Aluminium Scandinavia nr 2-2021

APRIL 2021 NR 2

Lars Falk

DESIGNER

Hållbar långsiktighet www.aluminium.nu

INNEHÅLL 10 Fallstudie Hög insamling inom aluminium

12 Design för framtidens arbetsplats En bra design hjälper till att skapa bra förutsättningar för bra resultat

14 Hedersdoktor Jönköping University utser hedersdoktor i aluminium

22 Lars Falk Industridesigner

16 Designen, människan & kunden Människan, kunden – användaren i centrum

18 Manufacturing R&D Clusters Ingen länk får fattas i den gröna värdekedjan

19 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

28 Metallbulletiner Börsnytt

30 Hållbar långsiktighet Cirkulär ekonomi. Livscykel. Återvinning. End-of-life.

NÄSTA NUMMER 3/2021

30

Utgivning: 18 juni 2021 Materialdag: 7 juni 2021

Hållbar långsiktighet Cirkulär ekonomi. Livscykel. Återvinning. End-of-life. Återbruk.

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 2 · April 2021 · Årgång 38 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Dark horse rosé Med sommaren runt hörnet släpper Spring Wine & Spirits ett nytt rosévin, som denna gång lanseras i form av en burk på 375 ml! Vinproducenten Dark Horse ligger bakom deras senaste tillskott. Tillgänglig på Systembolaget.

Malte Seifert

Antibakteriella handtag II

Dominic Halahan

CRU konferens arrangeras i samband med aluminiummässan Årets CRU World Aluminium Conference Series kommer att äga rum för första gången på aluminiummässan i Düsseldorf.

Den 30 september kommer den sista sessionen att vara värd för CRU och arrangeras live i utställningshallarna. Konferensen är en serie som startar i Nord Amerika den 15–16 juni, 2021.

– Tillsammans kommer vi att skapa svar på morgondagens utmaningar för producenter, teknikleverantörer såväl

4

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

som processorer och slutanvändare, säger Malte Seifert, projektledare för aluminiummässan.

– Det blir en one-stop-shop för branschen, som ger tillgång till högvärdigt innehåll och oöverträffat nätverk. Dominic Halahan, portföljchef, evenemang, CRU. Läs mer på https://events. crugroup.com/aluminium/ home

Med pandemin har marknaden för dörrhandtag som kan hantera smitta blivit het.

I förra numret skrev vi om FSB´s anti-infection behandling. Nu lanserar Clean Handle en lösning på samma problem.

Efter ett par år av utvecklingsarbete har Clean Handle lanserat en produkt i syfte att automatiskt hålla dörrhandtag rena.

Den är utvecklad och producerad i Sverige.

Clean Handle desinficerar dörrhandtag automatiskt tio sekunder efter beröring och fungerar i alla miljöer där man vill minska smittspridningen, den används bland annat på Barnsjukhuset Martina och av Kry. Covid-19 pandemin har för många inneburit nya sätt att arbeta på, framförallt på kontorsarbetsplatser. För att minska smittspridningen har anställda rekommenderats att arbeta hemifrån i möjligaste mån och längtan till att återgå till det normala är ett faktum. Ingen kan svara på pandemins varaktighet men för att återgå till det normala kontorslivet när pandemin är över behöver nya rutiner för arbetsmiljö och renlighet införas.

– Vi är mycket stolta det faktum att undersökningar har visat att Clean Handle reducerar virus och bakterier på dörrhandtag med över 85 %. Att minska smittspridningen är viktigare nu är någonsin och vi strävar ständigt efter att skapa innovativa lösningar för att hålla allmänna ytor desinficerade och rena, säger innovatören och barnkirurgen Claude Kollin.

Handtaget går att köpa på cleanhandle.se.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

GM letar lösningar med aluminium

Gränges investerar 33 MUSD för att öka gjutningskapaciteten för aluminium i USA Gränges kommer att investera 33 MUSD för att expandera gjutningsverksamheten i Huntingdon, Tennessee, för att möta den ökade efterfrågan från kunder i Nordamerika.

Investeringen följer de tidigare framgångsrika investeringarna i ny valsningskapacitet i produktionsanläggningarna i Huntingdon och Newport, Arkansas.

“Detta är den tredje större investeringen vi gör i USA sedan 2017. Den visar på vårt åtagande att växa vår affär med våra kunder och marknader, och stärker vår plattform för fortsatt lönsam tillväxt. Den stödjer också våra höga hållbarhetsambitioner genom att förbättra både energiintensiteten och klimatutsläppen per ton. Vi är stolta över att vara en långsiktig

affärspartner till våra kunder när det gäller fortsatt tillväxt och innovation”, säger Patrick Lawlor, President Gränges Americas.

Expansionen omfattar investeringar i byggnader och en ny gjutningslinje. Gjutningskapaciteten i Huntingdon kommer att öka med närmare 25 kton per år när utbyggnaden är klar, och den kommer att möjliggöra ett bättre kapacitetsutnyttjande i de efterföljande valsnings- och skärningsprocesserna.

Projektet är beräknat att ta mindre än två år att färdigställa och förväntas bidra positivt till Gränges rörelseresultat 2023.

Gränges kommer att finansiera expansionsinvesteringen i Huntingdon med befintlig kassa samt internt genererade kassaflöden..

Den amerikanska biltillverkaren General Motors testar en mängd nya tekniker för att sänka kostnaderna för elfordon, inklusive ökad användning av aluminium och aluminiumlegeringar.

GM-chefen Mark Reuss talade nyligen vid en investerarkonferens där han berättade att företaget fortsätter att utforska olika tekniklösningar för sina kommande Ultium-batterier, som man förväntar sig att lansera om cirka fyra år.

De nya batterierna är resultatet av en joint venture med 2,3 miljarder US-dollar och LG Energy Solution i Syd Korea. Batterierna förväntas ha en cellkostnad på minst 50 US $/kW under rådande marknadspriser, ha en livslängd på minst 1.6 miljoner kilometer och hålla upp till 960 kilometer mellan laddningarna.

Bland de inriktningar GM tar med sin forskning är kiselrika och litiummetallanoder, torrbearbetningselektroder och halvledar- och högspänningselektroder. Nuvarande planer har batteriet som använder grafitbaserade anoder, nickel-kobolt-mangan-aluminium (NCMA) katoder och en flytande elektrolyt.

Förra året presenterade General Motors sin helt nya modulära plattform och batterisystem, Ultium, (Foto av Steve Fecht för General Motors)

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

5

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

ProfilGruppens vd och koncernchef, Fredrik Zöögling

Bra resultat efter positiv engångseffekt

HYDRO-stolen är tillverkad av aluminium från Hydro. (Foto: Tom Dixon Studio)

TOM DIXON STUDIO LANSERAR NY STOL Tom Dixon är en brittisk designer med säte i London. Tom Dixon Studio specialiserar sig på inredningsprodukter, särskilt i metaller, inklusive möbler, belysning och tillbehör.

Designad för återvinning Den nya ”HYDRO”-stolen är resultatet av ett nära samarbete mellan Tom Dixon och Hydro, i syfte att utmana tillverkning av möbler.

Stolen är designad för att vara lätt, funktionell och cirkulär och är tillverkad av 100 procent återvinningsbart aluminium från Hydro och med så

6

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

få delar som möjligt så att den lätt kan återvinnas någon gång i framtiden. Bakgrunden till samarbetet är tanken att experter måste samarbeta och utbyta kunskap över hela värdekedjan för att utveckla mer hållbara produkter.

– Materialval är en stor och viktig del av mitt arbete som designer, och här är återvinningsbarhet en kritisk aspekt. Det är en av anledningarna till att jag gillar att arbeta med aluminium – förutom att aluminium ger mig oändliga möjligheter när det gäller formning och ytbehandling, säger Tom Dixon.

Profilgruppen redovisar ett resultat efter skatt på 24,3 miljoner kronor för det första kvartalet 2021 (11,4). Nettoomsättningen uppgick till 460 miljoner kronor (401) och resultatet per aktie uppgick till 3,26 kronor (1,26).

ProfilGruppens vd och koncernchef, Fredrik Zöögling kommenterar: ”Vår produktionsapparat har gått för högtryck hela kvartalet. Leveranserna från den nya pressanläggningen ökar successivt och den har producerat i treskift sedan slutet av förra året. Nästa steg tas i andra kvartalet.

Det operativa resultatet, rensat för engångseffekter, är något lägre än samma period förra året, vilket är enligt förväntningarna.”

14 KONKURRENTER SAMARBETAR Värnamo Industriexpo trotsar pandemin och arrangerar mässa i digital form. Den 2627 maj har besökarna möjlighet att via livesändningar, digitala möten och webinarium träffa leverantörer från Värnamos maskinoch teknikleverantörer. Årets arrangörer är: Salvagnini, Din Maskin, DynaMate, Edge Technology, Masentia, Ravema, Herber Engineering, Mekana Maskin, KD Feddersen, Lenima, LPV Verktygsmaskiner, Norima, PLM Group. Mässan görs i samarbete med Värnamo Näringsliv.

Mer information varnamoindustriexpo.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

MÄSSOR & EVENT 27-29 april 2021 International SAP Conference for Mining and Metals Plats: Digitalt event Mer information: https://www.tacevents. com/uk/events-uk/international-sap-conference-for-mining-and-metals/

10-12 juni METEF 2021 Plats: Bologna, Italien Mer information: https://www.metef.com/ ENG/Home.asp

15-16 juni World Aluminium Virtual Conference 2021 Plats: Digitalt event Mer information: https://events.crugroup. com/aluminium/home

1-2 september Aluminium USA Plats: Louisville, USA Mer information: https://www.aluminum-us.com/en-us.html

28-30 september ALUMINIUM 2021

ROBOTEN GOFA FÅR DESIGNUTMÄRKELSE ABB:s GoFa-cobot belönades med den prestigefyllda designutmärkelsen Best of the Best från Red Dot som ett erkännande av designkonceptet som gör den nya roboten tilltalande och tillgänglig för användarna.

GoFa är den snabbaste coboten i klassen och är avsedd att arbeta sida vid sida med människor, utan behov av

skyddsräcken, med ett stort antal olika arbetsuppgifter. Avancerade säkerhetsfunktioner, inklusive intelligenta sensorer i alla leder som får coboten att stoppa på några millisekunder om den känner av något oväntat, innebär att GoFa säkert kan arbeta direkt intill och fortlöpande tillsammans med människor.

Plats: Düsseldorf, Tyskland Mer information: https://www.aluminium-exhibition.com/en/

14-16 oktober ALUEXPO 2021 Plats: Istanbul, Turkiet Mer information: https://aluexpo.com/home-en/

29 oktober HARBOR’s 13th Aluminum Summit Plats: Chicago, USA Mer information: https://www.harboraluminumsummit.com/about/

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

7

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Redo att elektrifiera en stor del av godstransporterna

Snabb produktionsstart med samarbete mellan maskin- och verktygsleverantörer Bromi Maskin har publicerat en film om ett intressant ”Turn Key” projekt hos Nyströms Pressgjuteri innehållande Brother palettmaskin, automatisering, fixturer och bearbetningsverktyg.

Enligt leverantören har man skapat kundnytta genom: • reducerad kostnad för skärande bearbetning • minskade ledtider • ökad förädlingsgrad under samma ”tak” • kvalitetssäkrar själv en större del av sin produktion • ökar sin framtida flexibilitet.

8

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Med försäljningsstart av tre nya helelektriska tunga lastbilsmodeller menar Volvo Lastvagnar att tiden är inne för en snabb elektrifiering av tunga vägtransporter. De optimistiska framtidsutsikterna baseras på Volvolastbilarnas förmåga att tillgodose många olika transportbehov. Inom EU skulle exempelvis närmare hälften av alla lastbilstransporter kunna elektrifieras i den nära framtiden.

Det finns ett stort intresse för eldrivna lastbilar hos stora nationella och internationella transportköpare. Det är ett intresse som bottnar i deras egna ambitiösa klimatmål och konsumenternas krav på minskade koldioxidutsläpp och renare transporter.

– Fler och fler transportföretag inser att de måste starta sin elektrifieringsresa nu, både av hänsyn till miljön och av konkurrensmässiga skäl, för att tillgodose kundernas krav på hållbara transporter, säger Volvo Lastvagnars vd Roger Alm.

Tre nya tunga lastbilar i programmet för eldrivna fordon När försäljningen av de nya

eldrivna Volvo FH och Volvo FM-modellerna inleds kommer eldrivna transporter att vara ett tänkbart alternativ inte bara i stadsområden utan också för regionala transporter mellan städer.

Serieproduktionen av de nya eldrivna modellerna för Europa inleds under andra halvan av nästa år. De nya modellerna kompletterar Volvo FL Electric och Volvo FE Electric för stadstransporter, som har serietillverkats sedan 2019.

Kan täcka nästan hälften av EU:s transportbehov Med de nya modellernas högre lastkapacitet, kraftfullare drivlinor och en räckvidd på upp till 300 km, skulle Volvo Lastvagnars utbud av ellastbilar kunna hantera omkring 45 procent av alla godstransporter i Europa i dag. På så vis blir det möjligt att på allvar bidra till att minska vägtransporternas klimatpåverkan, som enligt officiell statistik står för cirka 6 procent av de totala koldioxidutsläppen i EU. – Potentialen för att inom en nära framtid elektrifiera lastbilstransporterna i Europa och andra delar av världen är enorm, säger Roger Alm.

Skapa nya produkter från återvunnet aluminium Hydro CIRCAL® är ett produktsortiment som tillverkas av återvunnet material från konsumentprodukter. Oavsett slutgiltigt användningsområde bidrar återvinningen av aluminium till att avfallet inte hamnar på deponier, samtidigt som det sparar naturresurser och minskar behovet av nytt material, vilket i slutändan innebär minskade koldioxidutsläpp.

Håll utkik efter produkter som tillverkats av återvunnet aluminium och kontakta Hydro för ytterligare information. www.hydro.com/circal

Fallstudie

Fallstudie bekräftar – hög insamling inom aluminium

B Benedetta Nucci, miljöchef Building & Mobility, på European Aluminium

10

ygg- och rivningsavfall är bland de största avfallsströmmarna inom EU när man räknar i vikt.

Totalt är det en tredjedel av det avfall som genereras. Insamlingen av byggprodukter i aluminium är lukrativ i detta avseende.

Detta understryks också av European Aluminiums första fallstudie.

Det är en kontorsbyggnad i Tyskland som använts för studien.

Nedmonteringen av byggnadens yttre skal slutfördes 2020. För att

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

beräkna insamlingsgraden för byggprodukter av aluminium genomfördes en inventering av SGS Search före nedmonteringen i januari 2020 för att uppskatta aluminiumhalten.

För att beräkna uppsamlingsvolymen jämfördes den uppskattade kvantiteten med mängden aluminium som samlats in av återvinnaren efter nedmontering.

Byggnadens ytterskal innehöll mer än 28 ton aluminium totalt, inklusive både extruderade profiler och platta produkter. Under demonteringen av byggnaden har 98,3 %

av aluminiumet i den samlats in och skickats för återvinning för att producera nya aluminiumprodukter.

– Insamlingen av byggprodukter i aluminium som når sin livslängd är av yttersta vikt eftersom det gör det möjligt att återvinna högkvalitativt aluminium till nya produkter, säger Benedetta Nucci, miljöchef - Building & Mobility, på European Aluminium.

Mer information om fallstudien hittar du på https://www.european-aluminium.eu.

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!

03 82-5 00 9 0

W W W. L P P R E S S G J U T E R I .S E

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

Design för framtidens arbetsplats 12

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Maskinoperatören är mitt i hjärtat av verkstaden, produktionen och affärerna. En bra design hjälper till att skapa bra förutsättningar för bra resultat.

För att utveckla maskiner med tanke på kompabilitet med användarna, effektivitet och produktivitet behöver man också ta hänsyn till detaljer i ergonomi och design.

Emmegis Comet R6 HP och Comet R6 I, bearbetningscenter med 5 CNC axlar för bearbetning av profiler har tagits fram där just design och ergonomi har fått stå i centrum. I verkstaden gör maskinerna intryck med deras balanserade former, val av färger och material, stylistiska detaljerna och finishen, som är framtagen av den välbekanta italiensk-franska designer Donato Coco och hans företag I Modena.

Men en maskin ska inte bara vara en ögonfröjd, den ska också vara säker och funktionell och handhavandet ska vara designat för att främja människa – maskin.

Likheter och skillnader Emmegi beskriver vad modellerna har gemensamt och vad som skiljer dem åt.

Låt oss föreställa oss att vi befinner oss i en verkstad, och operatören ska köra ett antal aktiviteter för att arbeta av en

bearbetningslista (som framtagits på kontoret).

Först interagerar han med det nya operatörsinterfacet (HMI), nu förenklad och smartare tack vare H-Drill mjukvaran, fullt uppdaterad och intuitivare, utformad som en läsplatta. En 24” pekskärm med vertikalt 16:9 format – utrustad med USB portar för fjärrgränssnitt mot PC och NC, samt anslutning till mus och tangentbord – kompletterar datautrustningen.

I det läget, beroende på typen av detalj som ska tillverkas, kan operatören nu välja det mest funktionella och effektiva arbetssättet: enzonskörning, som möjliggör att hela maskinens längd blir ett arbetsområde, där en 7 m lång profil kan bearbetas, eller pendel-körning, vilket tillåter att köra flera detaljer i maskinens båda arbetsområden. När du sedan trycker “START” positioneras maskinens klampar automatiskt, och här börjar skillnaderna mellan modellerna.

Comet R6 HP är utrustad med två CNC axlar, H och P, som fungerar som 0-stopp om nödvändigt.

Detta rörliga 0-stopp tillåter klampning av flera detaljer i ett maskinområde, beroende på begränsningen av antalet klampenheter som är maximalt 12 stycken, och varje detalj måste hållas fast av minst två klampenheter.

Comet R6 I – den senaste modellen av Comet R6, har servostyrda klampar, där varje klampenhet är utrustad med var sin egna servomotor och som kan förflytta sig samtidig inom arbetsområdet och därmed reducerar positioneringstiden avsevärd.

Denna funktion är främst framtagen för de som måste flytta klamparna ofta och som har korta serier.

I både HP och I versionen har ställtiden vad gäller fastspänning av materialet minimerats avsevärt med nydesignade klampar där det inte krävs några verktyg för fixering.

Båda versionerna har också en högeffektiv och stark spindel på 8,5 kW I S1 för att klara de tunga bearbetningar som ofta krävs. Som option finns också en spindel med varvtalsorientering för direkt gängning på 10,5 kW. Den fjärde och femte axeln gör att spindeln kan rotera från -15° till +90° i horisontalplan och -360° till +360° I vertikalplan för att kunna bearbeta toppen samt alla sidor av profilen utan att flytta den. Maskinen kan användas för alla sorts aluminium samt vissa stålprofiler tack vare kylsystemet med trycksatt tank som styrs med maskinmjukvaran.

Vill du veta mer om Emmegis Comet R6 HP och Comet R6 I besöker du www.emmegi.com/sv

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

13

Per Jansson, ägare och vd på Comptech AB

Bild från Jönköping Universitys Akademiska högtid 2019

Jönköping University utser hedersdoktor i aluminium

R

ektorn vid Jönköping University har beslutat om fyra nya hedersdoktorer. De som utses är professor Luis Gomez-Mejia, docent Sue Waite, professor Trish Greenhalgh och Per Jansson, ägare och vd

14

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

på Comptech AB. Promoveringen äger rum den 25 september vid Jönköping Universitys Akademiska högtid.

Hedersdoktor är en titel som tilldelas personer som på betydande sätt har bidragit till utveckling av forskning och utbildning vid Jönköping University.

Per Jansson är ägare och vd för Comptech AB. Comptech har varit involverad i aluminiumgjutningsforskningen kring innovationen av RheoMetal-processen som arbetades fram av forskarna Haiping Cao och Magnus Wessén vid Tekniska högskolan i Jönköping. Per Jansson

har bidragit till att tillhandahålla ett industriellt laboratorium för den tidiga utvecklingen av RheoMetal-processen. Wessén och Cao upptäckte ett nytt sätt att gjuta avancerade komponenter och startade ett spin-off-företag RheoMetal AB 2005 för att kommersialisera processen. RheoMetal AB och Comptech AB har arbetat hand i hand sedan 2007 och idag drivs processutveckling och tillverkning utav utrustning av Comptech som sprider tekniken över hela världen tillsammans med det nystartade företaget RheoComp Technologies i Kina.

Designen, människan & kunden Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

N

är du utvecklar produkter och tjänster måste du ha ”människan, kunden – användaren” i centrum.

Om du inte vet vem kunden är blir arbetet nästan omöjligt att genomföra.

En intressant frågeställning i detta är då vad är en kund värd?

Frågan kan vara relevant i dessa tider när man beslutat om olika typer av vaccin.

Ett av vaccinen kan ge dödliga biverkningar, men man säger att problemet med detta ändå är försumbart i förhållande till nyttan, dvs att inte bli allvarligt sjuk i Covid-19.

Alltså finns risken, även om den är liten, att en vaccinerad person

16

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

kan bli sjuk och även dö. När man gör bedömningen att fortsätta vaccinera, så är man beredd att offra några personer för skydda ett större antal människor.

Det betyder att någon har värderat de personer som kan bli dödligt sjuka som oviktiga för att inte stoppa vaccinet helt.

Så vad är en människa värd, och vem bedömer det?

Jag vill på intet sätt förringa frågan, men det kan vara av intresse att få reda på hur dessa värderingar görs och vem som gör detta.

Det kontantlösa samhället Det talas om det kontantlösa samhället som något positivt: ”Enklare och säkrare för kunden”. Men man

glömmer bort att de finns personer, gamla som unga, som inte har utrustning för att kunna betala t.ex på bussen eller i affären. Är dessa personer inte värda något? Och vem har i så fall beslutat detta?.

En tanke som slår mig är att varför tar staten fram nya sedlar och trycker dessa, när man ändå inte kan använda dem i alla butiker?

Alla dessa avvägningar som ”samhället” hela tiden gör, är precis det samma som de producerande företagen måste göra, det vill säga ta reda på vem som är kunden och även ta reda på vem som inte är kunden.

När det gäller de privata företagen så får de naturligtvis ta konsekven-

Vad hände med SAAB?

Designprocessen För mig som designer är designprocessen en utmärkt metod att ta reda på alla de frågor som rör människan.

Det handlar hela tiden om att sätta människan i centrum i alla sammanhang. Att vara beredd på att ta ansvar för de beslut man fattar och även de konsekvenser som beslutet medför.

Det handlar om att veta vem ”Vem” är och vad ”Vem” behöver och önskar.

Men även varför, var och när. Det viktigaste är att inte starta med hur innan dessa frågor har fått sina svar.

Stiftelsen svensk Industridesign När det gället metoder för produktutveckling finn det många verktyg

på marknaden. Det jag vill nämna är ett verktyg som SVID, Stiftelsen svensk Industridesign, nu arbetar med: Designprocessen – från idé till verklighet. På www.svid.se finns mycket spännande material och metoder att hämta för era produktutvecklingsprojekt.

Man koncentrerar sig i dessa metoder på att se till att människan verkligen blir central i produktutvecklingsprocessen.

Jag vill även förmedla en länk till det senaste verktyget från SVID som är ett metodverktyg för designdriven affärsutveckling. Verktyget gör det möjligt att arbeta med affärsutveckling och kreativa processer på distans: https://svid.se/nytt-metodverktyg-underlattar-designdriven-affarsutveckling-pa-distans/ Har ni frågor eller undringar så står jag naturligtvis gärna till er tjänst!

ENHUMANISM DESIGNRESA

TEKNIK

SAAB var extremt bra på att känna sin målgrupp, men den var för liten.

Det betyder att man måste vara medveten om hur marknaden ser ut och dessutom vara beredd på att ändra sig, för att inte hamna utanför.

Det är val som alla företag måste göra och gör. Det jag menar är att man måste lyfta blicken och se hur omvärlden ser ut.

Självklart vill vi alla värna om vår miljö och se till att skona den så mycket som möjligt. Det som skaver är att man blandar in politik i detta och då glöms kunden – användaren oftast bort.

Politikerna vill att vi ska bort från fossilsamhället och öka användningen av el och eldrivna fordon, och man subventionerar detta med bidrag. Men återigen glömmer man bort hur det ser ut i samhället.

Var laddar man sin bil och hur mycket kan man investera i en elbil, eftersom eldrivna bilar är väsentligt kostsammare än de bilar som drivs med fossilbränsle?

Vem investerar i laddstolpar för alla som bor i lägenheter och i hyreshus? Hur ser det ut på landsbygden och var kommer elen ifrån? Är den fossilfri?

Det handlar om att ladda produkter med de egenskaper som gör att

användaren förstår hur man gör, känner sig tillfredsställd och upplever produkten positivt.

DESIGN

serna av att vissa kunder inte kommer att kunna använda eller förstå företagets produkter. Men kan ett samhälle resonera på samma sätt?

Jag återkommer till frågan om hur mycket en människa är värd.

Vi alla som arbetar med produktutveckling måste i vårt arbete, ha med att värdera våra framtida användare – kunderna.

P /T MARKNAD

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

17

Ingen länk får fattas i den gröna värdekedjan

H

ållbar produktion är i fokus på årets Klusterkonferens som äger rum den 5-6 maj. Vilka steg har tagits och vad kommer att hända framöver?

Volvo AB, Volvo Cars och Scania samt Fordonskomponentgruppen kommer att ge konkreta exempel på åtgärder som redan har införts och sådant som är på gång inom hållbarhetsfrågan.

Temat för året är den gröna värdekedjan.

Under konferensdagarna kommer företagsledare och forskare att berätta vad som har hänt den senaste tiden, och vilka effekter det har på hela värdekedjan.

18

Konferensen arrangeras av produktionsklustren tillsammans med ledande FoU-aktörer i Sverige. Medverkande är fordonsindustrin i Sverige i samarbete med Fordonskomponentgruppen, RISE, SuPr/Södertälje Science Park, Produktion2030 och FFI Sustainable Production.

– Klustren handlar om samverkan och miljöfrågan är den viktigaste fråga vi behöver samverka kring i hela innovationssystemet.

För detta behöver vi hållbar produktion ur alla aspekter: ekonomiskt, socialt och miljömässigt, som effektivt kan förse marknaden med framtidens innovativa produkter, säger Boel Wadman, klustersamordnare.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Den svenska fordonsindustrin har därför initierat en struktur för samordning av forskning och utveckling – The Swedish Manufacturing R&D Clusters.

– Vi vill ha en bredd på konferensen där representanter från olika företag berätta hur de tänker inför framtiden och hur de rent konkret ska genomföra en förändring mot en mer hållbar produktion. Det gäller att skapa en samsyn och se till att det inte fattas någon länk i den gröna värdekedjan, säger Carina Egeman, programkoordinator på RISE. För att nå klimatmålen har flera företag valt att engagera sig djupare i värdekedjan.

– I Volvo Cars fall vill vi nå uppsatta KPI för minskad användning av vatten, material och energi i tillverkningen av våra produkter, säger Anna Davidsson, Volvo Cars.

– Det blir ett bra tillfälle att ta del av ny forskning, de senaste resultaten och lära sig mer om ny teknik samt nätverka och knyta nya kontakter som kan leda till nya samarbeten.

Vi har verkligen steppat upp och tagit ett stort kliv framåt i vårt miljöarbete ute i fabrikerna och hållbarhetsfrågan har fått en helt annan tyngd, något som kommer att märkas i framtida investeringar, säger Lena Moestam, Volvo

Group Trucks Operations.

Scania, som nyligen startat sitt nya gjuteri i Södertälje, har också full fokus på hållbar energi.

– Konferensen kommer att ge en bra överblick över vilken forskning som pågår inom olika kluster och lära oss mer om hur vi kan främja vår kompetensutveckling inom hållbarhetsområdet. Scania är engagerad i alla åtta kluster och är ordförande i fyra av dem.

Det är alltid spännande med nya projektidéer men om jag vore tvingad att välja ett så tycker jag att Digital Manufacturing är mest intressant eftersom det är så övergripande och tillämpbart i flera områden, säger Mariam Nafisi, Scania CV AB. Ledare från Volvo AB, Volvo Cars och Scania CV kommer att ge konkreta exempel på vad de redan har infört och vilka planer man har för ytterligare hållbarhet i produktionssystem och värdekedjor.

Konferensen är digital, engelskspråkig och kostnadsfri, men endast anmälda personer kan medverka och få del av presentationerna i efterhand. Boka in 5-6 maj 2021 i din kalender!

Anmäl dig här https://www.ri.se/ en/events/manufacturing-rd-cluster-conference-2021

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Lars-Inge Arwidson

Återvinning av aluminium En del av ”Hållbar Industri”

E

n måndag i mars bjöd Svenskt Aluminium in till ett webinarie i ett angeläget ämne som diskuteras mycket både i Sverige och internationellt. Vi måste utveckla och öka användandet av återvunnet aluminium. Att aluminium går att återvinna – om och om igen utan att tappa kvalitet – är ett väl använt argument för aluminium, men vi står inför utmaningar när det gäller att öka, samla, sortera och återvinna mer aluminium på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. Samtidigt strävar branschen efter att i återvinningen få fram så ”rent” aluminium som möjligt för att åter kunna valsa eller extrudera aluminium.

Eller…. Kan vi genom forskning få fram återvunnet aluminium med lägre ”renhet” som går både att valsa och extrudera?

Marknadens, det vill säga slutanvändarnas, önskemål (eller krav om man så vill) om användandet av mer återvunnet material ökar hela tiden.

Det gäller alla produkter från möbler till bilar.

Webinariet rönte stort intresse och i princip hela branschen från hela värdekedjan var närvarande, från primäraluminiumtillverkare till slutkund – totalt över 70 deltagare deltog aktivt lyssnande. Det känns som om pandemin ibland har en fördel – det är att det genom digitala möten är det lättare att avsätta tid för viktiga budskap?!

Forskning och utveckling Vi hade nöjet att kunna erbjuda expertis på flera områden som under webinariet gav en bild av vad som pågår inom forskning och utveckling i landet för att nå dessa mål.

Hans Frisk, Teknisk Chef på Svenskt Aluminium inledde med att, kanske något utmanande, ge oss förutsättningarna för webinariet. Kan man verkligen återvinna aluminium om och om igen? Varför försvinner nästan 15 000 ton aluminium per år i världen som inte återvinns? Vårt mål med webinariet var att belysa ämnet och ge våra medlemmar en inblick i den forskning och utveckling som pågår. Vid sidan av aluminium och återvinningsexpertis hade vi också Volvo Cars med som

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

19

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

en stor och viktigt slutanvändare av materialet.

På Jönköping University pågår en förstudie (AlScram) som syftar till att återvinna aluminium på ett sätt som gör det möjligt för företag som Gränges att kunna valsa återvunnet aluminium mer effektivt. Anders Jarfors på JU leder detta arbete.

Mattias Rapaport från Stena Recycling berättade om utvecklingen för att på bättre sätt kunna sortera aluminiumskrot och i förlängningen kunna erbjuda marknaden ett större utbud av renare legeringar.

Oskar Altzar, Hydro Extrusion, talade om hur man på Hydro återvinner aluminium och de problemlösningar man jobbar med för att få extruderingsprocessen att fungera effektivt.

Simon Buckingham från Volvo Cars delgav oss visionen av hur

20

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Volvo ser på framtidens behov av återvunnet aluminium. Han berättade samtidigt hur bilägandet i framtiden troligen kommer förändras, och med det vilken kontroll man strävar efter att återvinna bilarna vid ”end of life”. Elektrifieringen av bilflottan kommer att öka och påverka användandet av aluminium där återvinningen är ett av flera mål i Volvos strävan att nå sina mål att ”Achive the highest standard of sustinability”.

Linus Boström för LTU Business berättade om utvecklingen av nya metoder och utrustning för att kunna sortera aluminiumskrot på ett bättre sätt som möter marknadens behov. Idag är denna utrustning en relativt dyr investering, men utvecklingen går åt rätt håll och de nödvändiga investeringskostnaderna ser över tid ut att inte bli alltför höga.

Avslutningsvis fick vi en bild av det arbete inom området som sker i Europa inom European Aluminium av Patrik Ragnarsson och det är mycket som händer där. Det är European Aluminium som arbetar med att påverka EU i frågan. De har flera olika projekt med samma syfte – att öka återvinningen av aluminium.

Slutsats Genom en digital ”handuppräckning” förstod vi att vi som branschorganisation måste öka våra aktiviteter på detta område. Det är väldigt mycket en branschfråga som berör hela värdekedjan. Och det ska vi! Men vi klarar det inte själva. Vi måste ha våra medlemmars engagemang och hjälp. Och mot bakgrund av det stora intresset för webinariet är jag säker på att det har vi!

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef, dag.holmgren@svensktaluminium.se

Aluminiumtävlingen

S

Aluminium för hållbar utveckling riktat till Universitet och Högskolor i Sverige. Tema för tävlingen är ”Återvinning och miljö”.

Inlämning senast 2021-12-15

om tidigare meddelats har vi bestämt att tävlingsbidragen ska vara inlämnade senast 15 december i år. Nu finns även informationen på www.svensktaluminium.se.

Vi sänder ut en inbjudan i början på augusti där vi efterlyser era önskemål om specifik information som vi då kan redovisa och svara på.

Tanken är att i augusti erbjuda intresserade studenter och högskolor att deltaga på ett webbinarie där

vi kommer att berätta om tävlingen och fördjupa informationen om aluminium och dess möjligheter.

Vid detta webbinarie finns det även möjligheter för er företagare som på något sätt arbetar med aluminium att medverka. Återkom till Dag Holmgren så kan vi tillsammans sätta upp ett spännande koncept för studenterna.

Era tankar och idéer är värdefulla för studenterna. Att kunna ta del av dem kan även leda till projekt.

Eftersom studenterna, inom en snar framtid kommer att verka i

industrin både i Sverige och utomlands, menar vi att det är viktigt att de redan under sin utbildning får information och kunskap om aluminium och dess fördelar och möjligheter.

Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet och dels branschen ska bli mer synlig för tekniker, ingenjörer, produktutvecklare, designer, arkitekter m.fl.

Utförlig information finns nu på hemsidan www.svensktaluminium. se/tavling på både svenska och engelska.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

21

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Lars Falk Industridesigner

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

22

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Vem är du?

Jag är industridesigner utbildad på Designhögskolan i Umeå och HDK i Göteborg. Har även spenderat ett år på designutbildning i Detroit, USA. 5 år på Saab, 10 år på Volvo Cars, varav 4 år i Shanghai Kina där jag startade Volvos designavdelning. 2 år på Jaguar i Coverntry, Storbritannien och designen av den elektriska Jaguar I-pace och sedan 2016 ansvarig för interiördesign och User Experience design (UX) för Geelys nya bilmärke Lynk & Co, som till dags dato lanserat sin 5:e bilmodell i Kina. Just nu har jag dessutom en helt ny spännande arbetsuppgift med att skapa strategier Och arbetsprocesser för alla våra innovativa komponenter (även stolar) och dess innovationer för implementering i två bilmärken.

Hur är din kunskap generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Produktionsmetoder runt aluminium ingick när jag läste till industridesigner på universitet, dessutom hade jag förmånen att få studera detta under en produktutvecklingskurs i Nässjö, Jönköpings Universitet, 1994. Där lärde jag mig massor av bra saker bl.a. kostnadseffektiv produktion av strängpressade profiler och sandgjuten aluminium m.m.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Jag är absolut ingen specialist utan en intresserad lekman som gärna läser allt som jag kan komma över kring såväl aluminium som kolfiber.

På Jaguar design 2014-2016 så var låg vikt och sportiga köregenskaper ett kärnvärde, för företagets överlevnad och identitet. Då diskuterade vi givetvis aluminium ofta.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Låg vikt, vackert designuttryck, oändliga möjligheter för visuella uttryck, låg densitet och hög styrka och att det dessutom inte rostar har fascinerat mig sedan jag var barn.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

Det är hela framtiden för vårt yrke skulle jag vilja säga. På samma sätt som industridesigners var drivande i samhällsutvecklingen för ett bättre samhälle på det sena 60-talet, lika viktigt kommer vår yrkesrolls medverkan vara för att bygga framtidens hållbara samhälle.

Vilken relation har du till aluminium?

Jag tycker att aluminium är riktigt coolt. När jag växte upp så var jag sjukt imponerad av att Audi byggde hela sin A8 i aluminium, det snackade jag och mina kompisar om väldigt mycket.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?

Ja, jag har haft förmånen att få arbeta med aluminium. Det roligaste tillfället var på Saab när jag designade ett golvhandtag till lastutrymmet i Saab 9-3 sportcombi som vi

lät tillverka i aluminium med stark inspiration från stridsflygplansarvet.

Jag hade irriterat mig på att man aldrig prioriterar bilens bagageutrymme och att det alltid är i detta område som de dramatiska kostnadsbesparingarna sker, jag ville bevisa att detta är fel och att man givetvis ska framhäva detta område om man utvecklar en kombibil. När detta bagagerumshandtag ledde till slipsnålar och manschettknappar så insåg jag att vi hade lyckats.

Vilket /vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?

Kan tyvärr inte svara på detta utan måste hänvisa till vår pressavdelning då det är rätt mycket sekretess runt bilar. Men då det gäller dekorinlägg av aluminium så har min kollega Anders Sachs arbetat med alla branschens stora aktörer inom dekorativa aluminiumapplikationer.

När det rör aluminium som konstruktionsfördel så får ni fråga mina kompisar inom CEVT engineering.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Ja, men det får jag inte berätta om just nu. Aluminium är riktigt spännande för vår unika varumärkesposition, då Lynk & Co och även vårt helt nya elektriska bilmärke ZEEKR vinnlägger sig om att designa både hållbara och riktigt moderna designlösningar som gärna sätter trender, utmanar status quo i branschen och hittar nya vägar.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

23

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

24

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

I+ MANIFESTO MER INDUSTRI. HÅLLBART. KREATIVT. INKLUDERANDE.

INGRESS

PRINCIPER

UPPMANING TILL HANDLING

HUR KAN DU ENGEGERA DIG?

Ingress Materialbearbetningen och tillverkningsindustrin i Europa har varit en drivkraft vad avser kreativitet, jobbskapande, tillväxt och inkludering. Idag måste dessa områden även fokusera på hållbarhet, cirkularitet och koldioxidneutralitet.

“För att ha en framtid som vi kan tro på, måste vi kunna föreställa oss en sådan framtid.”

Vi står nu i ett vägskäl. Den fjärde industriella revolutionen är redan i full gång, och Europas alternativ är tydliga: antingen tänka nytt, ta ledarrollen och blomstra, eller fortsätta som vanligt, följa efter och försvagas.

För att fånga upp de tillfällen som skapas genom den snabba övergången till ett nytt välstånd under tjugohundratalet, såväl i Europa som globalt, måste Europas industrier vara allt mer snabbrörliga, anpassningsbara och innovativa. Detta kräver en ny strategisk riktning, med matchande ambitioner, som kan återställa tilliten bland såväl investerare, företagare och politiker som medborgare.

I+ Manifesto är ett frivilligt initiativ från den europeiska aluminiumindustrin. Avsikten är att inspirera europeiska beslutsfattare att föreställa sig en förnyad, uppfriskad och dynamisk industri samt främja handling och leda debatten såväl för den kommande politiska cykeln som därefter.

Introduktion Europa är starkare när dess industrier är innovativa och skapar nya produkter och tjänster, nya företagsmodeller och partnerskap, nya jobb och nya sociala verkligheter. Finanskrisen 2008 undergrävde detta och försvagade såväl regionala som globala bidrag från Europas hållbara värdekedjor.

Det är nu dags att acceptera att ekonomin har förändrats, och att en framtidsinriktat ekonomi inte längre kan sträva efter att återvända till nivåerna före krisen. Målet att uppnå en verkligt hållbar ekonomi och industri senast i mitten av århundradet kräver en förvandling som både skapar nya industrier och förnyar våra befintliga industriella baser och resurser, och därmed ökar deras konkurrenskraft. Nu bör vi sträva efter att i grunden förändra hur vi utformar politiken och skapa villkor som lyfter våra industrier och gör oss till världens mest innovativa ekonomi.

26

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Det är en ambitiös men realistisk målsättning, som kommer att kräva starka politiska beslut kombinerade med verklig ambition och en sann vision från industriledare.

I+ Manifesto baseras på fem principer och fem uppmaningar till handling.

SVENSKT ALUMINIUM

PRINCIPER

Hög tillgänglighet vad avser yrkesskickliga kvinnor och män, både lärlingar och erfarna arbetare som erbjuds möjlighet till livslångt lärande, är nödvändiga förutsättningar för att förvandla våra industrier.

En komplett och fungerande inre marknad i Europa, som fungerar såväl för personer som för produkter och energi, är den viktigaste enskilda drivkraften för en återupplivad industri.

Gynnsamma och stabila ramvillkor behövs för att företagen ska kunna konkurrera på global nivå, investera, förnya och digitalisera, och ställa om till framtidens industri.

Den europeiska ekonomin måste snabbt övergå till koldioxidneutralitet, större resurseffektivitet och cirkularitet samt en rättvisare fördelning av tillväxtens fördelar. Detta kan uppnås genom ett integrerat tillvägagångssätt vad avser industrimodernisering som utnyttjar alla ovannämnda faktorer, som del i EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.

Rättvis och fri handel, med en modern investeringspolitik, för att säkerställa att industrin producerar och verkar inom Europa samt att den är konkurrenskraftig på en global spelplan.

01

UPPMANING TILL HANDLING Definiera en ny europeisk ledning för att koordinera industripolitiken

04

Vi efterlyser en djärv och fullfjädrad industristrategi inom EU vars vision och mål är förankrade i dess bredare strategi för hållbar utveckling och åtaganden enligt Parisavtalet. Denna strategi bör sträva efter att koordinera regionala, nationella och europeiska politiska insatser.

En ny ledningsstrategi mellan de olika beslutsnivåerna bör bidra till att definiera kompetenser och vara avgörande för att möta EU:s industriella resultatmål senast 2030 respektive 2050. Den bör göra det möjligt att definiera och komma överens om klara, mätbara målsättningar med gemensamma mål för EU och specifika mål för varje medlemsstat. Kommissionen bör utnämna en industrikoordinator på hög nivå för 2019–2024.

02

Identifiera strategiska värdekedjor i Europa

Inkludera en specifik EU-fond för Industri 4.0 i ramprogram 9 “Horizon 2020”, med fokus på strategiska värdekedjor

Utveckla ett nytt EU-forum som låter företagsledare bidra till skapandet av en industrifärdplan för 2050 (”Industry 2050 Roadmap”) i linje med EU:s åtaganden enligt Parisavtalet Skapa ett nytt forum för att definiera en industrifärdplan för 2050 för Europa. Det bör engagera höga beslutsfattare, industriledare och representanter från alla andra relevanta intressentgrupper. Vid utformningen av en integrerad industriell moderniseringsstrategi bör man se till att den tar ett helhetsgrepp på sektorpolitiken och omfattar handel, klimatförändringar, offentlig upphandling, cirkulär ekonomi och innovation.

05

Vi uppmanar EU:s myndigheter att uppmärksamma strategiska värdekedjor som är avgörande för att accelerera Europas övergång till en hållbar ekonomi. Skräddarsydda politiska initiativ och incitament bör definieras för dessa strategiska värdekedjor. Dessa bör spegla hur viktiga värdekedjorna är för samhället såväl som deras positiva effekt på Europas hållbara utveckling, samtidigt som de stärker konkurrenskraften.

03

Medlemssidor

Göra det attraktivt för industrier att investera i Europa Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör utökas i syfte att mobilisera ytterligare privata investeringar. Samtidigt bör man främja en kultur av ökat risktagande medan man ser till att lämpliga garantier finns på plats för att säkerställa finansiell stabilitet vid långsiktiga investeringar.

ENGAGERA DIG PÅ 3 SÄTT

Storskaliga genombrottsprojekt av pilotkaraktär kräver stora investeringar i förskott. EU bör öronmärka en signifikant, särskild fond (EU 4.0) som gör det möjligt för EU att driva den långsiktiga teknologiska övergången inom regionala ekosystem hos större industrier, små och medelstora företag och forskningsinstitutioner.

Besök vår hemsida: www.european-aluminium.eu | Följ oss:

BESÖK VÅR HEMSIDA FÖR MANIFESTET www.european-aluminium.eu/manifesto SKRIV UT DEN HÄR VERSIONEN OCH DISKUTERA MED DINA KOLLEGOR OCH VÄNNER SKICKA ETT MAIL TILL OSS manifesto@european-aluminium.eu

@EU_Aluminium #INDUSTRYPLUS Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

27

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

De säger att det är brist på metall 28

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

T

rots nya nedstängningar pga Covid 19 så håller börsoptimismen i sig. Rädslan för att missa tåget och vara den som står kvar på perrongen när det stora börslokomotivet drar iväg är påtaglig och nya pengar kommer hela tiden in och eldar på marknader till ständigt nya höjder. Kanske är det inte så konstigt för vi har ju levt i en heliumbubbla nu i ett antal år, ja faktiskt hela tiden sedan föregående finanskris. Man kanske inte tänker på det riktigt men den här lågränteekonomin som vi befinner oss i har pågått nu i snart 12 år, och det finns inga som helst tecken på att den är på väg att försvinna. Snarare tvärt om! Så sent som här i veckan dvs direkt efter det att Yellen hade mumsat i sig det sista av innehållet i påskägget så ställde hon eller en av hennes hejdukar sig framför kamerorna och mikrofonerna och förklarade att dagens räntenivåer kommer att ligga kvar än en lång tid eller åtminstone fram till år 2023. Ytterligare två år till alltså, och inte ens Ingves kan längre säga emot.

De fortsatt låga räntorna är som att fortsätta att kasta bensin på en redan brinnande brasa och aktiemarknaderna världen runt går i spinn. Gratispengar att kasta in i spekulationstombolan, eller är det hårt förtjänade slantar som nu väntar på sin förräntning. Man vill ju gärna tro att det är det sistnämnda men tyvärr, det här är pengar som de stora finansmarknadsaktörerna roffat åt sig framför ögonen på de som skulle behöva dom bäst. När rallyt på aktiemarknaderna tar fart så spiller lite av penninginflödet över på råvarumarknaderna och allt ser så där förhoppningsfullt och ljust ut. Nu ska väl allt ta fart hinner man

tänka innan marknaden nyktrar till och korrigerar de upphaussade nivåerna. Kanske är det i det läget vi befinner oss nu eller i alla fall närmar oss för marknaden känns väl optimistisk.

Inte nog med det för helt plötsligt så råder det ”brist” på metall! De europeiska premierna för aluminium har gått upp med 40 procent sedan i november, och i USA med 25 procent sedan i januari. Brist på aluminium låter ju helt absurt med tanke på de stora dolda fysiska lagren som alla är överens om att de finns. Och det är här som den låga räntan kommer in. Om du kan låna till kostnaden noll eller näst intill kan du med enkelhet låsa in en årsränteintäkt 3-4 % genom att hoppa på lagerfinansieringsspelet med underrubrik aluminium. Det är bara det att de enda som kan vara med i detta spel är dom stora aktörerna, de som kan låna ”gratis” och också förhandla fram riktigt fördelaktiga avtal för lagerhållning. Tyvärr sker det hela på bekostnad av industrin, som i stället för hjälpt blir stjälpt. Baspriserna går upp samtidigt som även premierna höjs och man har inte en chans att parera, vad hjälper det då med stimulanspaket. I USA där strafftullarna på aluminium och stål slagit hårt kokar det nu i underleverantörsleden och Biden som framstod som

en strafftullsmotståndare har förvånat många genom att inte bara hålla kvar vissa strafftullar, utan även utökat med några nya. Inte riktigt vad industrin hade hoppats på.

För att understryka hur lite fundamenta har med finansiell verklighet att göra så bifogar jag ett diagram över aluminiumpriset men med en LME lagerkurva inklippt. Det är inget konstigt med den, i alla fall inte fram till den 9 mars i år. Sen så händer det absurda att det på två dagar kommer in 640 tusen ton in på lager på två dagar, och vad gör priset jo det lyfts vidare upp. Lagren ökar med 50 % på två dagar och priset nonchalerar det totalt. Inte nog med det, frågan som börsoperatörer och kanske även marknadsövervakande organ borde ställa sig är väl: Hur kan premierna indikera en brist när börslagren kan öka med 50 % på ett par dagar. Borde det rimligtvis inte vara så att det vore mer ekonomiskt lönande att sälja av metallöverskotten som nu någon tycks ha haft på den fysiska marknaden istället för att leverera in det på the market of last resort, dvs LME. Att ingen vill vara köpare av 600 tton när premierena är höga skickar en oroväckande signal, en viss försiktighet kan sålunda rekommenderas.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

29

TOMAS LILJENFORS Tomas är grundare av Bryne AB. Bryne AB är ett utvecklingsföretag för skärpning av produkter och tillverkare. Bryne AB erbjuder utvecklingsstrategistöd för industripartners och tillhandahåller tekniska konsulter, utbildning, projektledning och utvecklingsstöd inom materialoch industriproduktion.

Text av Tomas Liljenfors

Hållbar långsiktighet

C

irkulär ekonomi. Livscykel. Återvinning.

End-of-life. Återbruk.

Ord som används av varje organisation som har ambition att ses som ett bra miljöalternativ. Hållbarhetschefer har överraskande ofta en bakgrund som kommunikatörer

istället för en bakgrund inom just hållbarhet. För flera år sedan undervisade jag blivande ingenjörer i hållbarhet och jag bad dem att välja ut en miljörapport från ett valfritt företag. Deras uppgift var inte att ta reda på vad företaget verkligen gör för att skapa hållbarhet, utan att förstå vilken bild företaget vill ge och vilka

saker som de faktiskt borde göra för att uppnå något hållbart. Många företag, framförallt svenska, hade fina rapporter som tydligt gav en bild av deras hållbarhetsåtagande. Påfallande ofta förstorade företaget dock upp mindre åtgärder som visserligen var bra men endast representerade en liten del av företagets kärnverksamhet. Efter genomgången klarade studenterna av att se hålrummen.

De kunde finna luckor i logiken och inse att det som företaget inte ville visa faktiskt var alldeles uppenbart.

Min bestämda uppfattning är att det blir så här när man fokuserar mer på vad som kommuniceras och mindre

Korroderad motordetalj från en pressgjuten aluminiumkomponent där sotpartiklar och vitrost belägger ytan

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

31

på vad som långsiktigt går att åtgärda. Varför inte istället göra åtgärder så att miljörapporter verkligen innehåller saker som har betydelse?

Det är ju inte miljörapporten i sig som är viktig, utan vilka åtgärder företaget gör. Mer transparens och fokus på faktiska åtgärder – först då kan vi faktiskt påverka på riktigt.

Jag har också genom åren ögnat igenom ett antal energideklarationer som konsultföretag har genomfört på svenska gjuterier. Smältning och varmhållning av metallen för ett gjuteri står normalt för mer än 70 % av företagets totala energiförbrukning. Gjuterier har en relativt stor energiförbrukning jämfört med många andra industrier. Att då som energikonsult främst lista åtgärder som ligger utanför smältning och varmhållning kan jag tycka är fel prioriterat. Att fokusera på lysrörsbyte och tryckluftsläckage och undvika att påpeka förekomst av smältugnar med gammal teknik och bristande underhåll i en energideklaration är inte hållbart. Man fokuserar oftast på de enkla och i sammanhanget obetydliga lösningarna och lämnar de svårare som kan göra verklig skillnad därhän. Ska man kunna påverka framtiden så behöver man prioritera rätt och lägga ansträngningen på rätt saker. Först då kan man säga att ansträngningarna kan ge en faktisk påverkan.

Min avsikt med denna och framtida artiklar är att belysa hållbarhetsaspekter för aluminiumgjuterier men också för användare för att ge inspiration att kunna ta bättre beslut vid införande av ny teknik och mätresultat istället för att luta sig mot gammal teknik och erfarenhet, eller som användare att göra en leverantörsbedömning. Svensk gjuteriindustri har styrkor som vi måste bli bättre på att framhäva, styrkor som

32

Vitrost på aluminumlegering .

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Grovt gjutgods eller tackor har en stor massa i förhållande till yta och har ett högt smältutbyte

med en relativt liten insats kommer att vara avgörande för framtida affärer och en fortsatt konkurrenskraftig svensk tillverkningsindustri.

Tänk bara på det faktum att svensk el-energi har en mycket lägre koldioxidbelastning än el-energi från de flesta andra länder i världen. Ändå smälts det mesta av våra aluminiumlegeringar idag med gasol, som har samma koldioxidbelastning i Sverige som Polen, Kina eller Indien.

Varför har det blivit så? Jag tror att en starkt bidragande orsak är att energideklarationer har fokuserat på lysrör istället för på ugnsteknik och att kommunikatörer har fokuserat på källsortering i lunchrummet istället för återanvändning av företagets interna återgång.

Min ambition är att ta mig an olika gjutrelaterade ämnen och förhålla mig neutral med vetenskap och mätvärde som grund och inte som ovan ge min känslomässiga bild av området. Kanske slår jag hål

på en och annan gammal sanning och kanske kan jag förhindra att fler fördomar slår rot. Jag ska också försöka lyfta den forskning som görs inom området så att nya rön kan transformeras till nytta i industrin.

Fakta och kunskap är idag viktigare än någonsin. Utveckling, mätning och utbildning är kortsiktigt långsamma och kostsamma, men ur ett långsiktigt perspektiv är det livsnödvändiga ingredienser.

Hur kan svenska gjuterier minska sin koldioxidbelastning?

Aluminium har goda möjligheter att återvinnas. Produkter av aluminium har olika livscykeltid. Exempelvis har folieprodukter för livsmedelsindustrin en mycket kort livscykeltid och produkter för byggnader en lång. Den största volymen av gjutna produkter har en livscykeltid mellan något år och 40 år eller mer. Om allt vill sig väl återvinns aluminiumet och smälts om till en ny produkt. Det har odlats en myt att aluminium går att återvinna oändligt antal gånger. Detta är givetvis inte sant. Det finns ett antal anledningar till förluster vid återvinning som är viktiga att belysa. Till exempel så förekommer aluminium ofta i kombination med andra material. För folierade produkter är det

Glödande slagg har en temperatur på ca 1200°C där aluminium som oxiderar skapar värme.

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

33

ofta en polymer som omger aluminiumet och för målade produkter är det en färg. Om metallskiktet är tunt i förhållande till en polymer så blir det svårare att återvinna. Likaså i ett fordon där aluminium fästs mot andra material. Att fånga upp all aluminium är svårt. Att återvinna all aluminium som fångas är också svårt då det är förknippat med stora kostnader att separera vissa produkter och att rena dessa från föroreningar. Aluminium går helt enkelt inte att återvinna ett oändligt antal gånger på grund av bland annat brister i produktdesignen, vilket är en av flera förluster vid återvinning. Materialkombinationer är således ett område som går att förbättra när man designar för återvinning.

Aluminiumoxid Aluminium förekommer naturligt som olika former av oxid. Metallens starka bindning till syre är också anledningen till dess goda korrosionsegenskaper. När aluminium oxiderar så bildar den ett tätt oxidlager som skyddar metallen mot fortsatt oxidation. Denna oxid växer sig tjockare vid anodisering, men också i korrosiva miljöer eller vid användning vid högre temperaturer i en omgivning som innehåller syre.

Aluminiumoxid kan användas för att dekorera och skydda aluminium.

Det är en av flera goda egenskaper hos aluminium och den stora anledningen till att aluminium har framtiden för sig. Men vid återvinning blir en god egenskap istället en last.

Aluminiumoxid återvinns nämligen inte industriellt idag. Ju mer yta en produkt har, desto mer oxid finns det som inte går att återvinna. En anodiserad tunnplåtsprodukt kommer att ha en lägre återvinningsgrad än ett motorblock. Ytan är en avgörande variabel när vi pratar om smältutbyte men också val av smältteknik har en avgörande roll på ytans inverkan, som vi kommer återkomma till.

Smältutbyte Smältutbyte är relationen mellan hur mycket metall som återvinns i förhållande till vad som smälts ned.

Skrot med en stor yta i förhållande till vikt har ett lägre utbyte än till exempel ett motorblock. Utbytet beror

Aluminiumspån från maskinbearbetning har en stor yta i förhållande till vikt

34

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

också på ugnsteknik. Smältteknik för aluminium är oftast flam- eller elbaserad. En flamma kan genereras från ett bränsle som förbränns, vilket leder till att värme utvecklas.

Det finns flammor som drivs av gas, diesel och andra fossila bränslen.

Gemensamt för all förbräning är att den bildar bland annat koldioxid och vattenånga. Vatten i kombination med varm metall är dåligt eftersom vatten spjälkas till syre som oxiderar metallen och vätgas som löses in i den smälta metallen. Ett potentiellt miljöalternativ till fosila bränslen är att driva ugnar med biogas men det är idag begränsat med flytande biogas till industriändamål om gjuteriet inte skulle råka ha en biogasanläggning i närheten. Ugnar baserade på flamma genererar mer avgaser än elektriska ugnar eftersom förbränning som sagt skapar avgaser i form av koldioxid och andra förbränningsgaser. Vad som är intressant vid jämförelse av processer och återvinning är att aluminium som oxiderar skapar värme. När aluminum oxiderar i en ugn och bildar aluminumoxid så avger det värme. Just därför är aluminiumfolie en energitillgång vid sopförbränning. Detta betyder att ju sämre metallutbytet är i en process, desto lägre blir energiförbrukningen.

Så om en leverantör eller ugnstillverkare skryter med låg energiförbrukning så kan det vara läge att se upp. Mer om det i följande artiklar.

En värmetillförsel är antingen direkt eller indirekt, vilket påverkar temperaturen på ytan av metallen som ska smältas ned. En hög yttemperatur på aluminiumet i en syrerik atmosfär ger snabbare nedsmältning men också en ökad oxidation. Vid smältning i en vakuumugn, där syret har pumpats bort, så är metallutbytet högt. På samma sätt så oxiderar skrot mindre om det snabbt rörs ned

under metallytan i ett smältbad. Ju finare skrotet är desto viktigare är det att snabbt få metallen under ytan för att inte skrotet ska oxidera. För spån som kommer från metallbearbetning så är utbytet mycket lågt om det inte snabbt kan röras ned i ugnar. För detta ändamål pressas lösa spån till briketter innan de används i ugnar där de inte kan röras ned effektivt. På så sätt kan smältutbytet öka från noll till över 60 %. Av tradition har det sagts att smältning görs bäst med direkt värme och varmhållning med indirekt. Idag är detta inte längre en lika given sanning när inte bara effektivitet i tid beaktas när man smälter aluminium. När metallutbyte, koldioxidemissioner och metallkvalitet också beaktas blir helhetsbilden en annan. Och om utbytet för pressade spån är 60 % så är fortfarande 40 % obrukbart. Med modern och anpassad ugnsteknik kan utbytet ökas med ibland ett tiotal procent.

Energikostnaden Energikostnaden består av flera delar. Gjuterier som smälter metall har varit undantagna den energiskatt som privatpersoner betalar för sin energi. Energin består bland annat av en effektberoende del som nätägaren fakturerar. Den består också av en rörlig del där priset per förbrukad enhet ström beror på vilken elleverantör man har och vilket produktionssätt som används.

Det är alltså möjligt att till exempel köpa el som endast är tillverkad av vattenkraft. Detta kan möjligen ses som falsk marknadsföring. Just de elektroner som passerar genom ditt företag kommer faktiskt inte bara från vattenkraft. Men ni förstår vad jag menar. Det viktiga är att man genom aktiva val kan minska koldioxidbelastningen per produce-

Oxid på smältmetall

rad enhet. Så länge du smälter med elenergi.

Mindre gjuterier i norden har använt sig av resistensvärmda degelugnar. Större metallförbrukande gjuterier har valt schaktugnar som uteslutande är gasoldrivna.

Energipriset för gasol har varit lägre än för elektricitet men idag har en utjämning av energipriset skett i Sverige vilket ger oss en ny situation. Eldrivna smältugnar har generellt lägre energiförluster eftersom avgaserna är kalla i jämförelse med avgaserna från en flamma. Driftskostnaden för en eldriven ugn är till en del beroende av energipriset och investeringskostnad, men beror också på underhållskostnadens storlek.

Vad de flesta gjuterier inte räknar med idag är att metallutbytet har en större roll i totalkostnaden än vad

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

35

de flesta utgår ifrån. Det finns äldre ugnar med stora metallförluster och det finns nyare ugnssystem med mindre. Om endast tackor smälts i en ugn är skillnaden i metallutbyte mindre, men de flesta gjuterier har internt återgångsskrot, som är metallförluster som sker inom det egna företaget. Ju finare skrot desto större tapp i utbyte och desto större skillnad mellan ugnstyper. De flesta gjuterier smälter om återgångsskrotet internt, vilket gör att ungefär hälften av det som smälts idag är skrot. Det är också vanligt att finare återgångsskrot som spån och finare gods inte smälts om internt inom gjuteriet utan säljs till skrothandlare, för vidare transport och omsmältning på ett smältverk. Med smältmetoder där metallen kan röras ned under den smälta metallens yta skulle även finare skrot kunna omsmältas utan höga förluster. Genom att se över smältmetoden och energislaget kan stora förbättringar göras, både för företagets resultat men också sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Att göra en besparing på gjuteriets största utgiftspost på en till flera procent ger en besparing (och därmed ökad vinst) på samma belopp.

rier gasoleldade smältugnar, vilket innebär att de har exakt samma koldioxidutsläpp som andra länder.

Med biogas som ett alternativ skulle detta se annorlunda ut. Nordiska aluminiumgjuterier skulle då utmärka sig som ett betydligt bättre alternativ än de på den europeiska kontinenten. Eller så får smältning ske med elektricitet som de flesta järngjuterier gör.

Det pratas mycket om miljömärkning och återvinning bland tillverkare. Än så länge är det ändå priset som till sist avgör vilken leverantör som väljs. Om det inte finns en vilja hos kunden att betala mer för tillverkningstekniker med låga koldioxidemissioner, så är det tvunget att en investering i ny teknik också sänker produktionskostnaderna för att vara försvarbar.

Gjuteriföreningens klimatsticka Gjuteriföreningen har sedan flera år lämnat ut en klimatsticka där elektrisk energi kan jämföras för olika länder. De nordiska länderna, som har en liten andel el producerad från fossila bränslen och istället koldioxidneutrala kraftkällor, står sig väl i jämförelse med de flesta andra länder. Så långt är det toppen att vara ett svenskt gjuteri i en tid där låg koldioxidbelastning premieras.

I alla fall på pappret. I själva verket har dock de flesta aluminiumgjute-

36

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Gjuteriföreningens klimatsticka

Där är haken med investeringar i miljövänlig teknik. En ny smältteknik kräver en investering som genererar en extra kostnad. Denna kostnad får inte vara högre än de besparingar som en ny smältteknik skapar. Idag finns det subventioner för att investera i ny teknik. Dessa subventioner kan då användas för att investera i teknik som annars varit olönsam. Att planera en investering efter bidrag är en god idé för pionjärerna som ska gå först i transformationen mot en mer hållbar tillverkning, men ingen bra lösning för industrin som helhet.

Min övertygelse är ändå, med den erfarenhet och kunskap jag har, att det med rätt fakta som beslutsunderlag går att motivera investeringar i ny smältteknik också utan bidrag.

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu

www.profilgruppen.se

Torbjörn Larsson 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.hydal.se

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.sarlin.se

www.hydro.com

www.dormerpramet.com

www.alu-s.se

www.alu.se

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

37

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Marie Ahlmen Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

38

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

CANDOR SWEDEN AB

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

GRÄNGES SWEDEN AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

BÜHLER AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

HYDRO ROLLING

Strandbergstagan 61, 3 tr 112 51 Stockholm Tel: 08-667 91 05 mattias.eriksson@hydro.com www.hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

STENA ALUMINIUM AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB

Bockning Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Kapning Micor AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Laboratorier

Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

Dormer Pramet AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Friction Stir Welding Hydro

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Materialprovning Materialeprøvning

Svetsning Alu-S AB PALLCO AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Fogning LEGOARBETEN

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Gjutgods Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB Metallgjuteri Beckmans Gjuteri Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Gjuteriförnödenheter

Information

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

40

Silikongummi Alcan Nordic AB

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Metallförsäljning Band, lackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Band, olackerade Hydro Rolling Gränges Sweden AB, Industriprodukter Gjutaluminium Stena Aluminium AB Plåt, lackerad Hydro Hydro Rolling Plåt, olackerad Hydro Rolling Plåt, slät Alutrade AB Hydro Rolling Hydal Aluminium Profiler Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem KMC Ytbehandling AB

Utbildning Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN

Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Kromatering Chemetall AB Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Alutin ProfilGruppen

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Slipning Hydro

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Hydro Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen Passivering Mastec CCTech AB Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

41

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

42

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 2 · April 2021

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Expertkompetens inom aluminium.

Bryne ger dig inte bara en analys.

Hos oss får du en lösning. Vi kan aluminium och tillverkningsteknik.

Vårt svar kan du tillämpa direkt.

Enkelt, snabbt och säkert.

Röntgenanalys Kemisk analys

För mer info besök bryne.se

Mikroskopi Processanalys Utbildningar Bryne AB, Åbog. 1, DIÖ info@bryne.se 0476-63 68 88

www.facebook.com/aluminiumscandinavia

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se