MÖTET | SVERIGES STATSEPIZOOTOLOG
Jorden runt för att lära sig mer om djursjukdomar Vid utnämningen i februari skrev tidningarna att ”han blir djursjukdomarnas Anders Tegnell”. Vi har pratat med Sveriges nye statsepizootolog Karl Ståhl om varför det är viktigt för alla att rapportera dött vilt, hur en allvarlig djursjukdom bekämpas i praktiken och om det kanske mest hektiska året i hans yrkesliv. TEXT: PONTUS LJUNGHILL
Det är ett understatement att säga att det varit mycket att göra det senaste året för Karl Ståhl och hans kollegor på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. En allvarlig salmonellatyp som inte funnits i landet på över fyrtio år har hittats hos svenska grisar och vildsvin. Det har varit omfattande smittspridning av Sars-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, på svenska minkfarmer. Dessutom har Sverige haft det största utbrottet av fågelinfluensa någonsin, båda vad gäller antal drabbade djur och besättningar. – Vi har haft kontinuerliga smittutbrott i landet sedan i höstas. Först hittades salmonella choleraesuis i en skånsk grisbesättning efter en kontroll i september. Det är en allvarlig salmonellatyp som utrotades i Sverige 1978, men som alltså dök upp igen förra året. Minkarna kom i oktober och i november började fågelinfluensan – sedan har de här händelserna pågått parallellt. Det har varit tufft och extremt intensivt. Jag vet inte om vi haft många sådana här år på SVA, det lär i alla fall vara länge sedan vi hade ett liknande, säger Karl Ståhl.
6
BLÅ STJÄRNAN 2-2021
EN MYNDIGHET MED LÅNG HISTORIA
Karl Ståhl utnämndes till statsepizootolog i februari efter att ha varit tillförordnad statsepizootolog sedan augusti 2019. Han håller till på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Det är en myndighet med en över hundra år lång historia bakom sig. Den startade sin verksamhet den 1 november 1911, då under namnet Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Dagens SVA har omkring 380 medarbetare och myndigheten ska bland annat utreda
”Hur stort hotet från djursjukdomar är, är svårt att svara på” smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. Man ska också förebygga och bekämpa smittorna och i det ingår att göra nationella övervakningsplaner för epizootiska sjukdomar (allvarliga smittsamma djursjukdomar) och zoonoser (sjukdomar som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor).
En av de viktigaste tjänsterna på SVA är statsepizootologens, det uppdrag Karl Ståhl har. Men vad gör egentligen en statsepizootolog? – Dels har man en expertroll där man är SVA:s högste ansvarige i frågor som rör allvarliga, smittsamma sjukdomar. Dels är man krisledare vid smitthändelser som gör att SVA går upp i krisläge, säger Karl Ståhl. MÄNNISKAN HELT AVGÖRANDE
Enligt Världshälsoorganisationen har över 60 procent av alla infektionssjukdomar som kan drabba människor kommit från djur från början. I en rapport från FN:s naturpanel från 2020 uppskattas det att det finns ungefär 1,7 miljoner ännu inte upptäckta virus hos däggdjur och fåglar. Så många som hälften av dessa skulle kunna drabba människor och FN varnar för att vi kan stå inför en tid med fler pandemier som sprider sig snabbare, dödar fler och gör större skada på världsekonomin. En gemensam nämnare för de allra flesta sjukdomar är att människan är helt avgörande för hur de sprids och utvecklas. – Så är det absolut, både när det gäller
