Vem bär ansvaret för energipriset?
VINNARE ALUMINIUMTÄVLINGEN

next level

next level
12 BMW Group vill köpa hållbar aluminium
14 Joy stool one
Ett lekfullt och transparent avtryck i möbelbranschen
16 US Inflation Reduction Act
Vad är det och hur ska Europa agera?
18 Vad eller vem bär ansvaret för energipriset?
23 Hydro Extrusion Sweden
har nya EPD:er på plats
Året som gått har kantats av stora variationer i energipriser för energislagen elektricitet, naturgas, biogas och gasol.
Enklare att jämföra göt och profiler ur ett koldioxidperspektiv
24 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
36 Metallbulletiner
Börsnytt
38 Teknik - Upplevelse - Design
Matilda Lindstam Nilsson
Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm.
Utgivning: 6 april 2023
Materialdag: 20 mars 2023
Omslag: Matilda Lindstam Nilssons pall, vinnare i Aluminiumtävlingen 2023.
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Mars 2023 · Årgång 40 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna
Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson
torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se ·
Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION
OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER
BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Polestar 0 är ett projekt med ambitionen att utveckla en verkligt klimatneutral bil till år 2030. Som partner kommer Gränges att använda sin ledande expertis inom valsad aluminium för att bidra till forskning och utveckling av cirkulära och klimatsmarta aluminiummaterial och processer.
– Vi strävar efter att samarbeta med företag som delar våra hållbarhetsambitioner och netto-noll-mål. För att nå dit måste vi accelerera i alla delar av värdekedjan, från materialförsörjning, återvinning, produktutveckling och produktionsprocesser och hela vägen ut till användandet av slutprodukten. Partnerskapet kring Polestar 0 är ett ypperligt exempel på hur vi använder vår expertis inom hållbara material och processer för att hjälpa våra kunder och partners i deras arbete mot minskat klimatavtryck, säger Jörgen Rosengren, vd för Gränges.
Polestar 0-projektet lanserades 2021 med övertygelsen att bilindustrin behöver en fullständig återställning. Medan skiftet till elbilar eliminerar avgasutsläppen, ser Polestar behovet av att snarast ta itu med utsläpp som härrör från produktionen. Det ambitiösa målet med Polestar 0-projektet är att eliminera alla källor med CO2e i hela leverantörskedjan, från utvinning av råmaterial till material- och fordonstillverkning, leverans och återvinning, utan att förlita sig på vilseledande kompensationssystem.
Trimet och Nexans har utvecklat en ny produkt som kan möta de tekniska kraven på legeringens mekaniska egenskaper och konduktivitet samtidigt som produktens koldioxidavtryck minskar. Hittills har elkablar tillverkats uteslutande på basis av primäraluminium.
Smältning och återvinning av aluminiumskrot kräver bara en bråkdel av den energi som behövs för att producera primäraluminium. Men återvunnet aluminium innehåller föroreningar som negativt påverkar materialets specifika egenskaper. Samarbetsprojektet mellan Nexans och Trimet syftade till att samordna råvaruförsörjning och materialutveckling. Till exempel har Nexans förfinat sorteringen av aluminiumskrot vid
sina produktionsanläggningar i Europa genom RecyCâbles, ett Nexans-Suez joint venture, samtidigt som insamlingen anpassats till återvinning för elkablar. Trimet har stängt materialkretsloppet med sitt återvinningskoncept och använt det erhållna skrotet för att utveckla en högkvalitativ legering som uppfyller kvalitetskrav för både mekanisk och elektrisk prestanda.
Återvinning är en viktig komponent i hållbar aluminiumproduktion för oss. Utvecklingen av högkvalitativa legeringar med minsta möjliga koldioxidavtryck ger ett betydande bidrag till detta, säger Philipp Schlüter, vd för Trimet Aluminium SE och vd för Trimet France SAS.
Trimet och Nexans utvecklar återvunnen legering för elkabel
lackering ab
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
Diö 2023-04-30
Bryne AB
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Prins Daniel har vid genomgången kurs i aluminiumgjutninginhämtat kunskaper om aluminium, gjutgods, produktegenskaper, an- vänding och smälthantering. Däri ingår teoretisk och praktiska mo- ment inom legeringar, gjutmetoder och processkontroll för tillverkning av högkvalitativt gjutgods. Bryne
Hållbarhet för inköpare, Smältoperatör, Metallurgi för icke-metallurger, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, eller kundspecifikt.
Den 15-16 mars arrangeras Scandinavian Coating på Forum Copenhagen i Köpenhamn. Det är en specialmässa för ytbehandling av trä, plast och metall. Under två dagars mässa och konferens så får besökarna ta del av marknadens produktnyheter, höra om branschens senaste utveckling och trender, möjlighet att göra affärer och nätverka. Mässbesök och seminarier är kostnadsfria.
För mer information gå in på https://scandinaviancoating.se/
EU-kommissionär Thierry Breton meddelade, vid ett möte i Bryssel för några veckor sedan, att europeiska banker borde växla upp finansiering av aluminium och andra metaller som behövs för att övergå till hållbar energi och för att hjälpa till att uppfylla målen i den kommande Green Deal -industriplanen.
Det var ett möte med finansföretag, på Berlaymont-hotellet i Bryssel, där EU-kommissionär Thierry Breton berättade att den gröna omställningen av Europa står inför två stora hinder. För det första har europeiska företag ett för stort beroende av råvaror från Folkrepubliken Kina. För det andra förväntar sig europeiska företag sannolikt en alltför stor ökning av efterfrågan.
– Jag vill att ni investerar
i verksamheten i den kritiska råvaruvärdekedjan, berättade Breton till långivare inklusive Société Générale, Deutsche Bank och Santander Group.
Breton betonade behovet av större energisäkerhet genom Rysslands invasion av Ukraina för ett år sedan. Invasionen resulterande i sökandet efter nya råvaruleverantörer från andra regioner. Ryssland har varit en långvarig leverantör till Europa av aluminium och andra viktiga metaller i många år.
Breton samordnar för närvarande antagandet av lagen om kritiska råvaror, som kräver samarbete mellan de 27 medlemsländerna.
– Svårigheten i att få med över två dussin regeringar resulterar i att Europa halkar efter länder som USA och Kanada, avslutade Thierry Breton.
Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.
Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.
Penrhos Spirit från Herefordshire, U.K., förnyar sin linje av prisbelönt gin genom att byta från glasförpackningar till 100 % återvunna, återanvändbara aluminiumbehållare. Som en del av ett pågående engagemang för hållbarhet och förbättring av dess koldioxidavtryck, beslutade Penrhos -teamet att använda aluminiumflaskor skulle ge kunderna ett mer hållbart alternativ. Företagets utbud av gin kommer att övergå till aluminiumflaskor under 2023.
Den nya aluminiumflaskan har många fördelar. De är mycket lättare att transportera och väger bara 80 g jämfört med spritens tidigare glasflaska som vägde 750 g. Dessutom tillåter aluminiumet företaget att använda mindre förpackningar, spara utrymme i sina lager och transportera dryckerna i mindre enheter.
– Vi håller på att bli mer hållbara, säger Harriet Williams, försäljningsdirektör, Penrhos Spirits.
Nästan 75 % av allt aluminium som någonsin producerats finns fortfarande i materialslingan idag eftersom aluminium ständigt kan återvinnas utan några förändringar i egenskaper. Att återvinna en aluminiumflaska kan spara upp till 95 % av energin som används för att göra en ny flaska.
Svenskt Aluminium har sedan länge samarbete med JU och JTH och vi ville nu ta steget och stärka banden mellan branschen och akademin ytterligare, säger Lars-Inge Arwidsson, Managing Director på Svenskt Aluminium.
Svenskt Aluminium är en nationell intresseorganisation som består av ett 50-tal medlemsföretag inom aluminiumbranschen och som sysselsätter cirka 5 000 personer i Sverige. Organisationens vision är att utveckla användning av aluminium och att det ska ses som ett naturligt val av material. Lars-Inge Arwidsson framhåller att JTH har en stor grupp kompetenta forskare som succesivt breddat sin forskarkompetens på aluminium för att möta forskningsbehovet inom extrudering, valsning, bearbetning och ytbehandling.
Svenskt Aluminium går in som den tredje strategiska noden till JTH, vid sidan av Träcentrum och Campus Värnamo.
– De kommer att stärka våra kontakter med en spännande grupp företag i en framtidsbransch med stort kompetensbehov. Partnerskapet är ett resultat av vårt redan nu starka samarbete med Svenskt Aluminium och ett kvitto på att
JTH utgör navet för svensk aluminiumforskning, säger Ingrid Wadskog, vd för JTH.
Hon tycker att Svenskt Aluminium kompletterar de strategiska noderna Träcentrum och Campus Värnamo på ett bra sätt genom att man nu kommer att nå ett stort antal företag även i aluminiumbranschen.
JTH:s stategiska partners består av: Combitech, Fagerhult, Husqvarna, Saab, Scania och Thule Group.
JTH:s strategiska noder består av: Campus Värnamo, Svenskt Aluminium och Träcentrum.
Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.
Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri. Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminiumloopen med vårt klimatsmarta material!
Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.
CRUs årliga årliga världskonferens för aluminium arrangeras den 16-18 maj 2023 på St Pancras Renaissance Hotel, London, tillsammans med International Aluminium Institute (IAI) och Aluminum Stewardship Initiative (ASI).
I sitt partnerskapet med IAI och ASI kommer CRU att introducera intressant och nytt innehåll om koldioxidredovisningsmetoder. Mötet kommer också ge möjlighet till värdefulla kontakter med branschkollegor och bygga nätverk.
Som besökare kan förvänta dig att träffa välkända chefer och beslutsfattare från primära, sekundära, extruderade, valsade produkter, slutanvändning, handel och finansiella sektorerna. Evenemanget lockar regelbundet mer än 300 seniora beslutsfattare, representerande över 160 företag från 36 länder.
Av nästan 40 talet föreläsare hittar vi intressanta skandinaviska föreläsare som Torbjörn Sternsö, Gränges och Tolga Egrilmezer, Rio Tinto.
Läs mer på https://events.crugroup.com/ aluminium/home
Sveriges övergripande klimatpolitiska mål är att nettoutsläppet av växthusgaser inom landet ska vara noll år 2045. För att nå målet är näringslivets omställning avgörande. Därför avsätter KK-stiftelsen nära 90 miljoner kronor på kompetensutveckling för näringslivets klimatomställning. Kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå ska utvecklas gemensamt av lärosäten, näringsliv och andra samverkanspartners och anpassas med fokus på yrkesverksammas behov.
– Vi gör nu nya och uthålliga kompetenssatsningar inom strategiska områden som hållbara energisystem, klimatneutral produktion med fokus på den råvarubaserade värdekedjan och cirkulära metallkomponenter för svensk tillverkningsindustri, säger Eva Schelin.
Ett av projektet, CIRCUMET, ska Jönköping University, tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst och andra samverkanspartners utveckla och genomföra kurser för yrkesverksamma relaterade till utmaningen att uppnå cirkularitet inom metallkomponenttillverkning.
Metallkomponenttillverkning orsakar en stor andel av CO2-utsläppen och kräver
därmed en akut kompetenshöjning med fokus på klimatförändringar.
Cirkulära metallkomponenter
för svensk tillverkningsindustri: kompetensutveckling på masternivå (CIRCUMET)
Sökande lärosäte: Jönköping University
Samverkande lärosäten:
Chalmers tekniska högskola, Högskolan Väst
Övriga samarbetspartners:
Volvo Cars, Scania, GKN Aerospace, STENA, Ovako, Sandvik, AGES, Comptech, Husqvarna Group, Fagerhult, Jernkontoret, Gjuteriföreningen, Svenskt Aluminium, Fordonskomponentgruppen, Tunga fordon, RISE
Beviljat belopp: 30 miljoner kronor
KK-stiftelsen satsar 90 miljoner
För att systematiskt minska sina CO2-utsläpp i leveranskedjan vill BMW Group köpa aluminium från Rio Tintos vattendrivna verksamhet i Kanada med start 2024. Parterna har undertecknat ett samförståndsavtal. Jämfört med konventionellt tillverkat aluminium kan detta spara cirka 70 procent av CO2-utsläppen hos BMW. De planerade leveransvolymerna kommer uteslutande att användas i fordonstillverkning vid BMW Group
Plant Spartanburg i den amerikanska delstaten South Carolina, till exempel i karosskomponenter som motorhuven.
– Genom att använda innovativa material kan vi minska våra fordons koldioxidavtryck – även innan vi lämnar över bilarna till kunderna. Avtalet om att leverera aluminium med låga koldioxidutsläpp bygger på flera pelare: förutom vattenkraft och en hög andel sekundärt material vill vi också öka vår användning av aluminium utan direkta CO2-utsläpp från smältningsprocessen,
förklarar Joachim Post, styrelseledamot för BMW AG med ansvar för inköp och leverantörsnätverk.
Den kanadensiske ministern för industri, François-Philippe Champagne, uttalade sig mycket positivt till landets aluminiumproduktion.
– Kanada är ett globalt val för investeringar med låga koldioxidutsläpp. Detta spännande partnerskap mellan BMW och Rio Tinto är ett bevis på att Kanada är väl positionerat för att ta vara på de ekonomiska fördelarna med en ren ekonomi. Jag är stolt över att se att kanadensiskt aluminium med låga koldioxidutsläpp kommer in i BMW:s fordon. Kanada kommer att fortsätta att stärka våra konkurrensfördelar – överflöd av kritiska mineraler, kvalificerad arbetskraft, ren energi, närhet till marknader – för att växa vår ekonomi och för att stödja innovation som görs i Kanada, säger François-Philippe Champagne.
ELYSIS-teknologin
utvecklad för aluminiumproduktion revolutionerar smältprocessen som krävs för tillverkning, genom att generera syre i stället för koldioxid. Metoden använder kolfria anoder för att eliminera alla processrelaterade CO2-utsläpp och testades framgångsrikt på industriell nivå för första gången 2021. BMW Group har för avsikt att bli en av de första kunderna att använda denna teknik i standardproduktion. Användningen av Rio Tintos blockchain-teknologi garanterar också full spårbarhet av aluminiumet, ända tillbaka till den ursprungliga bauxitgruvan. Detta möjliggör transparens från början till slut genom hela försörjningskedjan och spelar därför en viktig roll för att spåra efterlevnaden av miljömässiga och sociala standarder för utvinning av råvaror.
JOY Objects, som firar ett år i februari, lämnar inte bara ett färgstarkt avtryck under Stockholm Design Week. De lämnar även transparens, den nya pallen JOY STOOL ONE, är lokalt producerat av återvunnet aluminium med ett lägre koldioxidavtryck som styrks av Hydro Extrusions svenska EPD:er. Det gör att det primära koldioxidavtrycket inte bara är lägre, det är också transparent.
I februari 2022 lanserade formgivaren Fredrik Paulsen sitt möbelvarumärke JOY Objects. Varumärket förenar enkla konstruktioner med lekfull estetik. Tanken med JOY
Objects är att progressiv design ska möta småskalig produktion och rimliga priser. Samtliga möbler tillverkas i Sverige. Det svenska märks också på andra, mer oväntade sätt. Möblerna skickas nämligen i platta paket och skruvas ihop hemma. Grunden är ett smart system i aluminium, men också en bra portion av lekfullhet och humor. Under 2022 lanserade JOY stolar, bänkar och ett bord – alla tillverkade av aluminium och MDF.
Nu kompletteras serien med JOY STOOL ONE. Den är inte bara unik sett till sitt kantiga, råa och starka uttryck, det är också den första möbeln som baseras på Hydro Extrusions svenska EPD:er. Profilerna som utgör större delen av JOY STOOL ONE kan med andra ord kopplas till ett verifierat och publicerat koldioxidavtryck. Den bearbetade profilen av Hydro RESTORE landar på ett totalt koldioxidavtryck av 3,58 kilo CO2 eq. per kilo producerat aluminium. Ett avtryck som dessutom är betydligt lägre än det europeiska genomsnittet. JOY STOOL ONE presenterades officiellt under Stockholm Design Week, 6–12 februari. – Jag älskar aluminium som material och när vi kom i kontakt med gänget på Hydro så föll alla bitarna på plats. Kombinationen av riktigt hållbara alternativ och deras stora engagemang kring designprocessen gjorde att det kändes självklart att inleda ett samarbete, säger Fredrik Paulsen på JOY.
EPD:er är fakta
Möbler är ypperliga produkter att tillverka av aluminium. Det är ett slitstarkt och vackert material som kan formas efter formgivarens idéer
och visioner, men det kan också återvinnas i oändlighet utan att tappa sin styrka eller kvalitet.
– JOY Objects är inte först ut med att använda aluminium i sina möbler, men de var när det gäller att koppla sina produkter till våra EPD:er. Det är förstås kul och glädjande för Hydro Extrusions, med det säger också något viktigt om samtida formgivning och konsumtion i allmänhet. Som slutanvändare vill man veta vad man köper, vad och hur det har tillverkats och hur det påverkar omvärlden. Framför allt vill man inte mötas av tomma argument och löften. EPD:er är fakta, säger Jonas Bjuhr, vd, Hydro Extrusion Sweden.
Grunden i Hydro Extrusions EPD:er, kort för Environmental Product
Declaration, är en LCA-analys som beskriver både profilernas och götens miljöpåverkan. Något som nu har gjort det enklare för både JOY Objects och deras kunder att jämföra olika material med varandra ur ett koldioxidperspektiv. JOY STOOL
ONE kan med andra ord kopplas till ett faktiskt koldioxidavtryck. Hydro Extrusions Sverige har sedan en tid tillbaka flera EPD:er på plats. De gäller vid användning av aluminiumprofiler som är strängpressade av göten Hydro CIRCAL, Hydro REDUXA och varianter av Hydro RESTORE. Hydro CIRCAL består av minst 75 % återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion och Hydro REDUXA är framställt med hjälp av vattenkraft. Hydro RESTORE är baserat på återvunnet skrot från produktion och konsumentprodukter samt en mindre mängd primäraluminium.
Vad är det och hur ska Europa agera?.
Den senaste tiden har det pratats mer och mer om US IRA. Det står för US Inflation Reduction Act och har inget med terrororganisationen från Irland att göra. Det är istället ett gigantiskt stödpaket på ca 370 miljarder dollar som President Biden har presenterat och som syftar till att öka investeringen i amerikansk miljöteknik. Det kan till
exempel gälla stöd för att köpa elbilar byggda i USA eller skattelättnader och subventioner för gröna investeringar.
För att inte hamna på efterkälken och riskera att tappa investeringar till USA är det viktigt att vi inom EU noga tänker igenom hur vi ska reagera. Vi behöver exempelvis, i handelsförhandlingar med USA, kräva att varor från EU/EES ska garanteras likabehandling med amerikanska varor. EU och medlemmarna i EES är långvariga handelspartner och viktiga allierade till USA, och deras varor bör inte diskrimineras.
Med det räcker inte med det. Om investeringsklimatet blir mycket bättre i USA än i EU finns det en stor risk att vi kommer att förlora investeringar och att företag beslutar sig för att förlägga mer och mer produktion i USA i stället för i Europa. De europeiska industrier som är viktiga för energiomställningen måste få de ramvillkor och det stöd
som behövs för att hålla verksamheten i gång och undvika att deras konkurrenskraft försämras ytterligare. Detta är särskilt viktigt nu när andra ledande ekonomier vidtar åtgärder för att locka till sig investeringar i grön teknik och ge industrier konkurrensfördelar.
Aluminiumindustrin är en av dessa viktiga industrier som Europa inte har råd att förlora. Aluminium används i nästan all teknik för energiproduktion, energiöverföring och energilagring: från förnybar solenergi till alternativa bränsleceller och vätgasproduktion till högspänningskablar och batterier. Alla dessa tekniker är oumbärligt för övergången till en grön europeisk ekonomi. Enligt en studie från KU Leuven i Belgien kommer enbart EU:s energiomställning att leda till en 30-procentig ökning av efterfrågan på aluminium fram till 2040, med elfordon, solenergi och elnät som de främsta drivkrafterna för tillväxten. Europa kommer att
behöva aluminium i större mängder än i dag, men om inga politiska åtgärder vidtas på kort och medellång sikt finns det en risk för att Europa sätter sig i en situation där vi är helt beroende av import av aluminium för att klara av energiomställningen.
Därför behöver EU utarbeta en långsiktig industristrategi. Vi behöver en konsekvent och effektiv industristrategi som går bortom ren krishantering och som vänder trenden med avindustrialisering som vi har i dag. Stöd till hållbar tillväxt och till de europeiska industriernas ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet bör vara kärnan i en reviderad EU-industristrategi
Som svar på den amerikanska Inflation
Reduction Act (IRA) har European Aluminium identifierat en rad åtgärder som EU:s beslutsfattare bör överväga. Dessa skulle gynna inte bara
aluminiumindustrin
utan hela EU:s ekonomi, samtidigt som de skulle
driva på en minskning av koldioxidutsläppen.
EU bör främja en motsvarande ”European Investment Act”, som skulle ge incitament till produktion av viktiga varor i Europa, med hjälp av råvaror som har återvunnits, utvunnits (om möjligt) och förädlats i Europa. Detta skulle kunna ske i form av krav på lokalt innehåll, i kombination med en ”europeisk suveränitetsfond” som syftar till att säkra Europas strategiska självständighet och som finansieras genom EU:s budget. Dessutom bör privata investeringar uppmuntras och underlättas genom statligt stöd till projekt som bidrar till EU:s suveränitet i fråga om råvaruproduktion, motståndskraft i försörjningskedjan och cirkularitet.
I detta sammanhang kan EU:s kommande lag om kritiska råvaror (Critical Raw Material Act)
spela en viktig roll för att garantera bindande mål för den europeiska produktionen av strategiska material, inklusive alumi-
nium. Europa har redan förlorat över 30 % av sin produktionskapacitet för primäraluminium under de senaste femton åren på grund av höga produktionskostnader, ofta kopplade till höga kostnader för ambitiösa miljömål som inte återspeglas i andra konkurrerande delar av världen. Utöver detta så är omkring hälften av den återstående kapaciteten för närvarande avstängd på grund av den pågående energikrisen.
Om Europa inte vidtar beslutsamma åtgärder för att skydda och förbättra konkurrenskraften hos sina strategiska industrier finns det en mycket stor risk att den europeiska aluminiumvärdekedjan går förlorad permanent.
Om du vill veta mer om den europeiska aluminiumindustrins åsikter om hur EU borde svara på US IRA kan du läsa mer här: https://european-aluminium.eu/wp-content/uploads/2023/01/2023-01-17European-Aluminium-response-to-IRA-1.pdf
Året som gått har kantats av stora variationer i energipriser speciellt för elektricitet men också för energislagen naturgas biogas och gasol. I en marknadsekonomi får de olika energislagen sina pris beroende på tillgång och efterfrågan. Det finns för samtliga energislag en kostnad förknippad med framställning, där de fossila bränslena är överlägset billigast att framställa per energimängd, men samtliga energislag har också en kostnad för distribution. Till detta tillkommer en skatt som kan delas in i energiskatt, koldioxidskatt och moms. En skatt kan ses som ett styrmedel där en stat kan välja att gynna vissa former av energislag, till exempel hållbara alternativ. De flesta metallurgiska tillverkningsprocesser är dock undantagna skatt. Detta borde innebära att ett starkt styrmedel för vilka energislag som ska premieras inte finns idag i Sverige för metalltillverkande industri. Subventionering för investering i utrustning som använder sig av hållbara energislag kan också ses
som ett styrmedel och detta praktiseras i Sverige. Att genom statligt stöd styra företag till mer hållbara tillverkningsprocesser som använder sig av hållbara energislag kan anses hållbart. Men vad händer när hållbara energislag har flerdubbelt högre kostnad än mindre hållbara?
Jo då blir det hållbara inte hållbart. Hållbarhet är ett, minst sagt, komplext område där riktade hållbara insatser lätt blir ohållbara, när inte hela pusslet läggs. Genom att sprida kunskap och försöka resonera sig fram vad till vad som är hållbart och inte hållbart tror jag att vi kan skapa mer långsiktighet, vilket också har potentialen att faktiskt bli hållbart. Ambitionen med denna artikelserie har varit att sprida kunskap för en mer hållbar aluminiumindustri. Vi fortsätter i detta nummer med ett par bitar i vårt kunskapspussel.
Natur- och biogas är metanbaserade energislag, men naturgasen är en fossil gas medan biogasen är förnyelsebar då den är skapad i nutid. I Sverige ersätts naturgas alltmer av biogas i gasnätet där priserna för
biogas följer naturgaspriset, men med ett tillskottse, se bild 1. Naturgaspriset har i och med Rysslands invasion av Ukraina under 2022 stigit kraftigt men med nya källor till gas och med uppbyggda gasdepåer har priset stabiliserats något. Att Nord Stream stängdes av och slutade leverera naturgas till Europa till följd av sanktioner mot Ryssland, slog hårt mot industrier som använde sig av naturgas. Det slog inte lika hårt mot Sveriges industrisektor som det gjorde mot övriga många andra länders industrier, eftersom många industrier i Sverige använder elektricitet, biogas och gasol i den mån de kan. Smältverk i Europa påverkas däremot kraftigt av tillgången på naturgas och många har under våren investerat i konvertering till gasol.
En mildare vinter än väntat har lindrat prisuppgången. Priset per kilowattimme (kWh) för naturgas har varierat mellan 100 (februari 2022) och 286 öre per kWh (augusti 2022). Biogas har ett genomsnittligt prispålägg på 33 öre per kWh jämfört med naturgas. Prisvariationen (högsta jämför med lägsta pris) på natur- och biogas, dvs för metangas, har under 2022 varit 186 %.
Gasol är produktnamnet för propan. Eftersom propan är en produkt från raffineringsprocessen av råolja så varierar priset på propangas med råoljepriset. Bränslepriset för bensin (95 oktan) har under året varierat från 2 till 2,6 kr/kWh (motsvarar 17,94–24,03 kr/L), vilket motsvarar en prisvariation på ca 30 %. Under de senaste åren har bränsleskatterna höjts successivt i Sverige och EU och nådde sin topp i juni i år, då 55 % av bensinpriset var energiskatt, koldioxidskatt och moms. 2023 är skatte-
Bild 2. Bensin- (blå) och dieselpriset (grå) från januari till december 2022 har varierat under året. Priset är angivet som kr/kWh. Prisvariationen för petroleumprodukter som propan har varit mycket lägre än övriga energislag. Källa: https://tanka.se/prishistorik
ökar med ökad inflation. Eftersom Sverige har en gemensam el-börs med sju länder så har Sveriges elpriser höjts till följd av att de andra länderna påverkades väldigt hårt av att naturgas från Ryssland sanktionerats. De skenande elpriserna beror alltså delvis på faktorer som ligger utanför svenska politikers och riksbankens makt. Att ha en fristående valuta har värderats högt men när vi har ett beroende vid energiprissättning så gör det oss kanske inte så självständiga att bedriva en oberoende ekonomisk politik. Det gör det, minst sagt, extra intressant att förstå hur prissättningen av el går till och hur marknaden påverkas.
Bild 3. Sverige är sedan 2012 uppdelat i fyra elområden. Årsmedelprisen för SE1-Luleå (blå), SE2-Sundsvall (orange) och SE3-Stockholm (gul) och SE4-Malmö (grå) för åren 2012 till 2022 visar en uppdelning mellan elområdena runt 2019. Källa: Nord Pool
nivån ca 52 %. Höjda bränslekostnader resulterar också i höjda elpriser, eftersom en del av kraftvärmen fortfarande använder fossila bränslen. Länder som Polen, Danmark och de baltiska länderna använder fossila bränslen för elproduktion, men det förekommer även i övriga länder i mindre utsträckning, däribland Sverige. Jämfört med naturgas och elektricitet så har prisvariationen för propan varit mycket lägre.
El har historiskt varit en konkurrensfördel för svensk tillverknings-
industri på grund av att Sverige har haft ett relativt stabilt och lågt elpris i jämförelse med andra nationer. Politiska faktorer spelar stor roll för elpriset, så som förändrade energiskatter och subventioner. De stigande elpriserna är idag en av de främsta anledningarna till att inflationen ökar. Serviceavgifter för att leverera el och elproduktionskostnader ökar som en följd av inflationen. Fortsätter elpriserna att stiga kommer även inflationen att fortsätta stiga, vilket riskerar att höja elpriserna ytterligare. Med inflationsmålet styr Sveriges riksbank styrräntan som historiskt
Anledningen att priset på el har ökat under det senaste året är främst att efterfrågan på el har blivit större, men också att utbudet blivit mindre. I Sverige har utbudet på el främst minskat till följd av omställningen då kärnkraftreaktorerna lagts ned och vindkraftsnätverket byggts ut. Elproduktionen har blivit mer väderberoende medan konsumtionen inte följer samma utveckling. Aluminium tillverkas idag även dagar då det är mulet och inte blåser.
Sedan 2012 så är Sverige uppdelat i fyra elområden - SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall) och SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö). Under 2022 har elpriserna stigit kraftigt till följd av elbrist, inflation, väder och krig. Priserna har aldrig varit så höga som 2022 och i september slogs prisrekord i SE1, SE2 och SE3. SE4 har det högsta snittpris i Sverige på 2,42 kr/ kWh. Prisvariationen för de olika elområdena har varit stor under året med toppnoteringar på SE1 och SE2 den 1/12 på 5,08kr/kWh i samband med isläggningen på vattenkraftanläggningar i norr samt den 16/12 på
SE3 och SE4 på 6,16kr/kWh orsakad av värmebehov i vinterkylan. Sett till månadssnittpriserna har prisvariationen i SE1 och SE2 varit 800 %.
Elpriserna i Sverige hanteras främst av Nord Pool som är en börsmarknad för handel med el som innefattar Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Börsen ägs av stamnätsoperatörerna i respektive land, vilket i Sverige är statliga Svenska kraftnät. Genom Nord Pool säljer elproducenter sin el till köpare, vilket oftast är elleverantörer. Priset på elen bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta dagens beställningar. De producenterna med lägst kostnader tas i bruk först och skulle mer el behövas kommer fler produktionsanläggningar tas i bruk efter hand som priset medger en uppstart. Rådande handelsfrihet innebär att elproducenter kan välja att sälja el direkt till elleverantörer, och på så sätt kringgå Nord Pool. Att sälja direkt till elleverantören är vanligast för små, lokala elproducenter som inte producerar mycket el. El med en låg tillverkningskostnad av till exempel vattenkraft (mindre än 50 öre per kWh) har de största marginalerna vid försäljning, medan oljekraftverk har de minsta. Oljekraftverk är endast reservkraft i Sverige och startas endast vid brist. Inom Nord Pool finns två olika marknader för el, Elspot och Elbas. På Elspot fastläggs priset 24 timmar innan leverans och har ett bestämt pris för dygnets alla timmar för det nästkommande dygnet. Elleverantörer lägger sina beställningar på el dagen innan leverans. Beställningarna baseras på uppskattning av hur mycket el som kommer att behövas varje timme under det nästkommande dygnet. På Elbas köper man
däremot el i nuet, direkt för det pris som gäller just nu. Denna marknad används oftast för att justera elleverantörernas beställningar som lagts på Elspot dagen innan. Priserna på denna marknad varierar oftast mer än på Elspot, eftersom efterfrågan på el kan variera mycket under dagen. Priset som anges på elspot är exklusive nätavgifter skatter och andra avgifter som elleverantören kan lägga på spotpriset.
Nord Pool använder sig av en beräkningsmodell för att räkna fram priset på en elmarknad som heter Euphemia och är EUs priskopplingsalgoritm. Sveriges elpriser beror därför även på prisutvecklingen av el i övriga länder i Europa. Elleverantörer runt om i Europa lägger in beställningar, precis som i Nord Pool, och Euphemia kan sedan räkna fram ett pris beroende på den lokala
elproduktionen samt hur mycket el som kan överföras från intilliggande elområden. Om den lokala produktionen är hög, kommer ingen el behöva importeras och priserna blir därför låga. Importen av el från omkringliggande elområden påverkar därför priserna i Sverige, men även elområden på andra sidan av Europa kan påverka Sveriges elpriser genom en kaskadeffekt, men denna är normalt liten. Elområdena har bestämts av EU, och 2011 beslutades att Svenska Kraftnät måste dela in Sverige i fyra områden, i stället för ett, för att inte diskriminera konsumenter i andra delar av Europa. Elbehovet i olika elområde skapar ett flöde av el dit den behövs just idag. Export och import av el styrs därför av Euphemia. En begränsad överföringskapaciteten ger en kapacitetsavgift (flaskhalsintäkt) när man överstiger kapaciteten. Kapacitetsavgiften på den el som överförs
tillfaller i Sverige Svenska Kraftnät och är lika med mellanskillnaden i elpris mellan de två elområdena. Om el överförs mellan två områden med stor prisskillnad så blir avgiften hög. Intäkterna från kapacitetsavgifterna är öronmärkta och ska användas till att antigen bygga bort flaskhalsar i näten eller att kompensera personer och företag för de höga elpriserna. Om, till exempel, ett elområde som norra Tyskland har ett underskott av el, kommer el bland annat att importeras ifrån södra Sverige (SE4). OM SE4 också har ett underskott av el, kommer el att importeras från SE1 och SE2. Det är på så vis ingen skillnad på elhandel inom Sverige och handel med omkringliggande elområden utanför Sverige. Detta leder till att elpriserna i de elområden där man har ett överskott av el, SE1 och SE2, blir betydligt lägre än i de elområden där man har ett underskott på el, SE3 och SE4. Att priserna skiljer sig så mycket mellan två områden beror alltså på en begränsad överföringskapaciteten mellan de två områdena.
Kärnkraften producerade 2021
51,0 TWh, vilket kan jämföras med 61,0-65,8 TWh/år under åren 20162019. Kärnkraftens elproduktion har minskat markant de senaste åren då två reaktorer vid Oskarshamn stängdes ned 2015 och 2017 och två reaktorer vid Ringhals stängdes 2019 och 2020. Om man jämför kärnkraftens minskning i produktivitet med ökningen i produktivitet för vindkraften ser man att vindkraften har vägt upp avvecklingen av kärnkraften, men inte tillräckligt. Under 2021 producerade vindkraften 27,4 TWh, vilket var en markant ökning från perioden 2016-2019, då vindkraften producerade mellan 15-20 TWh/ år. Vindkraft är likt solkraft starkt väderberoende, till skillnad från kärnkraft, kraftvärme (ca 15TWh/år) och vattenkraft (ca 65kWh/år) som under normalförhållanden är väldigt stabila energikällor.
Väderprognoserna spelar idag en allt större roll för elpriserna och används till viss del för att sätta spot-priserna på Nord Pool. Utöver
vind och sol så är även nederbörd och vattennivåer viktiga för priset då vattenkraften varierar så mycket som plus minus 15 TWh/år beroende på nederbörd. Idealt energiväder är alltså regniga nätter, klara soliga dagar och frisk, stabil vind.
Elbehovet har ökat under de senaste åren, i takt med att elektriska lösningar blir allt vanligare inom både industri och fordonsbranschen samt att Sveriges befolkning stadigt ökar. Att utbudet av el har blivit mindre i kombination med att behovet har ökat ses som en av de största anledningarna till att elpriserna ökar. Att stora energiintensiva industriella satsningar görs i norra Sverige samtidigt som reaktorer tas ur bruk i Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals gör att elintensiva industriföretag får välja att producera enbart när det är idealt energiväder. Är det hållbart? Med en orolig omvärld i en globaliserad ekonomi tror jag att vi ska ta oss en ordentlig funderare över hur vi ska kunna göra oss mindre sårbara och samtidigt skapa bra förutsättningar för att bedriva tillverkning i landet. Att vara ett producerande bolag i Sverige med en elmarknad med spotpriser gör oss sårbara. Längre avtal med elleverantörer, investering i elproducenter, och så klart en minskad förbrukning är fortsatt lösningen för en minimering av risker. En stor del av vår elkonsumtion kommer behöva baseras på elavtal och när befintliga avtal löper ut så kommer de nya att ha ett högre pris. Den nya förutsättningen för svensk industri kommer att, fram tills återskapandet av en stabil elproduktion, vara högre energipriser än vad vi haft historiskt.
Enklare att jämföra göt och profiler ur ett koldioxidperspektiv.
Hydro Extrusion Sweden kan nu officiellt koppla sina kunders aluminiumprofiler till ett koldioxidavtryck. Tack vare nya miljövarudeklarationer, EPD:er, blir det enklare för Hydros kunder att jämföra produkter ur ett koldioxidperspektiv. I det publicerade resultatet framgår det att de berörda göten och profilvarianterna har ett betydligt lägre koldioxidavtryck än det europeiska genomsnittet. Exempelvis kan en bearbetad och anodiserad aluminiumprofil av Hydro RESTORE landa på ett totalt koldioxidavtryck av 3,9 CO2.
Efter en rad analyser och beräkningar har nu Hydro Extrusion Sweden nya miljövarudeklarationer på plats. Miljövarudeklarationerna beskriver respektive produkts miljöpåverkan genom hela profilens livscykel. Förkortningen EPD kommer från det engelska begreppet Environmental Product Declaration. Alla EPD:er är baserade på validerade och internationellt accepterade metoder för livscykelanalyser. Innehållet i varje EPD är dessutom verifierat av en extern objektiv part. I beräkningarna har Hydro Extrusion Sweden tagit alla steg från råvaruframställning till återvinning
i beaktning. Grunden är en livscykelanalys (LCA) som beskriver produkternas miljöpåverkan från vaggan till graven. Syftet är bland annat att göra det enklare för köpare och användare av aluminium att kunna jämföra olika produkter sett ur ett koldioxidperspektiv. En EPD är med andra ord ett bra beslutsunderlag för kunden, men resultatet kan också användas för att hitta förbättringsområden inom allt från produktionsmetoder till återvinningsmodeller.
– Det viktigaste för oss är att vara transparenta mot marknaden och öppna med de faktiska siffrorna. Öppenheten gör det enklare för våra kunder att navigera bland olika typer av produkter och göra mer medvetna val. Hållbarhetsfrågan kräver tydlighet och framför allt ärlighet. När man har all fakta på bordet, svart på vitt, så kan man också ta mer välgrundade beslut för sin egen verksamhet. Livscykelanalyserna och själva miljövarudeklarationerna gör också att vi kan utmana oss själva att ytterligare sänka vårt klimatavtryck, säger Jonas Bjuhr, VD, på Hydro Extrusion Sweden.
De nya EPD:erna gäller vid bruk av fyra olika göt; Hydro CIRCAL, Hydro
REDUXA och Hydro RESTORE med ett koldioxidavtryck på respektive 3.5 och 6,0 kilo koldioxid per kilo aluminium. Hydro CIRCAL består av minst 75% återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion och Hydro REDUXA är tillverkat med hjälp av förnybar energi såsom vattenkraft. De två sistnämnda göten, Hydro RESTORE med ett koldioxidavtryck på respektive 3,5 och 6,0, produceras med aluminium som har återvunnits från produktionsskrot och konsumentprodukter samt en mindre mängd primäraluminium. Omsmältning sker som namnet antyder i småländska Sjunnen, strax utanför Vetlanda. EPD:erna visar att det också spelar roll var och hur aluminium produceras. Profilerna kan i sin tur levereras i olika varianter beroende på vad produkten ska användas till och vad kunden har för behov och krav. Profilerna kan exempelvis vara friktionssvetsade, anodiserade eller lackerade. Den specifika kombinationen av tillverkningsprocesser påverkar det totala koldioxidavtrycket. Exempelvis kan en bearbetad och anodiserad aluminiumprofil av Hydro RESTORE 3,5 landa på ett totalt koldioxidavtryck av 3,9 CO2. Samtliga EPD:er finns nu publicerade i sin helhet på EPD Internationals webbplats, environdec.com.
Nu är Svenskt Aluminiums aluminiumtävling 2023 genomförd. Två pristagare och fyra hedersomnämnande.
Som tidigare nämnts har vi två kategorier, kategori 1: Studenter och
Damian Budyta, Mittuniversitetet i Sundsvall. Förslag till Kaffemugg.
kategori 2: Företag och övriga. Prisutdelningen genomfördes på Materialbiblioteket 7 februari i samband med Stockholm Furniture Fair.
Lars-Inge Arvidsson, Svenskt Aluminiums vd, genomförde prisutdel-
ningen i samverkan med Hans Frisk, teknisk chef och Björn Florman, chef på Materiabiblioteket.
Första pris gick till Matilda Lindstam Nilsson som studerar på Malmstens skola på Lidingö. Skolan är en del av Linköpings Universitet. Skolan är lokaliserad på Lidingö utanför Stockholm med fantastiska lokaler och där utbildas studenter i Möbeldesign, Möbelsnickeri och Möbeltapetsering.
I denna kategori ingick dels ett stipendium på 25 000:-, plus att Svenskt Aluminium arrangerade en studieresa till Aluminiumriket Småland för Matilda och hennes klasskamrater.
Mattias Bylund, Mittuniversitetet i Sundsvall. Festishållare.
Jacob Grape, Mittuniversitetet i Sundsvall. Belysning för bl.a. bibliotek.
ChargeNode har utvecklat en laddteknik som innebär att fler bilar delar på en laddcentral och endast ladduttag placeras vid varje p-plats i en smart aluminiumbalk som innebär minimal åverkan på marken vid installation.
De dyra och känsliga elkomponenterna skyddas i en robust laddcentral vilket innebär mindre elektronik i själva aluminiumbalken. Det betyder säker drift och lång hållbarhet, och med mindre antal komponenter blir det mindre miljöpåverkan. Med smart egenutvecklad mjukvara och optimeringsalgoritm fördelas tillgänglig laddeffekt på antal inkopplade bilar, avresetider, bilarnas laddkapacitet och önskad laddning. Alla får laddning utan att man behöver öka effektuttag på fastigheten.ChargeNode använder sig utav en aluminiumprofil, som är pressad av CIRCAL, en råvara tillverkat med minst 75 % återvunnet aluminiumskrot efter konsumtion, från Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda.
Nästa generation kommer att innebära att man bygger ett modulsystem där man kan ”docka” flera balkenheter till varandra. (För ytterligare information www.chargenode.eu/)
Aura Light AB producerar belysningsartiklar med fokus på Led-ljuskällor och Led-armaturer. Man arbetar även med att offerera och projektera hela belysningslösningar för företag och offentliga byggnader.
Miljön är alltid i fokus när det gäller både ljuskällan och de produkter man utvecklar. På hemsidan skriver man: ”Vi vill bidra till att världen blir en bättre plats genom våra hållbara belysningslösningar.”
Produkten som erhållit hedersomnämnande är en Led-armatur ”SEVEDE”, som bygger på en strängpressad aluminiumprofil. Man har även i detta sammanhang använt materialet CIRCAL från Hydro Extrusion Sweden AB i Vetlanda. Valet av ingående komponenter ihop med det höga ljusutbytet, bidrar till ett lågt CO2-avtryck under hela livscykeln.
En del av Matitildas vinst i Aluminiumtävlingen 2023 var att Svenskt Aluminium arrangerade en studieresa till Aluminiumriket Småland för Matilda och hennes klasskamrater.
Varför studieresor?
Skälet till att Svenskt Aluminium arrangerar och genomföra denna typ av studieresor är att studenterna på detta sätt får uppleva våra fantastiska företag på plats. Detta är ett väldigt bra sätt att förklara och visa vad svensk industri är och kan åstadkomma.
Aluminiumtävlingens syfte är att väcka intresse och skapa möjligheter till ökad materialkunskap och produktionskunskap.
Det är även viktigt att i detta sammanhang påtala den nytta som dessa studiebesök gör för att öka förståelsen för industrin. Det är inte ovanligt att dessa besök leder till
fortsatta kontakter mellan studenterna och de företag som de besöker.
En uppmaning till företagen är att se till att få besök av studenter, de ger väldigt mycket tillbaka genom de frågor och de idéer som de för fram vid sina besök. Min erfarenhet som utbildare och Professor är att företagen får mer tillbaka i kontak-
ten med studenter än de kostar att ta emot dom.
Skapa möjligheter till projekt och examensarbete, det ger er som företagare väldigt mycket tillbaka.
Dag ett med studieresans första stopp. Vi startade i Jönköping med lunch på restaurang Whildmarken, vilket var väldigt uppskattat efter cirka 4 timmar resa från Stockholm.
Vi besökte Byarums Bruk där Joakim Ståhl tog emot och dels berättade om företagets strävan att bevara hantverket och dels visade produktionen. Intresset bland studenterna var väldigt stort och besöket väldigt uppskattat.
För ytterligare information, se www.byarumsbruk.se.
På A-Lackering AB i Sävsjö tog Kristina Forsell emot studenterna.
Det blev en helt ny värld för studenterna med väldigt många intryck. Att få uppleva hur man industriellt lackerar produkter skapade mängder med frågor och
tankar. Studenterna fick vandra runt i fabriken och se de olika momenten i lackeringsprocessen. Återigen ett uppskattat besök som skapade tankar.
För ytterligare information, se www.alackering.se.
Under natten i Vetlanda bodde studenterna på Stadshotellet.
Vetlanda
Dag 2 besöktes Hydro Extrusion
Sweden AB i Vetlanda där Peter Ståhl och ett antal medarbetare tog emot.
Studenterna fick se dels hur man pressar aluminiumprofiler men även hur bearbetningen går till. Vi fick vandra igenom bearbetningsfabriken vilket naturligtvis skapade många frågor och funderingar. Spännande och lärorikt.
För ytterligare information: www. hydro.com/sv-SE/.
Stefan Pettersson med medarbetare tog emot och visade upp företaget och dess produkter.
Under besöket fick studenterna se hela processen från råämne till fär-
dig produkt. De fick även en inblick i hur Aura Lights ljuslaboratorium fungerar. Där tar man fram underlag till säljkåren, för att de ska kunna göra så korrekta ljusberäkningar för slutkund som möjligt.
Fokus under besöket var just konstruktion i aluminium och det visades exempel på många raka traditionella former, men man har även en armaturfamilj som heter ”Kvill”, i tre storlekar, där profilerna är rull-
Daniel Bjerhag från A-lackering visade runt i fabriken. Studenter tittar in i en lackbox. Efter lackeringen ska allt packas.bockade i en speciell produktionsutrustning hos extern leverantör.
Fabriken i Vimmerby är hjärtat i Aura Lights verksamhet. Här byggs eller anpassas alla produkter som ska levereras till slutkund. Många av de produktfamiljer som erbjuds är utvecklade, designade och tillverkade helt i Aura Lights egen regi. De sista åren har en stor omställning gjorts i produktionen, och man har gått mer mot standardiserat arbetssätt och line-montage. I takt med att volymerna ökar på det egenproducerade har monteringsytan fördubblats på ett par år, säger produktionstekniker Linus Lindh.
Fler och fler produkter konstrueras i strängpressad aluminium. Detta gör att man behöver anpassa verkstadens maskiner för att han-
tera, bearbeta eller anpassa aluminiumprofiler istället för stålplåt. Aura Light väljer alltid en aluminiumlegering med lågt CO2-avtryck. Detta är en självklar inriktning för att minska vår miljöpåverkan, säger Stefan Pettersson.
För ytterligare information, se www.auralight.com/se/.
Studieresan följde en röd tråd som kändes väl genomtänkt. Vi fick uppleva aluminiets resa från längder till profiler till färdig produkt. Företagen var väldigt generösa och bjöd in oss i värmen.
Jag har fått en större förståelse hur och till vad jag i framtiden kan använda mig av aluminium i min
design på bästa sätt, säger Christian Berglin.
Rebecka Franzén, som var med på resan säger att det är bra att få se teknikerna och produktionen bakom materialet för att få en förståelse för möjligheter och begränsningar.
Hydro och Byarums Bruk var väldigt intressant, lackering har jag lite koll på sedan innan men var kul att se i så stor skala på A-Lackering.
Och kul att det är i Småland, säger Rebecka som är från Småland själv. Att i framtiden kan man bo i Småland och veta att producenter och tillverkning ligger så nära. Det känns kul. Visste inte att Småland hade så mycket aluminium, avslutar Rebecka Franzén.
Jag har fått en större förståelse hur och till vad jag i framtiden kan använda mig av aluminium.
Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm
Ett av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och
aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller
lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.
Vem är du?
Jag heter Matilda Lindstam Nilsson. En snart färdigexaminerad Möbeldesignstudent på Carl Malmstenskolan i Stockholm. Utbildningen är både konstnärlig och teknisk, praktisk och teoretisk. Det är en kandidatutbildning via Linköpings Universitet.
Jag är född och uppvuxen i den lilla IKEA- byn Älmhult i Småland. Där ligger ju även Stena aluminium som är en stor leverantör av återvunnen aluminium.
Hur är din kunskap generellt om aluminium och dess produktionsmetoder?
Eftersom jag går på en skola där huvudfokuset är trä och textil, så är mina kunskaper inom just aluminium inte lika fördjupade. Men det finns väldigt bra information om materialet på exempelvis Svenskt Aluminiums hemsida.
Hur har du fått din kunskap om aluminium? Kanske genom studieresan?
Jag, tillsammans med min klass på möbeldesignprogrammet har just varit på en studieresa i Småland som Svenskt Aluminium anordnade
åt oss. Där fick vi besöka bland annat Byarums Bruk som gjuter möbler och andra föremål av återvunnen aluminium. Vi fick ta del av hela tillverkningsprocessen där aluminiumtackor smältes ner och till slut hamnar i gjutformar för att bli exempelvis en gavel till en bänk.
Vi besökte även A-lackering i Sävsjö där vi fick se mer av hur aluminiumprofiler behandlas med t.ex. pulverlack och anodisering, en form av elektrokemisk process som förstärker ytskiktet och gör profilerna reptåliga.
Sedan åkte vi till Hydro i Vetlanda där aluminiumprofilerna tillverkas genom pressning av aluminiumgjöt. Vi fick se olika pressverktyg och hur profilerna pressades ut ur en maskin. Det var verkligen häftigt att se hur oändligt många profiler det går att ta fram genom denna metod!
Det blev även ett besök på Aura Light i Vimmerby, som köper profiler från Hydro till belysning. Spännande och relevant för oss studenter att se hur profilerna sen kan användas i ett produktsammanhang och hur profiler kan sättas ihop utan beslag. Som ett pussel. Efter studieresan känner jag mig mer redo att väva in materialet i framtida formgivning. Mer förståelse för möjligheterna och vilken tillverkningsmetod som passar bäst.
Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?
Jag är väldigt intresserad av form. Aluminium går ju att forma och bearbeta på väldigt många sätt så ur ett estetiskt perspektiv känns aluminium väldigt kul! Hållbarhetsaspekten är också en fördel. Det håller i århundraden och återvinns, så nästan all aluminium är i ett ständigt kretslopp. Aluminium behöver ju inte heller underhållas och tål temperaturskillnader. Sandgjuten aluminium är min favorit. Den är extra vacker och får en naturlig och lite skrovlig, taktil yta som tilltalar och känns levande tycker jag.
Hur viktig är
Den är såklart viktig och därför är det värdefullt att få kunskap inom andra hållbara material utöver trä, som är mitt huvudmaterial. Det ena behöver inte utesluta det andra. Desto bredare kunskap om material, miljö och olika tillverkningsmetoder vi som designers har, desto bättre möbler kan vi ju göra. I till exempel en utomhusmiljö kan aluminium och trä i kombination vara ett hållbart alternativ där möbeln utsätts för lite mer slitage än inomhus.
Jag och mina klasskompisar använder oss av svenskt trä, i så stor mån det går. Redan under designprocessen funderar vi på hur delarna ska tas ut på plankan och i vilka dimensioner, för att minimera spill. Så hållbarhetstänket är med oss hela tiden.
Vilken relation har du till aluminium?
Min relation till aluminium har inte varit så lång. Vi hade en brief från Tekniska museet i Stockholm där vi fick i uppdrag att skapa förslag på möbler till den nya byggnaden ”Wisdome” som öppnar 2023. Jag ritade en stapelbar pall med tre skruvade ben, tänkta att CNC-fräsas fram av KL- trä från byggnadens spillmaterial. Konstruktionen var skruv och helt limfri. Hållbarhetstänket skulle genomsyra möblerna. Idén kom upp när jag satt och testade lite former i lera vid köksbordet. Jag fick snabbt upp en vision av pallen även i aluminium och tänkte att det inte borde vara omöjligt att hitta en metod för det. Pallen skickade jag sen in till en tävling som Dag Holmgren på Svenskt Aluminium anordnat och jag hade turen att vinna.
Pallen tillverkas just nu av RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping i samarbete med Svenskt Aluminium. Benen och sitsen gjuts genom sandgjutning. Det ska bli otroligt spännande att se resultatet. Jag är tacksam och glad för den här möjligheten och att få hänga med i hela den här processen. Pallarna visades på möbelmässan i Älvsjö 7-11 februari, i materialbibliotekets monter/Svenskt Aluminium.
Pallen Helio som just nu gjuts och håller på att slipas, är min första. Annars har jag även gjort en hylla,
med hamrad aluminiumplåt, där huvudmaterialet är trä. Här ville jag utnyttja formbarheten i plåten och framhäva den vackra ytan.
Vilket /vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?
Just nu ett samarbete med Stockholm stad – utomhusmöbler till Bagarmossen i Stockholm som visas upp i Malmstens monter på mässsan. Jag har då samarbetat med ett företag i Älmhult som heter Alfing, de arbetar främst i stål men också i aluminium. Och den här gången var det faktiskt stål som lämpade sig bäst till gavlarna då möbeln behövde ha lite tyngd.
Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?
Det är jätteviktigt att branschen för kunskap om materialet vidare och visar, förklarar, uppmuntrar och bjuder in oss studenter till de möjligheter som finns med materialet. Att vi får lära oss av materialets historia, var och hur det använts och om olika tillverkningsmetoder för att kunna ta med oss det in i framtiden. Får vi ingen kunskap kan vi inte föra traditionerna vidare eller utesluta sådant som är mindre bra.
Det kan också vara hämmande i idéskissandet om man som designer inte har tillräckligt med materialkunskap, så den biten är absolut viktig.
Hur tror du att du kan övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen m.m.?
Designprocessen lägger grunden till hur resultatet blir. Påskyndas den blir det ju inte bra i slutändan. Man måste få tid att välja form, konstruktion, material och tillverkningsmetod så att det blir rätt och bra för kunden. Vilket material det blir får konstruktionen, formen, platsen, målgruppen och ekonomin avgöra.
Vilket förhållande har du till form och har form något med material att göra?
Det beror kanske på vem du frågar. Som blivande möbeldesigner tycker jag att det är viktigt att handens närvaro och unika avtryck inte försvinner bort bland moderna material och tillverkningsmetoder.
Jag själv älskar form. Att dreja, svarva och forma med händerna är ett bra sätt att upptäcka form.
Men hur gör jag det mer industriellt? Kanske är det just nu genom ett industriellt hantverk med sandgjuten aluminium jag får möjlighet att utforska detta via min pall? Tack vare Svenskt Aluminium och RISE Research Institutes of Sweden. Stort tack!
Text av Dag Holmgren
Från ide till en gjuten produkt!
Denna historia handlar om Matilda Lindstam Nilssons pall. Det började med några formskisser i lera och därefter en liten modell i trä, med tillhörande bord och bänk.
Efter detta togs en fullskalemodell fram.
Nu skulle denna modell utvecklas till en variant av aluminium. Detta förslag anmäldes till Svenskt Aluminiums aluminiumtävling och där erhöll pallen ett första pris.
Renderade skisser på pallen togs fram för att få en känsla för hur
pallen skulle se ut i aluminium.
I den fortsatta kontakten med Svenskt Aluminium kontaktades RISE Research Institutes of Sweden i Jönköping och Andreas Lindberg Pruth. Denna kontakt resulterade i att RISE åtog sig att göra några prover.
Benen och sitsen gjuts var för sig i 3D-printade sandformar. Stort tack till Svenskt Aluminium, RISE Research Institutes of Sweden och Vcast som bidrog med de 3D-printade sandformarna.
Detta visar tydligt att man med modern teknik kan ta fram fysiska produkter med utgångspunkt från digitala modeller.
Tack för
ett fantastiskt arbete Svenskt Aluminium och Matilda Lindstam Nilsson vill naturligtvis framföra ett stort tack för detta.
Svenskt Aluminiums tävling blir på detta sätt väldigt kommunikativ vilket innebär att det i framtiden ökar intresset för denna typ av aktiviteter.
Genom direkta kontakter mellan studenter och industrin uppstår alltid spännande möten som säkerligen leder fram till både nya kontakter och att affärer skapas.
Precis som resten av tillverkningsindustrin står svensk aluminiumproduktion för CO2-utsläpp som påverkar klimatet.
Branschorganisationen Svenskt Aluminium bidrar till utvecklingen av en grönare bransch genom Aluminiumagendan 2025 med målsättningen att minska utsläppen, effektivisera energianvändningen samt stärka uppfattningen av aluminium som ett mer miljövänligt materialval.
Svenskt Aluminium grundades 2001 och är en nationell intresseorganisation med visionen att utveckla användningen samt stärka uppfattningen av aluminium som ett naturligt materialval med hänsyn till ekonomi, design och ett hållbart samhälle.
– Vi är ett 50-tal medlemsföretag. Basen i branschorganisationen är de fem stora aluminiumproducenterna i Sverige: Kubal, Hydro, Profilgruppen, Stena Aluminium och Gränges, och i övrigt utgörs vi av mindre företag som exempelvis bearbetningsoch ytbehandlingsföretag, samt
associerade företag och kommuner, förklarar Lars-Inge Arwidson, vd Svensk Aluminium.
Organisationen har tagit fram Aluminiumagendan 2025, som innehåller fyra fokusområden för branschen.
– Hållbar industri, kompetensförsörjning, forskning och utveckling samt samhällspåverkan. Agendan ska fungera som ett stöd för vårt utvecklingsarbete inom dessa områden och vi lägger ett särskilt fokus på hållbarhet, i och med att det finns högt ställda krav på Sveriges industrier.
Inom målsättningen för år 20232025 ingår att minst ett av fyra forskningsprojekt ska ha som mål att öka återvinningen, minst ett av fyra ska ha som mål att minska industrins CO2-avtryck, samt att Svenskt Aluminium årligen genomför minst ett projekt tillsammans med Energimyndigheten eller motsvarande aktör.
– Dessutom har vi inlett en dialog med relevanta politiska företrädare i syfte att få mer stöd för en grön omställning. En utmaning för vår
industri är att möta förväntningarna på ett grönare samhälle, och samtidigt bevara konkurrenskraften. Därför behövs forskning som tar oss framåt, och vår roll är att bidra till denna utveckling på alla sätt vi kan.
Samtidigt vill Lars-Inge Arwidson lyfta fram att Sverige internationellt redan ligger i framkant gällande att hålla nere sin CO2-påverkan.
– I genomsnitt ligger CO2-utsläppet per kilo aluminium som produceras i EU på 7 kilo, jämfört med Sverige där det ligger på strax under 4 kilo CO2 per kilo aluminium. Det ger oss ett bra utgångsläge, precis som det faktum att vi i Norden också har god tillgång till ren energi.
Sverige har satt som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland med netto noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För Svenskt Aluminium ligger målbilden på att bidra till detta på alla sätt möjliga.
– Som branschorganisation kan vi inte sitta och vänta på att utvecklingen kommer utan vi vill sätta oss i förarsätet och gynna hela branschen med de framsteg som vi kan göra, avslutar Lars-Inge Arwidson.
Anders Ohlsson
ao.ohlsson@telia.com
Jag vet inte riktitigt hur jag ska börja denna krönika för jag har ju skämt bort er stackars läsare med att varje nytt år relatera det till den kinesiska zodiaken. I år är det dock lite annorlunda för i år är det harens år och då kan man ju välja två varianter, antingen den kinesiska eller den finska.
år
Väljer man den kinesiska så är det haren med tilläggselementet vatten som gäller. Haren står för trygghet, fredlighet och rättvisa men även enligt vissa för hopp, fred och harmoni. Förra året var tigerns år och jag skrev att det skulle stå för oförutsägbart, impulsivt och överdrivet. Och nog blev det det alltid. Kanske är det därför skönt att nu då ha gått in i harens (eller kaninens) år, för vi kan ju alla önska oss en fredligare och mer rättvis utveckling än vad vi på senare tid har sett.
Den finska varianten är inte så dum den heller, för där tas en överkörd harunge omhand av en försupen finne som bestämmer sig för att rädda den stackars haren. Om vi tänker oss att harpalten är Ukraina så får vi i väst ta på oss att vara den försupne finnen. En inte allt för dum symbolik som Arto Paasilinna skrev ihop för flera decennier sedan.
Kriget pågår fortfarande, men för oss utanför krigsområdet har det övergått till vardag och i tidningarna kan vi läsa om hur mycket priset på t.ex. croissanter har gått upp det senaste året. Politiker balanserar på tunn lina och väger noga hur mycket och vilka vapen som kan skickas till Ukraina utan att störa den politiskdiplomatiska gången.
I USA där Alcoa har lobbat för förbud mot import mot rysk aluminium övervägs nu istället strafftullar på upp till 200 %. M.a.o. inget förbud i teorin, men de amerikanska aluminiumpremierna har redan nu i början av året gått från 250 USD/mt till ca 650 USD/mt. Även i Europa har premierna ökat, men med mer modesta 50 USD än så länge. Det vi nu ser börjar mer och mer likna sanktionsproblematiken vi hade år 2018 när Trump skulle spela tuff. Skillnaden är
att då var det sanktioner mot ryska oligarker som var anledningen, nu är det ett brutalt invasionskrig.
På LME går allt sin gilla gång och ingen inom börsbolagets hierarki tycks lyfta på ögonbrynen över att LME lagren på aluminium på senare tid har ökat, ej heller över att lagren på Shanghais metallbörs (SHFE) kraftigt har ökat. Visst kan vi skylla på firandet av det kinesiska nyåret som en möjlig orsak, för det är ju inte konstigt om man som industri levererar in metall på lager när man inte kör produktion. Vi kan också finna samband mellan nuvarande lagerökning och hur det såg ut i oktober. Då lyftes lagren med 225 tton på ett par tre veckor, nu nästan identiskt 225 tton på 17 dagar rätt så precist 3 månader senare. En händelse som nästan är för enkel att härleda då standardterminen på LME är just tre månader. Skillnaden är att i oktober var det 20 dollar backwardation, nu är det 40 USD contango. Sen finns det ytterligare en skillnad som man inte ska blunda för, Shanghai lagren har gått från knappa 100 tton vid årsskiftet till nästan 300 tton nu. Men det är
väl inget att oro sig för, eller? Rusal som varit i fokus i debatten kring rysk aluminium och LME lager har gått ut och hävdat att man minsann inte har levererat in några volymer på LME, och på den punkten tror jag dom. Men det som sticker ut när det kommer till LME lagren är den drastiska ökningen i Sydkoreanska lager som sedan januari har gått upp med 150 tton. Om man skall tro på rykten så säger dessa att metallen som gått in i Gwangyang har levererats in av Glencore. Kan det verkligen vara så illa att den metallen kommer från Ryssland? Kanske till och med från Rusal, hemska tanke. Fast LME ser nog inte det här som något oroande tecken, varför skulle man? Det är bara höjda premier vilket borde göra metall intressant i det fysiska ledet, och metall som råkar ha hamnat på börslager. Säkert ett olycksfall i arbetet. Oron i marknaden är inte att ta miste på, och många varnar för att LME håller på att tappa sin position som prissättare för världens aluminium. Varför? Jo för att man godtar ”fulmetall” som prissättningsbas, metall som snart ingen i väst vill ha!.
En avgörande fråga är, vem väljer teknik och varför?
Erfarenheten visar att i väldigt många fall är det designern som väljer material och då ofta av andra skäl än rent tekniska. Men vem avgör hur tekniken i en produkt ska väljas, utformas och kommuniceras?
Principiellt, tror jag, att människor generellt inte väljer produkter baserat på teknik.
Professor Jonas Löfgren menar att du ska glömma bort själva produkten och i stället tänka på vad produkten kan göra för dig.
Här skulle man kunna byta ut ordet ”produkten” mot teknik. Min absoluta uppfattning är att tekniken aldrig få bli ett självändamål.
Teknikens syfte är att underlätta för användaren, men helst utan att märkas.
Tekniken är fantastisk när den används på rätt sätt. Ett exempel när det inte blir så bra är när man utvecklar produkter som innehåller mycket teknik, men när man glömmer bort hur tekniken ska användas, utnyttjas.
Digitalisering, bra eller dåligt?
Att samhället blir mer och mer digitaliserat vet vi och upplever. Det blir då ännu viktigare att den digitala tekniken blir människovänlig och begriplig.
Risken med att bli helt uppslukad av tekniken är att man glömmer syftet.
Man måste byta fokus
2019-09-25, skrev Kiva Allgood, chef för ”Internet of things” på Ericsson i Svenska Dagbladet: ”Man måste byta fokus från prylarna till de problem som tekniken ska lösa”.
Det gäller att fokusera på att lösa problem – och inte bara på teknik.
Noteras bör att det är en kvinna som påstår detta, vilket känns förhoppningsfullt när det gäller ett sådant teknikföretag som Ericsson.
Ett annat exempel är Vilém Flusser, polsk filosof och författare som menar: ”Den nya människan vill inte längre handla och äga, hon vill uppleva, erfara, urskilja och framför allt njuta. Eftersom hon inte längre är intresserad av ting har hon heller inga problem. Hon har program i stället”!
Atlas Copco
Alex Libert, tidigare designchef på Atlas Copco, menar att företagets vision bygger på att deras produkter skapar positiva upplevelser och känslor både vid användandet och ägandet!
På samma sätt som Svenskt Aluminium propagerar för att aluminium ska används på rätt sätt, propagerar jag för att även tekniken ska användas på rätt sätt.
Text av Dag Holmgren, professor och designchef på Svenskt Aluminium3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50
Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5
566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Rikard Ottosson
Tel: 036-485 67 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10
702 27 Örebro
Tel: 019-19 79 90
Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
ALACKERING AB
Post: Box 142, 576 23 Sävsjö
Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö
Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo
Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B
422 46 Hisings Backa
Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10
352 45 Växjö
Tel: 0470-745400
www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16
213 75 Malmö
040-35 83 00
info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm
Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping
Tel: 011-21 96 90
Fax: 011-18 86 63
Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa
Tel: 0171-46 86 00
Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
COVENTYA AB
Ödegärdsgatan 3
504 64 Borås
Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås
Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20
www.element.com/se
EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se
EXTRAL Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com
GRÄNGES SWEDEN AB
612 81 Finspång
Tel: 0122-838 00
Fax: 0122-197 32
Kontakt: Ari Leidelöf
HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB
Box 236, 574 23 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40
Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35
www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6
175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40
Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20
523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Järnvägsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås
Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
POLLUX YTBEHANDLING AB
Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg
Tel: 031-55 05 04
Fax: 031-55 19 55
Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se
PROFILGRUPPEN
Box 36 360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53 668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman
Tel: 070-644 80 82
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
STENA ALUMINIUM AB
Box 44, 343 21 Älmhult
Tel: 010-445 95 00
Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I
UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Bockning
Extral
Hydal Aluminium Profiler
Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning
Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
Extral Hydal Aluminium Profiler
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering Ahlins i Habo AB
Extral
Hydal Aluminium Profiler AB
Hydro Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
Hydal Aluminium Profiler
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Skärande bearbetning
Alutrade AB
Extral
Hydal Aluminium Profiler
Hydro Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
MASKINER FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Emmegi Scandinavia AB,
Profilma
Maskinpartner AB
Borr-, gäng- och fräsenheter
E2 Systems
Fräsning
Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Stansning
Emmegi Scandinavia AB, Profilma
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
Fogning
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB
Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter
Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter
Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter
Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter
Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar
Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
Mönsterås Metall AB
Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
Mifa Aluminium bv
MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB
VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB
Nya Elektrogjuteriet AB
Swedmec AB
Information
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Kallflytpressning
Chemetall AB
Kemikalier
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast
Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning
Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Metallförsäljning
Band, lackerade
Gränges Sweden AB, Industriprodukter
Band, olackerade
Gränges Sweden AB, Industriprodukter
Gjutaluminium
Stena Aluminium AB
Plåt, lackerad Hydro
Profiler, rör
Alutrade AB
Hydal Aluminium Profiler
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Hydal Aluminium Profiler
Profiler, special Alu-S AB
Alutrade AB
Extral Hydal Aluminium Profiler
Hydro
Mäkelä Alu AB
Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB
Extral
Sandwich paneler
Alu-S AB
Tvättsystem
KMC Ytbehandling AB
Utbildning
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology
AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology
AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Extral
Hydal Aluminium Profiler
Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
Pollux Ytbehandling AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB
Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Elpolering Pollux Ytbehandling AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Extral
Hydal Aluminium Profiler
Hydro
Pollux Ytbehandling AB
ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB
Extral Hydro
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB
Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn Mifa Aluminium bv
ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering
Alackering AB
Mäkelä Alu AB
PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
Hydal Aluminium Profiler AB
Pollux Ytbehandling AB
ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB
Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering
Chemetall AB
Coventya AB
Avfettning Chemetall AB
Coventya AB
Skärvätskor
Chemetall AB
Kromfri ytbehandling
Candor Sweden AB
Chemetall AB
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB
KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB
Ytteknik AB
Infärgning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel
Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB
KMC Ytbehandling AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
Bearbetning
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
Gjutgods
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
Konstruktion
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till:
Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås
E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Kemisk polering
Laboratorier
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
Ytbehandling
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.
Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik ABDu får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se
WWW.ALUMINIUM.NU
Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på
vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!