Aluminium Scandinavia nr 1-2023

Vem bär ansvaret för energipriset?

VINNARE ALUMINIUMTÄVLINGEN

next level

INNEHÅLL

12 BMW Group vill köpa hållbar aluminium

14 Joy stool one

Ett lekfullt och transparent avtryck i möbelbranschen

16 US Inflation Reduction Act

Vad är det och hur ska Europa agera?

18 Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?

23 Hydro Extrusion Sweden

har nya EPD:er på plats

Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?

Året som gått har kantats av stora variationer i energipriser för energislagen elektricitet, naturgas, biogas och gasol.

Enklare att jämföra göt och profiler ur ett koldioxidperspektiv

24 Medlemssidor

Information från Svenskt Aluminium

36 Metallbulletiner

Börsnytt

38 Teknik - Upplevelse - Design

Intervju med

Matilda Lindstam Nilsson

Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm.

NÄSTA NUMMER 2/2023

Utgivning: 6 april 2023

Materialdag: 20 mars 2023

Omslag: Matilda Lindstam Nilssons pall, vinnare i Aluminiumtävlingen 2023.

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Mars 2023 · Årgång 40 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson

torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se ·

Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION

OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER

BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Nyheter

Gränges ansluter sig till Polestar 0

Polestar 0 är ett projekt med ambitionen att utveckla en verkligt klimatneutral bil till år 2030. Som partner kommer Gränges att använda sin ledande expertis inom valsad aluminium för att bidra till forskning och utveckling av cirkulära och klimatsmarta aluminiummaterial och processer.

– Vi strävar efter att samarbeta med företag som delar våra hållbarhetsambitioner och netto-noll-mål. För att nå dit måste vi accelerera i alla delar av värdekedjan, från materialförsörjning, återvinning, produktutveckling och produktionsprocesser och hela vägen ut till användandet av slutprodukten. Partnerskapet kring Polestar 0 är ett ypperligt exempel på hur vi använder vår expertis inom hållbara material och processer för att hjälpa våra kunder och partners i deras arbete mot minskat klimatavtryck, säger Jörgen Rosengren, vd för Gränges.

Fakta

Polestar 0-projektet lanserades 2021 med övertygelsen att bilindustrin behöver en fullständig återställning. Medan skiftet till elbilar eliminerar avgasutsläppen, ser Polestar behovet av att snarast ta itu med utsläpp som härrör från produktionen. Det ambitiösa målet med Polestar 0-projektet är att eliminera alla källor med CO2e i hela leverantörskedjan, från utvinning av råmaterial till material- och fordonstillverkning, leverans och återvinning, utan att förlita sig på vilseledande kompensationssystem.

Trimet och Nexans har utvecklat en ny produkt som kan möta de tekniska kraven på legeringens mekaniska egenskaper och konduktivitet samtidigt som produktens koldioxidavtryck minskar. Hittills har elkablar tillverkats uteslutande på basis av primäraluminium.

Smältning och återvinning av aluminiumskrot kräver bara en bråkdel av den energi som behövs för att producera primäraluminium. Men återvunnet aluminium innehåller föroreningar som negativt påverkar materialets specifika egenskaper. Samarbetsprojektet mellan Nexans och Trimet syftade till att samordna råvaruförsörjning och materialutveckling. Till exempel har Nexans förfinat sorteringen av aluminiumskrot vid

sina produktionsanläggningar i Europa genom RecyCâbles, ett Nexans-Suez joint venture, samtidigt som insamlingen anpassats till återvinning för elkablar. Trimet har stängt materialkretsloppet med sitt återvinningskoncept och använt det erhållna skrotet för att utveckla en högkvalitativ legering som uppfyller kvalitetskrav för både mekanisk och elektrisk prestanda.

Återvinning är en viktig komponent i hållbar aluminiumproduktion för oss. Utvecklingen av högkvalitativa legeringar med minsta möjliga koldioxidavtryck ger ett betydande bidrag till detta, säger Philipp Schlüter, vd för Trimet Aluminium SE och vd för Trimet France SAS.

Trimet och Nexans utvecklar återvunnen legering för elkabel

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler

Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

Diplom

alackering.se

Utbildningar inom aluminium

Diö 2023-04-30

Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne AB

Prins Daniel har vid genomgången kurs i aluminiumgjutninginhämtat kunskaper om aluminium, gjutgods, produktegenskaper, an- vänding och smälthantering. Däri ingår teoretisk och praktiska mo- ment inom legeringar, gjutmetoder och processkontroll för tillverkning av högkvalitativt gjutgods. Bryne

Hållbarhet för inköpare, Smältoperatör, Metallurgi för icke-metallurger, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, eller kundspecifikt.

Sjätte upplagan av ytbehandlingsmässa

Den 15-16 mars arrangeras Scandinavian Coating på Forum Copenhagen i Köpenhamn. Det är en specialmässa för ytbehandling av trä, plast och metall. Under två dagars mässa och konferens så får besökarna ta del av marknadens produktnyheter, höra om branschens senaste utveckling och trender, möjlighet att göra affärer och nätverka. Mässbesök och seminarier är kostnadsfria.

För mer information gå in på https://scandinaviancoating.se/

Europeiska unionen uppmanar

långivare att finansiera projekt för aluminium

EU-kommissionär Thierry Breton meddelade, vid ett möte i Bryssel för några veckor sedan, att europeiska banker borde växla upp finansiering av aluminium och andra metaller som behövs för att övergå till hållbar energi och för att hjälpa till att uppfylla målen i den kommande Green Deal -industriplanen.

Det var ett möte med finansföretag, på Berlaymont-hotellet i Bryssel, där EU-kommissionär Thierry Breton berättade att den gröna omställningen av Europa står inför två stora hinder. För det första har europeiska företag ett för stort beroende av råvaror från Folkrepubliken Kina. För det andra förväntar sig europeiska företag sannolikt en alltför stor ökning av efterfrågan.

– Jag vill att ni investerar

i verksamheten i den kritiska råvaruvärdekedjan, berättade Breton till långivare inklusive Société Générale, Deutsche Bank och Santander Group.

Breton betonade behovet av större energisäkerhet genom Rysslands invasion av Ukraina för ett år sedan. Invasionen resulterande i sökandet efter nya råvaruleverantörer från andra regioner. Ryssland har varit en långvarig leverantör till Europa av aluminium och andra viktiga metaller i många år.

Breton samordnar för närvarande antagandet av lagen om kritiska råvaror, som kräver samarbete mellan de 27 medlemsländerna.

– Svårigheten i att få med över två dussin regeringar resulterar i att Europa halkar efter länder som USA och Kanada, avslutade Thierry Breton.

Foto: Lukasz Kobus

Skapa nya produkter från koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

Nyheter

Penrhos Spirits omfamnar aluminium

Penrhos Spirit från Herefordshire, U.K., förnyar sin linje av prisbelönt gin genom att byta från glasförpackningar till 100 % återvunna, återanvändbara aluminiumbehållare. Som en del av ett pågående engagemang för hållbarhet och förbättring av dess koldioxidavtryck, beslutade Penrhos -teamet att använda aluminiumflaskor skulle ge kunderna ett mer hållbart alternativ. Företagets utbud av gin kommer att övergå till aluminiumflaskor under 2023.

Den nya aluminiumflaskan har många fördelar. De är mycket lättare att transportera och väger bara 80 g jämfört med spritens tidigare glasflaska som vägde 750 g. Dessutom tillåter aluminiumet företaget att använda mindre förpackningar, spara utrymme i sina lager och transportera dryckerna i mindre enheter.

– Vi håller på att bli mer hållbara, säger Harriet Williams, försäljningsdirektör, Penrhos Spirits.

Nästan 75 % av allt aluminium som någonsin producerats finns fortfarande i materialslingan idag eftersom aluminium ständigt kan återvinnas utan några förändringar i egenskaper. Att återvinna en aluminiumflaska kan spara upp till 95 % av energin som används för att göra en ny flaska.

Svenskt Aluminium ny strategisk nod till JTH

Svenskt Aluminium har sedan länge samarbete med JU och JTH och vi ville nu ta steget och stärka banden mellan branschen och akademin ytterligare, säger Lars-Inge Arwidsson, Managing Director på Svenskt Aluminium.

Svenskt Aluminium är en nationell intresseorganisation som består av ett 50-tal medlemsföretag inom aluminiumbranschen och som sysselsätter cirka 5 000 personer i Sverige. Organisationens vision är att utveckla användning av aluminium och att det ska ses som ett naturligt val av material. Lars-Inge Arwidsson framhåller att JTH har en stor grupp kompetenta forskare som succesivt breddat sin forskarkompetens på aluminium för att möta forskningsbehovet inom extrudering, valsning, bearbetning och ytbehandling.

Svenskt Aluminium går in som den tredje strategiska noden till JTH, vid sidan av Träcentrum och Campus Värnamo.

– De kommer att stärka våra kontakter med en spännande grupp företag i en framtidsbransch med stort kompetensbehov. Partnerskapet är ett resultat av vårt redan nu starka samarbete med Svenskt Aluminium och ett kvitto på att

JTH utgör navet för svensk aluminiumforskning, säger Ingrid Wadskog, vd för JTH.

Hon tycker att Svenskt Aluminium kompletterar de strategiska noderna Träcentrum och Campus Värnamo på ett bra sätt genom att man nu kommer att nå ett stort antal företag även i aluminiumbranschen.

Fakta

JTH:s stategiska partners består av: Combitech, Fagerhult, Husqvarna, Saab, Scania och Thule Group.

JTH:s strategiska noder består av: Campus Värnamo, Svenskt Aluminium och Träcentrum.

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER

Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri. Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminiumloopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Nyheter

Aluminiumbranschen träffas i London

CRUs årliga årliga världskonferens för aluminium arrangeras den 16-18 maj 2023 på St Pancras Renaissance Hotel, London, tillsammans med International Aluminium Institute (IAI) och Aluminum Stewardship Initiative (ASI).

I sitt partnerskapet med IAI och ASI kommer CRU att introducera intressant och nytt innehåll om koldioxidredovisningsmetoder. Mötet kommer också ge möjlighet till värdefulla kontakter med branschkollegor och bygga nätverk.

Som besökare kan förvänta dig att träffa välkända chefer och beslutsfattare från primära, sekundära, extruderade, valsade produkter, slutanvändning, handel och finansiella sektorerna. Evenemanget lockar regelbundet mer än 300 seniora beslutsfattare, representerande över 160 företag från 36 länder.

Av nästan 40 talet föreläsare hittar vi intressanta skandinaviska föreläsare som Torbjörn Sternsö, Gränges och Tolga Egrilmezer, Rio Tinto.

Läs mer på https://events.crugroup.com/ aluminium/home

på ny kompetens för klimatomställning

Sveriges övergripande klimatpolitiska mål är att nettoutsläppet av växthusgaser inom landet ska vara noll år 2045. För att nå målet är näringslivets omställning avgörande. Därför avsätter KK-stiftelsen nära 90 miljoner kronor på kompetensutveckling för näringslivets klimatomställning. Kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå ska utvecklas gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners och anpassas med fokus på yrkesverksammas behov.

– Vi gör nu nya och uthålliga kompetenssatsningar inom strategiska områden som hållbara energisystem, klimatneutral produktion med fokus på den råvarubaserade värdekedjan och cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri, säger Eva Schelin.

30 miljoner till metallkomponenter

Ett av projektet, CIRCUMET, ska Jönköping University, tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst och andra samverkanspartners utveckla och genomföra kurser för yrkesverksamma relaterade till utmaningen att uppnå cirkularitet inom metallkomponenttillverkning.

Metallkomponenttillverkning orsakar en stor andel av CO2-utsläppen och kräver

därmed en akut kompetenshöjning med fokus på klimatförändringar.

Fakta Circumet

Cirkulära metallkomponenter

för svensk tillverkningsindustri: kompetensutveckling på masternivå (CIRCUMET)

Sökande lärosäte: Jönköping University

Samverkande lärosäten:

Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst

Övriga samarbetspartners:

Volvo Cars, Scania, GKN Aerospace, STENA, Ovako, Sandvik, AGES, Comptech, Husqvarna Group, Fagerhult, Jernkontoret, Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium, Fordonskomponentgruppen, Tunga fordon, RISE

Beviljat belopp: 30 miljoner kronor

Torbjörn Sternsö, Gränges och Tolga Egrilmezer, Rio Tinto är några av de föreläsare som kommer till World Aluminium Conference.

KK-stiftelsen satsar 90 miljoner

Eva Schelin, vd KK-stiftelsen

BMW Group vill köpa hållbar aluminium

För att systematiskt minska sina CO2-utsläpp i leveranskedjan vill BMW Group köpa aluminium från Rio Tintos vattendrivna verksamhet i Kanada med start 2024. Parterna har undertecknat ett samförståndsavtal. Jämfört med konventionellt tillverkat aluminium kan detta spara cirka 70 procent av CO2-utsläppen hos BMW. De planerade leveransvolymerna kommer uteslutande att användas i fordonstillverkning vid BMW Group

Plant Spartanburg i den amerikanska delstaten South Carolina, till exempel i karosskomponenter som motorhuven.

– Genom att använda innovativa material kan vi minska våra fordons koldioxidavtryck – även innan vi lämnar över bilarna till kunderna. Avtalet om att leverera aluminium med låga koldioxidutsläpp bygger på flera pelare: förutom vattenkraft och en hög andel sekundärt material vill vi också öka vår användning av aluminium utan direkta CO2-utsläpp från smältningsprocessen,

förklarar Joachim Post, styrelseledamot för BMW AG med ansvar för inköp och leverantörsnätverk.

Den kanadensiske ministern för industri, François-Philippe Champagne, uttalade sig mycket positivt till landets aluminiumproduktion.

– Kanada är ett globalt val för investeringar med låga koldioxidutsläpp. Detta spännande partnerskap mellan BMW och Rio Tinto är ett bevis på att Kanada är väl positionerat för att ta vara på de ekonomiska fördelarna med en ren ekonomi. Jag är stolt över att se att kanadensiskt aluminium med låga koldioxidutsläpp kommer in i BMW:s fordon. Kanada kommer att fortsätta att stärka våra konkurrensfördelar – överflöd av kritiska mineraler, kvalificerad arbetskraft, ren energi, närhet till marknader – för att växa vår ekonomi och för att stödja innovation som görs i Kanada, säger François-Philippe Champagne.

Innovativ tillverkningsprocess

ELYSIS-teknologin

utvecklad för aluminiumproduktion revolutionerar smältprocessen som krävs för tillverkning, genom att generera syre i stället för koldioxid. Metoden använder kolfria anoder för att eliminera alla processrelaterade CO2-utsläpp och testades framgångsrikt på industriell nivå för första gången 2021. BMW Group har för avsikt att bli en av de första kunderna att använda denna teknik i standardproduktion. Användningen av Rio Tintos blockchain-teknologi garanterar också full spårbarhet av aluminiumet, ända tillbaka till den ursprungliga bauxitgruvan. Detta möjliggör transparens från början till slut genom hela försörjningskedjan och spelar därför en viktig roll för att spåra efterlevnaden av miljömässiga och sociala standarder för utvinning av råvaror.

Joy stool one

Ett lekfullt och transparent avtryck i möbelbranschen

JOY Objects, som firar ett år i februari, lämnar inte bara ett färgstarkt avtryck under Stockholm Design Week. De lämnar även transparens, den nya pallen JOY STOOL ONE, är lokalt producerat av återvunnet aluminium med ett lägre koldioxidavtryck som styrks av Hydro Extrusions svenska EPD:er. Det gör att det primära koldioxidavtrycket inte bara är lägre, det är också transparent.

I februari 2022 lanserade formgivaren Fredrik Paulsen sitt möbelvarumärke JOY Objects. Varumärket förenar enkla konstruktioner med lekfull estetik. Tanken med JOY

Text av Torbjörn Larsson · Foto av Martin Ulvbäck

Objects är att progressiv design ska möta småskalig produktion och rimliga priser. Samtliga möbler tillverkas i Sverige. Det svenska märks också på andra, mer oväntade sätt. Möblerna skickas nämligen i platta paket och skruvas ihop hemma. Grunden är ett smart system i aluminium, men också en bra portion av lekfullhet och humor. Under 2022 lanserade JOY stolar, bänkar och ett bord – alla tillverkade av aluminium och MDF.

Lägre koldioxidavtryck än europeiskt genomsnitt

Nu kompletteras serien med JOY STOOL ONE. Den är inte bara unik sett till sitt kantiga, råa och starka uttryck, det är också den första möbeln som baseras på Hydro Extrusions svenska EPD:er. Profilerna som utgör större delen av JOY STOOL ONE kan med andra ord kopplas till ett verifierat och publicerat koldioxidavtryck. Den bearbetade profilen av Hydro RESTORE landar på ett totalt koldioxidavtryck av 3,58 kilo CO2 eq. per kilo producerat aluminium. Ett avtryck som dessutom är betydligt lägre än det europeiska genomsnittet. JOY STOOL ONE presenterades officiellt under Stockholm Design Week, 6–12 februari. – Jag älskar aluminium som material och när vi kom i kontakt med gänget på Hydro så föll alla bitarna på plats. Kombinationen av riktigt hållbara alternativ och deras stora engagemang kring designprocessen gjorde att det kändes självklart att inleda ett samarbete, säger Fredrik Paulsen på JOY.

EPD:er är fakta

Möbler är ypperliga produkter att tillverka av aluminium. Det är ett slitstarkt och vackert material som kan formas efter formgivarens idéer

och visioner, men det kan också återvinnas i oändlighet utan att tappa sin styrka eller kvalitet.

– JOY Objects är inte först ut med att använda aluminium i sina möbler, men de var när det gäller att koppla sina produkter till våra EPD:er. Det är förstås kul och glädjande för Hydro Extrusions, med det säger också något viktigt om samtida formgivning och konsumtion i allmänhet. Som slutanvändare vill man veta vad man köper, vad och hur det har tillverkats och hur det påverkar omvärlden. Framför allt vill man inte mötas av tomma argument och löften. EPD:er är fakta, säger Jonas Bjuhr, vd, Hydro Extrusion Sweden.

Lättare att jämföra

Grunden i Hydro Extrusions EPD:er, kort för Environmental Product

Declaration, är en LCA-analys som beskriver både profilernas och götens miljöpåverkan. Något som nu har gjort det enklare för både JOY Objects och deras kunder att jämföra olika material med varandra ur ett koldioxidperspektiv. JOY STOOL

ONE kan med andra ord kopplas till ett faktiskt koldioxidavtryck. Hydro Extrusions Sverige har sedan en tid tillbaka flera EPD:er på plats. De gäller vid användning av aluminiumprofiler som är strängpressade av göten Hydro CIRCAL, Hydro REDUXA och varianter av Hydro RESTORE. Hydro CIRCAL består av minst 75 % återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion och Hydro REDUXA är framställt med hjälp av vattenkraft. Hydro RESTORE är baserat på återvunnet skrot från produktion och konsumentprodukter samt en mindre mängd primäraluminium.

Fredrik Paulsen, formgivare

US Inflation Reduction Act

Vad är det och hur ska Europa agera?.

Den senaste tiden har det pratats mer och mer om US IRA. Det står för US Inflation Reduction Act och har inget med terrororganisationen från Irland att göra. Det är istället ett gigantiskt stödpaket på ca 370 miljarder dollar som President Biden har presenterat och som syftar till att öka investeringen i amerikansk miljöteknik. Det kan till

exempel gälla stöd för att köpa elbilar byggda i USA eller skattelättnader och subventioner för gröna investeringar.

För att inte hamna på efterkälken och riskera att tappa investeringar till USA är det viktigt att vi inom EU noga tänker igenom hur vi ska reagera. Vi behöver exempelvis, i handelsförhandlingar med USA, kräva att varor från EU/EES ska garanteras likabehandling med amerikanska varor. EU och medlemmarna i EES är långvariga handelspartner och viktiga allierade till USA, och deras varor bör inte diskrimineras.

Med det räcker inte med det. Om investeringsklimatet blir mycket bättre i USA än i EU finns det en stor risk att vi kommer att förlora investeringar och att företag beslutar sig för att förlägga mer och mer produktion i USA i stället för i Europa. De europeiska industrier som är viktiga för energiomställningen måste få de ramvillkor och det stöd

Patrik Ragnarsson

som behövs för att hålla verksamheten i gång och undvika att deras konkurrenskraft försämras ytterligare. Detta är särskilt viktigt nu när andra ledande ekonomier vidtar åtgärder för att locka till sig investeringar i grön teknik och ge industrier konkurrensfördelar.

Aluminiumindustrin är en av dessa viktiga industrier som Europa inte har råd att förlora. Aluminium används i nästan all teknik för energiproduktion, energiöverföring och energilagring: från förnybar solenergi till alternativa bränsleceller och vätgasproduktion till högspänningskablar och batterier. Alla dessa tekniker är oumbärligt för övergången till en grön europeisk ekonomi. Enligt en studie från KU Leuven i Belgien kommer enbart EU:s energiomställning att leda till en 30-procentig ökning av efterfrågan på aluminium fram till 2040, med elfordon, solenergi och elnät som de främsta drivkrafterna för tillväxten. Europa kommer att

behöva aluminium i större mängder än i dag, men om inga politiska åtgärder vidtas på kort och medellång sikt finns det en risk för att Europa sätter sig i en situation där vi är helt beroende av import av aluminium för att klara av energiomställningen.

Därför behöver EU utarbeta en långsiktig industristrategi. Vi behöver en konsekvent och effektiv industristrategi som går bortom ren krishantering och som vänder trenden med avindustrialisering som vi har i dag. Stöd till hållbar tillväxt och till de europeiska industriernas ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet bör vara kärnan i en reviderad EU-industristrategi

Som svar på den amerikanska Inflation

Reduction Act (IRA) har European Aluminium identifierat en rad åtgärder som EU:s beslutsfattare bör överväga. Dessa skulle gynna inte bara

aluminiumindustrin

utan hela EU:s ekonomi, samtidigt som de skulle

driva på en minskning av koldioxidutsläppen.

EU bör främja en motsvarande ”European Investment Act”, som skulle ge incitament till produktion av viktiga varor i Europa, med hjälp av råvaror som har återvunnits, utvunnits (om möjligt) och förädlats i Europa. Detta skulle kunna ske i form av krav på lokalt innehåll, i kombination med en ”europeisk suveränitetsfond” som syftar till att säkra Europas strategiska självständighet och som finansieras genom EU:s budget. Dessutom bör privata investeringar uppmuntras och underlättas genom statligt stöd till projekt som bidrar till EU:s suveränitet i fråga om råvaruproduktion, motståndskraft i försörjningskedjan och cirkularitet.

I detta sammanhang kan EU:s kommande lag om kritiska råvaror (Critical Raw Material Act)

spela en viktig roll för att garantera bindande mål för den europeiska produktionen av strategiska material, inklusive alumi-

nium. Europa har redan förlorat över 30 % av sin produktionskapacitet för primäraluminium under de senaste femton åren på grund av höga produktionskostnader, ofta kopplade till höga kostnader för ambitiösa miljömål som inte återspeglas i andra konkurrerande delar av världen. Utöver detta så är omkring hälften av den återstående kapaciteten för närvarande avstängd på grund av den pågående energikrisen.

Om Europa inte vidtar beslutsamma åtgärder för att skydda och förbättra konkurrenskraften hos sina strategiska industrier finns det en mycket stor risk att den europeiska aluminiumvärdekedjan går förlorad permanent.

Om du vill veta mer om den europeiska aluminiumindustrins åsikter om hur EU borde svara på US IRA kan du läsa mer här: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2023/01/2023-01-17European-Aluminium-response-to-IRA-1.pdf

Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?

Text av Tomas Liljenfors, vd på Bryne

Året som gått har kantats av stora variationer i energipriser speciellt för elektricitet men också för energislagen naturgas biogas och gasol. I en marknadsekonomi får de olika energislagen sina pris beroende på tillgång och efterfrågan. Det finns för samtliga energislag en kostnad förknippad med framställning, där de fossila bränslena är överlägset billigast att framställa per energimängd, men samtliga energislag har också en kostnad för distribution. Till detta tillkommer en skatt som kan delas in i energiskatt, koldioxidskatt och moms. En skatt kan ses som ett styrmedel där en stat kan välja att gynna vissa former av energislag, till exempel hållbara alternativ. De flesta metallurgiska tillverkningsprocesser är dock undantagna skatt. Detta borde innebära att ett starkt styrmedel för vilka energislag som ska premieras inte finns idag i Sverige för metalltillverkande industri. Subventionering för investering i utrustning som använder sig av hållbara energislag kan också ses

som ett styrmedel och detta praktiseras i Sverige. Att genom statligt stöd styra företag till mer hållbara tillverkningsprocesser som använder sig av hållbara energislag kan anses hållbart. Men vad händer när hållbara energislag har flerdubbelt högre kostnad än mindre hållbara?

Jo då blir det hållbara inte hållbart. Hållbarhet är ett, minst sagt, komplext område där riktade hållbara insatser lätt blir ohållbara, när inte hela pusslet läggs. Genom att sprida kunskap och försöka resonera sig fram vad till vad som är hållbart och inte hållbart tror jag att vi kan skapa mer långsiktighet, vilket också har potentialen att faktiskt bli hållbart. Ambitionen med denna artikelserie har varit att sprida kunskap för en mer hållbar aluminiumindustri. Vi fortsätter i detta nummer med ett par bitar i vårt kunskapspussel.

Metangas

Natur- och biogas är metanbaserade energislag, men naturgasen är en fossil gas medan biogasen är förnyelsebar då den är skapad i nutid. I Sverige ersätts naturgas alltmer av biogas i gasnätet där priserna för

biogas följer naturgaspriset, men med ett tillskottse, se bild 1. Naturgaspriset har i och med Rysslands invasion av Ukraina under 2022 stigit kraftigt men med nya källor till gas och med uppbyggda gasdepåer har priset stabiliserats något. Att Nord Stream stängdes av och slutade leverera naturgas till Europa till följd av sanktioner mot Ryssland, slog hårt mot industrier som använde sig av naturgas. Det slog inte lika hårt mot Sveriges industrisektor som det gjorde mot övriga många andra länders industrier, eftersom många industrier i Sverige använder elektricitet, biogas och gasol i den mån de kan. Smältverk i Europa påverkas däremot kraftigt av tillgången på naturgas och många har under våren investerat i konvertering till gasol.

En mildare vinter än väntat har lindrat prisuppgången. Priset per kilowattimme (kWh) för naturgas har varierat mellan 100 (februari 2022) och 286 öre per kWh (augusti 2022). Biogas har ett genomsnittligt prispålägg på 33 öre per kWh jämfört med naturgas. Prisvariationen (högsta jämför med lägsta pris) på natur- och biogas, dvs för metangas, har under 2022 varit 186 %.

Propangas

Gasol är produktnamnet för propan. Eftersom propan är en produkt från raffineringsprocessen av råolja så varierar priset på propangas med råoljepriset. Bränslepriset för bensin (95 oktan) har under året varierat från 2 till 2,6 kr/kWh (motsvarar 17,94–24,03 kr/L), vilket motsvarar en prisvariation på ca 30 %. Under de senaste åren har bränsleskatterna höjts successivt i Sverige och EU och nådde sin topp i juni i år, då 55 % av bensinpriset var energiskatt, koldioxidskatt och moms. 2023 är skatte-

Bild 1. Naturgaspriset i öre per kWh för årets 12 månader visas i bilden för åren 2020 (blå), 2021 (orange) och 2022 (grå). Priset har ökat kraftigt det senaste året. Biogaspriset följer naturgaspriset men med ett påslag på 33 öre per kWh. Källa: Öresundskraft

Bild 2. Bensin- (blå) och dieselpriset (grå) från januari till december 2022 har varierat under året. Priset är angivet som kr/kWh. Prisvariationen för petroleumprodukter som propan har varit mycket lägre än övriga energislag. Källa: https://tanka.se/prishistorik

ökar med ökad inflation. Eftersom Sverige har en gemensam el-börs med sju länder så har Sveriges elpriser höjts till följd av att de andra länderna påverkades väldigt hårt av att naturgas från Ryssland sanktionerats. De skenande elpriserna beror alltså delvis på faktorer som ligger utanför svenska politikers och riksbankens makt. Att ha en fristående valuta har värderats högt men när vi har ett beroende vid energiprissättning så gör det oss kanske inte så självständiga att bedriva en oberoende ekonomisk politik. Det gör det, minst sagt, extra intressant att förstå hur prissättningen av el går till och hur marknaden påverkas.

Bild 3. Sverige är sedan 2012 uppdelat i fyra elområden. Årsmedelprisen för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå) för åren 2012 till 2022 visar en uppdelning mellan elområdena runt 2019. Källa: Nord Pool

nivån ca 52 %. Höjda bränslekostnader resulterar också i höjda elpriser, eftersom en del av kraftvärmen fortfarande använder fossila bränslen. Länder som Polen, Danmark och de baltiska länderna använder fossila bränslen för elproduktion, men det förekommer även i övriga länder i mindre utsträckning, däribland Sverige. Jämfört med naturgas och elektricitet så har prisvariationen för propan varit mycket lägre.

Elektricitet och inflation

El har historiskt varit en konkurrensfördel för svensk tillverknings-

industri på grund av att Sverige har haft ett relativt stabilt och lågt elpris i jämförelse med andra nationer. Politiska faktorer spelar stor roll för elpriset, så som förändrade energiskatter och subventioner. De stigande elpriserna är idag en av de främsta anledningarna till att inflationen ökar. Serviceavgifter för att leverera el och elproduktionskostnader ökar som en följd av inflationen. Fortsätter elpriserna att stiga kommer även inflationen att fortsätta stiga, vilket riskerar att höja elpriserna ytterligare. Med inflationsmålet styr Sveriges riksbank styrräntan som historiskt

Anledningen att priset på el har ökat under det senaste året är främst att efterfrågan på el har blivit större, men också att utbudet blivit mindre. I Sverige har utbudet på el främst minskat till följd av omställningen då kärnkraftreaktorerna lagts ned och vindkraftsnätverket byggts ut. Elproduktionen har blivit mer väderberoende medan konsumtionen inte följer samma utveckling. Aluminium tillverkas idag även dagar då det är mulet och inte blåser.

Elområden och Nord Pool

Sedan 2012 så är Sverige uppdelat i fyra elområden - SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall) och SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Under 2022 har elpriserna stigit kraftigt till följd av elbrist, inflation, väder och krig. Priserna har aldrig varit så höga som 2022 och i september slogs prisrekord i SE1, SE2 och SE3. SE4 har det högsta snittpris i Sverige på 2,42 kr/ kWh. Prisvariationen för de olika elområdena har varit stor under året med toppnoteringar på SE1 och SE2 den 1/12 på 5,08kr/kWh i samband med isläggningen på vattenkraftanläggningar i norr samt den 16/12 på

SE3 och SE4 på 6,16kr/kWh orsakad av värmebehov i vinterkylan. Sett till månadssnittpriserna har prisvariationen i SE1 och SE2 varit 800 %.

Elpriserna i Sverige hanteras främst av Nord Pool som är en börsmarknad för handel med el som innefattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Börsen ägs av stamnätsoperatörerna i respektive land, vilket i Sverige är statliga Svenska kraftnät. Genom Nord Pool säljer elproducenter sin el till köpare, vilket oftast är elleverantörer. Priset på elen bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta dagens beställningar. De producenterna med lägst kostnader tas i bruk först och skulle mer el behövas kommer fler produktionsanläggningar tas i bruk efter hand som priset medger en uppstart. Rådande handelsfrihet innebär att elproducenter kan välja att sälja el direkt till elleverantörer, och på så sätt kringgå Nord Pool. Att sälja direkt till elleverantören är vanligast för små, lokala elproducenter som inte producerar mycket el. El med en låg tillverkningskostnad av till exempel vattenkraft (mindre än 50 öre per kWh) har de största marginalerna vid försäljning, medan oljekraftverk har de minsta. Oljekraftverk är endast reservkraft i Sverige och startas endast vid brist. Inom Nord Pool finns två olika marknader för el, Elspot och Elbas. På Elspot fastläggs priset 24 timmar innan leverans och har ett bestämt pris för dygnets alla timmar för det nästkommande dygnet. Elleverantörer lägger sina beställningar på el dagen innan leverans. Beställningarna baseras på uppskattning av hur mycket el som kommer att behövas varje timme under det nästkommande dygnet. På Elbas köper man

däremot el i nuet, direkt för det pris som gäller just nu. Denna marknad används oftast för att justera elleverantörernas beställningar som lagts på Elspot dagen innan. Priserna på denna marknad varierar oftast mer än på Elspot, eftersom efterfrågan på el kan variera mycket under dagen. Priset som anges på elspot är exklusive nätavgifter skatter och andra avgifter som elleverantören kan lägga på spotpriset.

Euphemia

Nord Pool använder sig av en beräkningsmodell för att räkna fram priset på en elmarknad som heter Euphemia och är EUs priskopplingsalgoritm. Sveriges elpriser beror därför även på prisutvecklingen av el i övriga länder i Europa. Elleverantörer runt om i Europa lägger in beställningar, precis som i Nord Pool, och Euphemia kan sedan räkna fram ett pris beroende på den lokala

elproduktionen samt hur mycket el som kan överföras från intilliggande elområden. Om den lokala produktionen är hög, kommer ingen el behöva importeras och priserna blir därför låga. Importen av el från omkringliggande elområden påverkar därför priserna i Sverige, men även elområden på andra sidan av Europa kan påverka Sveriges elpriser genom en kaskadeffekt, men denna är normalt liten. Elområdena har bestämts av EU, och 2011 beslutades att Svenska Kraftnät måste dela in Sverige i fyra områden, i stället för ett, för att inte diskriminera konsumenter i andra delar av Europa. Elbehovet i olika elområde skapar ett flöde av el dit den behövs just idag. Export och import av el styrs därför av Euphemia. En begränsad överföringskapaciteten ger en kapacitetsavgift (flaskhalsintäkt) när man överstiger kapaciteten. Kapacitetsavgiften på den el som överförs

Bild 4. Nord Pool är inrättat i olika el-områden. Bilden visar ’day ahead prices’ för timmen 17:00-18:00, 2023-02-07 i Euro. Källa: Nord Pool

tillfaller i Sverige Svenska Kraftnät och är lika med mellanskillnaden i elpris mellan de två elområdena. Om el överförs mellan två områden med stor prisskillnad så blir avgiften hög. Intäkterna från kapacitetsavgifterna är öronmärkta och ska användas till att antigen bygga bort flaskhalsar i näten eller att kompensera personer och företag för de höga elpriserna. Om, till exempel, ett elområde som norra Tyskland har ett underskott av el, kommer el bland annat att importeras ifrån södra Sverige (SE4). OM SE4 också har ett underskott av el, kommer el att importeras från SE1 och SE2. Det är på så vis ingen skillnad på elhandel inom Sverige och handel med omkringliggande elområden utanför Sverige. Detta leder till att elpriserna i de elområden där man har ett överskott av el, SE1 och SE2, blir betydligt lägre än i de elområden där man har ett underskott på el, SE3 och SE4. Att priserna skiljer sig så mycket mellan två områden beror alltså på en begränsad överföringskapaciteten mellan de två områdena.

Elproduktion i Sverige

Kärnkraften producerade 2021

51,0 TWh, vilket kan jämföras med 61,0-65,8 TWh/år under åren 20162019. Kärnkraftens elproduktion har minskat markant de senaste åren då två reaktorer vid Oskarshamn stängdes ned 2015 och 2017 och två reaktorer vid Ringhals stängdes 2019 och 2020. Om man jämför kärnkraftens minskning i produktivitet med ökningen i produktivitet för vindkraften ser man att vindkraften har vägt upp avvecklingen av kärnkraften, men inte tillräckligt. Under 2021 producerade vindkraften 27,4 TWh, vilket var en markant ökning från perioden 2016-2019, då vindkraften producerade mellan 15-20 TWh/ år. Vindkraft är likt solkraft starkt väderberoende, till skillnad från kärnkraft, kraftvärme (ca 15TWh/år) och vattenkraft (ca 65kWh/år) som under normalförhållanden är väldigt stabila energikällor.

Väderprognoserna spelar idag en allt större roll för elpriserna och används till viss del för att sätta spot-priserna på Nord Pool. Utöver

vind och sol så är även nederbörd och vattennivåer viktiga för priset då vattenkraften varierar så mycket som plus minus 15 TWh/år beroende på nederbörd. Idealt energiväder är alltså regniga nätter, klara soliga dagar och frisk, stabil vind.

Elbehovet har ökat under de senaste åren, i takt med att elektriska lösningar blir allt vanligare inom både industri och fordonsbranschen samt att Sveriges befolkning stadigt ökar. Att utbudet av el har blivit mindre i kombination med att behovet har ökat ses som en av de största anledningarna till att elpriserna ökar. Att stora energiintensiva industriella satsningar görs i norra Sverige samtidigt som reaktorer tas ur bruk i Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals gör att elintensiva industriföretag får välja att producera enbart när det är idealt energiväder. Är det hållbart? Med en orolig omvärld i en globaliserad ekonomi tror jag att vi ska ta oss en ordentlig funderare över hur vi ska kunna göra oss mindre sårbara och samtidigt skapa bra förutsättningar för att bedriva tillverkning i landet. Att vara ett producerande bolag i Sverige med en elmarknad med spotpriser gör oss sårbara. Längre avtal med elleverantörer, investering i elproducenter, och så klart en minskad förbrukning är fortsatt lösningen för en minimering av risker. En stor del av vår elkonsumtion kommer behöva baseras på elavtal och när befintliga avtal löper ut så kommer de nya att ha ett högre pris. Den nya förutsättningen för svensk industri kommer att, fram tills återskapandet av en stabil elproduktion, vara högre energipriser än vad vi haft historiskt.

Bild 5. Grafen visar el-medelpriser, exklusive skatter och avgifter, för månaderna januari till december 2022 för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå). Källa: Nord Pool

Hydro Extrusion Sweden har nya

EPD:er på plats

Enklare att jämföra göt och profiler ur ett koldioxidperspektiv.

Hydro Extrusion Sweden kan nu officiellt koppla sina kunders aluminiumprofiler till ett koldioxidavtryck. Tack vare nya miljövarudeklarationer, EPD:er, blir det enklare för Hydros kunder att jämföra produkter ur ett koldioxidperspektiv. I det publicerade resultatet framgår det att de berörda göten och profilvarianterna har ett betydligt lägre koldioxidavtryck än det europeiska genomsnittet. Exempelvis kan en bearbetad och anodiserad aluminiumprofil av Hydro RESTORE landa på ett totalt koldioxidavtryck av 3,9 CO2.

Öppenhet och ärlighet

Efter en rad analyser och beräkningar har nu Hydro Extrusion Sweden nya miljövarudeklarationer på plats. Miljövarudeklarationerna beskriver respektive produkts miljöpåverkan genom hela profilens livscykel. Förkortningen EPD kommer från det engelska begreppet Environmental Product Declaration. Alla EPD:er är baserade på validerade och internationellt accepterade metoder för livscykelanalyser. Innehållet i varje EPD är dessutom verifierat av en extern objektiv part. I beräkningarna har Hydro Extrusion Sweden tagit alla steg från råvaruframställning till återvinning

i beaktning. Grunden är en livscykelanalys (LCA) som beskriver produkternas miljöpåverkan från vaggan till graven. Syftet är bland annat att göra det enklare för köpare och användare av aluminium att kunna jämföra olika produkter sett ur ett koldioxidperspektiv. En EPD är med andra ord ett bra beslutsunderlag för kunden, men resultatet kan också användas för att hitta förbättringsområden inom allt från produktionsmetoder till återvinningsmodeller.

– Det viktigaste för oss är att vara transparenta mot marknaden och öppna med de faktiska siffrorna. Öppenheten gör det enklare för våra kunder att navigera bland olika typer av produkter och göra mer medvetna val. Hållbarhetsfrågan kräver tydlighet och framför allt ärlighet. När man har all fakta på bordet, svart på vitt, så kan man också ta mer välgrundade beslut för sin egen verksamhet. Livscykelanalyserna och själva miljövarudeklarationerna gör också att vi kan utmana oss själva att ytterligare sänka vårt klimatavtryck, säger Jonas Bjuhr, VD, på Hydro Extrusion Sweden.

Götvarianter och profilvarianter

De nya EPD:erna gäller vid bruk av fyra olika göt; Hydro CIRCAL, Hydro

REDUXA och Hydro RESTORE med ett koldioxidavtryck på respektive 3.5 och 6,0 kilo koldioxid per kilo aluminium. Hydro CIRCAL består av minst 75% återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion och Hydro REDUXA är tillverkat med hjälp av förnybar energi såsom vattenkraft. De två sistnämnda göten, Hydro RESTORE med ett koldioxidavtryck på respektive 3,5 och 6,0, produceras med aluminium som har återvunnits från produktionsskrot och konsumentprodukter samt en mindre mängd primäraluminium. Omsmältning sker som namnet antyder i småländska Sjunnen, strax utanför Vetlanda. EPD:erna visar att det också spelar roll var och hur aluminium produceras. Profilerna kan i sin tur levereras i olika varianter beroende på vad produkten ska användas till och vad kunden har för behov och krav. Profilerna kan exempelvis vara friktionssvetsade, anodiserade eller lackerade. Den specifika kombinationen av tillverkningsprocesser påverkar det totala koldioxidavtrycket. Exempelvis kan en bearbetad och anodiserad aluminiumprofil av Hydro RESTORE 3,5 landa på ett totalt koldioxidavtryck av 3,9 CO2. Samtliga EPD:er finns nu publicerade i sin helhet på EPD Internationals webbplats, environdec.com.

Aluminiumtävlingen 2023

Nu är Svenskt Aluminiums aluminiumtävling 2023 genomförd. Två pristagare och fyra hedersomnämnande.

Som tidigare nämnts har vi två kategorier, kategori 1: Studenter och

Hederspris

Damian Budyta, Mittuniversitetet i Sundsvall. Förslag till Kaffemugg.

kategori 2: Företag och övriga. Prisutdelningen genomfördes på Materialbiblioteket 7 februari i samband med Stockholm Furniture Fair.

Lars-Inge Arvidsson, Svenskt Aluminiums vd, genomförde prisutdel-

ningen i samverkan med Hans Frisk, teknisk chef och Björn Florman, chef på Materiabiblioteket.

Kategori 1: Studenter Första pris

Första pris gick till Matilda Lindstam Nilsson som studerar på Malmstens skola på Lidingö. Skolan är en del av Linköpings Universitet. Skolan är lokaliserad på Lidingö utanför Stockholm med fantastiska lokaler och där utbildas studenter i Möbeldesign, Möbelsnickeri och Möbeltapetsering.

I denna kategori ingick dels ett stipendium på 25 000:-, plus att Svenskt Aluminium arrangerade en studieresa till Aluminiumriket Småland för Matilda och hennes klasskamrater.

Hederspris

Mattias Bylund, Mittuniversitetet i Sundsvall. Festishållare.

Hederspris

Jacob Grape, Mittuniversitetet i Sundsvall. Belysning för bl.a. bibliotek.

Kategori 2: Företag och övriga Första pris

ChargeNode har utvecklat en laddteknik som innebär att fler bilar delar på en laddcentral och endast ladduttag placeras vid varje p-plats i en smart aluminiumbalk som innebär minimal åverkan på marken vid installation.

De dyra och känsliga elkomponenterna skyddas i en robust laddcentral vilket innebär mindre elektronik i själva aluminiumbalken. Det betyder säker drift och lång hållbarhet, och med mindre antal komponenter blir det mindre miljöpåverkan. Med smart egenutvecklad mjukvara och optimeringsalgoritm fördelas tillgänglig laddeffekt på antal inkopplade bilar, avresetider, bilarnas laddkapacitet och önskad laddning. Alla får laddning utan att man behöver öka effektuttag på fastigheten.ChargeNode använder sig utav en aluminiumprofil, som är pressad av CIRCAL, en råvara tillverkat med minst 75 % återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion, från Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda.

Nästa generation kommer att innebära att man bygger ett modulsystem där man kan ”docka” flera balkenheter till varandra. (För ytterligare information www.chargenode.eu/)

Kategori 2: Företag och övriga Hedersomnämnande

Aura Light AB producerar belysningsartiklar med fokus på Led-ljuskällor och Led-armaturer. Man arbetar även med att offerera och projektera hela belysningslösningar för företag och offentliga byggnader.

Miljön är alltid i fokus när det gäller både ljuskällan och de produkter man utvecklar. På hemsidan skriver man: ”Vi vill bidra till att världen blir en bättre plats genom våra hållbara belysningslösningar.”

Produkten som erhållit hedersomnämnande är en Led-armatur ”SEVEDE”, som bygger på en strängpressad aluminiumprofil. Man har även i detta sammanhang använt materialet CIRCAL från Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda. Valet av ingående komponenter ihop med det höga ljusutbytet, bidrar till ett lågt CO2-avtryck under hela livscykeln.

Text av Dag Holmgren

Studieresa

En del av Matitildas vinst i Aluminiumtävlingen 2023 var att Svenskt Aluminium arrangerade en studieresa till Aluminiumriket Småland för Matilda och hennes klasskamrater.

Varför studieresor?

Skälet till att Svenskt Aluminium arrangerar och genomföra denna typ av studieresor är att studenterna på detta sätt får uppleva våra fantastiska företag på plats. Detta är ett väldigt bra sätt att förklara och visa vad svensk industri är och kan åstadkomma.

Aluminiumtävlingens syfte är att väcka intresse och skapa möjligheter till ökad materialkunskap och produktionskunskap.

Det är även viktigt att i detta sammanhang påtala den nytta som dessa studiebesök gör för att öka förståelsen för industrin. Det är inte ovanligt att dessa besök leder till

fortsatta kontakter mellan studenterna och de företag som de besöker.

En uppmaning till företagen är att se till att få besök av studenter, de ger väldigt mycket tillbaka genom de frågor och de idéer som de för fram vid sina besök. Min erfarenhet som utbildare och Professor är att företagen får mer tillbaka i kontak-

Studenterna lyssnar på Joakim Ståhl på Byarums Bruk Här tappas den smälta metallen upp och hälls därefter i sandformen.

ten med studenter än de kostar att ta emot dom.

Skapa möjligheter till projekt och examensarbete, det ger er som företagare väldigt mycket tillbaka.

Studieresan 25-26 januari

Dag ett med studieresans första stopp. Vi startade i Jönköping med lunch på restaurang Whildmarken, vilket var väldigt uppskattat efter cirka 4 timmar resa från Stockholm.

Byarums Bruk i Byarum

Vi besökte Byarums Bruk där Joakim Ståhl tog emot och dels berättade om företagets strävan att bevara hantverket och dels visade produktionen. Intresset bland studenterna var väldigt stort och besöket väldigt uppskattat.

För ytterligare information, se www.byarumsbruk.se.

A-Lackering AB i Sävsjö

På A-Lackering AB i Sävsjö tog Kristina Forsell emot studenterna.

Det blev en helt ny värld för studenterna med väldigt många intryck. Att få uppleva hur man industriellt lackerar produkter skapade mängder med frågor och

tankar. Studenterna fick vandra runt i fabriken och se de olika momenten i lackeringsprocessen. Återigen ett uppskattat besök som skapade tankar.

För ytterligare information, se www.alackering.se.

Under natten i Vetlanda bodde studenterna på Stadshotellet.

Hydro Extrusion Sweden AB i

Vetlanda

Dag 2 besöktes Hydro Extrusion

Sweden AB i Vetlanda där Peter Ståhl och ett antal medarbetare tog emot.

Studenterna fick se dels hur man pressar aluminiumprofiler men även hur bearbetningen går till. Vi fick vandra igenom bearbetningsfabriken vilket naturligtvis skapade många frågor och funderingar. Spännande och lärorikt.

För ytterligare information: www. hydro.com/sv-SE/.

Aura Light AB i Vimmerby

Stefan Pettersson med medarbetare tog emot och visade upp företaget och dess produkter.

Under besöket fick studenterna se hela processen från råämne till fär-

dig produkt. De fick även en inblick i hur Aura Lights ljuslaboratorium fungerar. Där tar man fram underlag till säljkåren, för att de ska kunna göra så korrekta ljusberäkningar för slutkund som möjligt.

Fokus under besöket var just konstruktion i aluminium och det visades exempel på många raka traditionella former, men man har även en armaturfamilj som heter ”Kvill”, i tre storlekar, där profilerna är rull-

Daniel Bjerhag från A-lackering visade runt i fabriken. Studenter tittar in i en lackbox.

Efter lackeringen ska allt packas.

Studiebesök på Hydro Extrusion.

Medlemssidor

bockade i en speciell produktionsutrustning hos extern leverantör.

Fabriken i Vimmerby är hjärtat i Aura Lights verksamhet. Här byggs eller anpassas alla produkter som ska levereras till slutkund. Många av de produktfamiljer som erbjuds är utvecklade, designade och tillverkade helt i Aura Lights egen regi. De sista åren har en stor omställning gjorts i produktionen, och man har gått mer mot standardiserat arbetssätt och line-montage. I takt med att volymerna ökar på det egenproducerade har monteringsytan fördubblats på ett par år, säger produktionstekniker Linus Lindh.

Fler och fler produkter konstrueras i strängpressad aluminium. Detta gör att man behöver anpassa verkstadens maskiner för att han-

tera, bearbeta eller anpassa aluminiumprofiler istället för stålplåt. Aura Light väljer alltid en aluminiumlegering med lågt CO2-avtryck. Detta är en självklar inriktning för att minska vår miljöpåverkan, säger Stefan Pettersson.

För ytterligare information, se www.auralight.com/se/.

Några kommentarer från de deltagande studenterna

Studieresan följde en röd tråd som kändes väl genomtänkt. Vi fick uppleva aluminiets resa från längder till profiler till färdig produkt. Företagen var väldigt generösa och bjöd in oss i värmen.

Jag har fått en större förståelse hur och till vad jag i framtiden kan använda mig av aluminium i min

design på bästa sätt, säger Christian Berglin.

Rebecka Franzén, som var med på resan säger att det är bra att få se teknikerna och produktionen bakom materialet för att få en förståelse för möjligheter och begränsningar.

Hydro och Byarums Bruk var väldigt intressant, lackering har jag lite koll på sedan innan men var kul att se i så stor skala på A-Lackering.

Och kul att det är i Småland, säger Rebecka som är från Småland själv. Att i framtiden kan man bo i Småland och veta att producenter och tillverkning ligger så nära. Det känns kul. Visste inte att Småland hade så mycket aluminium, avslutar Rebecka Franzén.

Jag har fått en större förståelse hur och till vad jag i framtiden kan använda mig av aluminium.

Bilder från Aura Light i Vimmerby

Intervju med

Matilda Lindstam Nilsson

Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm

Ett av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Medlemssidor

Vem är du?

Jag heter Matilda Lindstam Nilsson. En snart färdigexaminerad Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm. Utbildningen är både konstnärlig och teknisk, praktisk och teoretisk. Det är en kandidatutbildning via Linköpings Universitet.

Jag är född och uppvuxen i den lilla IKEA- byn Älmhult i Småland. Där ligger ju även Stena aluminium som är en stor leverantör av återvunnen aluminium.

Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?

Eftersom jag går på en skola där huvudfokuset är trä och textil, så är mina kunskaper inom just aluminium inte lika fördjupade. Men det finns väldigt bra information om materialet på exempelvis Svenskt Aluminiums hemsida.

Hur har du fått din kunskap om aluminium? Kanske genom studieresan?

Jag, tillsammans med min klass på möbeldesignprogrammet har just varit på en studieresa i Småland som Svenskt Aluminium anordnade

åt oss. Där fick vi besöka bland annat Byarums Bruk som gjuter möbler och andra föremål av återvunnen aluminium. Vi fick ta del av hela tillverkningsprocessen där aluminiumtackor smältes ner och till slut hamnar i gjutformar för att bli exempelvis en gavel till en bänk.

Vi besökte även A-lackering i Sävsjö där vi fick se mer av hur aluminiumprofiler behandlas med t.ex. pulverlack och anodisering, en form av elektrokemisk process som förstärker ytskiktet och gör profilerna reptåliga.

Sedan åkte vi till Hydro i Vetlanda där aluminiumprofilerna tillverkas genom pressning av aluminiumgjöt. Vi fick se olika pressverktyg och hur profilerna pressades ut ur en maskin. Det var verkligen häftigt att se hur oändligt många profiler det går att ta fram genom denna metod!

Det blev även ett besök på Aura Light i Vimmerby, som köper profiler från Hydro till belysning. Spännande och relevant för oss studenter att se hur profilerna sen kan användas i ett produktsammanhang och hur profiler kan sättas ihop utan beslag. Som ett pussel. Efter studieresan känner jag mig mer redo att väva in materialet i framtida formgivning. Mer förståelse för möjligheterna och vilken tillverkningsmetod som passar bäst.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Jag är väldigt intresserad av form. Aluminium går ju att forma och bearbeta på väldigt många sätt så ur ett estetiskt perspektiv känns aluminium väldigt kul! Hållbarhetsaspekten är också en fördel. Det håller i århundraden och återvinns, så nästan all aluminium är i ett ständigt kretslopp. Aluminium behöver ju inte heller underhållas och tål temperaturskillnader. Sandgjuten aluminium är min favorit. Den är extra vacker och får en naturlig och lite skrovlig, taktil yta som tilltalar och känns levande tycker jag.

Hur viktig är

miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

Den är såklart viktig och därför är det värdefullt att få kunskap inom andra hållbara material utöver trä, som är mitt huvudmaterial. Det ena behöver inte utesluta det andra. Desto bredare kunskap om material, miljö och olika tillverkningsmetoder vi som designers har, desto bättre möbler kan vi ju göra. I till exempel en utomhusmiljö kan aluminium och trä i kombination vara ett hållbart alternativ där möbeln utsätts för lite mer slitage än inomhus.

Jag och mina klasskompisar använder oss av svenskt trä, i så stor mån det går. Redan under designprocessen funderar vi på hur delarna ska tas ut på plankan och i vilka dimensioner, för att minimera spill. Så hållbarhetstänket är med oss hela tiden.

Vilken relation har du till aluminium?

Min relation till aluminium har inte varit så lång. Vi hade en brief från Tekniska museet i Stockholm där vi fick i uppdrag att skapa förslag på möbler till den nya byggnaden ”Wisdome” som öppnar 2023. Jag ritade en stapelbar pall med tre skruvade ben, tänkta att CNC-fräsas fram av KL- trä från byggnadens spillmaterial. Konstruktionen var skruv och helt limfri. Hållbarhetstänket skulle genomsyra möblerna. Idén kom upp när jag satt och testade lite former i lera vid köksbordet. Jag fick snabbt upp en vision av pallen även i aluminium och tänkte att det inte borde vara omöjligt att hitta en metod för det. Pallen skickade jag sen in till en tävling som Dag Holmgren på Svenskt Aluminium anordnat och jag hade turen att vinna.

Pallen tillverkas just nu av RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping i samarbete med Svenskt Aluminium. Benen och sitsen gjuts genom sandgjutning. Det ska bli otroligt spännande att se resultatet. Jag är tacksam och glad för den här möjligheten och att få hänga med i hela den här processen. Pallarna visades på möbelmässan i Älvsjö 7-11 februari, i materialbibliotekets monter/Svenskt Aluminium.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?

Pallen Helio som just nu gjuts och håller på att slipas, är min första. Annars har jag även gjort en hylla,

med hamrad aluminiumplåt, där huvudmaterialet är trä. Här ville jag utnyttja formbarheten i plåten och framhäva den vackra ytan.

Vilket /vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?

Just nu ett samarbete med Stockholm stad – utomhusmöbler till Bagarmossen i Stockholm som visas upp i Malmstens monter på mässsan. Jag har då samarbetat med ett företag i Älmhult som heter Alfing, de arbetar främst i stål men också i aluminium. Och den här gången var det faktiskt stål som lämpade sig bäst till gavlarna då möbeln behövde ha lite tyngd.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

Det är jätteviktigt att branschen för kunskap om materialet vidare och visar, förklarar, uppmuntrar och bjuder in oss studenter till de möjligheter som finns med materialet. Att vi får lära oss av materialets historia, var och hur det använts och om olika tillverkningsmetoder för att kunna ta med oss det in i framtiden. Får vi ingen kunskap kan vi inte föra traditionerna vidare eller utesluta sådant som är mindre bra.

Det kan också vara hämmande i idéskissandet om man som designer inte har tillräckligt med materialkunskap, så den biten är absolut viktig.

Hur tror du att du kan övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen m.m.?

Designprocessen lägger grunden till hur resultatet blir. Påskyndas den blir det ju inte bra i slutändan. Man måste få tid att välja form, konstruktion, material och tillverkningsmetod så att det blir rätt och bra för kunden. Vilket material det blir får konstruktionen, formen, platsen, målgruppen och ekonomin avgöra.

Vilket förhållande har du till form och har form något med material att göra?

Det beror kanske på vem du frågar. Som blivande möbeldesigner tycker jag att det är viktigt att handens närvaro och unika avtryck inte försvinner bort bland moderna material och tillverkningsmetoder.

Jag själv älskar form. Att dreja, svarva och forma med händerna är ett bra sätt att upptäcka form.

Men hur gör jag det mer industriellt? Kanske är det just nu genom ett industriellt hantverk med sandgjuten aluminium jag får möjlighet att utforska detta via min pall? Tack vare Svenskt Aluminium och RISE Research Institutes of Sweden. Stort tack!

Text av Dag Holmgren

Stapelbar pall

Från ide till en gjuten produkt!

Denna historia handlar om Matilda Lindstam Nilssons pall. Det började med några formskisser i lera och därefter en liten modell i trä, med tillhörande bord och bänk.

Efter detta togs en fullskalemodell fram.

Nu skulle denna modell utvecklas till en variant av aluminium. Detta förslag anmäldes till Svenskt Aluminiums aluminiumtävling och där erhöll pallen ett första pris.

Renderade skisser på pallen togs fram för att få en känsla för hur

pallen skulle se ut i aluminium.

I den fortsatta kontakten med Svenskt Aluminium kontaktades RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping och Andreas Lindberg Pruth. Denna kontakt resulterade i att RISE åtog sig att göra några prover.

Benen och sitsen gjuts var för sig i 3D-printade sandformar. Stort tack till Svenskt Aluminium, RISE Research Institutes of Sweden och Vcast som bidrog med de 3D-printade sandformarna.

Detta visar tydligt att man med modern teknik kan ta fram fysiska produkter med utgångspunkt från digitala modeller.

Tack för

ett fantastiskt arbete Svenskt Aluminium och Matilda Lindstam Nilsson vill naturligtvis framföra ett stort tack för detta.

Svenskt Aluminiums tävling blir på detta sätt väldigt kommunikativ vilket innebär att det i framtiden ökar intresset för denna typ av aktiviteter.

Genom direkta kontakter mellan studenter och industrin uppstår alltid spännande möten som säkerligen leder fram till både nya kontakter och att affärer skapas.

Intervju med Lars-Inge Arwidson

Så blir svensk aluminiumindustri grönare

Precis som resten av tillverkningsindustrin står svensk aluminiumproduktion för CO2-utsläpp som påverkar klimatet.

Branschorganisationen Svenskt Aluminium bidrar till utvecklingen av en grönare bransch genom Aluminiumagendan 2025 med målsättningen att minska utsläppen, effektivisera energianvändningen samt stärka uppfattningen av aluminium som ett mer miljövänligt materialval.

Svenskt Aluminium grundades 2001 och är en nationell intresseorganisation med visionen att utveckla användningen samt stärka uppfattningen av aluminium som ett naturligt materialval med hänsyn till ekonomi, design och ett hållbart samhälle.

– Vi är ett 50-tal medlemsföretag. Basen i branschorganisationen är de fem stora aluminiumproducenterna i Sverige: Kubal, Hydro, Profilgruppen, Stena Aluminium och Gränges, och i övrigt utgörs vi av mindre företag som exempelvis bearbetningsoch ytbehandlingsföretag, samt

associerade företag och kommuner, förklarar Lars-Inge Arwidson, vd Svensk Aluminium.

Organisationen har tagit fram Aluminiumagendan 2025, som innehåller fyra fokusområden för branschen.

– Hållbar industri, kompetensförsörjning, forskning och utveckling samt samhällspåverkan. Agendan ska fungera som ett stöd för vårt utvecklingsarbete inom dessa områden och vi lägger ett särskilt fokus på hållbarhet, i och med att det finns högt ställda krav på Sveriges industrier.

Inom målsättningen för år 20232025 ingår att minst ett av fyra forskningsprojekt ska ha som mål att öka återvinningen, minst ett av fyra ska ha som mål att minska industrins CO2-avtryck, samt att Svenskt Aluminium årligen genomför minst ett projekt tillsammans med Energimyndigheten eller motsvarande aktör.

– Dessutom har vi inlett en dialog med relevanta politiska företrädare i syfte att få mer stöd för en grön omställning. En utmaning för vår

industri är att möta förväntningarna på ett grönare samhälle, och samtidigt bevara konkurrenskraften. Därför behövs forskning som tar oss framåt, och vår roll är att bidra till denna utveckling på alla sätt vi kan.

Samtidigt vill Lars-Inge Arwidson lyfta fram att Sverige internationellt redan ligger i framkant gällande att hålla nere sin CO2-påverkan.

– I genomsnitt ligger CO2-utsläppet per kilo aluminium som produceras i EU på 7 kilo, jämfört med Sverige där det ligger på strax under 4 kilo CO2 per kilo aluminium. Det ger oss ett bra utgångsläge, precis som det faktum att vi i Norden också har god tillgång till ren energi.

Sverige har satt som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland med netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För Svenskt Aluminium ligger målbilden på att bidra till detta på alla sätt möjliga.

– Som branschorganisation kan vi inte sitta och vänta på att utvecklingen kommer utan vi vill sätta oss i förarsätet och gynna hela branschen med de framsteg som vi kan göra, avslutar Lars-Inge Arwidson.

Vd Svenskt Aluminium

Anders Ohlsson

ao.ohlsson@telia.com

Jag vet inte riktitigt hur jag ska börja denna krönika för jag har ju skämt bort er stackars läsare med att varje nytt år relatera det till den kinesiska zodiaken. I år är det dock lite annorlunda för i år är det harens år och då kan man ju välja två varianter, antingen den kinesiska eller den finska.

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

år

Väljer man den kinesiska så är det haren med tilläggselementet vatten som gäller. Haren står för trygghet, fredlighet och rättvisa men även enligt vissa för hopp, fred och harmoni. Förra året var tigerns år och jag skrev att det skulle stå för oförutsägbart, impulsivt och överdrivet. Och nog blev det det alltid. Kanske är det därför skönt att nu då ha gått in i harens (eller kaninens) år, för vi kan ju alla önska oss en fredligare och mer rättvis utveckling än vad vi på senare tid har sett.

Den finska varianten är inte så dum den heller, för där tas en överkörd harunge omhand av en försupen finne som bestämmer sig för att rädda den stackars haren. Om vi tänker oss att harpalten är Ukraina så får vi i väst ta på oss att vara den försupne finnen. En inte allt för dum symbolik som Arto Paasilinna skrev ihop för flera decennier sedan.

Kriget pågår fortfarande, men för oss utanför krigsområdet har det övergått till vardag och i tidningarna kan vi läsa om hur mycket priset på t.ex. croissanter har gått upp det senaste året. Politiker balanserar på tunn lina och väger noga hur mycket och vilka vapen som kan skickas till Ukraina utan att störa den politiskdiplomatiska gången.

I USA där Alcoa har lobbat för förbud mot import mot rysk aluminium övervägs nu istället strafftullar på upp till 200 %. M.a.o. inget förbud i teorin, men de amerikanska aluminiumpremierna har redan nu i början av året gått från 250 USD/mt till ca 650 USD/mt. Även i Europa har premierna ökat, men med mer modesta 50 USD än så länge. Det vi nu ser börjar mer och mer likna sanktionsproblematiken vi hade år 2018 när Trump skulle spela tuff. Skillnaden är

att då var det sanktioner mot ryska oligarker som var anledningen, nu är det ett brutalt invasionskrig.

På LME går allt sin gilla gång och ingen inom börsbolagets hierarki tycks lyfta på ögonbrynen över att LME lagren på aluminium på senare tid har ökat, ej heller över att lagren på Shanghais metallbörs (SHFE) kraftigt har ökat. Visst kan vi skylla på firandet av det kinesiska nyåret som en möjlig orsak, för det är ju inte konstigt om man som industri levererar in metall på lager när man inte kör produktion. Vi kan också finna samband mellan nuvarande lagerökning och hur det såg ut i oktober. Då lyftes lagren med 225 tton på ett par tre veckor, nu nästan identiskt 225 tton på 17 dagar rätt så precist 3 månader senare. En händelse som nästan är för enkel att härleda då standardterminen på LME är just tre månader. Skillnaden är att i oktober var det 20 dollar backwardation, nu är det 40 USD contango. Sen finns det ytterligare en skillnad som man inte ska blunda för, Shanghai lagren har gått från knappa 100 tton vid årsskiftet till nästan 300 tton nu. Men det är

väl inget att oro sig för, eller? Rusal som varit i fokus i debatten kring rysk aluminium och LME lager har gått ut och hävdat att man minsann inte har levererat in några volymer på LME, och på den punkten tror jag dom. Men det som sticker ut när det kommer till LME lagren är den drastiska ökningen i Sydkoreanska lager som sedan januari har gått upp med 150 tton. Om man skall tro på rykten så säger dessa att metallen som gått in i Gwangyang har levererats in av Glencore. Kan det verkligen vara så illa att den metallen kommer från Ryssland? Kanske till och med från Rusal, hemska tanke. Fast LME ser nog inte det här som något oroande tecken, varför skulle man? Det är bara höjda premier vilket borde göra metall intressant i det fysiska ledet, och metall som råkar ha hamnat på börslager. Säkert ett olycksfall i arbetet. Oron i marknaden är inte att ta miste på, och många varnar för att LME håller på att tappa sin position som prissättare för världens aluminium. Varför? Jo för att man godtar ”fulmetall” som prissättningsbas, metall som snart ingen i väst vill ha!.

Teknik Upplevelse Design

En avgörande fråga är, vem väljer teknik och varför?

Erfarenheten visar att i väldigt många fall är det designern som väljer material och då ofta av andra skäl än rent tekniska. Men vem avgör hur tekniken i en produkt ska väljas, utformas och kommuniceras?

Principiellt, tror jag, att människor generellt inte väljer produkter baserat på teknik.

Produkten är död – länge leve upplevelsen

Professor Jonas Löfgren menar att du ska glömma bort själva produkten och i stället tänka på vad produkten kan göra för dig.

Här skulle man kunna byta ut ordet ”produkten” mot teknik. Min absoluta uppfattning är att tekniken aldrig få bli ett självändamål.

Teknikens syfte är att underlätta för användaren, men helst utan att märkas.

Tekniken är fantastisk när den används på rätt sätt. Ett exempel när det inte blir så bra är när man utvecklar produkter som innehåller mycket teknik, men när man glömmer bort hur tekniken ska användas, utnyttjas.

Digitalisering, bra eller dåligt?

Att samhället blir mer och mer digitaliserat vet vi och upplever. Det blir då ännu viktigare att den digitala tekniken blir människovänlig och begriplig.

Risken med att bli helt uppslukad av tekniken är att man glömmer syftet.

Man måste byta fokus

2019-09-25, skrev Kiva Allgood, chef för ”Internet of things” på Ericsson i Svenska Dagbladet: ”Man måste byta fokus från prylarna till de problem som tekniken ska lösa”.

Det gäller att fokusera på att lösa problem – och inte bara på teknik.

Noteras bör att det är en kvinna som påstår detta, vilket känns förhoppningsfullt när det gäller ett sådant teknikföretag som Ericsson.

Ett annat exempel är Vilém Flusser, polsk filosof och författare som menar: ”Den nya människan vill inte längre handla och äga, hon vill uppleva, erfara, urskilja och framför allt njuta. Eftersom hon inte längre är intresserad av ting har hon heller inga problem. Hon har program i stället”!

Atlas Copco

Alex Libert, tidigare designchef på Atlas Copco, menar att företagets vision bygger på att deras produkter skapar positiva upplevelser och känslor både vid användandet och ägandet!

På samma sätt som Svenskt Aluminium propagerar för att aluminium ska används på rätt sätt, propagerar jag för att även tekniken ska användas på rätt sätt.

Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium

Branschregister

3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna

Tel: 08-92 21 50

Fax: 08-92 22 88

Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5

566 91 Habo

Tel: 036-460 60

Kontakt: Rikard Ottosson

Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB

Södra Vägen 10

702 27 Örebro

Tel: 019-19 79 90

Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö

Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö

Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo

Tel: 0223-360 60

Mob: 0708-45 09 39

Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

ALU-S AB

Exportgatan 67B

422 46 Hisings Backa

Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

ALUTRADE AB

Älgvägen 10

352 45 Växjö

Tel: 0470-745400

www.aluminium.se

BEIJER INDUSTRI AB

Jägershillgatan 16

213 75 Malmö

040-35 83 00

info@beijerind.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB

Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm

Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB

Box 3017

600 03 Norrköping

Tel: 011-21 96 90

Fax: 011-18 86 63

Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19

212 25 Malmö

Tel: 040-24 59 00

Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson

Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18

422 46 Hisings Backa

Tel: 0171-46 86 00

Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

Box 237

433 24 Partille

Tel: 031-336 36 82

Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

COVENTYA AB

Ödegärdsgatan 3

504 64 Borås

Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås

Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Box 1340, 581 13 Linköping

Tel: 013-16 90 00

Fax: 013-16 90 20

www.element.com/se

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

Box 123, 575 21 Eksjö

Tel: 0381-143 80

Fax: 0381-61 12 76

Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

EXTRAL Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB

612 81 Finspång

Tel: 0122-838 00

Fax: 0122-197 32

Kontakt: Ari Leidelöf

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Box 236, 574 23 Vetlanda

Tel: 0383-76 39 40

Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen

574 81 Vetlanda

Tel: 0383-941 00

Fax: 0383-154 35

www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo

Tel: 036-486 80

Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB

Fakturavägen 6

175 62 Järfälla

Tel: 08-445 84 40

Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB

Box 83

601 02 Norrköping

Tel: 011-36 74 70

Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm

Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB

Industrivägen 20

523 90 Ulricehamn

Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB

Skjulstagatan 3

632 29 Eskilstuna

Tel: 016-12 08 06

Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1

364 30 Åseda

Tel: 0703-242 444

Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB

Box 43

383 21 Mönsterås

Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad

Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00

Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB

Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg

Tel: 031-55 05 04

Fax: 031-55 19 55

Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda

Tel: 0474-550 00

Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB

Box 53 668 92 Ed

Tel: 0534-620 00

Fax: 0534-620 01

Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com

Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com

Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB

Regattagatan 13

723 48 Västerås

Tel: 021-10 98 00

Kontakt: Magnus Bergman

Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB

Box 8061

163 08 Spånga

Tel: 08-621 89 00

Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK

Tel: +45 7699 1777

Fax: +45 7557 4917

Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult

Tel: 010-445 95 00

Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka

Tel: 0300-553 00

Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB

Ås, 330 10 Bredaryd

Tel: 0371-708 80

Fax: 0371-708 90

Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I

UPPLANDS VÄSBY AB

Turbingatan 3

195 60 Arlandastad

Tel: 08-590 750 50

Fax: 08-590 750 22

Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister

Bearbetning

LEGOARBETEN

Bockning

Extral

Hydal Aluminium Profiler

Hydro

ProfilGruppen

Rullbockning

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Hydroformning

Hydro

Kapning

Ahlins i Habo AB

Extral Hydal Aluminium Profiler

Hydro

Interal AB

PALLCO AB

ProfilGruppen

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Montering Ahlins i Habo AB

Extral

Hydal Aluminium Profiler AB

Hydro Interal AB

ProfilGruppen

Profilbearbetning

Hydal Aluminium Profiler

Interal AB

PALLCO AB

ProfilGruppen

Skärande bearbetning

Alutrade AB

Extral

Hydal Aluminium Profiler

Hydro Interal AB

PALLCO AB

ProfilGruppen

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR

SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för

aluminiumbearbetning

Ahlsell Maskin AB

CNC-maskiner för

profilbeabetning

Ahlsell Maskin AB

Emmegi Scandinavia AB,

Profilma

Maskinpartner AB

Borr-, gäng- och fräsenheter

E2 Systems

Fräsning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Stansning

Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Kapning Micor AB

Fogning

LEGOARBETEN

Friction Stir Welding

Hydro

Svetsning

Alu-S AB

Extral

PALLCO AB

MASKINER Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB

Tillsatsmaterial

Corema svetsekonomi AB

MATERIAL Lim

3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB

Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB

Tejp

3M Svenska AB-3M Industritejp

Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning

AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Gjuteriförnödenheter

Allt för gjuteriet

G & L Beijer Industri AB

Avgasningsenheter

Pyrotek Scandinavia AB

Blacker

Pyrotek Scandinavia AB

Eldfasta produkter

Pyrotek Scandinavia AB

Flussmedel

Pyrotek Scandinavia AB

Isolationsprodukter

Pyrotek Scandinavia AB

Keramiska filter

Pyrotek Scandinavia AB

Pressgjutmaskiner

Bühler AB

G & L Beijer Industri AB

Prototyptillverkning för gjutgods

Mifa Aluminium bv

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar

Sarlin Furnaces AB

Gjutgods

Bearbetning av gjutgods

Mönsterås Metall AB

Swedmec AB

Kokillgjutning

MM Tech Cast AB

Mönsterås Metall AB

Metallgjuteri

Beckmans Gjuteri

Precisionsgjutning

Mifa Aluminium bv

MM Tech Cast AB

Pressgjutning

Interal AB

Mönsterås Metall AB

VÅ Pressgjuteri AB

Sandgjutning

Mönsterås Metall AB

Nya Elektrogjuteriet AB

Swedmec AB

Information

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning

Chemetall AB

Kemikalier

Silikon

Alcan Nordic AB

Silikongummi

Alcan Nordic AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast

Alcan Nordic AB

Laboratorier

Analystjänster

Element Materials Technology AB

Materialeprøvning

Materialprovning

Materialeprøvning

Skadeutredningrar

Element Materials Technology AB

Materialeprøvning

Metallförsäljning

Band, lackerade

Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Band, olackerade

Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Gjutaluminium

Stena Aluminium AB

Plåt, lackerad Hydro

Profiler, rör

Alutrade AB

Hydal Aluminium Profiler

Hydro

Mäkelä Alu AB

ProfilGruppen

Plåt, slät

Alutrade AB

Hydal Aluminium Profiler

Profiler, special Alu-S AB

Alutrade AB

Extral Hydal Aluminium Profiler

Hydro

Mäkelä Alu AB

Nordisk Alu Profil

ProfilGruppen

Profiler, standard Alu-S AB

Extral

Sandwich paneler

Alu-S AB

Tvättsystem

KMC Ytbehandling AB

Utbildning

Konstruktörskurser

AluminiumFörlaget

Svetskurser

AluminiumFörlaget

Element Materials Technology

AB

Ytbehandlingskurser

Chemetall AB

Element Materials Technology

AB

Ytbehandling

LEGOARBETEN

Alutin

ProfilGruppen

Anodisering

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Extral

Hydal Aluminium Profiler

Hydro

Mastec CCTech AB

Mäkelä Alu AB

Pollux Ytbehandling AB

ProfilGruppen

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

CompCote

Bodycote Ytbehandling AB

Decoral Hydro

Dekorativ slipning

Bodycote Ytbehandling AB

Elektrolytisk metallbeläggning

Brink Förnicklingsfabriken AB

E-Clips

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Elpolering Pollux Ytbehandling AB

Glaspärleblästring

Bodycote Ytbehandling AB

Gulkromatering

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering

Bodycote Ytbehandling AB

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering och beläggning

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Infärgning

Ahlins i Habo AB

Bodycote Ytbehandling AB

Extral

Hydal Aluminium Profiler

Hydro

Pollux Ytbehandling AB

ProfilGruppen

Kemisk förnickling

Bodycote Ytbehandling AB

Brink Förnicklingsfabriken AB

Keronitebehandling

Brink Förnicklingsfabriken AB

Kromatering

Chemetall AB

Extral Hydro

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Mekanisk polering

Brink Förnicklingsfabriken AB

Extral Hydro

Nedox

Bodycote Ytbehandling AB

Mifa Aluminium bv

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv

ProfilGruppen

Passivering Mastec CCTech AB

Pulverlackering

Alackering AB

Mäkelä Alu AB

PALLCO AB

Slipning Extral Hydro

Teflonbeläggning

Bodycote Ytbehandling AB

Trumling

Ahlins i Habo AB

Hydal Aluminium Profiler AB

Pollux Ytbehandling AB

ProfilGruppen

Tufram

Bodycote Ytbehandling AB

Mifa Aluminium bv

KEMIKALIER OCH

PROCESSER FÖR:

Anodisering

Chemetall AB

Coventya AB

Avfettning Chemetall AB

Coventya AB

Skärvätskor

Chemetall AB

Kromfri ytbehandling

Candor Sweden AB

Chemetall AB

MASKINER OCH

KEMIKALIER FÖR:

Anodisering

Candor Sweden AB

Avfettning

MacDermid Scandinavia AB

Blästermaskiner

Burco Blästermaskiner AB

KMC Ytbehandling AB

Eftertätning

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Elektrolytisk metallbeläggning

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Fosfatering

MacDermid Scandinavia AB

Ytteknik AB

Infärgning

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Kemisk metallbeläggning

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Kromfri passivering

Coventya AB

MacDermid Scandinavia AB

Smörjmedel

Chemetall AB

Trumlingsmaskiner

G & L Beijer Industri AB

KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt

Bodycote Ytbehandling AB

Brink Förnicklingsfabriken AB

Chemetall AB

Element Materials Technology AB

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET

Företag:

Adress & postadress:

Kontaktperson + underskrift:

Hemsida:

Org.nr:

Bearbetning

LEGOARBETEN

☐ Bockning

☐ CNC-Stansning

☐ Kapning

☐ Kromatering

☐ Lackering

☐ Montering

☐ Perforering

☐ Profilbearbetning

☐ Skärande bearbetning

☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ CNC-maskiner för profilbearbetning

☐ Bockning

☐ Fräsning

☐ Kapning

☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning

☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐ Diamantverktyg

Fogning

LEGOARBETEN

☐ Explosionssvetsning

☐ Friction Stir Welding

☐ Lödning

☐ MIG-svetsning

☐ Nitning

☐ Reparationssvetsning

☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐ Mekaniserad svetsning

☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar

☐ Motståndssvets

☐ Plasmasvets

☐ Svetsmaskiner

☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐ Fästelement

☐ Blindnitar

☐ Självstansande nitar

☐ Stuknitning

☐ Gänginsatser

☐ Specialskruv

☐ Lim

☐ Lod, fluss

☐ Tillsatsmaterial svetsning

☐ Tejp

☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING

☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter

☐ Allt för gjuteriet

☐ Avgasningsenheter

☐ Blacker

☐ Eldfasta produkter

☐ Flussmedel

☐ Isolationsprodukter

☐ Keramiska filter

☐ Kokiller och verktyg

☐ Pressgjutmaskiner

☐ Prototyptillverkning för gjutgods

☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar

☐ Smältpreparat

Gjutgods

☐ Bearbetning av gjutgods

☐ Kallflytpressning

☐ Kokillgjutning

☐ Lågtrycksgjutning

☐ Metallgjutning

☐ Modelltillverkning

☐ Precisionsgjutning

☐ Pressgjutning

☐ Sandgjutning

☐ Smide

Information

☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion

☐ Konstruktionsfirma

E-post:

Telefon:

Insändes till:

Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås

E-post: aluminium@nortuna.se

☐ Kemisk polering

Laboratorier

☐ Analystjänster

☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning

☐ Band, lackerade

☐ Band, olackerade

☐ Börsaffärer

☐ Gjutaluminium

☐ Plåt, lackerad

☐ Plåt, olackerad

☐ Plåt, slät

☐ Profiler, rör

☐ Profiler, special

☐ Råvaror

Utbildning

☐ Konstruktörskurser

☐ Svetskurser

Ytbehandling

RÅDGIVNING

☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐ Anodisering

☐ Beläggning av skyddsplast

☐ Blästring

☐ Dekorativ slipning

☐ Elektrolytisk metallbeläggning

☐ Elförtenning

☐ Elpolering

☐ Glaspärleblästring

☐ Gulkromatering

☐ Hårdanodisering

☐ Hårdanodisering och beläggning

☐ Infärgning

☐ Kemisk förnickling

☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kromatering

☐ Lackering

☐ Mekanisk polering

☐ Metalonbeläggning

☐ Nickel/tenn

☐ Pulverlackering

☐ Screentryck

☐ Silketryckning

☐ Slipning

☐ Tampongtryckning

☐ Teflonbeläggning

☐ Trumling

MASKINER FÖR

ANODISERING

☐ Likriktare

MASKINER OCH

KEMIKALIER FÖR

☐ Avfettning

☐ Blästermaskiner

☐ Blästring

☐ Eftertätning

☐ Elektrolytisk metallbeläggning

☐ Fosfatering

☐ Infärgning

☐ Kemisk metallbeläggning

☐ Kromatering

☐ Slungrensmaskiner

☐ Trumlingsmaskiner

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Aluminium är över allt

Medlemskapet

i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU

Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på

vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!