jungfrudanser
–
myt och verklighet
Inledning
Jungfrudanser i myt och verklighet ROGER JACOBSSON
Jungfrudanser, det vill säga olika slags labyrintfigurer, är exempel på fasta fornlämningar i naturen som bär på spår efter mänsklig verksamhet. Dessa labyrinter som lätt kan observeras då de ofta ligger i öppen dager i naturlandskapet, har under lång tid varit föremål för allehanda tolkningar, förklaringar och diskussioner. Lokalbefolkning, hembygdsforskare, arkeologer, akademiska forskare, kulturhistoriker och andra har tyckt sig ha tolkningsföreträde. Jungfrudanserna som fenomen har fascinerat människor och perspektiven har varit talrika. Det har livligt spekulerats kring frågor om när jungfrudanserna anlades, av vem och varför de anlades – vilken funktion och användning hade de egentligen. Jungfrudanserna är konstruerade av stenar, i storlek ungefär som ett människohuvud, som är utlagda på marken i olika former, vanligen i ett symmetriskt mönster. I sin enklaste form är jungfrudanserna spiralformade, den klassiska labyrinten bygger dock på en grundfigur som är korsformad och i vars mitt ingången börjar. Det finns minst 200 kända jungfrudanser i Finland, 300–400 labyrinter i Sverige och ca 20 i Norge. (Jungfrudanser är för övrigt
den benämning som vanligtvis används i Finland och labyrinter eller Trojeborgar i Sverige.) Labyrinter förekommer på flera håll i länder som Finland, Sverige, Norge, Estland, Ryssland och Estland, och labyrintfigurer finns inristade i eller målade på kyrkvalv eller kyrkogårdsmurar, inne på kyrkogårdar och på höga platser vid havet och ibland vid forngravar. Flertalet jungfrudanser finns dock på mer kustnära platser och på öar och uddar i skärgårdarna; det är i det maritima kustlandskapet runt Östersjön men framför allt vid Bottenvikens stränder förekomsten är som störst. Frågan om när jungfrudanserna byggdes/ anlades har länge diskuterats bland olika historiker och experter inom fältet. Åldersbestämningen har ofta hamnat i fokus. Som fenomen finns olika labyrintfigurer beskrivna redan i Iliaden som daterats till 700 f.kr., men de kan vara ännu äldre. I det romerska riket förekom det både fyrkantiga och runda modeller. Benämningen ”Trojeborgar” som användes i Sverige i äldre tid kan förmodligen ses som en hänvisning till den gamla, ointagliga staden Troja. När det gäller tillkomsten av jungfrudanser längs Bottenvikskusten i Finland och Sverige är förslagen många. På flera platser har vissa
7
