sid 15
En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
Reportage från mötesplatsen för svensk svetsindustri
Vi måste lyfta aluminium som den framtidsmetall det är – återvinningsbar, lätt, avgörande för den gröna omställningen och elektrifieringen av samhället.
11 Voilàp Scandinavia etablerar nytt huvudkontor i Eksjö och öppethus
12 Hydro testar lokal cirkulär produktion i praktiken
15 Welding & Automation Expo 2025
Ny mötesplats för svensk svetsindustri
19 Designmöte med Hydro Extrusions
Text av Dag Holmgren
23 Kemisk analys av aluminium – hur svårt kan det vara?
Text av Tomas Liljenfors
28 EU:s klimatverktyg hotar sin egen industri – dags att tänka om kring CBAM
Text av Patrik Ragnarsson
30 European Aluminium Summit 2025
Nya regler, nya marknader, nya möjligheter
32 Från STEM till STEAM! Krönika av Dag Holmgren
34 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
36 Metallbulletiner
Börsnytt
38 All kunskap är praktisk Krönika av Staffan Zetterström
NÄSTA NUMMER 5/2025
Utgivning: 7 november 2025
Materialdag: 27 oktober 2025
Omslag: Foto: ESAB
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 4 · September 2025 · Årgång 42 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Kanadas export av aluminium till USA har fallit kraftigt efter att president Donald Trump införde 25 % tullar på stål och aluminium i mars 2025, vilka höjdes till 50 % i juni. I juni var exportvärdet cirka
400 miljoner CAD lägre än 36-månaderssnittet och 800 miljoner CAD lägre än i mars.
Kanada exporterar årligen aluminium för 10,8 miljarder CAD, varav 93 % går till USA. Landet är världens fjärde
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
största producent med 3,3 miljoner ton per år från nio smältverk, åtta i Québec och ett i Kitimat, B.C. Enligt professor Werner Antweiler har botten ännu inte nåtts och exporten kan fortsätta minska.
Källa: Clearwater Times, 8 augusti 2025, https:// www.clearwatertimes.com/news/ value-of-canadasaluminium-exports-to-the-us-insteep-tariff-induced-decline-8182106
European Aluminium har tilldelats 2025 Best in Brussels Award för Best EU Public Affairs Campaign. Utmärkelsen ges för organisationens kampanj “Ban Russian Aluminium”, som startades efter krigsutbrottet i Ukraina och som bidrog till att EU införde importförbud på ryskt primäraluminium.
Syftet var att stoppa intäkter till Ryssland och därmed försvaga finansieringen av kriget. European Aluminium framhåller att arbetet nu fortsätter med frågor som skrot, CBAM och handelsskyddsåtgärder för att stärka industrins konkurrenskraft i Europa.
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
Volvo bekräftar att den nya helelektriska SUV-modellen EX60 lanseras under första kvartalet 2026 och blir ersättare till storsäljaren XC60. Modellen bygger på den nya plattfor-
men SPA3 och blir den första Volvon som tillverkas med gigacasting – en teknik där stora karossdelar gjuts i ett stycke aluminium. Metoden minskar vikten, sänker produktionskost-
naderna och ger större designfrihet. Gigacastingen ska bland annat göra bakre golvet upp till 20 procent lättare.
Lazarus Industriförvaltning har genom teckning av nya aktier blivit majoritetsägare i Jydsk Aluminium Industri (JAI), ett av Europas största och
mest automatiserade kokillgjuterier för aluminium. JAI levererar komponenter till globala kunder inom bland annat högspänning, robotik, marina mo-
torer och fordonsindustrin. Transaktionen slutfördes den 10 juni 2025 och markerar JAI som det tionde företaget i Lazarus-familjen.
Den 1–3 oktober 2025 samlas den europeiska och internationella aluminiumindustrin i Thessaloniki, Grekland, för årets ESTAL Congress om ytbehandling av aluminium. Evenemanget, som organiseras av European Association for Surface Treatment of Aluminium, hålls vartannat år och är en viktig mötesplats för forskare, experter och företagsledare inom anodisering och pulverlackering.
Årets tema fokuserar på hållbara,
innovativa och teknologiskt avancerade metoder för aluminiumytbehandling och är indelat i fyra huvudområden: europeisk konkurrenskraft och lagstiftning, resurseffektivitet och minskade utsläpp, nya produkter och processer samt ytbehandling av återvunnet aluminium.
Konferensen bjuder på ett 20-tal talare, 12 timmars föredrag och runt 150 deltagare. Mer information och anmälan: www. estalcongress.org
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
Bühler Group har nått en milstolpe med sin 50:e beställning av Carat-megacastinglösningar för stora strukturella fordonskomponenter. Sedan lanseringen 2020 har teknologin fått fäste hos sex av världens tio största biltillverkare, däribland Volvo och Honda.
Megacasting möjliggör produktion av stora enstyckskomponenter, som bak- och framvagnar eller batterihus, vilket kan ersätta 50–100 mindre delar. Resultatet är lägre vikt,
enklare tillverkning och högre resurseffektivitet.
Bühlers Carat-serie, med låskraft upp till 92 000 kN, är i drift globalt och företaget erbjuder stöd från komponentdesign till produktionsoptimering. Med nästan 100 års erfarenhet av pressgjutning och global närvaro i Europa, Kina och USA ser Bühler fortsatt stark efterfrågan när fordonsindustrin anpassar sig till nästa generations tillverkningsmetoder.
EU-kommissionen har godkänt ett nytt regelverk, Clean Industrial Deal State Aid Framework (CISAF), som gör det möjligt för medlemsländer att tillfälligt kompensera elintensiva företag för höga elpriser fram till 31 december 2030. Stödet kan omfatta upp till hälften av spotpriset på el (exklusive nätavgifter, skatter och avgifter) när priset överstiger 50 euro/MWh i snitt.
Bland de sektorer som pekas ut finns aluminiumindustrin, tillsammans med bland annat stål, cement och keramik. Minst hälften av stödet måste investeras i utsläppsminskande projekt. I Sverige väntas möjligheterna främst gynna företag i de södra elområdena SE3 och SE4, där elpriserna är högre.
Beslutet presenterades av Teresa Ribera, chef för kommissionen för en ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning, som betonade vikten av att säkra industrins konkurrenskraft under energiomställningen.
Det mest hållbara materialet är det som aldrig behöver användas.
Genom innovativ design, viktoptimering och effektiv a produktionsprocesser minimerar vi spill, reducerar materialåtgång och maximerar resurseffektiviteten.
Upptäck hur vi kombinerar precision , viktoptimering och hållbarhet i varje detalj.
WWW.HOLSBYMETALL.SE
lackering ab
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
nya
Efter en stark återhämtning under 2024 minskade efterfrågan på aluminium i USA och Kanada med 4,1 % under första kvartalet 2025, enligt preliminära siffror från Aluminium Association. Minskningen beror främst på lägre export och fallande leveranser av tackor för gjutning.
Totalt uppgick efterfrågan (inhemska leveranser plus import) till cirka 2,96 miljoner ton (6,53 miljarder pund) under perioden, jämfört med 3,10 miljoner ton året innan. Leveranser från nordame-
rikanska producenter föll med 6,7 % fram till april, där valsade produkter minskade 2,3 % och tackor för export och destruktiv användning sjönk 15 %.
Samtidigt ökade skrotlager med 18,9 % och importen av aluminiumprodukter steg 40,9 % inför införandet av nya tullar. Branschorganisationen varnar för att en generell 50 %-tull riskerar att minska efterfrågan och efterlyser i stället en mer riktad handelspolitik.
Källa: Aluminium Association, 29 juli 2025
AFS startar tre nya projekt för bättre aluminiumgjutning
American Foundry Society (AFS) har inlett tre forskningsprojekt inom Aluminum Casting Performance Initiative för att höja kvalitet och effektivitet i aluminiumgjutning.
Det första utvecklar ett AI-baserat system för att snabbt identifiera defekter i sandgjutgods och föra över erfarenheter från dagens kvalitetsarbete till nästa generation.
Det andra tar fram data för legeringen C355-T6 till MMPDS och CADS, vilket möjliggör användning utan säkerhetsreduktion och med förbättrad design. Det tredje utvecklar fiberoptiska sensorer i precisionsgjutformar för realtidsmätning och skapande av en digital tvilling av gjutprocessen.
Mer information: www. afsinc.org/research.
ABB lanserar planhetssystem för ultratunna metallband
ABB introducerar Stressometer® Low-Force Flatness System, ett planhetssystem för kallvalsning av ultratunna aluminium-, koppar- och stålfolier. Systemet mäter mycket små kraftvariationer och möjliggör exakt kontroll av planhet, tjocklek och spänning vid folietjocklekar ned till 5 mikrometer. Den robusta konstruktionen kräver minimalt underhåll och minskar energi- och driftskostnader. Lösningen har redan testats i pilotprojekt inom bland annat elbilsbatteritillverkning och specialfolier i Europa och Asien.
Den 8–10 oktober bjuder Voilàp Scandinavia in kunder och samarbetspartners till öppet hus i samband med invigningen av sitt nya huvudkontor och showroom i Eksjö. Vi har talat med företa-
gets vd Richard Münch om bakgrunden till etableringen och företagets inriktning framåt.
Varför har ni valt ett nytt huvudkontor i Eksjö?
– Vi ville samla vår verksamhet i en miljö som ligger centralt i förhållande till våra kunder i Norden. Eksjö erbjuder bra förutsättningar för både logistik och tillgång till kompetens, säger Richard Münch.
Voilàp Scandinavia är resultatet av en fusion mellan Emmegi Scandinavia och Elumatec Skandinavien. Vad innebär det för era kunder?
– Genom att förena resurser och kompetenser kan vi erbjuda ett bredare program av maskiner och system för bearbetning av aluminiumprofiler. Vi har nu ett showroom där kunder kan se och jämföra olika lösningar på plats, och vi kan också samla vår tekniska support och utbildning under ett tak.
Vilka typer av lösningar erbjuder ni?
– Våra kunder finns framför allt inom fönster-, dörr- och fasadproduktion men också i olika industrisegment. Vi levererar maskiner för kapning, borrning, fräsning och bearbetning av aluminiumprofiler samt mjukvarulösningar för
styrning och integration i produktionsprocesser. Det finns också ett växande intresse för automatisering och digitalisering, där vi kan bidra med system för spårbarhet, dataanalys och energieffektivisering.
Ni betonar också hållbarhet i er verksamhet. Vad innebär det i praktiken?
– Hållbarhet är ett krav från många av våra kunder och något vi själva arbetar aktivt med. Det handlar både om att utveckla energieffektiva maskiner och att använda förnybar energi i våra egna anläggningar. Vi arbetar också med att minska användningen av plast och fossila smörjmedel.
Vad kan besökare förvänta sig av öppet hus i oktober?
– Vi kommer att visa ett urval av våra senaste maskiner i drift och presentera olika automationslösningar. Det blir också möjlighet att träffa experter från koncernen och diskutera framtida behov samt möta representanter från de ledande profiltillverkarna och verktygsleverantörerna. För oss är det viktigt att skapa en mötesplats där vi kan föra en dialog med kunder och samarbetspartners om de utmaningar som branschen står inför.
Under designevenemanget 3daysofdesign i Köpenhamn, som arrangerades 18–20 juni 2025, presenterade Hydro projektet R100 – en utställning som kombinerar återvinning av konsumentavfall med lokal tillverkning inom en produktionsradie på 100 kilometer. Utställningen visade vad som är möjligt när återvunnet aluminium används i ett helhetsgrepp som inkluderar skrotinsamling, återvinning, extrudering och vidareförädling i närområdet.
Bakom designutställningen står fem internationellt verksamma
formgivare – Cecilie Manz, Daniel Rybakken, Sabine Marcelis, Keiji Takeuchi och Stefan Diez – som alla arbetade med aluminium tillverkat av 100 procent återvunnet konsumentskrot, under varumärket Hydro CIRCAL 100R. Deras verk omfattar allt från möbelkomponenter till interiöra produkter, samtliga framtagna med hjälp av extruderade aluminiumprofiler.
Projektet är en fortsättning på den uppmärksammade satsningen vid Milan Design Week 2024, där Hydro lanserade Hydro CIRCAL 100R – ett aluminium med rekordlåg klimatpåverkan: mindre än 0,5 kg CO2e per kilo aluminium. Med projektet
R100 tas ytterligare ett steg i riktning mot minskade utsläpp i produktionskedjan.
Den konstnärliga ledaren för projektet, den norska formgivaren Lars Beller Fjetland, beskriver idén som ett experiment i att samla hela tillverkningskedjan – från insamlat skrot till färdig produkt – inom en radie av 100 kilometer. Syftet var att pröva om detta skulle kunna minska transportrelaterade utsläpp och samtidigt effektivisera leveranstider och processer.
Resultatet visar att hypotesen
håller: CO2-utsläppen kopplade till transport minskade med 90 procent jämfört med fjolårets motsvarande projekt. Att de medverkande formgivarna inte kände till denna begränsning i förväg gjorde att projekten ändå kunde spegla verkliga designprocesser utan konstlade förutsättningar.
– Vi ville att detta skulle likna ett skarpt kundprojekt, där designern får tillgång till hela vårt erbjudande – från designstöd till extrusion och ytbehandling, säger Asle Forsbak, marknads- och kommunikationschef på Hydro Extrusions.
Aluminium i fokus – från innehåll till utställnings -
Utställningen, som hölls i Gammel Dok Pakhus i centrala Köpenhamn inom ramen för utställningsplattformen Material Matters, bestod inte bara av nya produkter. Själva utställningsmiljön var också byggd av återvunna aluminiumprofiler.
närvaro och global tillämpning
Även om produktionen för R100projektet förlades till Nederländerna och Belgien, hade det lika gärna kunnat ske i någon av Hydros över 140 anläggningar globalt. Att arbeta med små, lokala produktionskluster är en strategi som Hydro använder sig av för att öka transparensen i materialflödet och minska miljöpåverkan.
– Det här är ett konkret exempel på urban mining, säger Forsbak.
– Det är också ett exempel på hur vi redan idag arbetar med kunder lokalt, med full spårbarhet från återvunnet material till slutprodukt.
Ny mötesplats för svensk svetsindustri
Stockholmsmässan i
Älvsjö fylldes den 6–7 maj av branschfolk, experter och utställare när Svetskommissionen arrangerade den nya fackmässan Welding & Automation Expo 2025. Målet var att skapa en fokuserad och kostnadseffektiv mötesplats för svets- och automationsindustrin – och enligt arrangörerna tycks satsningen ha lyckats.
– Vi vill ge branschen en gemensam arena mellan Elmia-åren, men
med ett tydligare fokus på svetsautomation, säger Mathias Lundin, vd för Svetskommissionen. Elmia är bra men stort och kostsamt – vi ville skapa något kompakt och tillgängligt.
Fokus på helheten och industrins behov
Till skillnad från tidigare upplägg, där svets och automation ofta separeras, var tanken bakom denna mässa att visa hur teknikerna hänger ihop i praktiken. Med begränsade monteryta och ett genomtänkt scen-
Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa invigde mässan och tog sig tid att samtala med utställare – här hos ESAB.
program prioriterades kunskapsutbyte och affärsnytta.
– Vi gör det här helt själva, utan extern mässarrangör. Det innebär mycket jobb, men också friheten att optimera upplägget för våra medlemmar och för hela branschen, säger Mathias Lundin.
Valet av Stockholm som plats var strategiskt – enklare att resa till för besökare från hela Sverige, men också från Finland och Norge. Den parallella mässan Train & Rail visade sig också bli en oväntad tillgång, då flera nyfikna utställare och besökare korsade gränserna mellan mässorna.
Invigningstal och branschens framtid
Mässan invigdes av utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, som i sitt tal lyfte vikten av fortsatt handel även i en tid präglad av osäkerhet,
nya tullar och förändrade globala relationer.
Bland deltagarna fanns även Sveriges bästa svetsare, Melcer Stenberg – färsk guldmedaljör från Yrkes-SM i Karlstad. Han möttes av värme och uppskattning från branschens aktörer och fick provköra den senaste svetstekniken, inklusive handhållen laser.
Bransch i medvind – men med kompetensutmaningar
Svetsbranschen går starkt, men precis som övrig industri kämpar man med kompetensförsörjningen. Mathias Lundin uttrycker frustration över att utbildningssystemet inte möter industrins behov.
– Det finns utbildningsplatser som är relevanta för branschen, men de väljs alltför sällan och riskerar därför att försvinna. Problemet är inte att det saknas utbildningar, utan
att det finns för många som inte är relevanta för arbetsmarknaden. Det behövs en tydligare prioritering, säger han.
Under mässans andra dag delades två priser ut. Frida Welin, nyexaminerad svetsare, fick Earlybirdpriset, medan Johan Ingemansson från Lincoln tilldelades Svetskommissionens nyinstiftade Eldsjälspris för sitt mångåriga engagemang inom branschen.
Totalt scannades cirka 1 200 deltagare in vid entréerna under mässans två dagar, inklusive de som kom från Train & Rail. Första dagen avslutades med middag, livemusik och nätverkande för utställare och nyckelkunder.
Svetskommissionens satsning tycks ha landat rätt i tiden – med fokus på helhet, samverkan och ett branschformat som balanserar effektivitet med teknisk spets.
EWM React-teknik för 3D-printning i metall
Det är trångt i Svetsmaskinservice AB:s monter på Svetsmässan i Stockholm. Mitt bland maskiner, provdetaljer och nyfikna besökare står Mattias Igestrand från Högskolan Väst och Peter Norberg från Svetsmaskinservice och berättar projekt med 3D-printning. Framför oss står den nya EWM Reactutrustningen – hjärtat i en satsning
på nästa generations svetsbaserade 3D-printning.
Metoden, utvecklad av EWM, kombinerar en digitalt styrd kortbåge med dynamisk trådrörelse. Resultatet är en stabil ljusbåge och en framföringshastighet på upp till 9 meter per minut – tio gånger snabbare än traditionell svetsning.
Maskinen installerades vid Hög-
Peter Norberg, tv, Svetsmaskinservice AB och Mattias Igestrand, Högskolan Väst, visar upp exempel på 3D-printade detaljer i aluminium, framställda med den nya EWM React-tekniken som nu testas vid Högskolan Väst.
skolan Väst strax före mässan och gav redan första dagen goda resultat, mycket tack vare forskargruppens fleråriga erfarenhet av ljusbågebaserad 3D-printning. Mattias Igestrand framhåller särskilt vikten av att kontrollera temperaturen vid aluminiumprintning, där cirka 150 °C ger optimal yta. Förvärmning av substratet har också minskat energibehovet och förbättrat processkontrollen.
På mässan visades vaser och möbler som exempel, men de flesta uppdrag är företagsspecifika och konfidentiella. Tekniken används främst som alternativ till gjutning och smide och Högskolan Väst samarbetar med både svenska och europeiska företag inom bland annat fordons- och verkstadsindustrin.
EWM React blir nu ett komplement till den befintliga Fronius CMT-utrustningen, och möjliggör för forskargruppen att bredda sin kapacitet inom Wire Arc Additive Manufacturing (WAAM) för flera material, med särskilt fokus på aluminium.
I Nippon Gases monter på Welding & Automation träffar vi Jonas Karlsson, som berättar om företagets arbete med gaser för aluminiumsvetsning.
– För aluminiumsvetsning rekommenderar jag ofta att man testar olika gasblandningar och flasktyper, även om en ren argon är vanligast. Med rätt blandning av gas kan man få både ett bättre utseende och ett bättre svetsresultat – även om kvalitet kostar, säger han.
Nippon Gases har verksamhet i Sverige, Danmark och Norge, med Norge som den största marknaden i Norden. I Sverige är man en av fyra större aktörer på gasmarknaden och erbjuden en rad tekniska lösningar till ett stort antal segment inom bland annat metallindustrin, produktion, livsmedel, kemiska produkter, elektronik, energi och hälsosektorn med flera.
– Inom metallbearbetning står svetsning för 30–40 procent av vår omsättning. Aluminium utgör ännu en liten del, men vi ser ett växande intresse, särskilt i Mälardalen, säger Jonas Karlsson.
Safra och
I Meltolit AB:s monter på Svetsmässan i Stockholm träffade vi Michael Spiess, Global Sales Manager för italienska Safra SPA, tillsammans med Richard Flodin från Meltolit.
Safra tillverkar MIG- och TIGtrådar i ett brett urval av aluminiumlegeringar, för både manuell och automatiserad svetsning. Produkterna är framtagna för en stabil och problemfri trådmatning, jämn båge och fogar utan porositet, och finns i förpackningar från mindre spolar till 300 kg fat.
Meltolit är svensk distributör för Safras hela program och deltar även i 3D-printningsprojektet med Högskolan Väst och Svetsmaskinservice. Där används EWM-svetsutrustning för att printa detaljer med svetstråd från Safra i aluminiumlegeringen Al 1070, med goda resultat. I montern visades exempel på komponenter framställda med denna metod.
Safras kunder finns inom flera branscher, bland annat fordons-, tåg-, marin- och processindustri.
I ESAB:s monter på Welding & Automation möter vi Per Sundberg, som ser goda möjligheter för aluminium inom företagets sortiment.
– När det gäller aluminium vill vi öka vår marknadsandel i Europa, bland annat inom aluminiumMIG-svetstrådar. Under 2022 startade vi produktion i Vamberk, Tjeckien. Det ger oss betydligt bättre möjligheter till service, lagerhållning och kortare ledtider inom Europa, säger han.
På maskinsidan har ESAB flera nyheter på gång. På mässan visades bland annat den nya Warrior Edge 500 DX med dubbelpuls.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
Jag träffade Jacob Nielsen som är ursprungligen dansk, men som numera bor i Oslo och arbetar på Hydros huvudkontor. Han har arbetat med, och arbetar med varumärken, marketing och kommunikation på SAPA och Hydro. Jag passade på att ställa några frågor till honom
Hur är din kunskap generellt om industridesign och designprocessen?
Jag är inte en designspecialist men har arbetat med området speciellt med fokus på design för cirkulering och återvinning. Detta är viktigt med tanke på att vi vill skapa ett cirkulärt samhälle, och detta har Hydro länge haft som tema.
Designkåren är generellt starkt fokuserade på miljöfrågorna, och där vill vi vara med som partner. Vi vill skapa möjligheter att separera och återanvända material så mycket som möjligt, produkter som innehåller aluminium är lättare att återvinna den dag de inte längre kan användas. Det handlar till exempel om att materialen lätt ska kunna separeras och därför måste permanent sammanfogning, till exempel med lim, undvikas. Detta har inte varit en utbredd praxis under de senaste 40–50 åren när det gäller produktion av nya produkter, vilket betyder att det inte finns tillräckligt med aluminiumskrot (efter konsumtion) för återvinning idag.
Vad är Hydros relation till design och designer, och finns de någon strategi för detta?
Vi vet att alla som är generellt intresserade i material, design, arkitektur m.m. och som även ”nördar” in på ytkvalitéer, ytstrukturer m.m. reser till designveckan i Milano för att få inspiration och möta nya kundgrupper. Designveckan har utvecklats till att omfatta mer än bara möbler, som den annars började med. Industridesigners från alla branscher kommer hit för att hitta inspiration till design och materialval.
Hydro är på detta event av samma anledning, och självklar möter vi designer som vi informerar om vår existens. Även om Hydro är ett stort företag inom aluminiumbranschen så finner vi ständigt viktiga personer som inte kände till oss, trots att vi funnits på marknaden sedan 1905.
När vi var på designveckan i Milano 2024 så hörde vi ”snacket i stan” om det nya företaget som fanns på mässan, vilket vi blev intresserade av. De visade sig att det var Hydro man talade om.
Vi har samarbetat med många designer, till exempel med modul Ikea-soffan Delaktig och aluminiumstolen Hydro, designad av Tom Dixon, och inte minst i samband med de senaste två årens Milanoprojekt, där vi har samarbetat med stora internationella namn som Sabine Marcelis, Max Lamb, Inga Sempé och många fler.
Alla de personer som på något sätt är inblandade i materialval, är intressanta för oss. Många av dem vet ganska mycket om materialet men vi vill uppdatera dem på de nyheter som ständigt händer hos oss på Hydro. Där använder vi bl.a. vår hemsida Shapes https://www. shapesbyhydro.com/en som är dedikerad till att berätta om hur man löser olika designutmaningar med aluminium.
Det vi vill är att påverka och inspirera, och det gör vi på alla områden.
Vi arbetar ständigt med att förbättra oss speciellt, när det gäller miljön. Kunder efterfrågar material med lågt CO2, vilket vi ständigt strävar efter att uppfylla.
Vi upplever detta inom de flesta branscher och på de flesta marknader där vi är verksamma i Europa, Nord- och Sydamerika. Byggindustrin och bilindustrin, som är två av de största konsumenterna av aluminium, är exempel på detta. Och sedan ser vi också att det ställs allt större krav på hållbarhet i offentlig upphandling. På vår hemmamark-
Jacob Nielsen
nad i Norge finns det till exempel en regel som säger att 30 % av en upphandling handlar om miljö och miljöfrågor.
Har Hydro några projekt som du vill berätta om?
Inom designvärlden har Hydro haft några intressanta projekt under de senaste två åren, vilka har visats upp på designveckan i Milano. År 2024 lanserade vi officiellt Hydro CIRCAL 100R, som är återvunnet aluminium tillverkat av 100 procent konsumtionsavfall med ett rekordlågt CO2-avtryck på mindre än 0,5 kilogram CO2-ekvivalenter per kilo aluminium. Konceptet var att sju formgivare fick fria tyglar att designa produkter tillverkade av extruderade aluminiumprofiler, och detta resulterade i en kollektion av spännande möbler och inredningsartiklar, som alla var tillverkade i 100 % återvunnet aluminium.
Och i år upprepade vi framgången med det samarbetet med designers, som fick designa produkter med Hydro CIRCAL 100R. Men den här gången valde vi att flytta fokus till transportutsläpp, eftersom alla produkter producerades inom en självpålagd begränsning på 100 km produktionsradie – från lokalt insamlat konsumtionsavfall till färdiga designobjekt. Resultatet blev en minskning av transportutsläppen med 90 %.
Ett annat spännande område, där vi också försöker övertyga om att aluminium är ett bra materialval med mindre miljöpåverkan, är broar. Vi har medverkat till att leverera den första bron helt tillverkad av aluminium i Norge sedan 1950, i Trondheim.
Materialet till bron var från en tidigare oljeplattform som hette Guyda. Allt aluminium blev sepa-
rerat, transporterat till Vetlanda och smältverket i Sjunnen där de smältes om för att därefter sändas till Finspång där man producerade profiler som svetsades samman med frictionsterwelding.
Dessa kompletta däck sändes sedan till Hydros kund Leirvik, som monterade bron innan den transporterades till Trondheim där den hissades på plats i juni. Bron öppnar officiellt i september 2025, och en oberoende rapport från COWI visar att 200–380 ton koldioxidutsläpp sparades (beroende på beräkningsmetod) genom att bron tillverkades i återvunnet aluminium i stället för rostfritt stål.
Ska underleverantörer generellt intressera sig för design och designfrågor?
Hydro är ett stort företag som har resurser att sätta på detta, men självklar är det också viktigt för alla underleverantörer att hänga med både på trender och vad som sker i designvärlden.
Det är inte mitt jobb att tala om för underleverantörer vad de ska fokusera på, men för oss på Hydro är alla yrkesgrupper som är invol-
verade i materialvalet viktiga. Vi vet att designerna är en av dessa yrkesgrupper och därför lägger vi tid på att förklara varför aluminium i många fall är ett bra alternativ till exempel stål eller koppar.
Vi märker att de kunder vi möter har en ständig hunger att lära mer och öka sin kunskap, och det är fortfarande lika fascinerande att uppleva den entusiasm som många visar när de för första gången besöker en av våra fabriker. Där de ser hur profiler pressas mm.
Hydro har en stor ambition att vara med och skapa bra lösningar på kundens problem. Det är en av anledningarna till att vi är nyfikna och även vill lära av våra kunder, så att vi kan hjälpa dem på bästa möjliga sätt. En av de inspirerande saker vi har lärt oss från de senaste årens designprojekt är att inget företag kan lösa de komplexa problem som världen står inför idag ensamt. Vi måste samarbeta över värdekedjor för att skapa bättre, mer cirkulära produkter, som är en del av lösningen i stället för en del av problemet.
Tom Dixon besöker Hydro i Norge och demonstrerar hur lätt aluminiumstolen HYDRO är.
Foto: Einar Fannemel, Hydro
Hydros utställning på Milan Design Week 2025 visade produkter som alla producerades inom en radie av 100 km.
Foto: Einar Aslaksen for Hydro
Produkterna från Hydro på Milan Design Week 2025 var en blandning av möbler och inredningsföremål.
Foto: Einar Aslaksen for Hydro
HYDRO-stolen, designad av Tom Dixon och producerad av Hydro.
Foto: Kyle Meyr för Polestar
För Milano-utställningen 2024 arbetade Hydro med sju internationellt erkända formgivare.
Foto: Einar Aslaksen för Hydro
Extruderingsverktygen från Hydro var en viktig del av Milano-utställningen 2025.
Foto: Einar Aslaksen for Hydro
Vd Bryne
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Kemisk analys är något som alla som handlar med aluminium stöter på. Man köper en bit metall och får med ett analyscertifikat som ofta levereras enligt någon standard. För varje grundämne finns ett uppmätt värde, samt ett max och/eller min-värde som metallen får innehålla enligt standard. Här gäller avrundningsregler som kan tyckas självklara, men så enkelt visar det sig ofta inte vara. Det gör alltså skillnad om standarden anger en maxhalt som är 9 %, 9,0 % eller 9,00 %. Det maximala värdet som legeringen då får innehålla är för 9 % 9,49 %, för 9,0% 9,049 % och för 9,00 % 9,0049 %. Eftersom det är skillnad på 9,49 % och 9,0049 % så spelar antalet decimaler roll. Till exempel är 9,4 %
inom tolerans för den ena (9,4<9,49) men långt utanför tolerans för den andra (9,4>>9,0049). Dessutom, är det värt att tänka på när du köper en bit aluminium att ett uppmätt innehåll alltid har en osäkerhet. Det innebär att analysvärdet kan vara så mycket fel att din produkt ligger utanför specifikationen. Om osäkerheten för mätningen av till exempel halten järn i en aluminiumlegering är +/-0,2 % så kan mätresultatet inte ges med mer än en decimal. Om osäkerheten skulle vara så låg som +/-0,0001 % för ett annat ämne så kan mätresultatet för detta ämne ges med fyra decimaler. Detta är oerhört svårt ibland. Och när leverantören och kunden inte har samma bild av huruvida ett mätvärde ligger innanför standardens specifikation så blir det konflikt. Och där kom-
mer jag in i bilden eftersom ett prov kommer till oss från en komponent, göt eller tacka med en begäran om en oberoende bedömning huruvida mätresultaten ligger inom eller utom specifikationen. Även vår mätutrustning har förstås en osäkerhet, vilket gör att det ofta inte är helt enkelt att säga vem som har rätt. Då använder vi oss av ett certifierat analysprov som vi kan jämföra mot. Värt att veta är att även detta prov har en osäkerhet, eftersom även dessa prov är mätta med en mätutrustning med en osäkerhet. Det finns alltså inga mätutrustningar som visar helt rätt, utan bara med en lägre osäkerhet. När osäkerheten är mindre än skillnaden mellan gränsvärdet i specifikationen och uppmätt värde kan man säkert säga att aluminiumprodukten ligger inom eller utanför
På spektrometerns analysbord finns ett hål där elektroden sitter under. Provet placeras ovanpå hålet inför analys. På bilden syns också ett prov med två brännmärken syns där analyserna har tagits.
specifikation. När osäkerheten är större så kan man möjligen säga att det är troligt att det ligger inom eller utanför, men ibland är det inte möjligt att säga någonting alls. Helt lätt är det alltså inte att mäta kemiskt innehåll i aluminium. Välkommen till min vardag.
Optisk emission
En av de mest frekventa mätutrustningarna som används i ett gjuteri är spektrometeranalys, eller optisk emissionsspektroskopi (OES) som det mer korrekt heter. En spektrometer kan mäta ett visst antal grundämnen. Varje grundämne har en osäkerhet. Denna osäkerhet varierar med halten av grundämnet, men också med vilken typ av legering det är. Det kan låta osäkert, men det är det bästa instrumentet vi har i industrin. Jämfört med andra tekniker som handhållna instrument (röntgenfluorosens) eller kemiska
analys i ett elektronmikroskop så är OES oftast betydligt mer exakt och mycket enklare att utföra.
På varje gjuteri finns idag en spektrometer, eller alltså mer korrekt en OES, som används för att bestämma halten av legeringsämnen och andra förekommande ämnen. Principen är att man häller upp smält aluminium i en kokill och låter metallen stelna. En yta fräses ren och i spektrometern bränns en ”gnista” på provet. Inom en halv minut ges en lista över koncentrationen av de grundämnen som spektrometern mäter. Trots det krångliga namnet så är tekniken snabb och enkel att använda. Men egentligen är det ganska komplexa instrument som behöver kärlek och omsorg. Det kräver att någon har tid och kunskap att kontrollera och underhålla, annars kan en spektrometer i stort sett ge vilket värde som
helst. Så tro absolut inte blint att en spektrometer ger dig rätt värden även om du får ett värde med en låg osäkerhet utskriven på din skärm.
Om man ska vara ärlig så är OES ganska komplicerat. Jag ger det ett försök. Ett OES fungerar genom att aluminiumprovet ställs på provbordet med en planfräst yta vänd mot ett hål i bordet. Ytan på provet är mycket viktigt för resultatet, se provberedning nedan. På ovansidan av provet fästes en jord-elektrod. När analysen startas börjar argongas flöda över provet innan en nedre elektrod börjar smälta provet med hjälp av ström som förs från elektroden till provet. När aluminiumet smälter så frigörs de yttre elektroner i atomerna som håller aluminiumet samman. Den elektriska energin får dessa yttre elektroner att exciteras till yttre elektronskal där elektronerna (efter en mycket, mycket kort stund) kommer att känna sig ensamma (och kanske lite ensliga) och därför faller de tillbaka till sitt ursprungliga skal. När de gör det så emitteras energi i form av ljus. Detta ljus har en våglängd som beror på vad det är för atom och vilka skal som elektronen faller mellan. Eftersom det i ett prov finns alla möjliga atomer och skal så kommer ljuset bestå av ett helt spektrum av våglängder som för vårt öga skulle det uppfattas som vitt ljus. Detta ljus lyser upp provkammaren och fokuseras genom en glaslins in i en vakuumkammare där ljuset träffar ett gitter som separerar ljuset i olika våglängder. De separerade våglängderna åker nu vidare i vakuumet och träffar därefter en detektor som kan mäta hur mycket ljus det är som har just denna våglängd. I många
Funktionen hos en OES beskrivs i bilden. Ljuset från gnistan fokuseras via en lins till en vakuumkammare där ett gitter sprider ljuset i olika våglängder. En detektor för varje grundämne mäter styrkan på ljuset för ämnets specifika väglängd. (www. shimadzu.com)
instrument sitter idag en detektor som är en CCD (digitalkamera) och i andra sitter gamla hederliga fotorör. Fotorör är bättre för att mäta låga ljusstyrkor men är stora och dyra. Enklare instrument har alltså en CCD men är därmed sämre på att mäta lägre koncentrationer. Men CCD utvecklas så idag finns det instrument med CCD som är riktigt bra också vid låga koncentrationer.
Men varför mäter vi ljus när vi är intresserade av kemiskt innehåll? Jo, för genom att mäta intensiteten på ljuset så går det att översätta till en koncentration. Mer om detta snart.
Kalibrering av en OES
Ett grundämne har alltså ett antal olika möjliga skal där elektronen kan hoppa mellan och där dessa hopp ger en karakteristisk våglängd. Hur stor chansen är att en elektron hoppar just mellan dessa våglängder går att beräkna. Det har som tur är någon lärd redan gjort så detektorerna för att mäta ett visst grundämne i en spektrometer sitter på de våglängder där det blir starkast ljus och där inte också andra atomer lyser.
Det uppmätta ljuset går att översätta till en koncentration med hjälp aven kalibreringskurva.
Förr var det som så att instrumenttillverkaren hade analyserat massor av certifierade prov med känd koncentration innan du började använda den. Genom att analysera vart och ett av dessa prov kunde den kända koncentrationen kopplas till den uppmätta ljusstyrkan. Det behövdes många prover för att täcka olika koncentrationer och det tog en faslig tid. Idag har serietillverkade instrument med exakt samma optik en förkalibrering som endast behöver justeras. Noggrannheten kanske inte blir lika bra, men priset på instrumentet desto bättre. Hur noggrant behöver ditt instrument vara?
Ett diagram med intensitet på ena axeln och koncentration på den andra bildar en kurva där varje certifierat prov som analyseras ger en punkt. Detta är kalibreringskurvan för detta grundämne där formen och lutningen på kurvan avgör vilken koncentration som kommer att visas på instrumentet för en intensitet när ett okänt prov analyseras.
Standardisering av en spektrometer görs genom att använda sig av kända prov, så kallande ’setting up samples’ (SUS). Vanligtvis används tre till fyra SUS för att korrigera kalibreringskurvan. Det görs genom att varje grundämne har ett av proverna som hög- och ett som lågkoncentrationsprov. Lågkoncentrationsprovet har en låg koncentration av grundämnet som avses och används för att justera kalibreringskurvans nedre del. Följaktligen har provet med den höga koncentrationen till uppgift att korrigera kurvans övre del. Genom att analysera dessa SUS kommer spektrometern anpassa
kurvan efter mätresultaten och instrumentet får sin kalibreringskurva anpassad till just de förhållanden som råder just då. Påverkan av faktorer som lufttryck, beläggning på optik, rumstemperatur kommer då alltså att korrigeras.
Spektrometrar är robusta instrument, men underhållet och daglig instrumentkontroll är avgörande för resultatet. Den största utmaningen med OES är oftast provberedningen, där den frästa ytan måste vara plan och tät.. Sedan måste du vara medveten att det kommer tillfällen där ditt instrument visar fel, speciellt när du arbetar med skrotbaserad råvara där risken är större för ämnen som påverkar analysen av övriga ämnen. För att minska risken för detta har mer avancerade spektrometrar olika kalibreringar för olika
En spektrometer har avancerad elektronik och detektorerna sitter placerade ovanför vakuumtanken. I detta fall detekteras ljuset med gamla hederliga fotorör och varje detektor mäter intensiteten som bildas när elektronen hoppar från ett skal till ett annat, för ett visst grundämne.
typer av legeringar, för att helt enkelt minska denna risk. Ofta finns en kalibrering för rena legeringar med lågt legeringsinnehåll, en annan för gjutlegeringar, en fjärde för legeringar med höga halter av något annat legeringsämne som zink, koppar eller magnesium. Det finns också generella kalibreringar, men med risk att ibland mäta fel och med sämre noggrannhet.
Korrigeringsfaktorer används för att ta bort risken att ett grundämne påverkar ett annat i en analys. Det finns additiva och multiplikativa korrigeringar där additiva används när våglängden från två grundämne överlappar så att ett ämne ökar när det andra ökar. En multiplikativ korrigering används för andra fel, som till exempel när mikrostrukturen ändras av ett grundämne och ändringen av mikrostruktur ändrar koncentrationen av ett annat ämne. Detta är korrigeringar som behövs ibland, när nya typer av prover ska analyseras med fortsatt låg mätosäkerhet.
CRM ’Certifierad Referens Materials’ eller referensprov för spektroskopi är prover där det kemiska innehållet är certifierat. De grundämne som är angivna i certifikatet anges med ett medelvärde och en osäkerhet. Detta innebär att ett certifierat prov tillåts variera mellan ett lägsta och ett högsta värde. Dessa prov används för att kalibrera en kurva för ett visst grundämne där den uppmätta intensiteten för en viss våglängd ska kopplas mot en koncentration av
En kalibreringskurva där varje kalibreringsprov bildar en punkt. Många punkter används för att justera en kurva som används för att översätta en uppmätt ljusstyrka (intensitet) till en koncentration. Kurvan kan beskrivas som en rak linje (som här) eller som en andra- eller tredjegradskurva.
grundämnet. Dessa prover används också för kontroll av en spektrometer för att se om spektrometern visar rätt. Det behövs vanligen flera olika CRM för att kontrollera att mätningen är rätt för olika legeringshalter för olika legeringar. Dessa prov är dyra som knark. Ett CRM som väger ca 200 gram kostar vanligtvis mellan 5 och 10.000kr.
SUS (Setting up samples) är prover som homogeniserats så att de har samma kemiska innehåll i provet oavsett vart analysen tas. Dessa prover säljs utan specificerat kemiskt innehåll utan säljs med ett typiskt namn, till exempel RA19 som står för Referensprov Aluminium nummer 19. Användningen för ett SUS, är just som provet säger, är att konfigurera spektrometern så att den varje
Bilden visar två gnistor på undersidan av ett aluminiumprov från OES. Beroende på om du placerar gnistan mitt i provet eller i kanten kommer du få olika mätresultat, eftersom stelningstiden mitt i provet är längre och därmed ger en annan koncentration av legeringsämne jämfört med ute i kanten av prover. Provet i bilden har tillverkats så att det är ett hål mitt i provytan, så att ingen analys kan tas där.
gång använder samma prov för att konfigurera spektrometern. Ett SUS är betydligt billigare än ett certifierat referensprov och kostar mellan typiskt runt 1000kr för ett prov som varar i år.
I en spektrometer kan aluminiumprover analyseras, under förutsättning att de är inom vad instrumentet är kalibrerat för. De får heller dock vara smutsiga, innehålla porgångar, eller ha en oxidyta där de ska analyseras. Ytan ska vara nyfräst och jämn utan synliga slipränder på ytan. Anledningen är att provet vid analysen inte får komma i kontakt med luft eftersom aluminiumet då oxiderar i gnistan, de hoppande elektronerna hoppar fel, och analysen blir tokig. Mätgnistan är någon del av en millimeter djup så provet behöver vara någon millimeter tjockt, och i alla fall så stort att det täcker hålet på analysbordet, men inte så stort att det sticker ut från analysbordet. Det är viktigt att ett prov har stelnat homogent. Ett prov får en kemisk analys på det ställe där analysen sker och har provet stelnat inhomogent så blir analysen exakt vad provet är på analysstället men inte en representation av medelsammansättningen i provbiten. För att få det behöver man smälta om provet som ska analyseras, och låta metallen stelna i en kokill avsedd för ändamålet. För att analysen ska bli representativ bör samma sorts kokill användas och fräsdjupet vara detsamma varje gång. Att använda nya fräs på planfräsmaskinen och en kokill avsedd för OES tar bort de flesta fel som spektrometrar gör. Så, så svårt är det faktiskt inte att använda en välunderhållen, kalibrerad spektrometer.
Bilden visar fyra stycken SUS där varje analys syns som ett brännmärke på provet. Många gnistor används per prov för att få ett exakt mätresultat när instrumentet ska standardiseras.
Inom ramen för EU:s mål att uppnå klimatneutralitet till år 2050 har Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) utvecklats för att motverka koldioxidläckage och skapa rättvisa konkurrensvillkor för industrin inom Europa. European Aluminium stödjer dessa klimatmål.
Samtidigt innebär CBAM stora utmaningar för den europeiska aluminiumsektorn – en elintensiv industri som verkar på hårt konkurrensutsatta globala marknader, där Europa importerar mer än 50 %
av sitt aluminiumbehov. CBAM kommer inte bara att innebära att europeiska producenter förlorar sina fria utsläppsrätter (ETS), utan kommer även att höja priset på allt aluminium som säljs på den europeiska marknaden – oavsett om det är primäraluminium eller återvunnet aluminium, och oavsett om det är importerat eller producerat lokalt. Priset på marknaden styrs av det dyraste tonnet aluminium som krävs för att möta efterfrågan.
För producenter utanför Europa ser det annorlunda ut. Enligt nuvarande utformning av CBAM har dessa producenter flera sätt att minska CBAM-avgiften de betalar för att importera aluminium:
• De betalar baserat på faktiska deklarerade utsläpp, inte på den dyraste primäraluminium som behövs för att balansera utbud och efterfrågan i Europa.
• De kan omfördela sina råmaterial och använda material med låga koldioxidutsläpp i sin export till Europa (och behålla material med höga utsläpp för sin egen marknad), vilket ytterligare minskar CBAM-avgiften (till exempel primäraluminium med låg koldioxidpåverkan och skrot). Detta minskar på inget sätt de globala utsläppen utan är bara ett sätt att undvika att betala CBAM avgift.
• Det finns även enkla sätt att kringgå CBAM genom att till exempel importera produkter mer nedströms i värdekedjan som inte omfattas av CBAM.
CBAM är tänkt att motverka koldioxidläckage, men i sin nuvarande form riskerar den att göra motsatsen. Även med förbättringar kommer CBAM sannolikt att leda till mer
– inte mindre – koldioxidläckage inom Europas aluminiumindustri.
I vårt svar till EU-kommissionens konsultation om utvidgning av CBAM till nedströmsprodukter, åtgärder mot kringgående och utsläpp kopplade till elproduktion, lyfter vi fram två akuta prioriteringar:
1. Utvidga CBAM till nedströmsprodukter:
Om CBAM endast omfattar råaluminium, kommer importen av färdiga produkter som bildelar, förpackningar och byggmaterial sannolikt att öka. Det skulle uppmuntra till att flytta produktion utanför EU och öka risken för koldioxidläckage – precis det som CBAM är tänkt att förhindra.
2. Inför ett enhetligt standardvärde för koldioxid:
Enligt nuvarande regler kan importörer minska sina CBAM-avgifter genom att överdriva mängden skrot eller selektivt använda insatsvaror med låg koldioxidpåverkan. Det är väldigt svårt, om inte omöjligt, att på ett tillförlitligt sätt verifiera att importörernas data stämmer. Lösningen är att införa ett enhetligt standardvärde för koldioxid för alla aluminiumprodukter inom CBAM:s omfattning. Det skulle skapa rättvisa och ta bort incitamenten att manipulera systemet.
Eftersom dessa förbättringar ännu inte är på plats, uppmanar vi kommissionen att omedelbart pausa den definitiva fasen av CBAM för aluminium samt utfasningen av fria ETS-tilldelningar. Om den pågående översynen visar att CBAM underminerar konkurrenskraften och klimatomställningen i Europas aluminiumvärdekedja, bör aluminium tas bort från CBAM:s omfattning och nuvarande skydd mot koldioxidläckage fortsätta även efter 2030.
Text av Torbjörn Larsson
Den 18 november samlas över 300 beslutsfattare från hela den europeiska aluminiumvärdekedjan i Bryssel när European Aluminium arrangerar sitt första toppmöte. Syftet är att diskutera branschens mest akuta utmaningar och framtida möjligheter. Aluminium Scandinavia har intervjuat Paul Voss, vd för European Aluminium och initiativtagare till konferensen.
Detta är det första Europeiska aluminiumtoppmötet av sitt slag.
Vilket tomrum i branschens samtal vill ni fylla med detta evenemang?
Vi har aldrig tidigare haft ett forum som samlar hela den europeiska aluminiumvärdekedjan – från råvaruleverantörer till återvinnare, tillverkare, beslutsfattare och slutanvändare. Idén är att få alla i samma rum för att föra ett ärligt samtal om vart branschen är på väg och hur vi kan samarbeta. Alltför ofta sker dessa diskussioner i stuprör. Det här toppmötet handlar om att överbrygga barriärerna och skapa en plats där affärsprioriteringar, politiska ramar och marknadsrealiteter möts.
Temat antyder att stora förändringar är på gång för aluminium i Europa. Vilka ”nya regler” och ”nya marknader” tror du får störst påverkan på vår industri?
På regelsidan är skrotläckage det mest akuta. Varje år lämnar stora volymer högkvalitativt alumini-
umskrot Europa, och tar med sig de energibesparingar, utsläppsminskningar och den industriella motståndskraft som de annars skulle kunna bidra med här. För återvinnare är detta en existentiell kris. De amerikanska tullarna, som lämnar skrot oberört, gör problemet värre genom att påskynda utflödet. Vi ser fram emot ett tydligt beslut från Europeiska kommissionen i september till förmån för en erga omnes-exportåtgärd (universell exportbegränsning, reds. anm.) på aluminiumskrot.
Utöver att få klarhet från EU-kommissionen kring vad som avtalats om aluminium mellan USA och EU är handel i bredare mening en prioritet. Vi behöver starkare EU-instrument för handelsskydd för att hantera dumpning och systemrisker. Det innebär att införa ett tullsystem för icke-marknadsekonomier och att se till att handelspolitiken går hand i hand med industristrategin.
Och slutligen CBAM, som går in i sin slutgiltiga fas 2026. I sin nuvarande form har den stora brister som kommer att höja kostnaderna för europeiska producenter utan att minska de globala utsläppen. Kryphål som ”resource shuffling” ger icke-europeiska konkurrenter en fördel och undergräver vår industri ytterligare. Om de pågående förändringarna och den kommande EU-kommissionens översyn av CBAM visar att åtgärden fortsätter göra mer skada än nytta, bör aluminium helt tas bort från dess tillämpningsområde. I så fall måste EU också vara redo att återgå till befintliga koldioxidläckageskyddsåtgärder och behålla dem även efter 2030.
På marknadssidan står aluminium i centrum för Europas satsning på elektrifiering, koldioxidreduktion och cirkularitet. Vi ser stark tillväxt inom elfordon, högspänningskablar och förnybar energi. Europas producenter kan ta en större del av dessa
marknader, men bara om de kan konkurrera på rättvisa villkor.
Talarschemat inkluderar både EU-beslutsfattare och ledande industriprofiler. Vilket värde tillför denna mix av perspektiv för deltagarna? Det är en sak att prata om policy i Bryssel och en annan att se hur den fungerar i praktiken. Genom att samla beslutsfattare och industriledare kan vi matcha ambitioner med verklighet. Deltagarna får höra direkt från dem som utformar EU:s regelverk och från dem som investerar i teknik, bygger leveranskedjor och betjänar kunder. Den kombinationen skapar en mycket rikare och mer förankrad diskussion.
Med mer än 300 förväntade deltagare från hela aluminiumvärdekedjan, vilken typ av nätverks- och samarbetsmöjligheter erbjuder toppmötet?
Du kommer att kunna träffa människor från hela aluminiumvärdekedjan – från producenter och återvinnare till nedströmsanvändare, beslutsfattare, analytiker och teknikleverantörer. Vi har byggt in gott om tid i programmet för informellt nätverkande. Om du registrerar dig får du också tillgång till vår eventapp, som inkluderar nätverksfunktioner för att hjälpa dig knyta kontakter med andra deltagare före, under och efter toppmötet.
För företag som är osäkra på om de ska delta, vad skulle du säga är det enskilt starkaste skälet att vara med? Om du bryr dig om vart den europeiska aluminiumindustrin är på väg –på marknaden och inom politiken –är det här platsen där samtalen sker. Du kommer att lämna mötet med en tydligare bild av vägen framåt och ett starkare nätverk för att navigera den.
Paul Voss, vd European Aluminium
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
Regeringen och utbildningsdepartementet har startat en STEM-strategi för Sverige. (Science, Technology, Engineering and Mathematics – STEM).
Text av Dag Holmgren
Utbildning, forskning och innovation är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, välstånd och förmåga att hantera samhällsutmaningar
Så står det i den nyligen publicerade STEM-strategin från utbildningsminister Johan Pehrson och regeringen. Det är en viktig satsning för att stärka kunskapen inom teknik och naturvetenskap för att bevara och utveckla Sverige som framstående teknik- och ingenjörsnation.
Detta har kommenterats i tidningen Dagens Industri i april i år, i en debattartikel med rubriken "Från STEM till STEAM för att göra Sverige framgångsrikt".
Det är Björn Nordin, vd för Svensk Form och Henrik Benesch, dekan på den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet som står bakom texten.
De menar, och jag håller med, att man glömt en väsentlig del i detta nämligen Arts: design, arkitektur och konst och andra kreativa discipliner.
I debattartikeln i Dagens Industri, 30 april 2025 sägs bland annat att flera länder har redan insett detta. I Sydkorea har regeringen sedan 2011 infört nationella STEAM-initiativ som kombinerar naturvetenskap, teknik och design. Även i USA drivs liknande satsningar, där bland annat Rhode Island School of Design (RISD) arbetar för att sammanföra ingenjörskonst och konstnärliga uttryck. I Storbritannien har regeringen ökat resurserna till konst- och designutbildningar för att möjliggöra tvärdisciplinära projekt i skolorna. På EU-nivå pågår flera satsningar för att ta fram en gemensam väg framåt för STEAM-utbildningar. Exemplen är många.
Vi som arbetar för att utveckla Sverige som designnation delar strategins mål om ökad tillväxt, produktivitet, innovation och konkurrenskraft. Likaså visar delegationssammansättningen med Anna Valtonen från Konstfack på regeringens intentioner. Vi vet att
tekniska och kreativa discipliner är ömsesidiga komplement.
Med ett A som förvandlar STEM till STEAM markerar vi innovationskraften som uppstår när teknik och design möts.
Hela artikeln finns att läsa på https://www.di.se/debatt/fran-stemtill-steam-for-att-gora-sverige-framgangsrikt/
Mjuka värden
Det handlar återigen om ”DE MJUKA VÄRDENA!” som jag återkommit om i tidigare krönikor.
Som underleverantör måste man ha koll på fler områden än de specifikt egna. Att alla underleverantörer inte anställer en designer har jag naturligtvis klart för mig, men ni måste ha koll på området. Företag, underleverantörernas kunder, blir mer och mer fokuserade på de önskemål och krav som slutkunderna ställer på produkter. De ska naturligtvis fungera om ”upplevelsen” har kommit mer i fokus. Detta är ett av skälen till
att design numera är en del av hela produktutvecklingsprocessen.
”Det räcker inte med att bara sälja korv, det ska även till bröd, senap och tomatketchup” Detta uttryck myntades av Gunnar Burmann, tidigare chef för manufaktur på SAPA på 1970-talet.
Alla tekniska högskolor i Sverige har utbildningar och kurser i Industridesign, där verkar man ha fattat vikten av de mjuka värdena.
Många av de framgångsrika svenska produkterna har starka inslag av användarvänlighet, färg och form och estetik vilket inneburit att de blivit starka på marknaden. Exempel på dessa företag är bland annat Volvo, Volvo Lastvagnar, Scania, Ikea, BabyBjörn, Thule, Bacho handverktyg och många fler!
På sidan 19 intervjuar jag Jacob Nilsen från Hydro Extrusion. Han menar att designfrågorna även är viktiga för underleverantörerna bland många andra frågor. Läs och begrunda.
Vad jobbar du med då?
Den frågan har vi alla fått någon gång. När svaret blir ”jag jobbar med aluminium” möts man ofta av en nyfiken blick – ”Aluminium, vadå?” Överraskande många vet faktiskt inte vad aluminium är, var det används eller varför det är så viktigt. Vi i branschen tar kanske för givet att kunskapen är självklar, men så är det inte.
I bekantskapskretsen får man frågor som:
• Var kommer aluminium ifrån?
• Används det i bilar?
• Vad används aluminium till? Redan där inser man att vi har en utmaning. Och det blir tydligare när vi tittar på utbildningsväsendet.
I förskolan finns fantastiska pedagoger, men inslaget av ”tekniklekar” är ofta begränsat. Mekano har till stor del ersatts av digitala verktyg. I grundskolan finns i princip ingen undervisning om aluminium alls. Ett exempel på det är att en elev kom hem med en bok från Norstedts där aluminium beskrevs som en giftig tungmetall. Förlaget fick senare rätta sitt misstag – men skadan var redan skedd.
På universitet och högskolor får blivande materialvetare, konstruktörer och designers läsa mycket om stål, järn och plast. Aluminium nämns ofta bara i förbifarten. Det beror delvis på att det saknas bra undervisningsmaterial. Därför har Svenskt Aluminium tagit fram Om Aluminium – en resurs för både skolor och företag (finns på svensktaluminium.se/litteratur).
Naturligtvis varierar detta från ort till ort och institution till institution, Det är också beroende av enskilda lärares intresse och engagemang Men överlag saknas kunskapen om aluminium i våra skolor och universitet.
I möten med politiker märks samma kunskapsbrist. Visst, vår industri är liten i förhållande till stål och skog, Men när jag vid ett tillfälle berättade om industrins situation i samband med sanktionerna mot rysk metall förstod flera knappt vad jag syftade på. Först när jag distribuerade vår folder Basfakta om aluminium blev det konkret för dem: ”Men det är ju sådana lampor vi har i fikarummet!”
Om beslutsfattare inte ens känner till våra grundläggande produkter är det tydligt att vi misslyckats med att stärka varumärket Aluminium.
Vi måste lyfta aluminium som den framtidsmetall det är – återvinningsbar, lätt, avgörande för den gröna omställningen och elektrifieringen av samhället. Aluminium finns i fler och fler produkter, och användningen ökar stadigt. Det måste vi berätta!
Som medlemsföretag kan ni bidra genom att:
• besöka skolor och hålla föreläsningar,
• bjuda in till studiebesök,
• informera era kommuner om verksamheten,
• använda lokala sponsorskap för att synas på matcher och turneringar – gärna med aktiviteter som engagerar unga.
Det är så vi både stärker varumärket Aluminium och väcker intresse hos framtidens medarbetare.
Det finns många ”måsten” – men vi som arbetar i branschen har också ett gemensamt ansvar. Genom att sprida kunskap, inspirera unga och lyfta fram aluminiumets styrkor kan vi bygga den stolthet och attraktionskraft som vår metall förtjänar.
Iår kom Independence Day tidigt och så som av en händelse kommer denna krönika att handla om behovet av att vara oberoende och effekterna därav. Den fjärde juli är den stora frihetens dag om man är amerikan, man är ledig och kan fira med vänner och fyrverkerier. Men frihet är ju också oberoende och det är ju det som dagen egentligen handlar om och ironiskt nog var det då år 1776 att bryta sig loss från engelsmännen, dvs samma landsmän som nu i år fick en av de lättaste tariffbördorna. I aluminiumbranschen kom Independence Day en månad tidigare då man redan den 4 juni satte igång tariffyrverkerierna. Vissa firade medan det för andra snarare var ett gravöl. Gränsen mellan glädje och sorg innebär även den en ironi då den sammanfaller väl med gränsen mellan Syd och Nord, mellan industri och tradition. Alcoa med huvudkontor i Pittsburg kan symbolisera Nord och Century Aluminum Syd även om huvudkontoret ligger i Chicago, detta då deras smältverk ligger på andra sidan gränsen Syd/Nord. Century applåderar Trumps briljanta drag att lägga en 50 procentig tariff på kanadensiskt aluminium eftersom det höjer det inhemska priset på den metall de säljer, och det finns ingen hejd på opportunismen. Century har meddelat att man ökar produktionen vid Mt Holly i South Carolina med 50 tton och säger samtidigt att man förhandlar om nya elkontrakt för att få igång en återstart av Hawesville smältverket i Kentucky. Rednecksen jublar för detta är minsann en stark signal att ett oberoende USA är på språng igen.
Alcoas vd Bill Oplinger visar inte riktigt upp samma entusiasm utan ser mer bekymmersamt på den nu uppkomna situationen och säger
rakt ut att höjda tariffer inte på något sätt kan vara ett incitament för att lyfta produktionen. För ökad produktion krävs långsiktighet och verklighetsförankrade ekonomiska förutsättningar. Han menar att även om ett datacenter kan räkna hem en investering vid dagens elkostnadsnivåer så är det på tok för högt (~3ggr) för nyproduktion av aluminium. Dessutom tar det många år innan ett smältverk gått från planeringsstadiet till full produktion. Frågan då blir vem som kan garantera ett smältverk konkurrenskraftiga elpriser för en så lång tidperiod i dagens samhälle där fokus alltmer vänds mot ”sundare” energianvändning?
Oplinger har en diametralt motsatt uppfattning mot Trump och menar att det enda vettiga alternativet är en ”tullunion” mellan USA och Kanada. Självklart talar han i egen sak då Alcoa har smältverk i Kanada, men han tycks även värna om de jobb i tillverkningsindustrin som hotas pga de nu så höga premierna. The Peterson Institute for International Economics uppskattar att ståltarifferna som infördes förra gången Trump var vid makten dvs 2018 kostade skattebetalarna 900 000 USD per år per jobb för de jobb de räddade eller skapade. En dyrköpt läxa som trots
det inte hindrar maktens män från att göra samma misstag igen.
Så vad är det då vi pratar om?
Jo, skillnaden mellan amerikanska Midwest premier och exempelvis europeiska premier. LME noterar både amerikanska och europeiska duty paid premier och även om det är en begränsad marknad så visar den på hur skev prisbilden sedan i juni har blivit. När europeiska premier ligger på dryga 200 USD/mt ligger motsvarande amerikanska premier och nosar på 1600 USD/mt. Det är 1400 dollar mer per ton, och även om amerikanska premier även innan låg högre så är det en skillnad på ca 1000 USD/mt från tidigare. 1000 dollar på en vara som i grunden kostar 2600 dollar är i runda slängar 40 % upp, det är mycket att snacka bort. Att LME priserna inte reagerat så mycket på allt detta ståhej beror nog mer på osäkerhet än något annat, marknaden avvaktar även om terminen contango/backwardation tightat till sig under sommaren. Frågorna framöver är nu vad som skall hända med den metall som inte kommer att skickas till USA respektive vad som kommer att hända med de amerikanska tarifferna, ska Taco Trump byta fot igen, eller?.
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
ISverige har vi en stark övertro på akademiska utbildningar.
Det finns kurser och utbildningar i allt, från partikelfysik till genusvetenskap och kanske inte fel med det. Men vad ska vi med alla dessa utbildade personer till när det som vi i industrin nog behöver är dugliga doers som kan hantera komplexa processer?
Personligen tror jag att det finns ett stort feltänk genomgående och vi har
lyckats lura i oss själva att tillverkning och skapandet av produkter är inte så viktigt i skenet av mer woke inspirerade idé och tankegods som fått styra där jaget och godheten är centrala och industri knappt existerar. Vi har liksom tappat det nationalekonomiska fotfästet kring vad som för ett exportberoendeland är viktigt.
I Tyskland har man fattat detta med vikten av kunniga människor med intresse för praktisk teknik
och tillämpning för länge sedan. Där finns det inom gjuteriindustrin en stark tradition av ett utbyggt lärlingssystem som fångar in personer från 15 års ålder och varvar teori med praktik inom ett företag under flera år. Jag har haft förmånen att intervjua några sådana personer i min pod Gold casting och jag förvånas över hur avancerade dessa utbildningar är och hur de via sociala medier rekryterar personerna på ett sätt som får mig att känna mig som en gammal dinosaurie.
Själv har jag en fin fin examen i metallurgi och jag jobbar en hel del med folk som är doktorer eller på god väg att bli det och de är viktiga. För visst behöver vi en gedigen forskning för det som ska införas om 3-10 år, men effektivisering, produktivitet och industrialisering av produkter skapas här och nu av folk som hellre jobbar i processer och teknik än sitter och författar texter och power points.
Det brukar ju heta att man konkurrerar med drömmar om att vinna idol, bli influensers eller något annat medialt men det tror jag är mer en undanflykt. Det finns nog en hel del klipska individer som attraheras av en intressant industri med bra möjligheter till både jobb och en framtid både i Sverige och internationellt. För nog finns det bra jobb nu när omvandlingen från ICE till EV sker i en rasande fart.
Ansvaret att påverka och skapa processer för rekrytering och utbildning lägger jag glatt på oss själva och våra organisationer och jag hoppas att vi biter huvudet av skammen och kopierar en del av de goda idéer som man kan studera söderut.
Om vi nu vill fortsätta vara ett producerande och exporterande land.
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 info@brinkfornickling.se www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson
Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HPG AB
Industriv 6, 845 94 Hackås
Tel: 072-353 30 16
Kontakt: Henrik Boström henrik.bostrom@hpgab.se www.hpgab.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6 175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm
Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3
632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SCHLÖTTER SVENSKA AB
Tel. 011-36 28 40 info@schloetter.se www.schloetter.se
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding
Holsby Metall AB Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner
Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
HPG AB
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri
Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
HPG AB
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast
Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Plåt, lackerad
Profiler, rör Alutrade AB
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Plåt, slät
Alutrade AB
Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil
ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Förgyllning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkromning
Brink Förnicklingsfabriken AB
Förkoppring
Brink Förnicklingsfabriken AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydro ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB
Kemisk förnickling med teflonimpregnering
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering
A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH
PROCESSER FÖR:
Anodisering Chemetall AB Coventya AB Schlötter Svenska AB
Avfettning
Chemetall AB Coventya AB
Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR:
Anodisering
Candor Sweden AB
Schlötter Svenska AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering Coventya AB
MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
Ytbehandlingsanläggningar
Schlötter Svenska AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kemisk polering
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se
