Så påverkas miljön av hästarnas gödsel

Sverige är ett av Europas hästtätaste länder. Foto: Fdwcarl19/ Shutterstock

Att regelbundet mocka hästarnas hage håller inte bara parasiter borta utan förhindrar även övergödning av närliggande insjöar och hav. Men vad är det som händer med hästarnas gödsel när det bryts ner och vilka hagar är viktigast att mocka?

TEXT: PAOLA SQUASSINA

I Sverige har vi cirka 355 000 hästar och vi är ett av de hästtätaste länderna i Europa. Hästar har kommit att bli en av våra viktigaste sällskapsdjur och hästnäringen sysselsätter 16 900 helårsarbeten. Flera hästar som samsas i en mindre vinterhage är ingen ovanlig syn, 76 procent av Sveriges alla hästar står på hästanläggningar nära tätorter. Ur ett klimatperspektiv innebär mycket tramp av gödsel på en liten yta att det blir en stor miljöpåverkan.

VÅR TIDS UTMANING

Helena Aronsson är universitetslektor och forskare i växtnäringshushållning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon har särskilt tittat närmare på hur hästarnas gödsel påverkar övergödningen. – Övergödningen är ett stort miljöproblem. Därför har vi tittat hur vi på lokal nivå kan minska fosforutsläppen till Östersjön och våra insjöar. Det har visat sig att nedtrampat hästgödsel kombinerat med regn läcker ut fosfor som bidrar till övergödningen i vattendrag, säger Helena. Övergödning är även en av Sveriges riksdags 16 miljömål som det arbetas intensivt med. I praktiken innebär övergödningen att insjöar gror igen av vass, algblomning, sjö- och havsbottnen täcks av sediment som till slut kan bli syrefattiga. Vattnet blir grumligare vilket gör att fiskarna får det svårare att se i vattnet och till slut blir det en rubbning av hela ekosystemet. Fosfor är det näringsämne som främst bidrar till övergödningen och därför är det viktigt att minska risken för läckage från all typ av mark.

Den som mockar ofta hjälper till att hindra övergödningen i våra vattendrag. Foto: Petr Bonek / Shutterstock

”Min rekommendation är därför att mocka så ofta som möjligt”

PROBLEM I TÄTORTER

I tätorter och städer är antalet hästar per hektar i genomsnitt fem per rast- eller vinterhage vilket många gånger har att göra med den begränsade tillgången av hagmark. Risken för mest fosforläckage är störst vid regn och under vintern när det inte finns växtlighet som kan ta upp fosforn. Om hagmarkerna sluttar mot ett dike eller större vattendrag ökar ofta risken för läckage ytterligare. – Det är allra viktigast att mocka hagar som ligger nära vatten. Hagar som ligger längre bort har ofta inte lika stor påverkan på miljön, men det har fortfarande betydelse. Om gödsel rinner ner i dräneringsledningar och ut i mindre vattendrag så kommer det så småningom att hamna i ett större vattendrag. Därför är det viktigt att mocka rast- och vinterhagar oavsett om det ligger nära ett vattendrag eller inte, säger Helena.

REGELBUNDEN MOCKNING

På frågan hur ofta en vinter- och rasthage behöver mockas svarar Helena: – En student gjorde ett examensarbete om just det är. Hon kom fram till att om hon mockade hästarnas rasthage varje dag kunde hon mocka upp nästan 80 procent av gödseln. Om hon däremot mockade en gång i månaden lyckades hon endast få upp 35 procent, eftersom högarna då antingen hade trampats sönder eller regnat bort. Min rekommendation är därför att göra det så ofta som möjligt. Då är det även lättare för den som mockar att få upp det i skottkärran, säger Helena.

Sommar- och beteshagar med större ytor och rik växtlighet har bättre förmåga än rasthagar att ta upp näringen och därför blir cirkulationen på ett annat sätt, vilket gör att just sådana hagar inte är det stora problemet ur en miljösynpunkt. Men ur ett parasitperspektiv är det förstås viktigt att mocka beteshagarna.

Helena Aronsson, universitetslektor och forskare i växtnäringshushållning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Foto: Helena Elmquist