Aluminium Scandinavia nr 1-2023

MARS 2023 NR 1

Vem bär ansvaret för energipriset?

VINNARE ALUMINIUMTÄVLINGEN www.aluminium.nu

next level

INNEHÅLL 12 BMW Group vill köpa hållbar aluminium 14 Joy stool one Ett lekfullt och transparent avtryck i möbelbranschen

16 US Inflation Reduction Act Vad är det och hur ska Europa agera?

18 Vad eller vem bär ansvaret för energipriset? Året som gått har kantats av stora variationer i energipriser för energislagen elektricitet, naturgas, biogas och gasol.

18 Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?

23 Hydro Extrusion Sweden har nya EPD:er på plats Enklare att jämföra göt och profiler ur ett koldioxidperspektiv

24 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

36 Metallbulletiner Börsnytt

38 Teknik - Upplevelse - Design

29 Intervju med Matilda Lindstam Nilsson

NÄSTA NUMMER 2/2023 Utgivning: 6 april 2023 Materialdag: 20 mars 2023 Omslag: Matilda Lindstam Nilssons pall, vinnare i Aluminiumtävlingen 2023.

Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm.

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Mars 2023 · Årgång 40 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Gränges ansluter sig till Polestar 0 Polestar 0 är ett projekt med ambitionen att utveckla en verkligt klimatneutral bil till år 2030. Som partner kommer Gränges att använda sin ledande expertis inom valsad aluminium för att bidra till forskning och utveckling av cirkulära och klimatsmarta aluminiummaterial och processer.

– Vi strävar efter att samarbeta med företag som delar våra hållbarhetsambitioner och netto-noll-mål. För att nå dit måste vi accelerera i alla delar av värdekedjan, från materialförsörjning, återvinning, produktutveckling och produktionsprocesser och hela vägen ut till användandet av slutprodukten.

Partnerskapet kring Polestar 0 är ett ypperligt exempel på hur vi använder vår expertis inom hållbara material och processer för att hjälpa våra kunder och partners i deras arbete mot minskat klimatavtryck, säger Jörgen Rosengren, vd för Gränges.

Fakta Polestar 0-projektet lanserades 2021 med övertygelsen att bilindustrin behöver en fullständig återställning. Medan skiftet till elbilar eliminerar avgasutsläppen, ser Polestar behovet av att snarast ta itu med utsläpp som härrör från produktionen. Det ambitiösa målet med Polestar 0-projektet är att eliminera alla källor med CO2e i hela leverantörskedjan, från utvinning av råmaterial till material- och fordonstillverkning, leverans och återvinning, utan att förlita sig på vilseledande kompensationssystem.

4

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Trimet och Nexans utvecklar återvunnen legering för elkabel Trimet och Nexans har utvecklat en ny produkt som kan möta de tekniska kraven på legeringens mekaniska egenskaper och konduktivitet samtidigt som produktens koldioxidavtryck minskar. Hittills har elkablar tillverkats uteslutande på basis av primäraluminium.

Smältning och återvinning av aluminiumskrot kräver bara en bråkdel av den energi som behövs för att producera primäraluminium. Men återvunnet aluminium innehåller föroreningar som negativt påverkar materialets specifika egenskaper. Samarbetsprojektet mellan Nexans och Trimet syftade till att samordna råvaruförsörjning och materialutveckling. Till exempel har Nexans förfinat sorteringen av aluminiumskrot vid

sina produktionsanläggningar i Europa genom RecyCâbles, ett Nexans-Suez joint venture, samtidigt som insamlingen anpassats till återvinning för elkablar. Trimet har stängt materialkretsloppet med sitt återvinningskoncept och använt det erhållna skrotet för att utveckla en högkvalitativ legering som uppfyller kvalitetskrav för både mekanisk och elektrisk prestanda.

– Återvinning är en viktig komponent i hållbar aluminiumproduktion för oss. Utvecklingen av högkvalitativa legeringar med minsta möjliga koldioxidavtryck ger ett betydande bidrag till detta, säger Philipp Schlüter, vd för Trimet Aluminium SE och vd för Trimet France SAS.

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Diplom

Utbildningar inom aluminium

Prins Daniel har vid genomgången kurs i aluminiumgjutning inhämtat kunskaper om aluminium, gjutgods, produktegens kaper, använding och smälthan tering. Däri ingår teoretisk och prak tiska moment inom legeringar, gjutmetoder och processkontroll för tillverkning av högkvalitativt gjutg ods.

Diö 2023-04-30 Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne

bryne.se

AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

info@bryne.se +46 730 222 987

Hållbarhet för inköpare, Smältoperatör, Metallurgi för icke-metallurger, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, eller kundspecifikt.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Foto: Lukasz Kobus

MÄSSKATALOG

SCANDINAVIAN COATING 2023 MARCH 15-16, 2023 FORUM COPENHAGEN, DENMARK

Europeiska unionen uppmanar långivare att finansiera projekt för aluminium THE PREMIER SURFACE TREATMENT EXHIBITION IN SCANDINAVIA

www.scandinaviancoating.se

Sjätte upplagan av ytbehandlingsmässa Den 15-16 mars arrangeras Scandinavian Coating på Forum Copenhagen i Köpenhamn. Det är en specialmässa för ytbehandling av trä, plast och metall. Under två dagars mässa och konferens så får besökarna ta del av marknadens produktnyheter, höra om branschens senaste utveckling och trender, möjlighet att göra affärer och nätverka. Mässbesök och seminarier är kostnadsfria.

För mer information gå in på https://scandinaviancoating.se/

6

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

EU-kommissionär Thierry Breton meddelade, vid ett möte i Bryssel för några veckor sedan, att europeiska banker borde växla upp finansiering av aluminium och andra metaller som behövs för att övergå till hållbar energi och för att hjälpa till att uppfylla målen i den kommande Green Deal -industriplanen.

Det var ett möte med finansföretag, på Berlaymont-hotellet i Bryssel, där EU-kommissionär Thierry Breton berättade att den gröna omställningen av Europa står inför två stora hinder.

För det första har europeiska företag ett för stort beroende av råvaror från Folkrepubliken Kina. För det andra förväntar sig europeiska företag sannolikt en alltför stor ökning av efterfrågan.

– Jag vill att ni investerar

i verksamheten i den kritiska råvaruvärdekedjan, berättade Breton till långivare inklusive Société Générale, Deutsche Bank och Santander Group.

Breton betonade behovet av större energisäkerhet genom Rysslands invasion av Ukraina för ett år sedan. Invasionen resulterande i sökandet efter nya råvaruleverantörer från andra regioner. Ryssland har varit en långvarig leverantör till Europa av aluminium och andra viktiga metaller i många år.

Breton samordnar för närvarande antagandet av lagen om kritiska råvaror, som kräver samarbete mellan de 27 medlemsländerna.

– Svårigheten i att få med över två dussin regeringar resulterar i att Europa halkar efter länder som USA och Kanada, avslutade Thierry Breton.

Skapa nya produkter från koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

www.hydro.com/reduxa

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Svenskt Aluminium ny strategisk nod till JTH

Penrhos Spirits omfamnar aluminium Penrhos Spirit från Herefordshire, U.K., förnyar sin linje av prisbelönt gin genom att byta från glasförpackningar till 100 % återvunna, återanvändbara aluminiumbehållare. Som en del av ett pågående engagemang för hållbarhet och förbättring av dess koldioxidavtryck, beslutade Penrhos -teamet att använda aluminiumflaskor skulle ge kunderna ett mer hållbart alternativ. Företagets utbud av gin kommer att övergå till aluminiumflaskor under 2023.

Den nya aluminiumflaskan har många fördelar. De är mycket lättare att transportera och väger bara 80 g jämfört med spritens tidigare glasflaska som vägde 750 g. Dessutom tillåter aluminiumet företaget att använda mindre förpackningar, spara utrymme i sina lager och transportera dryckerna i mindre enheter.

– Vi håller på att bli mer hållbara, säger Harriet Williams, försäljningsdirektör, Penrhos Spirits.

Nästan 75 % av allt aluminium som någonsin producerats finns fortfarande i materialslingan idag eftersom aluminium ständigt kan återvinnas utan några förändringar i egenskaper. Att återvinna en aluminiumflaska kan spara upp till 95 % av energin som används för att göra en ny flaska.

8

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Svenskt Aluminium har sedan länge samarbete med JU och JTH och vi ville nu ta steget och stärka banden mellan branschen och akademin ytterligare, säger Lars-Inge Arwidsson, Managing Director på Svenskt Aluminium.

Svenskt Aluminium är en nationell intresseorganisation som består av ett 50-tal medlemsföretag inom aluminiumbranschen och som sysselsätter cirka 5 000 personer i Sverige.

Organisationens vision är att utveckla användning av aluminium och att det ska ses som ett naturligt val av material.

Lars-Inge Arwidsson framhåller att JTH har en stor grupp kompetenta forskare som succesivt breddat sin forskarkompetens på aluminium för att möta forskningsbehovet inom extrudering, valsning, bearbetning och ytbehandling.

Svenskt Aluminium går in som den tredje strategiska noden till JTH, vid sidan av Träcentrum och Campus Värnamo.

– De kommer att stärka våra kontakter med en spännande grupp företag i en framtidsbransch med stort kompetensbehov. Partnerskapet är ett resultat av vårt redan nu starka samarbete med Svenskt Aluminium och ett kvitto på att

JTH utgör navet för svensk aluminiumforskning, säger Ingrid Wadskog, vd för JTH. Hon tycker att Svenskt Aluminium kompletterar de strategiska noderna Träcentrum och Campus Värnamo på ett bra sätt genom att man nu kommer att nå ett stort antal företag även i aluminiumbranschen.

Fakta JTH:s stategiska partners består av: Combitech, Fagerhult, Husqvarna, Saab, Scania och Thule Group.

JTH:s strategiska noder består av: Campus Värnamo, Svenskt Aluminium och Träcentrum.

www.facebook.com/aluminiumscandinavia

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

KK-stiftelsen satsar 90 miljoner på ny kompetens för klimatomställning

Torbjörn Sternsö, Gränges och Tolga Egrilmezer, Rio Tinto är några av de föreläsare som kommer till World Aluminium Conference.

Aluminiumbranschen träffas i London CRUs årliga årliga världskonferens för aluminium arrangeras den 16-18 maj 2023 på St Pancras Renaissance Hotel, London, tillsammans med International Aluminium Institute (IAI) och Aluminum Stewardship Initiative (ASI).

I sitt partnerskapet med IAI och ASI kommer CRU att introducera intressant och nytt innehåll om koldioxidredovisningsmetoder. Mötet kommer också ge möjlighet till värdefulla kontakter med branschkollegor och bygga nätverk.

Som besökare kan förvänta dig att träffa välkända chefer och beslutsfattare från primära, sekundära, extruderade, valsade produkter, slutanvändning, handel och finansiella sektorerna. Evenemanget lockar regelbundet mer än 300 seniora beslutsfattare, representerande över 160 företag från 36 länder.

Av nästan 40 talet föreläsare hittar vi intressanta skandinaviska föreläsare som Torbjörn Sternsö, Gränges och Tolga Egrilmezer, Rio Tinto.

Läs mer på https://events.crugroup.com/ aluminium/home

10

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Sveriges övergripande klimatpolitiska mål är att nettoutsläppet av växthusgaser inom landet ska vara noll år 2045. För att nå målet är näringslivets omställning avgörande. Därför avsätter KK-stiftelsen nära 90 miljoner kronor på kompetensutveckling för näringslivets klimatomställning. Kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå ska utvecklas gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners och anpassas med fokus på yrkesverksammas behov.

– Vi gör nu nya och uthålliga kompetenssatsningar inom strategiska områden som hållbara energisystem, klimatneutral produktion med fokus på den råvarubaserade värdekedjan och cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri, säger Eva Schelin.

30 miljoner till metallkomponenter Ett av projektet, CIRCUMET, ska Jönköping University, tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst och andra samverkanspartners utveckla och genomföra kurser för yrkesverksamma relaterade till utmaningen att uppnå cirkularitet inom metallkomponenttillverkning.

Metallkomponenttillverkning orsakar en stor andel av CO2-utsläppen och kräver

därmed en akut kompetenshöjning med fokus på klimatförändringar.

Fakta Circumet

Cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri: kompetensutveckling på masternivå (CIRCUMET) Sökande lärosäte: Jönköping University Samverkande lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst Övriga samarbetspartners: Volvo Cars, Scania, GKN Aerospace, STENA, Ovako, Sandvik, AGES, Comptech, Husqvarna Group, Fagerhult, Jernkontoret, Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium, Fordonskomponentgruppen, Tunga fordon, RISE Beviljat belopp: 30 miljoner kronor

Eva Schelin, vd KK-stiftelsen

BMW Group vill köpa hållbar aluminium

F

ör att systematiskt minska sina CO2-utsläpp i leveranskedjan vill BMW Group köpa aluminium från Rio Tintos vattendrivna verksamhet i Kanada med start 2024.

Parterna har undertecknat ett samförståndsavtal.

Jämfört med konventionellt tillverkat aluminium kan detta spara cirka 70 procent av CO2-utsläppen hos BMW. De planerade leveransvolymerna kommer uteslutande att användas i fordonstillverkning vid BMW Group

12

Plant Spartanburg i den amerikanska delstaten South Carolina, till exempel i karosskomponenter som motorhuven.

– Genom att använda innovativa material kan vi minska våra fordons koldioxidavtryck – även innan vi lämnar över bilarna till kunderna.

Avtalet om att leverera aluminium med låga koldioxidutsläpp bygger på flera pelare: förutom vattenkraft och en hög andel sekundärt material vill vi också öka vår användning av aluminium utan direkta CO2-utsläpp från smältningsprocessen,

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

förklarar Joachim Post, styrelseledamot för BMW AG med ansvar för inköp och leverantörsnätverk.

Den kanadensiske ministern för industri, François-Philippe Champagne, uttalade sig mycket positivt till landets aluminiumproduktion.

– Kanada är ett globalt val för investeringar med låga koldioxidutsläpp. Detta spännande partnerskap mellan BMW och Rio Tinto är ett bevis på att Kanada är väl positionerat för att ta vara på de ekonomiska fördelarna med en ren ekonomi. Jag är stolt över att se att kanadensiskt aluminium med låga koldioxidutsläpp kommer in i BMW:s fordon. Kanada kommer att fortsätta att stärka våra konkurrensfördelar – överflöd av kritiska mineraler, kvalificerad arbetskraft, ren energi, närhet till marknader – för att växa vår ekonomi och för att stödja innovation som görs i Kanada, säger François-Philippe Champagne.

Innovativ tillverkningsprocess ELYSIS-teknologin utvecklad för aluminiumproduktion revolutionerar smältprocessen som krävs för tillverkning, genom att generera syre i stället för koldioxid.

Metoden använder kolfria anoder för att eliminera alla processrelaterade CO2-utsläpp och testades framgångsrikt på industriell nivå för första gången 2021. BMW Group har för avsikt att bli en av de första kunderna att använda denna teknik i standardproduktion.

Användningen av Rio Tintos blockchain-teknologi garanterar också full spårbarhet av aluminiumet, ända tillbaka till den ursprungliga bauxitgruvan. Detta möjliggör transparens från början till slut genom hela försörjningskedjan och spelar därför en viktig roll för att spåra efterlevnaden av miljömässiga och sociala standarder för utvinning av råvaror.

Träffa oss på

Text av Torbjörn Larsson · Foto av Martin Ulvbäck

Joy stool one Ett lekfullt och transparent avtryck i möbelbranschen

14

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

J

OY Objects, som firar ett år i februari, lämnar inte bara ett färgstarkt avtryck under Stockholm Design Week. De lämnar även transparens, den nya pallen JOY STOOL ONE, är lokalt producerat av återvunnet aluminium med ett lägre koldioxidavtryck som styrks av Hydro Extrusions svenska EPD:er. Det gör att det primära koldioxidavtrycket inte bara är lägre, det är också transparent.

I februari 2022 lanserade formgivaren Fredrik Paulsen sitt möbelvarumärke JOY Objects. Varumärket förenar enkla konstruktioner med lekfull estetik. Tanken med JOY

Objects är att progressiv design ska möta småskalig produktion och rimliga priser. Samtliga möbler tillverkas i Sverige. Det svenska märks också på andra, mer oväntade sätt.

Möblerna skickas nämligen i platta paket och skruvas ihop hemma.

Grunden är ett smart system i aluminium, men också en bra portion av lekfullhet och humor. Under 2022 lanserade JOY stolar, bänkar och ett bord – alla tillverkade av aluminium och MDF.

Lägre koldioxidavtryck än europeiskt genomsnitt Nu kompletteras serien med JOY STOOL ONE. Den är inte bara unik sett till sitt kantiga, råa och starka uttryck, det är också den första möbeln som baseras på Hydro Extrusions svenska EPD:er. Profilerna som utgör större delen av JOY STOOL ONE kan med andra ord kopplas till ett verifierat och publicerat koldioxidavtryck. Den bearbetade profilen av Hydro RESTORE landar på ett totalt koldioxidavtryck av 3,58 kilo CO2 eq. per kilo producerat aluminium. Ett avtryck som dessutom är betydligt lägre än det europeiska genomsnittet. JOY STOOL ONE presenterades officiellt under Stockholm Design Week, 6–12 februari.

– Jag älskar aluminium som material och när vi kom i kontakt med gänget på Hydro så föll alla bitarna på plats. Kombinationen av riktigt hållbara alternativ och deras stora engagemang kring designprocessen gjorde att det kändes självklart att inleda ett samarbete, säger Fredrik Paulsen på JOY.

och visioner, men det kan också återvinnas i oändlighet utan att tappa sin styrka eller kvalitet.

– JOY Objects är inte först ut med att använda aluminium i sina möbler, men de var när det gäller att koppla sina produkter till våra EPD:er. Det är förstås kul och glädjande för Hydro Extrusions, med det säger också något viktigt om samtida formgivning och konsumtion i allmänhet. Som slutanvändare vill man veta vad man köper, vad och hur det har tillverkats och hur det påverkar omvärlden. Framför allt vill man inte mötas av tomma argument och löften. EPD:er är fakta, säger Jonas Bjuhr, vd, Hydro Extrusion Sweden.

Lättare att jämföra Grunden i Hydro Extrusions EPD:er, kort för Environmental Product

Declaration, är en LCA-analys som beskriver både profilernas och götens miljöpåverkan. Något som nu har gjort det enklare för både JOY Objects och deras kunder att jämföra olika material med varandra ur ett koldioxidperspektiv. JOY STOOL ONE kan med andra ord kopplas till ett faktiskt koldioxidavtryck. Hydro Extrusions Sverige har sedan en tid tillbaka flera EPD:er på plats. De gäller vid användning av aluminiumprofiler som är strängpressade av göten Hydro CIRCAL, Hydro REDUXA och varianter av Hydro RESTORE. Hydro CIRCAL består av minst 75 % återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion och Hydro REDUXA är framställt med hjälp av vattenkraft. Hydro RESTORE är baserat på återvunnet skrot från produktion och konsumentprodukter samt en mindre mängd primäraluminium.

EPD:er är fakta Möbler är ypperliga produkter att tillverka av aluminium. Det är ett slitstarkt och vackert material som kan formas efter formgivarens idéer

Fredrik Paulsen, formgivare

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

15

Patrik Ragnarsson

US Inflation Reduction Act Vad är det och hur ska Europa agera?.

16

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

D

en senaste tiden har det pratats mer och mer om US IRA. Det står för US Inflation Reduction Act och har inget med terrororganisationen från Irland att göra. Det är istället ett gigantiskt stödpaket på ca 370 miljarder dollar som President Biden har presenterat och som syftar till att öka investeringen i amerikansk miljöteknik. Det kan till

exempel gälla stöd för att köpa elbilar byggda i USA eller skattelättnader och subventioner för gröna investeringar.

För att inte hamna på efterkälken och riskera att tappa investeringar till USA är det viktigt att vi inom EU noga tänker igenom hur vi ska reagera. Vi behöver exempelvis, i handelsförhandlingar med USA, kräva att varor från EU/EES ska garanteras likabehandling med amerikanska varor.

EU och medlemmarna i EES är långvariga handelspartner och viktiga allierade till USA, och deras varor bör inte diskrimineras.

Med det räcker inte med det. Om investeringsklimatet blir mycket bättre i USA än i EU finns det en stor risk att vi kommer att förlora investeringar och att företag beslutar sig för att förlägga mer och mer produktion i USA i stället för i Europa. De europeiska industrier som är viktiga för energiomställningen måste få de ramvillkor och det stöd

som behövs för att hålla verksamheten i gång och undvika att deras konkurrenskraft försämras ytterligare. Detta är särskilt viktigt nu när andra ledande ekonomier vidtar åtgärder för att locka till sig investeringar i grön teknik och ge industrier konkurrensfördelar.

Aluminiumindustrin är en av dessa viktiga industrier som Europa inte har råd att förlora.

Aluminium används i nästan all teknik för energiproduktion, energiöverföring och energilagring: från förnybar solenergi till alternativa bränsleceller och vätgasproduktion till högspänningskablar och batterier. Alla dessa tekniker är oumbärligt för övergången till en grön europeisk ekonomi. Enligt en studie från KU Leuven i Belgien kommer enbart EU:s energiomställning att leda till en 30-procentig ökning av efterfrågan på aluminium fram till 2040, med elfordon, solenergi och elnät som de främsta drivkrafterna för tillväxten. Europa kommer att

behöva aluminium i större mängder än i dag, men om inga politiska åtgärder vidtas på kort och medellång sikt finns det en risk för att Europa sätter sig i en situation där vi är helt beroende av import av aluminium för att klara av energiomställningen.

Därför behöver EU utarbeta en långsiktig industristrategi. Vi behöver en konsekvent och effektiv industristrategi som går bortom ren krishantering och som vänder trenden med avindustrialisering som vi har i dag. Stöd till hållbar tillväxt och till de europeiska industriernas ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet bör vara kärnan i en reviderad EU-industristrategi Som svar på den amerikanska Inflation Reduction Act (IRA) har European Aluminium identifierat en rad åtgärder som EU:s beslutsfattare bör överväga. Dessa skulle gynna inte bara aluminiumindustrin utan hela EU:s ekonomi, samtidigt som de skulle

driva på en minskning av koldioxidutsläppen.

EU bör främja en motsvarande ”European Investment Act”, som skulle ge incitament till produktion av viktiga varor i Europa, med hjälp av råvaror som har återvunnits, utvunnits (om möjligt) och förädlats i Europa.

Detta skulle kunna ske i form av krav på lokalt innehåll, i kombination med en ”europeisk suveränitetsfond” som syftar till att säkra Europas strategiska självständighet och som finansieras genom EU:s budget. Dessutom bör privata investeringar uppmuntras och underlättas genom statligt stöd till projekt som bidrar till EU:s suveränitet i fråga om råvaruproduktion, motståndskraft i försörjningskedjan och cirkularitet.

I detta sammanhang kan EU:s kommande lag om kritiska råvaror (Critical Raw Material Act) spela en viktig roll för att garantera bindande mål för den europeiska produktionen av strategiska material, inklusive alumi-

nium. Europa har redan förlorat över 30 % av sin produktionskapacitet för primäraluminium under de senaste femton åren på grund av höga produktionskostnader, ofta kopplade till höga kostnader för ambitiösa miljömål som inte återspeglas i andra konkurrerande delar av världen. Utöver detta så är omkring hälften av den återstående kapaciteten för närvarande avstängd på grund av den pågående energikrisen.

Om Europa inte vidtar beslutsamma åtgärder för att skydda och förbättra konkurrenskraften hos sina strategiska industrier finns det en mycket stor risk att den europeiska aluminiumvärdekedjan går förlorad permanent.

Om du vill veta mer om den europeiska aluminiumindustrins åsikter om hur EU borde svara på US IRA kan du läsa mer här: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2023/01/2023-01-17European-Aluminium-response-to-IRA-1.pdf

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

17

Text av Tomas Liljenfors, vd på Bryne

Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?

Å

ret som gått har kantats av stora variationer i energipriser speciellt för elektricitet men också för energislagen naturgas biogas och gasol. I en marknadsekonomi får de olika energislagen sina pris beroende på tillgång och efterfrågan. Det finns för samtliga energislag en kostnad förknippad med framställning, där de fossila bränslena är överlägset billigast att framställa per energimängd, men samtliga energislag har också en kostnad för distribution. Till detta tillkommer en skatt som kan delas in i energiskatt, koldioxidskatt och moms. En skatt kan ses som ett styrmedel där en stat kan välja att gynna vissa former av energislag, till exempel hållbara alternativ. De flesta metallurgiska tillverkningsprocesser är dock undantagna skatt.

Detta borde innebära att ett starkt styrmedel för vilka energislag som ska premieras inte finns idag i Sverige för metalltillverkande industri.

Subventionering för investering i utrustning som använder sig av hållbara energislag kan också ses

som ett styrmedel och detta praktiseras i Sverige. Att genom statligt stöd styra företag till mer hållbara tillverkningsprocesser som använder sig av hållbara energislag kan anses hållbart. Men vad händer när hållbara energislag har flerdubbelt högre kostnad än mindre hållbara?

Jo då blir det hållbara inte hållbart.

Hållbarhet är ett, minst sagt, komplext område där riktade hållbara insatser lätt blir ohållbara, när inte hela pusslet läggs. Genom att sprida kunskap och försöka resonera sig fram vad till vad som är hållbart och inte hållbart tror jag att vi kan skapa mer långsiktighet, vilket också har potentialen att faktiskt bli hållbart.

Ambitionen med denna artikelserie har varit att sprida kunskap för en mer hållbar aluminiumindustri. Vi fortsätter i detta nummer med ett par bitar i vårt kunskapspussel.

Metangas Natur- och biogas är metanbaserade energislag, men naturgasen är en fossil gas medan biogasen är förnyelsebar då den är skapad i nutid. I Sverige ersätts naturgas alltmer av biogas i gasnätet där priserna för

biogas följer naturgaspriset, men med ett tillskottse, se bild 1. Naturgaspriset har i och med Rysslands invasion av Ukraina under 2022 stigit kraftigt men med nya källor till gas och med uppbyggda gasdepåer har priset stabiliserats något.

Att Nord Stream stängdes av och slutade leverera naturgas till Europa till följd av sanktioner mot Ryssland, slog hårt mot industrier som använde sig av naturgas. Det slog inte lika hårt mot Sveriges industrisektor som det gjorde mot övriga många andra länders industrier, eftersom många industrier i Sverige använder elektricitet, biogas och gasol i den mån de kan. Smältverk i Europa påverkas däremot kraftigt av tillgången på naturgas och många har under våren investerat i konvertering till gasol.

En mildare vinter än väntat har lindrat prisuppgången. Priset per kilowattimme (kWh) för naturgas har varierat mellan 100 (februari 2022) och 286 öre per kWh (augusti 2022). Biogas har ett genomsnittligt prispålägg på 33 öre per kWh jämfört med naturgas. Prisvariationen (högsta jämför med lägsta pris) på natur- och biogas, dvs för metangas, har under 2022 varit 186 %.

Propangas

Bild 1. Naturgaspriset i öre per kWh för årets 12 månader visas i bilden för åren 2020 (blå), 2021 (orange) och 2022 (grå). Priset har ökat kraftigt det senaste året. Biogaspriset följer naturgaspriset men med ett påslag på 33 öre per kWh. Källa: Öresundskraft

Gasol är produktnamnet för propan.

Eftersom propan är en produkt från raffineringsprocessen av råolja så varierar priset på propangas med råoljepriset. Bränslepriset för bensin (95 oktan) har under året varierat från 2 till 2,6 kr/kWh (motsvarar 17,94–24,03 kr/L), vilket motsvarar en prisvariation på ca 30 %. Under de senaste åren har bränsleskatterna höjts successivt i Sverige och EU och nådde sin topp i juni i år, då 55 % av bensinpriset var energiskatt, koldioxidskatt och moms. 2023 är skatte-

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

19

Bild 2. Bensin- (blå) och dieselpriset (grå) från januari till december 2022 har varierat under året. Priset är angivet som kr/kWh. Prisvariationen för petroleumprodukter som propan har varit mycket lägre än övriga energislag. Källa: https://tanka.se/prishistorik

Bild 3. Sverige är sedan 2012 uppdelat i fyra elområden. Årsmedelprisen för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå) för åren 2012 till 2022 visar en uppdelning mellan elområdena runt 2019. Källa: Nord Pool

ökar med ökad inflation. Eftersom Sverige har en gemensam el-börs med sju länder så har Sveriges elpriser höjts till följd av att de andra länderna påverkades väldigt hårt av att naturgas från Ryssland sanktionerats. De skenande elpriserna beror alltså delvis på faktorer som ligger utanför svenska politikers och riksbankens makt. Att ha en fristående valuta har värderats högt men när vi har ett beroende vid energiprissättning så gör det oss kanske inte så självständiga att bedriva en oberoende ekonomisk politik. Det gör det, minst sagt, extra intressant att förstå hur prissättningen av el går till och hur marknaden påverkas.

Anledningen att priset på el har ökat under det senaste året är främst att efterfrågan på el har blivit större, men också att utbudet blivit mindre.

I Sverige har utbudet på el främst minskat till följd av omställningen då kärnkraftreaktorerna lagts ned och vindkraftsnätverket byggts ut.

Elproduktionen har blivit mer väderberoende medan konsumtionen inte följer samma utveckling. Aluminium tillverkas idag även dagar då det är mulet och inte blåser.

Elområden och Nord Pool nivån ca 52 %. Höjda bränslekostnader resulterar också i höjda elpriser, eftersom en del av kraftvärmen fortfarande använder fossila bränslen.

Länder som Polen, Danmark och de baltiska länderna använder fossila bränslen för elproduktion, men det förekommer även i övriga länder i mindre utsträckning, däribland Sverige. Jämfört med naturgas och elektricitet så har prisvariationen för propan varit mycket lägre.

Elektricitet och inflation El har historiskt varit en konkurrensfördel för svensk tillverknings-

20

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

industri på grund av att Sverige har haft ett relativt stabilt och lågt elpris i jämförelse med andra nationer.

Politiska faktorer spelar stor roll för elpriset, så som förändrade energiskatter och subventioner. De stigande elpriserna är idag en av de främsta anledningarna till att inflationen ökar. Serviceavgifter för att leverera el och elproduktionskostnader ökar som en följd av inflationen. Fortsätter elpriserna att stiga kommer även inflationen att fortsätta stiga, vilket riskerar att höja elpriserna ytterligare. Med inflationsmålet styr Sveriges riksbank styrräntan som historiskt

Sedan 2012 så är Sverige uppdelat i fyra elområden - SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall) och SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Under 2022 har elpriserna stigit kraftigt till följd av elbrist, inflation, väder och krig.

Priserna har aldrig varit så höga som 2022 och i september slogs prisrekord i SE1, SE2 och SE3. SE4 har det högsta snittpris i Sverige på 2,42 kr/ kWh. Prisvariationen för de olika elområdena har varit stor under året med toppnoteringar på SE1 och SE2 den 1/12 på 5,08kr/kWh i samband med isläggningen på vattenkraftanläggningar i norr samt den 16/12 på

SE3 och SE4 på 6,16kr/kWh orsakad av värmebehov i vinterkylan. Sett till månadssnittpriserna har prisvariationen i SE1 och SE2 varit 800 %.

Elpriserna i Sverige hanteras främst av Nord Pool som är en börsmarknad för handel med el som innefattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Börsen ägs av stamnätsoperatörerna i respektive land, vilket i Sverige är statliga Svenska kraftnät.

Genom Nord Pool säljer elproducenter sin el till köpare, vilket oftast är elleverantörer. Priset på elen bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta dagens beställningar. De producenterna med lägst kostnader tas i bruk först och skulle mer el behövas kommer fler produktionsanläggningar tas i bruk efter hand som priset medger en uppstart. Rådande handelsfrihet innebär att elproducenter kan välja att sälja el direkt till elleverantörer, och på så sätt kringgå Nord Pool.

Att sälja direkt till elleverantören är vanligast för små, lokala elproducenter som inte producerar mycket el.

El med en låg tillverkningskostnad av till exempel vattenkraft (mindre än 50 öre per kWh) har de största marginalerna vid försäljning, medan oljekraftverk har de minsta. Oljekraftverk är endast reservkraft i Sverige och startas endast vid brist.

Inom Nord Pool finns två olika marknader för el, Elspot och Elbas.

På Elspot fastläggs priset 24 timmar innan leverans och har ett bestämt pris för dygnets alla timmar för det nästkommande dygnet. Elleverantörer lägger sina beställningar på el dagen innan leverans. Beställningarna baseras på uppskattning av hur mycket el som kommer att behövas varje timme under det nästkommande dygnet. På Elbas köper man

däremot el i nuet, direkt för det pris som gäller just nu. Denna marknad används oftast för att justera elleverantörernas beställningar som lagts på Elspot dagen innan. Priserna på denna marknad varierar oftast mer än på Elspot, eftersom efterfrågan på el kan variera mycket under dagen. Priset som anges på elspot är exklusive nätavgifter skatter och andra avgifter som elleverantören kan lägga på spotpriset.

elproduktionen samt hur mycket el som kan överföras från intilliggande elområden. Om den lokala produktionen är hög, kommer ingen el behöva importeras och priserna blir därför låga. Importen av el från omkringliggande elområden påverkar därför priserna i Sverige, men även elområden på andra sidan av Europa kan påverka Sveriges elpriser genom en kaskadeffekt, men denna är normalt liten. Elområdena har bestämts av EU, och 2011 beslutades att Svenska Kraftnät måste dela in Sverige i fyra områden, i stället för ett, för att inte diskriminera konsumenter i andra delar av Europa.

Elbehovet i olika elområde skapar ett flöde av el dit den behövs just idag. Export och import av el styrs därför av Euphemia. En begränsad överföringskapaciteten ger en kapacitetsavgift (flaskhalsintäkt) när man överstiger kapaciteten. Kapacitetsavgiften på den el som överförs

Euphemia Nord Pool använder sig av en beräkningsmodell för att räkna fram priset på en elmarknad som heter Euphemia och är EUs priskopplingsalgoritm. Sveriges elpriser beror därför även på prisutvecklingen av el i övriga länder i Europa. Elleverantörer runt om i Europa lägger in beställningar, precis som i Nord Pool, och Euphemia kan sedan räkna fram ett pris beroende på den lokala

NO4 24.91

SE1 37.05

FRE

ISL

RU SE2 37.05

NO3 37.05

NO5 122.48

FI 74.58

NO1 122.48 SE3 84.90

NO2 122.48

EE 216.93 SE4 216.93

DK1 222.26

LV 216.93 LT 216.93

DK2 222.26 BLR EIRE GB 234.14

PL 216.31

DE 222.26

NL 222.26 BE 222.26

CZ

LU

UKR SVK

FR 222.26

AT 222.26

MDA

HUN

LI CH SVN

ROU HRV

IT BIH

AND

SRB

BUL

MNE MKD ALB

ESP POR GRE

T UR

Bild 4. Nord Pool är inrättat i olika el-områden. Bilden visar ’day ahead prices’ för timmen 17:00-18:00, 2023-02-07 i Euro. Källa: Nord Pool

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

21

Bild 5. Grafen visar el-medelpriser, exklusive skatter och avgifter, för månaderna januari till december 2022 för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå). Källa: Nord Pool

tillfaller i Sverige Svenska Kraftnät och är lika med mellanskillnaden i elpris mellan de två elområdena. Om el överförs mellan två områden med stor prisskillnad så blir avgiften hög.

Intäkterna från kapacitetsavgifterna är öronmärkta och ska användas till att antigen bygga bort flaskhalsar i näten eller att kompensera personer och företag för de höga elpriserna.

Om, till exempel, ett elområde som norra Tyskland har ett underskott av el, kommer el bland annat att importeras ifrån södra Sverige (SE4). OM SE4 också har ett underskott av el, kommer el att importeras från SE1 och SE2. Det är på så vis ingen skillnad på elhandel inom Sverige och handel med omkringliggande elområden utanför Sverige.

Detta leder till att elpriserna i de elområden där man har ett överskott av el, SE1 och SE2, blir betydligt lägre än i de elområden där man har ett underskott på el, SE3 och SE4. Att priserna skiljer sig så mycket mellan två områden beror alltså på en begränsad överföringskapaciteten mellan de två områdena.

22

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Elproduktion i Sverige Kärnkraften producerade 2021 51,0 TWh, vilket kan jämföras med 61,0-65,8 TWh/år under åren 20162019. Kärnkraftens elproduktion har minskat markant de senaste åren då två reaktorer vid Oskarshamn stängdes ned 2015 och 2017 och två reaktorer vid Ringhals stängdes 2019 och 2020. Om man jämför kärnkraftens minskning i produktivitet med ökningen i produktivitet för vindkraften ser man att vindkraften har vägt upp avvecklingen av kärnkraften, men inte tillräckligt. Under 2021 producerade vindkraften 27,4 TWh, vilket var en markant ökning från perioden 2016-2019, då vindkraften producerade mellan 15-20 TWh/ år. Vindkraft är likt solkraft starkt väderberoende, till skillnad från kärnkraft, kraftvärme (ca 15TWh/år) och vattenkraft (ca 65kWh/år) som under normalförhållanden är väldigt stabila energikällor.

Väderprognoserna spelar idag en allt större roll för elpriserna och används till viss del för att sätta spot-priserna på Nord Pool. Utöver

vind och sol så är även nederbörd och vattennivåer viktiga för priset då vattenkraften varierar så mycket som plus minus 15 TWh/år beroende på nederbörd. Idealt energiväder är alltså regniga nätter, klara soliga dagar och frisk, stabil vind.

Elbehovet har ökat under de senaste åren, i takt med att elektriska lösningar blir allt vanligare inom både industri och fordonsbranschen samt att Sveriges befolkning stadigt ökar. Att utbudet av el har blivit mindre i kombination med att behovet har ökat ses som en av de största anledningarna till att elpriserna ökar. Att stora energiintensiva industriella satsningar görs i norra Sverige samtidigt som reaktorer tas ur bruk i Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals gör att elintensiva industriföretag får välja att producera enbart när det är idealt energiväder. Är det hållbart? Med en orolig omvärld i en globaliserad ekonomi tror jag att vi ska ta oss en ordentlig funderare över hur vi ska kunna göra oss mindre sårbara och samtidigt skapa bra förutsättningar för att bedriva tillverkning i landet. Att vara ett producerande bolag i Sverige med en elmarknad med spotpriser gör oss sårbara. Längre avtal med elleverantörer, investering i elproducenter, och så klart en minskad förbrukning är fortsatt lösningen för en minimering av risker. En stor del av vår elkonsumtion kommer behöva baseras på elavtal och när befintliga avtal löper ut så kommer de nya att ha ett högre pris. Den nya förutsättningen för svensk industri kommer att, fram tills återskapandet av en stabil elproduktion, vara högre energipriser än vad vi haft historiskt.

Hydro Extrusion Sweden har nya EPD:er på plats Enklare att jämföra göt och profiler ur ett koldioxidperspektiv.

H

ydro Extrusion Sweden kan nu officiellt koppla sina kunders aluminiumprofiler till ett koldioxidavtryck. Tack vare nya miljövarudeklarationer, EPD:er, blir det enklare för Hydros kunder att jämföra produkter ur ett koldioxidperspektiv. I det publicerade resultatet framgår det att de berörda göten och profilvarianterna har ett betydligt lägre koldioxidavtryck än det europeiska genomsnittet. Exempelvis kan en bearbetad och anodiserad aluminiumprofil av Hydro RESTORE landa på ett totalt koldioxidavtryck av 3,9 CO2.

Öppenhet och ärlighet Efter en rad analyser och beräkningar har nu Hydro Extrusion Sweden nya miljövarudeklarationer på plats. Miljövarudeklarationerna beskriver respektive produkts miljöpåverkan genom hela profilens livscykel. Förkortningen EPD kommer från det engelska begreppet Environmental Product Declaration. Alla EPD:er är baserade på validerade och internationellt accepterade metoder för livscykelanalyser.

Innehållet i varje EPD är dessutom verifierat av en extern objektiv part. I beräkningarna har Hydro Extrusion Sweden tagit alla steg från råvaruframställning till återvinning

i beaktning. Grunden är en livscykelanalys (LCA) som beskriver produkternas miljöpåverkan från vaggan till graven. Syftet är bland annat att göra det enklare för köpare och användare av aluminium att kunna jämföra olika produkter sett ur ett koldioxidperspektiv. En EPD är med andra ord ett bra beslutsunderlag för kunden, men resultatet kan också användas för att hitta förbättringsområden inom allt från produktionsmetoder till återvinningsmodeller.

– Det viktigaste för oss är att vara transparenta mot marknaden och öppna med de faktiska siffrorna. Öppenheten gör det enklare för våra kunder att navigera bland olika typer av produkter och göra mer medvetna val.

Hållbarhetsfrågan kräver tydlighet och framför allt ärlighet. När man har all fakta på bordet, svart på vitt, så kan man också ta mer välgrundade beslut för sin egen verksamhet.

Livscykelanalyserna och själva miljövarudeklarationerna gör också att vi kan utmana oss själva att ytterligare sänka vårt klimatavtryck, säger Jonas Bjuhr, VD, på Hydro Extrusion Sweden.

Götvarianter och profilvarianter De nya EPD:erna gäller vid bruk av fyra olika göt; Hydro CIRCAL, Hydro

REDUXA och Hydro RESTORE med ett koldioxidavtryck på respektive 3.5 och 6,0 kilo koldioxid per kilo aluminium. Hydro CIRCAL består av minst 75% återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion och Hydro REDUXA är tillverkat med hjälp av förnybar energi såsom vattenkraft. De två sistnämnda göten, Hydro RESTORE med ett koldioxidavtryck på respektive 3,5 och 6,0, produceras med aluminium som har återvunnits från produktionsskrot och konsumentprodukter samt en mindre mängd primäraluminium. Omsmältning sker som namnet antyder i småländska Sjunnen, strax utanför Vetlanda. EPD:erna visar att det också spelar roll var och hur aluminium produceras. Profilerna kan i sin tur levereras i olika varianter beroende på vad produkten ska användas till och vad kunden har för behov och krav. Profilerna kan exempelvis vara friktionssvetsade, anodiserade eller lackerade. Den specifika kombinationen av tillverkningsprocesser påverkar det totala koldioxidavtrycket. Exempelvis kan en bearbetad och anodiserad aluminiumprofil av Hydro RESTORE 3,5 landa på ett totalt koldioxidavtryck av 3,9 CO2.

Samtliga EPD:er finns nu publicerade i sin helhet på EPD Internationals webbplats, environdec.com.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

23

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminiumtävlingen 2023 Nu är Svenskt Aluminiums aluminiumtävling 2023 genomförd. Två pristagare och fyra hedersomnämnande.

Som tidigare nämnts har vi två kategorier, kategori 1: Studenter och

kategori 2: Företag och övriga.

Prisutdelningen genomfördes på Materialbiblioteket 7 februari i samband med Stockholm Furniture Fair.

Lars-Inge Arvidsson, Svenskt Aluminiums vd, genomförde prisutdel-

ningen i samverkan med Hans Frisk, teknisk chef och Björn Florman, chef på Materiabiblioteket.

Kategori 1: Studenter Första pris Första pris gick till Matilda Lindstam Nilsson som studerar på Malmstens skola på Lidingö.

Skolan är en del av Linköpings Universitet.

Skolan är lokaliserad på Lidingö utanför Stockholm med fantastiska lokaler och där utbildas studenter i Möbeldesign, Möbelsnickeri och Möbeltapetsering.

I denna kategori ingick dels ett stipendium på 25 000:-, plus att Svenskt Aluminium arrangerade en studieresa till Aluminiumriket Småland för Matilda och hennes klasskamrater.

Hederspris

Hederspris

Hederspris

Damian Budyta, Mittuniversitetet i Sundsvall. Förslag till Kaffemugg.

Mattias Bylund, Mittuniversitetet i Sundsvall. Festishållare.

Jacob Grape, Mittuniversitetet i Sundsvall. Belysning för bl.a. bibliotek.

24

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Kategori 2: Företag och övriga Första pris

Kategori 2: Företag och övriga Hedersomnämnande

ChargeNode har utvecklat en laddteknik som innebär att fler bilar delar på en laddcentral och endast ladduttag placeras vid varje p-plats i en smart aluminiumbalk som innebär minimal åverkan på marken vid installation.

De dyra och känsliga elkomponenterna skyddas i en robust laddcentral vilket innebär mindre elektronik i själva aluminiumbalken.

Det betyder säker drift och lång hållbarhet, och med mindre antal komponenter blir det mindre miljöpåverkan. Med smart egenutvecklad mjukvara och optimeringsalgoritm fördelas tillgänglig laddeffekt på antal inkopplade bilar, avresetider, bilarnas laddkapacitet och önskad laddning. Alla får laddning utan att man behöver öka effektuttag på fastigheten.ChargeNode använder sig utav en aluminiumprofil, som är pressad av CIRCAL, en råvara tillverkat med minst 75 % återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion, från Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda.

Nästa generation kommer att innebära att man bygger ett modulsystem där man kan ”docka” flera balkenheter till varandra. (För ytterligare information www.chargenode.eu/)

Aura Light AB producerar belysningsartiklar med fokus på Led-ljuskällor och Led-armaturer.

Man arbetar även med att offerera och projektera hela belysningslösningar för företag och offentliga byggnader.

Miljön är alltid i fokus när det gäller både ljuskällan och de produkter man utvecklar.

På hemsidan skriver man: ”Vi vill bidra till att världen blir en bättre plats genom våra hållbara belysningslösningar.”

Produkten som erhållit hedersomnämnande är en Led-armatur ”SEVEDE”, som bygger på en strängpressad aluminiumprofil. Man har även i detta sammanhang använt materialet CIRCAL från Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda.

Valet av ingående komponenter ihop med det höga ljusutbytet, bidrar till ett lågt CO2-avtryck under hela livscykeln.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Studieresa Text av Dag Holmgren

En del av Matitildas vinst i Aluminiumtävlingen 2023 var att Svenskt Aluminium arrangerade en studieresa till Aluminiumriket Småland för Matilda och hennes klasskamrater.

Varför studieresor?

Skälet till att Svenskt Aluminium arrangerar och genomföra denna typ av studieresor är att studenterna på detta sätt får uppleva våra fantastiska företag på plats. Detta är ett väldigt bra sätt att förklara och visa vad svensk industri är och kan åstadkomma.

Aluminiumtävlingens syfte är att väcka intresse och skapa möjligheter till ökad materialkunskap och produktionskunskap.

Det är även viktigt att i detta sammanhang påtala den nytta som dessa studiebesök gör för att öka förståelsen för industrin. Det är inte ovanligt att dessa besök leder till

Studenterna lyssnar på Joakim Ståhl på Byarums Bruk

26

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

fortsatta kontakter mellan studenterna och de företag som de besöker.

En uppmaning till företagen är att se till att få besök av studenter, de ger väldigt mycket tillbaka genom de frågor och de idéer som de för fram vid sina besök. Min erfarenhet som utbildare och Professor är att företagen får mer tillbaka i kontak-

Här tappas den smälta metallen upp och hälls därefter i sandformen.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Daniel Bjerhag från A-lackering visade runt i fabriken.

ten med studenter än de kostar att ta emot dom.

Skapa möjligheter till projekt och examensarbete, det ger er som företagare väldigt mycket tillbaka.

Studieresan 25-26 januari Dag ett med studieresans första stopp. Vi startade i Jönköping med lunch på restaurang Whildmarken, vilket var väldigt uppskattat efter cirka 4 timmar resa från Stockholm.

Byarums Bruk i Byarum Vi besökte Byarums Bruk där Joakim Ståhl tog emot och dels berättade om företagets strävan att bevara hantverket och dels visade produktionen. Intresset bland studenterna var väldigt stort och besöket väldigt uppskattat.

För ytterligare information, se www.byarumsbruk.se.

A-Lackering AB i Sävsjö På A-Lackering AB i Sävsjö tog Kristina Forsell emot studenterna.

Det blev en helt ny värld för studenterna med väldigt många intryck. Att få uppleva hur man industriellt lackerar produkter skapade mängder med frågor och

Studenter tittar in i en lackbox.

tankar. Studenterna fick vandra runt i fabriken och se de olika momenten i lackeringsprocessen. Återigen ett uppskattat besök som skapade tankar.

För ytterligare information, se www.alackering.se.

Under natten i Vetlanda bodde studenterna på Stadshotellet.

Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda

Efter lackeringen ska allt packas.

dig produkt. De fick även en inblick i hur Aura Lights ljuslaboratorium fungerar. Där tar man fram underlag till säljkåren, för att de ska kunna göra så korrekta ljusberäkningar för slutkund som möjligt.

Fokus under besöket var just konstruktion i aluminium och det visades exempel på många raka traditionella former, men man har även en armaturfamilj som heter ”Kvill”, i tre storlekar, där profilerna är rull-

Dag 2 besöktes Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda där Peter Ståhl och ett antal medarbetare tog emot.

Studenterna fick se dels hur man pressar aluminiumprofiler men även hur bearbetningen går till. Vi fick vandra igenom bearbetningsfabriken vilket naturligtvis skapade många frågor och funderingar. Spännande och lärorikt.

För ytterligare information: www. hydro.com/sv-SE/.

Aura Light AB i Vimmerby Stefan Pettersson med medarbetare tog emot och visade upp företaget och dess produkter.

Under besöket fick studenterna se hela processen från råämne till fär-

Studiebesök på Hydro Extrusion.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Jag har fått en större förståelse hur och till vad jag i framtiden kan använda mig av aluminium.

Bilder från Aura Light i Vimmerby

bockade i en speciell produktionsutrustning hos extern leverantör.

Fabriken i Vimmerby är hjärtat i Aura Lights verksamhet. Här byggs eller anpassas alla produkter som ska levereras till slutkund. Många av de produktfamiljer som erbjuds är utvecklade, designade och tillverkade helt i Aura Lights egen regi. De sista åren har en stor omställning gjorts i produktionen, och man har gått mer mot standardiserat arbetssätt och line-montage. I takt med att volymerna ökar på det egenproducerade har monteringsytan fördubblats på ett par år, säger produktionstekniker Linus Lindh.

Fler och fler produkter konstrueras i strängpressad aluminium.

Detta gör att man behöver anpassa verkstadens maskiner för att han-

28

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

tera, bearbeta eller anpassa aluminiumprofiler istället för stålplåt.

Aura Light väljer alltid en aluminiumlegering med lågt CO2-avtryck.

Detta är en självklar inriktning för att minska vår miljöpåverkan, säger Stefan Pettersson.

För ytterligare information, se www.auralight.com/se/.

Några kommentarer från de deltagande studenterna Studieresan följde en röd tråd som kändes väl genomtänkt. Vi fick uppleva aluminiets resa från längder till profiler till färdig produkt. Företagen var väldigt generösa och bjöd in oss i värmen.

Jag har fått en större förståelse hur och till vad jag i framtiden kan använda mig av aluminium i min

design på bästa sätt, säger Christian Berglin.

Rebecka Franzén, som var med på resan säger att det är bra att få se teknikerna och produktionen bakom materialet för att få en förståelse för möjligheter och begränsningar.

Hydro och Byarums Bruk var väldigt intressant, lackering har jag lite koll på sedan innan men var kul att se i så stor skala på A-Lackering.

Och kul att det är i Småland, säger Rebecka som är från Småland själv. Att i framtiden kan man bo i Småland och veta att producenter och tillverkning ligger så nära. Det känns kul. Visste inte att Småland hade så mycket aluminium, avslutar Rebecka Franzén.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Matilda Lindstam Nilsson Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

29

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vem är du?

Jag heter Matilda Lindstam Nilsson.

En snart färdigexaminerad Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm. Utbildningen är både konstnärlig och teknisk, praktisk och teoretisk. Det är en kandidatutbildning via Linköpings Universitet.

Jag är född och uppvuxen i den lilla IKEA- byn Älmhult i Småland. Där ligger ju även Stena aluminium som är en stor leverantör av återvunnen aluminium.

Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?

Eftersom jag går på en skola där huvudfokuset är trä och textil, så är mina kunskaper inom just aluminium inte lika fördjupade. Men det finns väldigt bra information om materialet på exempelvis Svenskt Aluminiums hemsida.

30

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Hur har du fått din kunskap om aluminium? Kanske genom studieresan?

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Jag, tillsammans med min klass på möbeldesignprogrammet har just varit på en studieresa i Småland som Svenskt Aluminium anordnade åt oss. Där fick vi besöka bland annat Byarums Bruk som gjuter möbler och andra föremål av återvunnen aluminium. Vi fick ta del av hela tillverkningsprocessen där aluminiumtackor smältes ner och till slut hamnar i gjutformar för att bli exempelvis en gavel till en bänk.

Vi besökte även A-lackering i Sävsjö där vi fick se mer av hur aluminiumprofiler behandlas med t.ex. pulverlack och anodisering, en form av elektrokemisk process som förstärker ytskiktet och gör profilerna reptåliga.

Sedan åkte vi till Hydro i Vetlanda där aluminiumprofilerna tillverkas genom pressning av aluminiumgjöt.

Vi fick se olika pressverktyg och hur profilerna pressades ut ur en maskin. Det var verkligen häftigt att se hur oändligt många profiler det går att ta fram genom denna metod!

Det blev även ett besök på Aura Light i Vimmerby, som köper profiler från Hydro till belysning. Spännande och relevant för oss studenter att se hur profilerna sen kan användas i ett produktsammanhang och hur profiler kan sättas ihop utan beslag.

Som ett pussel. Efter studieresan känner jag mig mer redo att väva in materialet i framtida formgivning.

Mer förståelse för möjligheterna och vilken tillverkningsmetod som passar bäst.

Jag är väldigt intresserad av form.

Aluminium går ju att forma och bearbeta på väldigt många sätt så ur ett estetiskt perspektiv känns aluminium väldigt kul! Hållbarhetsaspekten är också en fördel. Det håller i århundraden och återvinns, så nästan all aluminium är i ett ständigt kretslopp. Aluminium behöver ju inte heller underhållas och tål temperaturskillnader. Sandgjuten aluminium är min favorit. Den är extra vacker och får en naturlig och lite skrovlig, taktil yta som tilltalar och känns levande tycker jag.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

Den är såklart viktig och därför är det värdefullt att få kunskap inom andra hållbara material utöver trä, som är mitt huvudmaterial. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Desto bredare kunskap om material, miljö och olika tillverkningsmetoder vi som designers har, desto bättre möbler kan vi ju göra. I till exempel en utomhusmiljö kan aluminium och trä i kombination vara ett hållbart alternativ där möbeln utsätts för lite mer slitage än inomhus.

Jag och mina klasskompisar använder oss av svenskt trä, i så stor mån det går. Redan under designprocessen funderar vi på hur delarna ska tas ut på plankan och i vilka dimensioner, för att minimera spill.

Så hållbarhetstänket är med oss hela tiden.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vilken relation har du till aluminium?

Min relation till aluminium har inte varit så lång. Vi hade en brief från Tekniska museet i Stockholm där vi fick i uppdrag att skapa förslag på möbler till den nya byggnaden ”Wisdome” som öppnar 2023. Jag ritade en stapelbar pall med tre skruvade ben, tänkta att CNC-fräsas fram av KL- trä från byggnadens spillmaterial. Konstruktionen var skruv och helt limfri. Hållbarhetstänket skulle genomsyra möblerna. Idén kom upp när jag satt och testade lite former i lera vid köksbordet. Jag fick snabbt upp en vision av pallen även i aluminium och tänkte att det inte borde vara omöjligt att hitta en metod för det. Pallen skickade jag sen in till en tävling som Dag Holmgren på Svenskt Aluminium anordnat och jag hade turen att vinna.

Pallen tillverkas just nu av RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping i samarbete med Svenskt Aluminium. Benen och sitsen gjuts genom sandgjutning. Det ska bli otroligt spännande att se resultatet.

Jag är tacksam och glad för den här möjligheten och att få hänga med i hela den här processen. Pallarna visades på möbelmässan i Älvsjö 7-11 februari, i materialbibliotekets monter/Svenskt Aluminium.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?

Pallen Helio som just nu gjuts och håller på att slipas, är min första.

Annars har jag även gjort en hylla,

med hamrad aluminiumplåt, där huvudmaterialet är trä. Här ville jag utnyttja formbarheten i plåten och framhäva den vackra ytan.

Vilket /vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?

Just nu ett samarbete med Stockholm stad – utomhusmöbler till Bagarmossen i Stockholm som visas upp i Malmstens monter på mäs�san. Jag har då samarbetat med ett företag i Älmhult som heter Alfing, de arbetar främst i stål men också i aluminium. Och den här gången var det faktiskt stål som lämpade sig bäst till gavlarna då möbeln behövde ha lite tyngd.

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

Det är jätteviktigt att branschen för kunskap om materialet vidare och visar, förklarar, uppmuntrar och bjuder in oss studenter till de möjligheter som finns med materialet. Att vi får lära oss av materialets historia, var och hur det använts och om olika tillverkningsmetoder för att kunna ta med oss det in i framtiden.

Får vi ingen kunskap kan vi inte föra traditionerna vidare eller utesluta sådant som är mindre bra.

Det kan också vara hämmande i idéskissandet om man som designer inte har tillräckligt med materialkunskap, så den biten är absolut viktig.

Hur tror du att du kan övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen m.m.?

Designprocessen lägger grunden till hur resultatet blir. Påskyndas den blir det ju inte bra i slutändan. Man måste få tid att välja form, konstruktion, material och tillverkningsmetod så att det blir rätt och bra för kunden. Vilket material det blir får konstruktionen, formen, platsen, målgruppen och ekonomin avgöra.

Vilket förhållande har du till form och har form något med material att göra?

Det beror kanske på vem du frågar.

Som blivande möbeldesigner tycker jag att det är viktigt att handens närvaro och unika avtryck inte försvinner bort bland moderna material och tillverkningsmetoder.

Jag själv älskar form. Att dreja, svarva och forma med händerna är ett bra sätt att upptäcka form.

Men hur gör jag det mer industriellt? Kanske är det just nu genom ett industriellt hantverk med sandgjuten aluminium jag får möjlighet att utforska detta via min pall? Tack vare Svenskt Aluminium och RISE Research Institutes of Sweden. Stort tack!

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

31

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Stapelbar pall Text av Dag Holmgren

Från ide till en gjuten produkt!

D

enna historia handlar om Matilda Lindstam Nilssons pall.

Det började med några formskisser i lera och därefter en liten modell i trä, med tillhörande bord och bänk.

Efter detta togs en fullskalemodell fram.

Nu skulle denna modell utvecklas till en variant av aluminium. Detta förslag anmäldes till Svenskt Aluminiums aluminiumtävling och där erhöll pallen ett första pris.

Renderade skisser på pallen togs fram för att få en känsla för hur

32

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

pallen skulle se ut i aluminium.

I den fortsatta kontakten med Svenskt Aluminium kontaktades RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping och Andreas Lindberg Pruth. Denna kontakt resulterade i att RISE åtog sig att göra några prover.

Benen och sitsen gjuts var för sig i 3D-printade sandformar. Stort tack till Svenskt Aluminium, RISE Research Institutes of Sweden och Vcast som bidrog med de 3D-printade sandformarna.

Detta visar tydligt att man med modern teknik kan ta fram fysiska produkter med utgångspunkt från digitala modeller.

Tack för ett fantastiskt arbete Svenskt Aluminium och Matilda Lindstam Nilsson vill naturligtvis framföra ett stort tack för detta.

Svenskt Aluminiums tävling blir på detta sätt väldigt kommunikativ vilket innebär att det i framtiden ökar intresset för denna typ av aktiviteter.

Genom direkta kontakter mellan studenter och industrin uppstår alltid spännande möten som säkerligen leder fram till både nya kontakter och att affärer skapas.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

33

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

34

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Intervju med Lars-Inge Arwidson Vd Svenskt Aluminium

Så blir svensk aluminiumindustri grönare

P

recis som resten av tillverkningsindustrin står svensk aluminiumproduktion för CO2-utsläpp som påverkar klimatet.

Branschorganisationen Svenskt Aluminium bidrar till utvecklingen av en grönare bransch genom Aluminiumagendan 2025 med målsättningen att minska utsläppen, effektivisera energianvändningen samt stärka uppfattningen av aluminium som ett mer miljövänligt materialval.

Svenskt Aluminium grundades 2001 och är en nationell intresseorganisation med visionen att utveckla användningen samt stärka uppfattningen av aluminium som ett naturligt materialval med hänsyn till ekonomi, design och ett hållbart samhälle.

– Vi är ett 50-tal medlemsföretag.

Basen i branschorganisationen är de fem stora aluminiumproducenterna i Sverige: Kubal, Hydro, Profilgruppen, Stena Aluminium och Gränges, och i övrigt utgörs vi av mindre företag som exempelvis bearbetningsoch ytbehandlingsföretag, samt

associerade företag och kommuner, förklarar Lars-Inge Arwidson, vd Svensk Aluminium.

Organisationen har tagit fram Aluminiumagendan 2025, som innehåller fyra fokusområden för branschen.

– Hållbar industri, kompetensförsörjning, forskning och utveckling samt samhällspåverkan. Agendan ska fungera som ett stöd för vårt utvecklingsarbete inom dessa områden och vi lägger ett särskilt fokus på hållbarhet, i och med att det finns högt ställda krav på Sveriges industrier.

Inom målsättningen för år 20232025 ingår att minst ett av fyra forskningsprojekt ska ha som mål att öka återvinningen, minst ett av fyra ska ha som mål att minska industrins CO2-avtryck, samt att Svenskt Aluminium årligen genomför minst ett projekt tillsammans med Energimyndigheten eller motsvarande aktör.

– Dessutom har vi inlett en dialog med relevanta politiska företrädare i syfte att få mer stöd för en grön omställning. En utmaning för vår

industri är att möta förväntningarna på ett grönare samhälle, och samtidigt bevara konkurrenskraften.

Därför behövs forskning som tar oss framåt, och vår roll är att bidra till denna utveckling på alla sätt vi kan.

Samtidigt vill Lars-Inge Arwidson lyfta fram att Sverige internationellt redan ligger i framkant gällande att hålla nere sin CO2-påverkan.

– I genomsnitt ligger CO2-utsläppet per kilo aluminium som produceras i EU på 7 kilo, jämfört med Sverige där det ligger på strax under 4 kilo CO2 per kilo aluminium. Det ger oss ett bra utgångsläge, precis som det faktum att vi i Norden också har god tillgång till ren energi.

Sverige har satt som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland med netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För Svenskt Aluminium ligger målbilden på att bidra till detta på alla sätt möjliga.

– Som branschorganisation kan vi inte sitta och vänta på att utvecklingen kommer utan vi vill sätta oss i förarsätet och gynna hela branschen med de framsteg som vi kan göra, avslutar Lars-Inge Arwidson.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

35

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

䕗ㄎ⹠顉

HAPPY CHINESE NEW YEAR

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

LME och ”fulmetall”, eller så börjar harens år 36

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

J

ag vet inte riktitigt hur jag ska börja denna krönika för jag har ju skämt bort er stackars läsare med att varje nytt år relatera det till den kinesiska zodiaken. I år är det dock lite annorlunda för i år är det harens år och då kan man ju välja två varianter, antingen den kinesiska eller den finska.

Väljer man den kinesiska så är det haren med tilläggselementet vatten som gäller. Haren står för trygghet, fredlighet och rättvisa men även enligt vissa för hopp, fred och harmoni.

Förra året var tigerns år och jag skrev att det skulle stå för oförutsägbart, impulsivt och överdrivet. Och nog blev det det alltid. Kanske är det därför skönt att nu då ha gått in i harens (eller kaninens) år, för vi kan ju alla önska oss en fredligare och mer rättvis utveckling än vad vi på senare tid har sett.

Den finska varianten är inte så dum den heller, för där tas en överkörd harunge omhand av en försupen finne som bestämmer sig för att rädda den stackars haren. Om vi tänker oss att harpalten är Ukraina så får vi i väst ta på oss att vara den försupne finnen. En inte allt för dum symbolik som Arto Paasilinna skrev ihop för flera decennier sedan.

Kriget pågår fortfarande, men för oss utanför krigsområdet har det övergått till vardag och i tidningarna kan vi läsa om hur mycket priset på t.ex. croissanter har gått upp det senaste året. Politiker balanserar på tunn lina och väger noga hur mycket och vilka vapen som kan skickas till Ukraina utan att störa den politiskdiplomatiska gången.

I USA där Alcoa har lobbat för förbud mot import mot rysk aluminium övervägs nu istället strafftullar på upp till 200 %. M.a.o. inget förbud i teorin, men de amerikanska aluminiumpremierna har redan nu i början av året gått från 250 USD/mt till ca 650 USD/mt. Även i Europa har premierna ökat, men med mer modesta 50 USD än så länge. Det vi nu ser börjar mer och mer likna sanktionsproblematiken vi hade år 2018 när Trump skulle spela tuff. Skillnaden är

att då var det sanktioner mot ryska oligarker som var anledningen, nu är det ett brutalt invasionskrig.

På LME går allt sin gilla gång och ingen inom börsbolagets hierarki tycks lyfta på ögonbrynen över att LME lagren på aluminium på senare tid har ökat, ej heller över att lagren på Shanghais metallbörs (SHFE) kraftigt har ökat. Visst kan vi skylla på firandet av det kinesiska nyåret som en möjlig orsak, för det är ju inte konstigt om man som industri levererar in metall på lager när man inte kör produktion. Vi kan också finna samband mellan nuvarande lagerökning och hur det såg ut i oktober.

Då lyftes lagren med 225 tton på ett par tre veckor, nu nästan identiskt 225 tton på 17 dagar rätt så precist 3 månader senare. En händelse som nästan är för enkel att härleda då standardterminen på LME är just tre månader. Skillnaden är att i oktober var det 20 dollar backwardation, nu är det 40 USD contango. Sen finns det ytterligare en skillnad som man inte ska blunda för, Shanghai lagren har gått från knappa 100 tton vid årsskiftet till nästan 300 tton nu. Men det är

väl inget att oro sig för, eller? Rusal som varit i fokus i debatten kring rysk aluminium och LME lager har gått ut och hävdat att man minsann inte har levererat in några volymer på LME, och på den punkten tror jag dom. Men det som sticker ut när det kommer till LME lagren är den drastiska ökningen i Sydkoreanska lager som sedan januari har gått upp med 150 tton. Om man skall tro på rykten så säger dessa att metallen som gått in i Gwangyang har levererats in av Glencore. Kan det verkligen vara så illa att den metallen kommer från Ryssland? Kanske till och med från Rusal, hemska tanke. Fast LME ser nog inte det här som något oroande tecken, varför skulle man? Det är bara höjda premier vilket borde göra metall intressant i det fysiska ledet, och metall som råkar ha hamnat på börslager. Säkert ett olycksfall i arbetet. Oron i marknaden är inte att ta miste på, och många varnar för att LME håller på att tappa sin position som prissättare för världens aluminium. Varför? Jo för att man godtar ”fulmetall” som prissättningsbas, metall som snart ingen i väst vill ha!.

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

37

Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium

Teknik Upplevelse Design

E

n avgörande fråga är, vem väljer teknik och varför?

Erfarenheten visar att i väldigt många fall är det designern som väljer material och då ofta av andra skäl än rent tekniska. Men vem avgör hur tekniken i en produkt ska väljas, utformas och kommuniceras?

Principiellt, tror jag, att människor generellt inte väljer produkter baserat på teknik.

Produkten är död – länge leve upplevelsen Professor Jonas Löfgren menar att du ska glömma bort själva produkten och i stället tänka på vad produkten kan göra för dig.

Här skulle man kunna byta ut ordet ”produkten” mot teknik. Min absoluta uppfattning är att tekniken aldrig få bli ett självändamål.

Teknikens syfte är att underlätta för användaren, men helst utan att märkas.

38

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Tekniken är fantastisk när den används på rätt sätt. Ett exempel när det inte blir så bra är när man utvecklar produkter som innehåller mycket teknik, men när man glömmer bort hur tekniken ska användas, utnyttjas.

Digitalisering, bra eller dåligt?

Att samhället blir mer och mer digitaliserat vet vi och upplever. Det blir då ännu viktigare att den digitala tekniken blir människovänlig och begriplig.

Risken med att bli helt uppslukad av tekniken är att man glömmer syftet.

Man måste byta fokus 2019-09-25, skrev Kiva Allgood, chef för ”Internet of things” på Ericsson i Svenska Dagbladet: ”Man måste byta fokus från prylarna till de problem som tekniken ska lösa”.

Det gäller att fokusera på att lösa problem – och inte bara på teknik.

Noteras bör att det är en kvinna som påstår detta, vilket känns förhoppningsfullt när det gäller ett sådant teknikföretag som Ericsson.

Ett annat exempel är Vilém Flusser, polsk filosof och författare som menar: ”Den nya människan vill inte längre handla och äga, hon vill uppleva, erfara, urskilja och framför allt njuta. Eftersom hon inte längre är intresserad av ting har hon heller inga problem. Hon har program i stället”!

Atlas Copco Alex Libert, tidigare designchef på Atlas Copco, menar att företagets vision bygger på att deras produkter skapar positiva upplevelser och känslor både vid användandet och ägandet!

På samma sätt som Svenskt Aluminium propagerar för att aluminium ska används på rätt sätt, propagerar jag för att även tekniken ska användas på rätt sätt.

Leverantörer inom aluminium www.profilgruppen.se

www.extral.com

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydal.se

Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

invexmetal.com

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

40

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

EXTRAL

Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB 612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

HYDRO

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

COREMA SVETSEKONOMI AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

CHEMETALL AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

41

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Bockning Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

42

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Gjutgods

Metallförsäljning

Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Band, lackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Plåt, lackerad Hydro

Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB

KMC Ytbehandling AB

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Utbildning

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB Slipning Extral Hydro Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

43

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN

☐☐ Bockning ☐☐ CNC-Stansning ☐☐ Kapning ☐☐ Kromatering ☐☐ Lackering ☐☐ Montering ☐☐ Perforering ☐☐ Profilbearbetning ☐☐ Skärande bearbetning ☐☐ Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN

☐☐ Explosionssvetsning ☐☐ Friction Stir Welding ☐☐ Lödning ☐☐ MIG-svetsning ☐☐ Nitning ☐☐ Reparationssvetsning ☐☐ TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL

☐☐ Fästelement ☐☐ Blindnitar ☐☐ Självstansande nitar ☐☐ Stuknitning

44

☐☐ Gänginsatser ☐☐ Specialskruv ☐☐ Lim ☐☐ Lod, fluss ☐☐ Tillsatsmaterial svetsning ☐☐ Tejp ☐☐ Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ Allt för gjuteriet ☐☐ Avgasningsenheter ☐☐ Blacker ☐☐ Eldfasta produkter ☐☐ Flussmedel ☐☐ Isolationsprodukter ☐☐ Keramiska filter ☐☐ Kokiller och verktyg ☐☐ Pressgjutmaskiner ☐☐ Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ Bearbetning av gjutgods ☐☐ Kallflytpressning ☐☐ Kokillgjutning ☐☐ Lågtrycksgjutning ☐☐ Metallgjutning ☐☐ Modelltillverkning ☐☐ Precisionsgjutning ☐☐ Pressgjutning ☐☐ Sandgjutning ☐☐ Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ Band, lackerade ☐☐ Band, olackerade ☐☐ Börsaffärer ☐☐ Gjutaluminium ☐☐ Plåt, lackerad ☐☐ Plåt, olackerad ☐☐ Plåt, slät ☐☐ Profiler, rör ☐☐ Profiler, special ☐☐ Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN

☐☐ Anodisering ☐☐ Beläggning av skyddsplast ☐☐ Blästring ☐☐ Dekorativ slipning ☐☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐☐ Elförtenning ☐☐ Elpolering ☐☐ Glaspärleblästring ☐☐ Gulkromatering ☐☐ Hårdanodisering ☐☐ Hårdanodisering och beläggning ☐☐ Infärgning ☐☐ Kemisk förnickling ☐☐ Kemisk metallbeläggning

☐☐ Kemisk polering ☐☐ Kromatering ☐☐ Lackering ☐☐ Mekanisk polering ☐☐ Metalonbeläggning ☐☐ Nickel/tenn ☐☐ Pulverlackering ☐☐ Screentryck ☐☐ Silketryckning ☐☐ Slipning ☐☐ Tampongtryckning ☐☐ Teflonbeläggning ☐☐ Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR

☐☐ Avfettning ☐☐ Blästermaskiner ☐☐ Blästring ☐☐ Eftertätning ☐☐ Elektrolytisk metallbeläggning ☐☐ Fosfatering ☐☐ Infärgning ☐☐ Kemisk metallbeläggning ☐☐ Kromatering ☐☐ Slungrensmaskiner ☐☐ Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 1 · Mars 2023

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!