Ny bandmask på hästar i Sverige

Alla hästar kan smittas av bandmask. Foto: Nikola Johnny Mirkovic/ Unsplash

Hittills har vi haft en sorts bandmask på hästar i Sverige. Nu kan vi säkert konstatera att det finns två olika arter. Den nya bandmaskarten kan smitta alla hästar. Men masken är inte farlig för hästen.

TEXT: PIA SVEDBERG OCH ANDREAS AF MALMBORG

Hästar kan infekteras med tre olika arter av bandmask: Anoplocephala perfoliata, Anoplocephala magna och Paranoplocephala mamillana. Den förstnämnda - perfoliata - förekommer ofta i Sverige. De två andra sorterna har vi fram tills nu inte haft i landet. – Alla hästar kan smittas, smittan är inte rasbunden, berättar veterinär Pia Svedberg på Vidilab i Jönköping.

VITA PLATTA MASKAR

I juni 2020 kontaktades träckprovslaboratoriet av en hästägare som under längre tid hade sett vita platta maskar i sin hästs avföring. Ägaren ombads skicka in ett fullständigt träckprov samt några exemplar av maskarna i en separat påse.

Hästen är en Frieser, född 2004, som importerats från Holland, troligen i treårsåldern. Hästen har varit uppstallad i Blekinge sen den kom till Sverige. Den har, enligt ägaren, inga kliniska besvär som kan kopplas till parasiter.

I november 2020 kontaktades Vidilab av ännu en hästägare som sett platta maskar i sin hästs träck. Även denna häst är en Frieser, han är född 2009 och importerades, av nuvarande ägare, direkt från uppfödaren i Zwaagdijk-oost, Holland, år 2012. Hästen har stått på ägarens egen gård i Stockholmstrakten sedan den kom hit.

I mars 2021 hände det igen att en hästägare hittade platta maskar i sin hästs träck. Denna gång var det en danskfödd Frieser, som stått uppstallad i Skåne innan nuvarande ägare köpte honom hösten 2020.

Gemensamt för de tre hästarna är att det saknas uppgifter om behandling i form av avmaskning i samband med att de importerades till Sverige. – Det kan vara en ren tillfällighet att

Proglottider – segment av bandmask – från P. mamillana. Foto: Vidilab

det tre första fallen vi har konstaterat är just Frieserhästar, menar Pia Svedberg.

Två av de tre konstaterade fallen är alltså Frieserhästar från Holland, en från Danmark. – Jag har inte gjort någon undersökning av förekomsten ute i Europa, men masken finns helt klart i fler länder än bara Holland, fortsätter hon.

NY BANDMASK

P. mamillana är den minsta av de tre bandmaskarna som infekterar hästar. Masken är ljus, blir 6-50 mm lång, 4-6 mm bred och är tillplattad uppifrån och ner.

Den nya bandmasken smittar på samma sätt som den gamla vanliga bandmasken, genom att hästen äter upp ett kvalster som bor i gräset i hagen. Ett kvalster anses vara smittat hela sitt liv och lever vanligen i 1-2 år, men de kan leva upp emot 7 år. – Det finns avmaskningsmedel mot P. mamillana i Sverige, men avmaskning tar ju inte bort smittan från hagen.

Vid undersökning av det inskickade materialet från hästarna konstaterades att det utgörs av segment av bandmask - proglottider - enstaka och i kedjor om upp till fyra stycken. Något huvud - scolex - kunde inte påvisas i det inskickade materialet.

Proglottiderna är bredare än de är långa och flera av dem innehåller ägg. Äggen är asymmetriska, från tillplattade ellipsoider till mer triangulära i formen, har en tydlig äggsäck och mäter 37-58 x 50-75 µm – 75 tusendels millimeter.

I det första fallet gjordes en bandmaskanalys där man fann atypiska bandmaskägg fritt i träcken. I analysen hittades heller inga ägg från den vanliga bandmasken A. perfoliata. – Vi gjorde också en DNA-analys på de två första fallen och resultatet bekräftade att det var P. mamillana vi hade hittat, berättar Pia Svedberg

MYCKET INTRESSANT

Den nya bandmaskarten, P. mamillana, är intressant främst på grund av att den utsöndras på ett sätt som gör den synlig för det mänskliga ögat. – Det skiljer den från den vanliga arten A. perfoliata, berättar Pia Svedberg.

När en bandmask reproducerar sig så släpper den segment som innehåller ägg, från sin egen kropp.

När det gäller hästar är vi, till skillnad mot hos andra djurslag såsom nötkreatur, får, katt och hund inte vana vid att se några proglottider i träcken hos hästar infekterade med bandmask.

Det beror på att proglottiderna som A. perfoliata släpper ifrån sig bryts ned under passagen ut genom tarmen och äggen utsöndras fria i träcken, osynliga för det mänskliga ögat. Egenskaperna hos proglottiderna från P. mamillana är mer lik den vid bandmaskinfektioner hos andra djurslag, då proglottiderna inte bryts ned utan utsöndras intakta i träcken, synliga för blotta ögat. – Vetskap om att parasiten förekommer i landet kan förhoppningsvis lugna en orolig hästägare som hittar proglottider i hästens träck, hoppas Pia Svedberg.

Hästar påverkas sannolikt minimalt av att bära på bandmasken P. mamillana då den beskrivs som apatogen i litteraturen, vilket betyder att förmågan att orsaka sjukdom är låg.

Infektionen är inte anmälningspliktig även om parasiten är ny i Sverige. Den smittar endast mellan hästdjur, inte till andra husdjur och heller inte till människa.

Ägg från P. mamillana i 40 gångers förstoring. Foto: Vidilab