REPORTAGE: Rehabilitering för skadade igelkottar

Rehabilitering för skadade igelkottar

Kottecentralen i Lilla Edet är en av landets rehabiliteringsstationer för skadade igelkottar och ekorrar. Varje år tar Sofie Jonasson och hennes föräldrar hand om ett hundratal djur. Belöningen är att se dem tölta i väg i det fria.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

Den röda gäststugan på gården i Lilla Edet, utanför Göteborg, är fylld av ljud och dofter. Ett ljudligt smackande från diande kottebebisar hörs från en hög med hö. Någon ger ifrån sig ett kurrande läte, en annan fräser. – Den här är rätt arg av sig. Den blev påkörd av en trimmer för några veckor sedan, men såret har läkt fint. Den har varit hos veterinären och fått antibiotika, berättar Sofie och pekar mot buren med den fräsande kotten.

VANLIGTVIS FREDLIGA

Igelkottar är kända för att vara fredliga djur, men när jag sticker in fingret i en av burarna varnar Sofie för att de kan bitas rejält, sina trubbiga tänder till trots. – Man får vara försiktig, för det kan göra väldigt ont!

Sofie startade Kottecentralen för ungefär femton år sedan. Hon har alltid gillat igelkottar och matade dem som liten när de dök upp i trädgården hemma i Nygård. Som vuxen började hon arbeta som volontär på Fågelcentralen i Säve, där det en dag kom in tre svårt sjuka igelkottbebisar. – De hade bara några få taggar kvar, var alldeles gulfärgade och såg mer ut som päron än igelkottar. Deras liv gick inte att rädda. Det var då jag bestämde mig för att göra något.

Sofie sökte tillstånd hos bland annat Länsstyrelsen och tillsammans med sina föräldrar gjorde hon om sitt gamla flickrum ovanför verkstaden till rehabiliteringsstation. Ett av kraven var att hon skulle ha en veterinär kopplad till anläggningen. Sofie gick också på kurs i viltrehabilitering för att lära sig mer.

”När rehabiliteringen är avslutad släpps djuret tillbaka”

HUNDRATALS SKADADE

I dag kommer ett hundratal skadade djur till Kottecentralen varje år. – De flesta hittas av privatpersoner som efter överenskommelse kommer in med djuret. När rehabiliteringen är avslutad släpps djuret tillbaka på den plats där det hittades, berättar Sofie.

Kottecentralen är, liksom ett 40-tal liknande föreningar, medlem i KFV:s (Katastrofhjälp fåglar och vilt:s) riksförbund. Arbetet är helt ideellt och det kan bli en del sömnlösa nätter när det är som intensivast. Många av de kottar som kommer in är bebisar som av olika anledningar mist sin mamma. Då är det Sofie som får ta över rollen som kottemor. Är ungarna riktigt små flaskmatar hon dem varannan timme, masserar deras små magar och torkar bakdelarna med en fuktig bomullstuss.

GOSEDJUR SOM SÄLLSKAP

Varje igelkott får en egen journal och för att kunna skilja ungarna åt märks de med färg på olika delar av kroppen. Små kottar får bo i mindre burar och är de få i kullen kan de få sällskap av ett gosedjur. Allt eftersom kottarna växer flyttas de till större burar och till sist får de komma ut i uteburar.

De flesta djuren återhämtar sig och kan släppas ut i det fria igen, men en del är så sjuka att de måste avlivas. Hittas igelkottarna sent på sommaren finns också risken att de är alltför svaga för att leta bo och gå i ide. Då får de gå halvt i dvala hos Sofie i stället. En igelkott ska helst väga 600 gram för att klara vintern.

Igelkotten är ett nattdjur. Foto: Alexas Photos/Pexels

FOTO: PRIVAT

Sofie Jonasson. Foto: Ann-Christin Mathiasson

”Hur gulliga de än är måste man alltid tänka på att det är vilda djur man handskas med”

Sofie tar upp en igelkottbebis och håller den i sin kupade hand. Igelkottar är mjuka så länge de inte är arga eller rädda. Taggarna blir bara vassa när igelkottarna rullar ihop sig, en förmåga de får redan vid några veckors ålder. – De ser så stolta ut när de väl lärt sig. Då rullar de ihop sig för minsta grej bara för att demonstrera att de kan, säger Sofie och ler.

FRIDLYSTA

Igelkottar är fridlysta sedan 1972 och i april 2020 klassades igelkotten som NT, Nära hotad på Artdatabankens rödlista.

På landsbygden är igelkottarna numera nästan försvunna och en av anledningarna kan vara det förändrade landskapet. Många betesmarker har vuxit igen och igelkotten har svårt att ta sig fram i högt gräs. En annan orsak kan vara bekämpningsmedel som minskat tillgången på mask, sniglar och insekter.

Även robotgräsklippare utgör i dag ett hot för igelkottar. Därför rekommenderas att inga robotgräsklippare används från skymning till gryning – den tid då igelkottar oftast är ute och rör på sig.

FÅR INTE SÄLJAS

Igelkottar är så sällsynta på vissa platser att det händer att folk ringer till Sofie och vill köpa igelkottar. – Men det går ju inte att sälja dem. Det finns alltid en stor orsak till att igelkottarna lämnar en plats. Dessutom är det förbjudet att sälja vilda djur.

Sofie har även tillstånd för att ta hand om skadade ekorrar. Hon får in mellan 20 och 30 varje år. Hon tycker att både igelkottar och ekorrar är tacksamma att rehabilitera eftersom de har så starka överlevnadsinstinkter. En ekorreunge vet direkt hur en grankotte ska skalas och en igelkott vet precis hur den ska bära sig åt för att hitta mat. Men som viltrehabiliterare måste Sofie se upp så att djuren inte blir för tama. – Hur gulliga de än är måste man alltid tänka på att det är vilda djur man handskas med – och att de faktiskt ska förbli vilda också. Det är en härlig känsla att se dem tölta i väg i det fria och veta att nu klarar de sig på egen hand.

Maskar, insekter och sniglar hör till igelkottars favoritmat. Foto: Monicore/Pexels

FAKTA OM IGELKOTTAR

Igelkotten är ett av våra äldsta nu levande däggdjur. Den normala livslängden är 5-7 år, men under gynnsamma förhållanden kan den leva upp till 15 år. Igelkotten är nattaktiv och sover under dagen i sitt bo. Den äter maskar, insekter och sniglar. I Sverige är det förbjudet att hålla igelkottar som husdjur och vill man sköta om en skadad igelkott mer än 48 timmar krävs tillstånd från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Igelkottar tycker om att bo i ris- och lövhögar. Man bör därför vara försiktig och helst flytta på högen innan man eldar ris som legat ett tag.

VILL DU STÖDJA KOTTECENTRALEN? DÅ KAN DU LÄMNA ETT BIDRAG PÅ BANKGIRONUMMER: 5930-8874 OM DU HITTAR EN SKADAD IGELKOTT:

• Är igelkotten mycket svårt skadad bör den tas till en veterinär som kan avgöra om den är i sådant skick att den bör avlivas. • Ta det lugnt. Tänk på att rädda och stressade djur vill försvara sig. • Försök fånga in djuret. • Lägg djuret i en pappkartong eller låda med lock. Se till att det finns lufthål.

Förvara lådan på en lugn och skuggig plats och ring genast en rehabiliterare som kan ge råd om ytterligare åtgärder. Det kan se olika ut från fall till fall. Ge inte mat eller vatten utan att först ha rådfrågat en viltrehabiliterare. • Om du misstänker att en unge är övergiven ska du övervaka den på håll under flera timmar för att försäkra dig om att den inte matas av sina föräldrar. Är du osäker ska du kontakta en erfaren viltrehabiliterare.

Källa: Kottecentralen

SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA IGELKOTTARNA I DIN TRÄDGÅRD:

• Spara lövhögar under buskarna i trädgården så att igelkotten har någonstans att bo. • Se upp när du använder trimmern under buskar och snår eller i högt gräs där igelkottar ofta söker skydd dagtid. • Programmera din robotgräsklippare att bara klippa dagtid, tillexempel mellan 1016. Igelkottar är aktiva från skymning till gryning. • Använd inga kemiska bekämpningsmedel i trädgården. • Var försiktig när du bränner löv- och rishögar på våren. Flytta högen eller lyft upp och kika om där kanske ligger någon igelkott. • Skapa ett vilt hörn i din trädgård där insekter och andra småkryp kan trivas. Det ger mat åt igelkotten.

Källa: Naturskyddsföreningen