Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?

Året som gått har kantats av stora variationer i energipriser speciellt för elektricitet men också för energislagen naturgas biogas och gasol. I en marknadsekonomi får de olika energislagen sina pris beroende på tillgång och efterfrågan. Det finns för samtliga energislag en kostnad förknippad med framställning, där de fossila bränslena är överlägset billigast att framställa per energimängd, men samtliga energislag har också en kostnad för distribution. Till detta tillkommer en skatt som kan delas in i energiskatt, koldioxidskatt och moms. En skatt kan ses som ett styrmedel där en stat kan välja att gynna vissa former av energislag, till exempel hållbara alternativ. De flesta metallurgiska tillverkningsprocesser är dock undantagna skatt. Detta borde innebära att ett starkt styrmedel för vilka energislag som ska premieras inte finns idag i Sverige för metalltillverkande industri. Subventionering för investering i utrustning som använder sig av hållbara energislag kan också ses som ett styrmedel och detta praktiseras i Sverige. Att genom statligt stöd styra företag till mer hållbara tillverkningsprocesser som använder sig av hållbara energislag kan anses hållbart. Men vad händer när hållbara energislag har flerdubbelt högre kostnad än mindre hållbara?

Jo då blir det hållbara inte hållbart. Hållbarhet är ett, minst sagt, komplext område där riktade hållbara insatser lätt blir ohållbara, när inte hela pusslet läggs. Genom att sprida kunskap och försöka resonera sig fram vad till vad som är hållbart och inte hållbart tror jag att vi kan skapa mer långsiktighet, vilket också har potentialen att faktiskt bli hållbart. Ambitionen med denna artikelserie har varit att sprida kunskap för en mer hållbar aluminiumindustri. Vi fortsätter i detta nummer med ett par bitar i vårt kunskapspussel.

Metangas

Natur- och biogas är metanbaserade energislag, men naturgasen är en fossil gas medan biogasen är förnyelsebar då den är skapad i nutid. I Sverige ersätts naturgas alltmer av biogas i gasnätet där priserna för biogas följer naturgaspriset, men med ett tillskottse, se bild 1. Naturgaspriset har i och med Rysslands invasion av Ukraina under 2022 stigit kraftigt men med nya källor till gas och med uppbyggda gasdepåer har priset stabiliserats något. Att Nord Stream stängdes av och slutade leverera naturgas till Europa till följd av sanktioner mot Ryssland, slog hårt mot industrier som använde sig av naturgas. Det slog inte lika hårt mot Sveriges industrisektor som det gjorde mot övriga många andra länders industrier, eftersom många industrier i Sverige använder elektricitet, biogas och gasol i den mån de kan. Smältverk i Europa påverkas däremot kraftigt av tillgången på naturgas och många har under våren investerat i konvertering till gasol.

Bild 1. Naturgaspriset i öre per kWh för årets 12 månader visas i bilden för åren 2020 (blå), 2021 (orange) och 2022 (grå). Priset har ökat kraftigt det senaste året. Biogaspriset följer naturgaspriset men med ett påslag på 33 öre per kWh. Källa: Öresundskraft

En mildare vinter än väntat har lindrat prisuppgången. Priset per kilowattimme (kWh) för naturgas har varierat mellan 100 (februari 2022) och 286 öre per kWh (augusti 2022). Biogas har ett genomsnittligt prispålägg på 33 öre per kWh jämfört med naturgas. Prisvariationen (högsta jämför med lägsta pris) på natur- och biogas, dvs för metangas, har under 2022 varit 186 %.

Propangas

Gasol är produktnamnet för propan. Eftersom propan är en produkt från raffineringsprocessen av råolja så varierar priset på propangas med råoljepriset. Bränslepriset för bensin (95 oktan) har under året varierat från 2 till 2,6 kr/kWh (motsvarar 17,94–24,03 kr/L), vilket motsvarar en prisvariation på ca 30 %. Under de senaste åren har bränsleskatterna höjts successivt i Sverige och EU och nådde sin topp i juni i år, då 55 % av bensinpriset var energiskatt, koldioxidskatt och moms. 2023 är skatte nivån ca 52 %. Höjda bränslekostnader resulterar också i höjda elpriser, eftersom en del av kraftvärmen fortfarande använder fossila bränslen. Länder som Polen, Danmark och de baltiska länderna använder fossila bränslen för elproduktion, men det förekommer även i övriga länder i mindre utsträckning, däribland Sverige. Jämfört med naturgas och elektricitet så har prisvariationen för propan varit mycket lägre.

Bild 2. Bensin- (blå) och dieselpriset (grå) från januari till december 2022 har varierat under året. Priset är angivet som kr/kWh. Prisvariationen för petroleumprodukter som propan har varit mycket lägre än övriga energislag. Källa: https://tanka.se/prishistorik

Elektricitet och inflation

El har historiskt varit en konkurrensfördel för svensk tillverknings- industri på grund av att Sverige har haft ett relativt stabilt och lågt elpris i jämförelse med andra nationer. Politiska faktorer spelar stor roll för elpriset, så som förändrade energiskatter och subventioner. De stigande elpriserna är idag en av de främsta anledningarna till att inflationen ökar. Serviceavgifter för att leverera el och elproduktionskostnader ökar som en följd av inflationen. Fortsätter elpriserna att stiga kommer även inflationen att fortsätta stiga, vilket riskerar att höja elpriserna ytterligare. Med inflationsmålet styr Sveriges riksbank styrräntan som historiskt ökar med ökad inflation. Eftersom Sverige har en gemensam el-börs med sju länder så har Sveriges elpriser höjts till följd av att de andra länderna påverkades väldigt hårt av att naturgas från Ryssland sanktionerats. De skenande elpriserna beror alltså delvis på faktorer som ligger utanför svenska politikers och riksbankens makt. Att ha en fristående valuta har värderats högt men när vi har ett beroende vid energiprissättning så gör det oss kanske inte så självständiga att bedriva en oberoende ekonomisk politik. Det gör det, minst sagt, extra intressant att förstå hur prissättningen av el går till och hur marknaden påverkas.

Bild 3. Sverige är sedan 2012 uppdelat i fyra elområden. Årsmedelprisen för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå) för åren 2012 till 2022 visar en uppdelning mellan elområdena runt 2019. Källa: Nord Pool

Anledningen att priset på el har ökat under det senaste året är främst att efterfrågan på el har blivit större, men också att utbudet blivit mindre. I Sverige har utbudet på el främst minskat till följd av omställningen då kärnkraftreaktorerna lagts ned och vindkraftsnätverket byggts ut. Elproduktionen har blivit mer väderberoende medan konsumtionen inte följer samma utveckling. Aluminium tillverkas idag även dagar då det är mulet och inte blåser.

Elområden och Nord Pool

Sedan 2012 så är Sverige uppdelat i fyra elområden - SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall) och SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Under 2022 har elpriserna stigit kraftigt till följd av elbrist, inflation, väder och krig. Priserna har aldrig varit så höga som 2022 och i september slogs prisrekord i SE1, SE2 och SE3. SE4 har det högsta snittpris i Sverige på 2,42 kr/ kWh. Prisvariationen för de olika elområdena har varit stor under året med toppnoteringar på SE1 och SE2 den 1/12 på 5,08kr/kWh i samband med isläggningen på vattenkraftanläggningar i norr samt den 16/12 på SE3 och SE4 på 6,16kr/kWh orsakad av värmebehov i vinterkylan. Sett till månadssnittpriserna har prisvariationen i SE1 och SE2 varit 800 %.

Bild 4. Grafen visar el-medelpriser, exklusive skatter och avgifter, för månaderna januari till december 2022 för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå). Källa: Nord Pool

Elpriserna i Sverige hanteras främst av Nord Pool som är en börsmarknad för handel med el som innefattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Börsen ägs av stamnätsoperatörerna i respektive land, vilket i Sverige är statliga Svenska kraftnät. Genom Nord Pool säljer elproducenter sin el till köpare, vilket oftast är elleverantörer. Priset på elen bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta dagens beställningar. De producenterna med lägst kostnader tas i bruk först och skulle mer el behövas kommer fler produktionsanläggningar tas i bruk efter hand som priset medger en uppstart. Rådande handelsfrihet innebär att elproducenter kan välja att sälja el direkt till elleverantörer, och på så sätt kringgå Nord Pool. Att sälja direkt till elleverantören är vanligast för små, lokala elproducenter som inte producerar mycket el. El med en låg tillverkningskostnad av till exempel vattenkraft (mindre än 50 öre per kWh) har de största marginalerna vid försäljning, medan oljekraftverk har de minsta. Oljekraftverk är endast reservkraft i Sverige och startas endast vid brist.

Inom Nord Pool finns två olika marknader för el, Elspot och Elbas. På Elspot fastläggs priset 24 timmar innan leverans och har ett bestämt pris för dygnets alla timmar för det nästkommande dygnet. Elleverantörer lägger sina beställningar på el dagen innan leverans. Beställningarna baseras på uppskattning av hur mycket el som kommer att behövas varje timme under det nästkommande dygnet. På Elbas köper man däremot el i nuet, direkt för det pris som gäller just nu. Denna marknad används oftast för att justera elleverantörernas beställningar som lagts på Elspot dagen innan. Priserna på denna marknad varierar oftast mer än på Elspot, eftersom efterfrågan på el kan variera mycket under dagen. Priset som anges på elspot är exklusive nätavgifter skatter och andra avgifter som elleverantören kan lägga på spotpriset.

Euphemia

Nord Pool använder sig av en beräkningsmodell för att räkna fram priset på en elmarknad som heter Euphemia och är EUs priskopplingsalgoritm. Sveriges elpriser beror därför även på prisutvecklingen av el i övriga länder i Europa. Elleverantörer runt om i Europa lägger in beställningar, precis som i Nord Pool, och Euphemia kan sedan räkna fram ett pris beroende på den lokala elproduktionen samt hur mycket el som kan överföras från intilliggande elområden. Om den lokala produktionen är hög, kommer ingen el behöva importeras och priserna blir därför låga. Importen av el från omkringliggande elområden påverkar därför priserna i Sverige, men även elområden på andra sidan av Europa kan påverka Sveriges elpriser genom en kaskadeffekt, men denna är normalt liten. Elområdena har bestämts av EU, och 2011 beslutades att Svenska Kraftnät måste dela in Sverige i fyra områden, i stället för ett, för att inte diskriminera konsumenter i andra delar av Europa. Elbehovet i olika elområde skapar ett flöde av el dit den behövs just idag. Export och import av el styrs därför av Euphemia. En begränsad överföringskapaciteten ger en kapacitetsavgift (flaskhalsintäkt) när man överstiger kapaciteten. Kapacitetsavgiften på den el som överförs tillfaller i Sverige Svenska Kraftnät och är lika med mellanskillnaden i elpris mellan de två elområdena. Om el överförs mellan två områden med stor prisskillnad så blir avgiften hög. Intäkterna från kapacitetsavgifterna är öronmärkta och ska användas till att antingen bygga bort flaskhalsar i näten eller att kompensera personer och företag för de höga elpriserna.

Om, till exempel, ett elområde som norra Tyskland har ett underskott av el, kommer el bland annat att importeras ifrån södra Sverige (SE4). OM SE4 också har ett underskott av el, kommer el att importeras från SE1 och SE2. Det är på så vis ingen skillnad på elhandel inom Sverige och handel med omkringliggande elområden utanför Sverige. Detta leder till att elpriserna i de elområden där man har ett överskott av el, SE1 och SE2, blir betydligt lägre än i de elområden där man har ett underskott på el, SE3 och SE4. Att priserna skiljer sig så mycket mellan två områden beror alltså på en begränsad överföringskapaciteten mellan de två områdena.

Elproduktion i Sverige

Kärnkraften producerade 2021 51,0 TWh, vilket kan jämföras med 61,0-65,8 TWh/år under åren 20162019. Kärnkraftens elproduktion har minskat markant de senaste åren då två reaktorer vid Oskarshamn stängdes ned 2015 och 2017 och två reaktorer vid Ringhals stängdes 2019 och 2020. Om man jämför kärnkraftens minskning i produktivitet med ökningen i produktivitet för vindkraften ser man att vindkraften har vägt upp avvecklingen av kärnkraften, men inte tillräckligt. Under 2021 producerade vindkraften 27,4 TWh, vilket var en markant ökning från perioden 2016-2019, då vindkraften producerade mellan 15-20 TWh/ år. Vindkraft är likt solkraft starkt väderberoende, till skillnad från kärnkraft, kraftvärme (ca 15TWh/år) och vattenkraft (ca 65kWh/år) som under normalförhållanden är väldigt stabila energikällor.

Väderprognoserna spelar idag en allt större roll för elpriserna och används till viss del för att sätta spot-priserna på Nord Pool. Utöver vind och sol så är även nederbörd och vattennivåer viktiga för priset då vattenkraften varierar så mycket som plus minus 15 TWh/år beroende på nederbörd. Idealt energiväder är alltså regniga nätter, klara soliga dagar och frisk, stabil vind.

Elbehovet har ökat under de senaste åren, i takt med att elektriska lösningar blir allt vanligare inom både industri och fordonsbranschen samt att Sveriges befolkning stadigt ökar. Att utbudet av el har blivit mindre i kombination med att behovet har ökat ses som en av de största anledningarna till att elpriserna ökar. Att stora energiintensiva industriella satsningar görs i norra Sverige samtidigt som reaktorer tas ur bruk i Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals gör att elintensiva industriföretag får välja att producera enbart när det är idealt energiväder. Är det hållbart? Med en orolig omvärld i en globaliserad ekonomi tror jag att vi ska ta oss en ordentlig funderare över hur vi ska kunna göra oss mindre sårbara och samtidigt skapa bra förutsättningar för att bedriva tillverkning i landet. Att vara ett producerande bolag i Sverige med en elmarknad med spotpriser gör oss sårbara. Längre avtal med elleverantörer, investering i elproducenter, och så klart en minskad förbrukning är fortsatt lösningen för en minimering av risker. En stor del av vår elkonsumtion kommer behöva baseras på elavtal och när befintliga avtal löper ut så kommer de nya att ha ett högre pris. Den nya förutsättningen för svensk industri kommer att, fram tills återskapandet av en stabil elproduktion, vara högre energipriser än vad vi haft historiskt.