BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN
Svensk djursjukvård i kris Under sommaren har vi kunnat läsa tråkiga nyheter om framförallt hundar som inte fått möjlighet till akut veterinärvård och på grund av detta avlidit. Vi har under en längre tid känt till att det är brist på veterinärer i Sverige, framför allt på distriktsveterinärsidan. Distriktsveterinärerna behandlar och bedriver smittskyddsarbete både för produktionsdjuren och sällskapsdjuren. Distriktsveterinärerna har jour inom sina områden och gör ett fantastiskt jobb för att kunna hjälpa alla. Under sommaren har dock väntetiderna ökat och distriktsveterinärerna har prioriterat de sjukaste djuren. Som djurägare är det bra att till exempel ta reda på öppettider för den närmsta veterinärkliniken och inte vänta för länge med att söka hjälp samt att i första hand söka hjälp på vardagar och dagtid. De senaste åren har behovet av privata veterinärer för sällskapsdjur ökat, vilket medfört att stora internationella riskkapitalföretag inom veterinärmedicin etablerat sig i Sverige. Flera av dessa har inte öppen jourtid och inte heller under sommaren. Däremot har de en mycket kvalificerad vård på planerad tid. Det är bra att det finns möjligheter att behandla svåra skador och sjukdomar, men effekten av detta blir att behandlingarna generellt blir dyrare, (omsättningen ökade med 38% mellan 2013-2016) vilket leder till höjningar av premierna för djurförsäk-
ringarna. I Sverige är en väldigt hög andel av hundar och katter försäkrade, cirka 70-80% jämfört med exempelvis Storbritannien där siffran ligger på cirka 25%. Vill man tjäna pengar är Sverige en bra marknad. Även enklare behandlingar har ökat i pris, vilket tyvärr kan leda till att en del djurägare kanske drar sig för att gå till veterinären av ekonomiska skäl. Det är fri prissättning på veterinärvård i Sverige. Försäkringsbolaget Folksam gjorde 2015 en undersökning som visade att priserna hos de två stora kedjorna stigit med ca 40 %, därav har premierna för djurförsäkringarna ökat med 25%. Även fristående veterinärer har höjt priserna för att överbrygga skillnaderna. Anledningen till veterinärbristen är framför allt att det enbart är 100 utbildningsplatser på SLU:s veterinärutbildning och cirka 90 nya veterinärer examineras varje år. Behovet är det dubbla och täcks delvis av dem som kommer tillbaka till Sverige efter utbildning utomlands. Det fattas även djursjukskötare, dessa utbildas också på SLU men det finns bara 80 platser. Bristen på personal drabbar ju inte enbart djuren utan även veterinärer och djurskötare blir utarbetade och ibland sjukskrivna av stressen. Många byter jobb, vilket ju inte gör saken bättre. Regeringen har tillsatt en utredning om bland annat utbildningsplatserna och om reglerna för utländska veterinärer som vill arbeta i Sverige kan göras enklare. Utredningen
ska vara klar nästa år. Vi får hoppas att problemet är övergående och att det kan skapas flera utbildningsplatser på SLU. Veterinärbristen kan ju på sikt annars även hota vår inhemska livsmedelsförsörjning. Andra problematiska frågor inom djurskydd och smittskydd är den avsevärda smuggling av sällskapshundar som pågår. Johan Beck-Friis belyser frågan i detta nummer av tidningen. Jag tänker att även sjuka insmugglade hundar belastar svensk veterinärvård. Hoppas att ni har en fin sensommar och höst. Ta hand om er och håll avstånd.
Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande
MEDLEMSAVIN MED NÄSTA NUMMER AV TIDNINGEN
Du som är helbetalande medlem i Svenska Blå Stjärnan kommer att få avin för att förnya ditt medlemskap med nästa nummer av vår tidning (nr 4-2021). Vi gör detta av miljö- och kostnadsskäl. Familjemedlemmar – alltså medlemmar som bor på samma adress som en helbetalande medlem men som bara betalar 25 kronor per år – får avin hemskickad i ett kuvert, inte med tidningen. Detsamma gäller helbetalande medlemmar som avsagt sig tidningen.
BLÅ STJÄRNAN 3-2021
3
