labyrinter i norrbotten
Labyrinter i Norrbotten EMELI ELFVING, MORGAN STENBERG OCH STURE BERGLUND
I Norr- och Västerbottens kustband finns åtskilliga labyrinter och andra fornlämningar. De ligger i regel på nivåer som understiger 10 m över havet, vilket gör att de misstänks vara yngre än tusen år, till följd av landhöjningen. De flesta är daterade till 1400- till 1800-talen, men det finns ett par som är långt äldre än så, kanske så gamla som från 800-talet. Labyrinterna förekommer längs kusten men är klart vanligast på öar i skärgårdarna: både tidigare bebodda öar och de mer avlägsna och öde öarna. Av 158 labyrinter i övre Norrland ligger hela 128 just på öar. Många av labyrinterna ligger i anslutning till fiskelägen och tomtningar – gamla primitiva husgrunder. I anslutning finns ibland stenlagda kompassrosor. Dessa fungerade mest troligt som enkla riktningsvisare med åtta väderstreck utmärkta. Att labyrinterna endast skulle ha varit förströelse verkar osannolikt, då de är alltför noggrant lagda för detta. Förströelse fick inte ta viktig tid från arbetet för uppehället. Där-
för verkar labyrinterna ha haft en mycket viktig funktion. I Norrbotten hölls också traditionerna kring labyrinterna levande ända in på tidigt 1900-tal, med riter vid exempelvis midsommartid. Men det som från början var högst allvarliga seder förvandlades med tiden till oskyldiga lekar. Längs södra Norrlandskusten kallas labyrinterna ibland ”Ryssborgar”. Att ryssarna skulle vara upphovsmännen är dock osannolikt då det i Ryssland inte finns någon tradition med labyrinter. Namnet visar på benägenheten att skylla de okända och märkliga stensättningarna på främlingar.
Labyrinter i Piteå skärgård Piteå har många labyrinter i skärgården: på öarna och invid kusterna. De var välkända i gamla tider och användes av många olika människor och till många olika syften. Fiskare använde dem för att snärja ogynnsamma vindar och stänga in oknytt som annars skulle fördärva fiskafänget. Jägare använde dem för
77
