
6 minute read
Intervju med Matilda Lindstam Nilsson
Text av Dag Holmgren
Vem är du?
Jag heter Matilda Lindstam Nilsson. En snart färdigexaminerad Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm. Utbildningen är både konstnärlig och teknisk, praktisk och teoretisk. Det är en kandidatutbildning via Linköpings Universitet.
Jag är född och uppvuxen i den lilla IKEA- byn Älmhult i Småland. Där ligger ju även Stena aluminium som är en stor leverantör av återvunnen aluminium.
Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?
Eftersom jag går på en skola där huvudfokuset är trä och textil, så är mina kunskaper inom just aluminium inte lika fördjupade. Men det finns väldigt bra information om materialet på exempelvis Svenskt Aluminiums hemsida.
Hur har du fått din kunskap om aluminium? Kanske genom studieresan?
Jag, tillsammans med min klass på möbeldesignprogrammet har just varit på en studieresa i Småland som Svenskt Aluminium anordnade åt oss. Där fick vi besöka bland annat Byarums Bruk som gjuter möbler och andra föremål av återvunnen aluminium. Vi fick ta del av hela tillverkningsprocessen där aluminiumtackor smältes ner och till slut hamnar i gjutformar för att bli exempelvis en gavel till en bänk.
Vi besökte även A-lackering i Sävsjö där vi fick se mer av hur aluminiumprofiler behandlas med t.ex. pulverlack och anodisering, en form av elektrokemisk process som förstärker ytskiktet och gör profilerna reptåliga.
Sedan åkte vi till Hydro i Vetlanda där aluminiumprofilerna tillverkas genom pressning av aluminiumgjöt. Vi fick se olika pressverktyg och hur profilerna pressades ut ur en maskin. Det var verkligen häftigt att se hur oändligt många profiler det går att ta fram genom denna metod!
Det blev även ett besök på Aura Light i Vimmerby, som köper profiler från Hydro till belysning. Spännande och relevant för oss studenter att se hur profilerna sen kan användas i ett produktsammanhang och hur profiler kan sättas ihop utan beslag. Som ett pussel. Efter studieresan känner jag mig mer redo att väva in materialet i framtida formgivning. Mer förståelse för möjligheterna och vilken tillverkningsmetod som passar bäst.
Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?
Jag är väldigt intresserad av form. Aluminium går ju att forma och bearbeta på väldigt många sätt så ur ett estetiskt perspektiv känns aluminium väldigt kul! Hållbarhetsaspekten är också en fördel. Det håller i århundraden och återvinns, så nästan all aluminium är i ett ständigt kretslopp. Aluminium behöver ju inte heller underhållas och tål temperaturskillnader. Sandgjuten aluminium är min favorit. Den är extra vacker och får en naturlig och lite skrovlig, taktil yta som tilltalar och känns levande tycker jag.
Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?
Den är såklart viktig och därför är det värdefullt att få kunskap inom andra hållbara material utöver trä, som är mitt huvudmaterial. Det ena behöver inte utesluta det andra. Desto bredare kunskap om material, miljö och olika tillverkningsmetoder vi som designers har, desto bättre möbler kan vi ju göra. I till exempel en utomhusmiljö kan aluminium och trä i kombination vara ett hållbart alternativ där möbeln utsätts för lite mer slitage än inomhus.
Jag och mina klasskompisar använder oss av svenskt trä, i så stor mån det går. Redan under designprocessen funderar vi på hur delarna ska tas ut på plankan och i vilka dimensioner, för att minimera spill. Så hållbarhetstänket är med oss hela tiden.
Vilken relation har du till aluminium?
Min relation till aluminium har inte varit så lång. Vi hade en brief från Tekniska museet i Stockholm där vi fick i uppdrag att skapa förslag på möbler till den nya byggnaden ”Wisdome” som öppnar 2023. Jag ritade en stapelbar pall med tre skruvade ben, tänkta att CNC-fräsas fram av KL- trä från byggnadens spillmaterial. Konstruktionen var skruv och helt limfri. Hållbarhetstänket skulle genomsyra möblerna. Idén kom upp när jag satt och testade lite former i lera vid köksbordet. Jag fick snabbt upp en vision av pallen även i aluminium och tänkte att det inte borde vara omöjligt att hitta en metod för det. Pallen skickade jag sen in till en tävling som Dag Holmgren på Svenskt Aluminium anordnat och jag hade turen att vinna.
Pallen tillverkas just nu av RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping i samarbete med Svenskt Aluminium. Benen och sitsen gjuts genom sandgjutning. Det ska bli otroligt spännande att se resultatet. Jag är tacksam och glad för den här möjligheten och att få hänga med i hela den här processen. Pallarna visades på möbelmässan i Älvsjö 7-11 februari, i materialbibliotekets monter/Svenskt Aluminium.
Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?
Pallen Helio som just nu gjuts och håller på att slipas, är min första. Annars har jag även gjort en hylla, med hamrad aluminiumplåt, där huvudmaterialet är trä. Här ville jag utnyttja formbarheten i plåten och framhäva den vackra ytan.
Vilket /vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?
Just nu ett samarbete med Stockholm stad – utomhusmöbler till Bagarmossen i Stockholm som visas upp i Malmstens monter på mässsan. Jag har då samarbetat med ett företag i Älmhult som heter Alfing, de arbetar främst i stål men också i aluminium. Och den här gången var det faktiskt stål som lämpade sig bäst till gavlarna då möbeln behövde ha lite tyngd.
Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?
Det är jätteviktigt att branschen för kunskap om materialet vidare och visar, förklarar, uppmuntrar och bjuder in oss studenter till de möjligheter som finns med materialet. Att vi får lära oss av materialets historia, var och hur det använts och om olika tillverkningsmetoder för att kunna ta med oss det in i framtiden. Får vi ingen kunskap kan vi inte föra traditionerna vidare eller utesluta sådant som är mindre bra.
Det kan också vara hämmande i idéskissandet om man som designer inte har tillräckligt med materialkunskap, så den biten är absolut viktig.
Hur tror du att du kan övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen m.m.?
Designprocessen lägger grunden till hur resultatet blir. Påskyndas den blir det ju inte bra i slutändan. Man måste få tid att välja form, konstruktion, material och tillverkningsmetod så att det blir rätt och bra för kunden. Vilket material det blir får konstruktionen, formen, platsen, målgruppen och ekonomin avgöra.
Vilket förhållande har du till form och har form något med material att göra?
Det beror kanske på vem du frågar. Som blivande möbeldesigner tycker jag att det är viktigt att handens närvaro och unika avtryck inte försvinner bort bland moderna material och tillverkningsmetoder.
Jag själv älskar form. Att dreja, svarva och forma med händerna är ett bra sätt att upptäcka form.
Men hur gör jag det mer industriellt? Kanske är det just nu genom ett industriellt hantverk med sandgjuten aluminium jag får möjlighet att utforska detta via min pall? Tack vare Svenskt Aluminium och RISE Research Institutes of Sweden. Stort tack!