vår industri ser för utmaningar de kommande 10-20 åren! Vi har redan en stark och kompetent aluminiumindustri i Sverige. Men vad händer i framtiden?

• Vilka kommer de stora utmaningarna vara?

• Vad krävs för att vi ytterligare ska stärka vår internationella konkurrents?

• Vilka hinder finns för att vår industri ska nå dit vi vill?

• Var befinner sig vår industri om 15-20 år?

Framtiden Gert Nilsson, Jernkontoret – Jessica Elfsberg, Gjuteriföreningen och Lars-Inge Arwidson, Svenskt Aluminium – Ansvariga för sina respektive branschorganisationer i programmet Metalliska Material.

30

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Här gäller ett öppet sinne, våga tänka stort och kanske annorlunda.

Vi tror vi kan!

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Pär Bergström Senior designstrateg och industridesigner på Yellon

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

31

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Satcube KU

Vem är du?

Mitt namn är Pär Bergström och arbetar som Senior designstrateg och industridesigner på Yellon med basen i Göteborg. Har ett förflutet från Shift Design & Strategy, Hampf Design samt Volvo Cars. Född och uppvuxen i Göteborg. Har en Utvecklingsingenjörsexamen från Högskolan i Halmstad samt en Master of Design från Royal College of Art i London.

Hur är dina kunskaper generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?

Har en hyfsat hög kunskap om aluminium som ackumulerats över tid och en kunskap som fylls på och putsas på varje gång nya produkter med aluminium ska tas fram.

32

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Jag är i princip stöpt i aluminium sedan barnsben. Min käre far var en pionjär och ambassadör för användandet av aluminium under 60-80-talet som konstruktör och marknadschef på Alusuisse Svenska AB i många år innan han grundade TillbAl AB som var fokuserat på påbyggnationer av lastvagnssläp och LBm AB som hade fokus på materialhantering. Det pratades aluminiumprofiler och viktbesparingar runt frukostbordet,

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Aluminiums formbarhet och relativt låga densitet är det som först kommer till tanken, produktionsflexibilitet och givetvis möjligheten att enkelt kunna återvinna ligger också varmt om hjärtat.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för du som strateg/designer?

Frågan om hållbarhet och miljöbelastning har gått från att vara ett önskemål till uttalade krav i produktutvecklingsprocessen och med hållbarhet avses hela produktresan från vaggan till graven.

Vilken relation har du till aluminium?

Lång, djup och kärleksfull :)

Har du medverkat i produkter med aluminium?

Absolut, nästan alla produkter jag formgett innehåller mer eller mindre synliga detaljer i aluminium.

Har du någon favorit bland dessa?

Satcube KU är en portabel satellitterminal som erbjuder global bredbandsuppkoppling via satellit.

KU har ett chassi i precisionfräst aluminium som lyft produktens

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor upplevda kvalitet och framhäver den som den premiumprodukt den är. De fina toleranserna som de lyckats nå i varje detalj sätter pricken på i:et.

Rosemounts 5900 är en sk. ”tankradar” och kan med extremt hög precision läsa av eventuella fluktuationer av nivån i en oljecistern.

Icomera X6 är också en produkt som erbjuder bredbandsuppkoppling men denna gång på tåg och bussar.

Pressgjuten lackad och maskinbearbetat chassi. I en värld av strängpressade aluminiumprofilkapslingar så står denna ut.

Vilka företag och branscher arbetar Yellon med när det gäller materialet aluminium?

Mina och Yellons lekkamrater hittar vi alla branscher från traditionella B2B industri till Medtech och Möbelindustrin.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Japp... men kan tyvärr av förklarliga skäl inte säga vad vi jobbar med bakom lyckta dörrar.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

För att det är i de tidiga faserna där vi som designers opererar, som visionerna och målen sätts upp. Vi lotsar våra kunder och rådgör i frågor om metoder och materialval.

Hur lyckas du övertyga kunderna att investera i designprocessen?

Kan man härleda och “bevisa” nyttan av en designinvestering och hur detta lyfter företagets identitet, får företaget att synas i marknadsbruset samt att den interna och externa kommunikationen förstärks, så är

det oftast ingen större problem.

Jag är extremt stolt över att tre gånger tilldelats Teknikföretagens “Stora Design Priset”, som specifikt premierar lönsamma designinvesteringar. Att jag förärats Red Dots Best of the Best samt ett flertal liknande priser över åren visar på att jag vet vad jag sysslar med och detta hjälper som argument för att få potentiella beställare att trycka på ”Start”-knappen.

Vilket förhållande har du till form och har form något med material att göra?

Som designer har jag ett grundläggande förhållningssätt till design som bygger på en strävan att skapa enkelhet i alla möjliga avseenden.

Enkla rena former, enkel hantering, enkel montering med maximal funktionalitet. Samtidigt vill man som designer gärna utmana, så kan man pressa tekniken för att uppnå ett visst form-mål så gör man ju det.

Om vi tittar på aluminium så är det som designmaterial nästan fulländat. Man kan uppnå mängder med ytstrukturer beroende på om man maskinbearbetar, pressgjuter, sandgjuter eller strängpressar. På detta finns alla möjligheter till ytbehandlingar…

Det behövs ett strategiskt förhållningssätt för att man som företag ska kunna dra långsiktiga fördelar av gjorda och planerade designinvesteringar. Man kan kapitalisera och agera på de lärdomar och insikter som gjorts under utvecklingsresan. Strategi behövs för att skapa tydliga visionsmål för att ständigt förädla varumärket. “En haj som slutar simma dör” Slutligen vill jag som designer uppnå en slutleverans ett överlappande UTtryck, INtryck och AVtryck. Vad jag menar med det är att, det uttryck som en produkt utstrålar, det intryck som produkten gör vid användning och det avtryck produkten lämnar efteråt hos betraktaren och brukaren ska sammanfalla, då har jag gjort en gedigen insats och produkten rättvisa.

Satcube KU

Hur ser du på relationen mellan strategi och designprocessen?

Visserligen så talar jag i egen sak, men jag ser strategi som en självklarhet i designprocessen. Strategisk design är ett potent verktyg för att utveckla varumärket internt och externt, stärker identiteten och skapar tydlighet. Tydlig identitet underlättar marknadsinsatser och kortar tiden för ett köpbeslut i en säljsituation.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

33

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Sten i säcken, och grus i maskineriet Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

34

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

I

nnan jag glömmer det så ska jag berätta att förra krönikans kommentar om LME och ”fulmetall” fick en än mer tragisk betydelse veckorna efter. Här gäller det inte aluminium utan nickel, och i slutändan är det heller inte ens nickel utan sten. Jag förstår att ni nu undrar vad jag försöker skarva ihop, men faktum är det att det har uppdagats ett bedrägeri på LME som

är så absurt att man inte tror det är sant. Vi pratar om nickelbriketter som levererats in på börslager i säckar, men där säckinnehållet visat sig vara allt annat än fullvärdigt nickel utan istället säckar fyllda med sten. Total rör det sig om 9 warrants dvs 54 ton sten i säckar som fram till dess att de upptäcktes var värda i runda slängar 1,2 miljoner dollar.

Vem som är skyldig vet vi inte, och det är ej heller officiellt var det hela ägt rum. Nickelmarknaden är pga av de höga priserna alltid utsatt, men nu är det totalkaos. Först var det priser på 100 000 dollar per ton och stängd börs i dagar, sedan Trafigura som fått nickel av för låg kvalitet och nu då stenar i säckar på LME. Kanske dags för ett seriöst omtag för ”Londons finest”.

Tradingföretaget Trafigura har med åren vuxit upp och blivit ett av de riktigt stora bjässarna globalt och handlar med allt från olja till metaller och mer därtill. Nu tycks dom ta ett steg till och förhandlar om att ta över ett flöde som varit låst i Glencores händer i många år. Glencore och Rusal har gått hand i hand, och här i Sverige såg vi det tydligt när gamla* Gränges knoppade av Sundsvalls smältverket först till ledningen förstärkt med en Glencore representant, sedan åren efter helt övergå i Glencores ägo för att därefter säljas till Rusal. Nu verkar det knaka i fogarna och Glencore tycks välja att när nuvarande kontrakt löper ut nästa år inte fortsätta med samarbetet. Istället flyttar Trafigura fram positionerna och tar gambeln med att prångla ut rysk metall.

Förhandlingarna är inte avslutade så än kan mycket hända. Vad som dock framstår som klart är att Glencore efter alla dessa år tycks ha fått kalla fötter, eller är det en önskan om att

bli mer respektabla. Kan det som en gång började som Marc Rich (wanted dead or alive) nu vara på väg in i de riktiga finrummen?

Anledningen till att Glencore ska välja att kliva av sägs vara den ryska invasionen av Ukraina, men eftersom jag är lite cyniskt lagd så väljer jag nog hellre att tro att den verkliga anledningen till att Glencore kliver av står att finna i en oro för att inte kunna avhända sig de volymer aluminium som man skulle ha åtagit sig att köpa. Samarbetet med Rusal har givit Glencore många fina år med minnen som att flytta miljontals ton metall in i dolda lager, år av att kunna kontrollera de största volymerna av icke kinesisk metall på marknaden, kanske även kinesisk, och minnen av att dra in storkovan på flöden från Ryssland. Att dom nu tar ett steg tillbaks visar på mognad, och att Risk/Reward kalkylen för dem inte ser lika aptitretande ut som för Trafigura. Jag kan inte annat än hålla med.

När jag ändå är inne på risker så har idag ett nytt gammalt namn dykt upp. Kommer ni ihåg Nick Leeson, även känd som The Rough

Trader och fick en film med Ewan McGregor gjord om sitt värv, han är tillbaks. Leeason som 1995 satte sin arbetsgivare Barings Bank i konkurs har nu blivit 56 år och har fått ett nytt jobb. Han ska jobba med finansiella oegentligheter igen.

Den här gången ska han dock inte försöka blåsa någon utan istället utreda eventuella felaktigheter. Det kan nog vara ett bra jobb för honom.

Egentligen tycker jag lite synd om grabben, för även om han jobbade upp en optionsförlust på nästan 1,5 miljard dollar så var väl felet bara delvis hans. Det stora felet var väl att Barings bank hade system som lätt kunde kringgås. Förluster som dessa hade med rätt system kunnat upptäckas kanske år tidigare.

Vad jag tror om priset undrar ni säkert och metallen står och väger, krig och finansiell oro å ena sidan och hopp om kinesisk konjunkturuppgång å andra. Det gamla talesättet om ”Get your Easter eggs in” är lockande att tro på, men kanske att man då också ska vara beredd på fortsättningen ”Sell in May, and go away”. Liksom tidigare så är en viss försiktighet att rekommendera.

*Gamla ”Gränges” är det metallbolag som knoppades av från Electrolux 1995 och som sedermera bytte namn till Sapa.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

35

Stabilt resultat för aluminiumfolie 2022

F

olieproduktionen i Europa håller i sig inför fortsatta marknadsosäkerheter och stigande energikostnader Helårssiffror för europeisk aluminiumfolieproduktion 2022 visar en stabil utveckling (+0,4 %) i volym under de föregående 12 månaderna och nådde 971 300 ton (2021: 967 000 ton). Trots osäkerheter på marknaden och höga energikostnader förblev leveranserna motståndskraftiga både på hemmamarknaden och på exportmarknaderna, enligt siffror som nyligen släpptes av European Aluminium Foil Association (EAFA).

36

Under året var produktionen av tunnare folie, som främst används för flexibla förpackningar och hushållsfolier, 1,5 % högre, vilket bibehöll de nivåer som sågs vid halvåret, tack vare stabil efterfrågan från förpackningskonverterare och en växande marknad för batterier för elfordon . Volymerna för tjockare folie, som används för halvstyva behållare, tekniska eller andra applikationer, förblev oförändrade hela året och slutade 2022 ned med 1,4 %. Detta förklaras av fortsatta störningar inom fordons- och byggsektorerna som påverkar efterfrågan.

Efter den kraftiga nedgången i exporten (-29 %)

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

i början av 2022, stabiliserades den utländska efterfrågan och ökade sedan kraftigt (+25 %) under fjärde kvartalet för att avsluta året med bara 1,9 % ned, jämfört med föregående år. Fortsatta störningar i lokala försörjningskedjor på dessa marknader, särskilt nedstängningar av produktionsanläggningar i Kina, samt vissa handelsförsvarsinstrument hade en gynnsam inverkan för europeiska producenter där produktionen fortsatte oavbrutet under hela året.

Inhemska leveranser av folie höll sig konsekvent under 2022 och gick något före med 0,8 % jämfört med året innan.

– Det här är en tillfredsställande och solid prestation, säger Bruno Rea, ordförande för EAFA Roller Group.

Folievalsindustrin fortsätter att vara motståndskraftig, trots ökade energikostnader orsakad av konflikten i Ukraina.

Den här situationen har drabbat europeiska folie-

valsare, såväl som alla andra industrier.”

EAFA spår att de tunnare foliesortimentet fortsätter att växa blygsamt, samtidigt som efterfrågan på tjockare folie tycks ha stabiliserats. Folieindustrin hoppas dock på och förväntar sig en kontinuerlig tillväxtväg 2023.

– I allmänhet är industrin lättad över att farhågorna för en djup global lågkonjunktur, som tillkännagavs i mitten av förra året, har avtagit och prognoser förutspår mindre drastiska eller till och med inga nedgångar i tillväxten. Men med många geopolitiska och ekonomiska osäkerheter kvarstår denna situation kan förändras igen. En ljuspunkt finns inom området för nya applikationer, såsom batterier som används i elfordon, där folie är en nyckelkomponent. I takt med att dessa får mer och mer betydelse, bör deras produktion och efterfrågan på folie öka ytterligare avslutar Bruno Rea.

Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se

www.extral.com

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydal.se

Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

invexmetal.com

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

37

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

38

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

EXTRAL

Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB 612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

HYDRO

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

COREMA SVETSEKONOMI AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

CHEMETALL AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Erik Petré erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Bockning Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

40

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Gjutgods

Metallförsäljning

Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Band, lackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Plåt, lackerad Hydro

Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB

KMC Ytbehandling AB

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Utbildning

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB Slipning Extral Hydro Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

41

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN

☐☐ Bockning ☐☐ CNC-Stansning ☐☐ Kapning ☐☐ Kromatering ☐☐ Lackering ☐☐ Montering ☐☐ Perforering ☐☐ Profilbearbetning ☐☐ Skärande bearbetning ☐☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN

☐☐ Explosionssvetsning ☐☐ Friction Stir Welding ☐☐ Lödning ☐☐ MIG-svetsning ☐☐ Nitning ☐☐ Reparationssvetsning ☐☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐☐ Fästelement ☐☐ Blindnitar ☐☐ Självstansande nitar ☐☐ Stuknitning

42

☐☐ Gänginsatser ☐☐ Specialskruv ☐☐ Lim ☐☐ Lod, fluss ☐☐ Tillsatsmaterial svetsning ☐☐ Tejp ☐☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ Allt för gjuteriet ☐☐ Avgasningsenheter ☐☐ Blacker ☐☐ Eldfasta produkter ☐☐ Flussmedel ☐☐ Isolationsprodukter ☐☐ Keramiska filter ☐☐ Kokiller och verktyg ☐☐ Pressgjutmaskiner ☐☐ Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ Bearbetning av gjutgods ☐☐ Kallflytpressning ☐☐ Kokillgjutning ☐☐ Lågtrycksgjutning ☐☐ Metallgjutning ☐☐ Modelltillverkning ☐☐ Precisionsgjutning ☐☐ Pressgjutning ☐☐ Sandgjutning ☐☐ Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ Band, lackerade ☐☐ Band, olackerade ☐☐ Börsaffärer ☐☐ Gjutaluminium ☐☐ Plåt, lackerad ☐☐ Plåt, olackerad ☐☐ Plåt, slät ☐☐ Profiler, rör ☐☐ Profiler, special ☐☐ Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐☐ Anodisering ☐☐ Beläggning av skyddsplast ☐☐ Blästring ☐☐ Dekorativ slipning ☐☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐☐ Elförtenning ☐☐ Elpolering ☐☐ Glaspärleblästring ☐☐ Gulkromatering ☐☐ Hårdanodisering ☐☐ Hårdanodisering och beläggning ☐☐ Infärgning ☐☐ Kemisk förnickling ☐☐ Kemisk metallbeläggning

☐☐ Kemisk polering ☐☐ Kromatering ☐☐ Lackering ☐☐ Mekanisk polering ☐☐ Metalonbeläggning ☐☐ Nickel/tenn ☐☐ Pulverlackering ☐☐ Screentryck ☐☐ Silketryckning ☐☐ Slipning ☐☐ Tampongtryckning ☐☐ Teflonbeläggning ☐☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐☐ Avfettning ☐☐ Blästermaskiner ☐☐ Blästring ☐☐ Eftertätning ☐☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐☐ Fosfatering ☐☐ Infärgning ☐☐ Kemisk metallbeläggning ☐☐ Kromatering ☐☐ Slungrensmaskiner ☐☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2023

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se