Blå Stjärnan nr 2 2021

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

REPORTAGE

Smådjurschansen MÖTET

Sveriges statsepizootolog PANDEMIN

Bättre hemberedskap

NR 2 /2021

Innehåll Tidskrift för Svenska Blå Stjärnan Kontakt: Kungsholms hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm sbs@svenskablastjarnan.se 08-425 030 40 Hemsida: www.svenskablastjarnan.se Ansvarig utgivare: Elisabeth Olofsson, riksstjärnchef elisabeth.olofsson@svenskablastjarnan.se Redaktörer: Kristin af Malmborg, generalsekreterare kristin@svenskablastjarnan.se 08-425 030 45

3 Ledaren 4 REPORTAGE: Smådjurschansen hjälper hundratals kaniner – varje år 6 MÖTET: Jorden runt för att lära sig mer om djursjukdomar 10 REPORTAGE: Birgitta är en av många som stärkt sin hemberedskap under pandemin

Pontus Ljunghill pontus@svenskablastjarnan.se 08-425 030 41

12 Så ger du din hund en skön och säker sommar

Redaktionsgrupp: Elisabeth Olofsson, Kristin af Malmborg, Pontus Ljunghill, Eva Ladberg och Paola Squassina

14 Nytt & Blandat

Grafisk form & produktion: D. Kommunikation AB paola@drivenkommunikation.se Upplaga: 7 500 Utkommer: 4 nummer per år Nr Utgivning 3-2021 Vecka 38

Manusstopp 2 augusti

Svenska Blå Stjärnan förbehåller sig rätten att redigera insända texter och anpassa dem till tidningens stil och innehåll.

För icke beställt material ansvaras inte. Artikelförfattarna förutsätts godkänna att texter och bilder läggs ut på tidningens hemsida.

17 Fråga Veterinären, Nytt & Blandat forts.

18 Information från CST 19 Viktiga beslut på historiska stämmor 20 Blå Stjärnans dag återuppstår 21 Utbildning 22 Barn & Ungdom 24 Vill du bli en Stjärna?

TIDNINGEN FÖR SVENSKA BLÅ STJÄRNANS MEDLEMMAR

NR 2 /2021

REPORTAGE

Smådjurschansen MÖTET

Sveriges statsepizootolog PANDEMIN

Bättre hemberedskap

2

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

OMSLAGSFOTO: UNIKYLUCKK SHUTTERSTOCK

BLÅ STJÄRNAN | LEDAREN

Den blomstertid nu kommer…

Sveriges största mejeriföretag har under pandemin haft många stora helsidesannonser om ”Det nya kolivet”, där det beskrivs hur bra mjölkkorna har det hos deras medlemmar. De får gå ute längre, har gott om plats och mycket berikning av inomhusmiljön. Vidare kan man läsa att ”korna kanske väljer att gå en extra lång promenad, ett par nypor gräs från ett outforskat ställe i hagen” och så vidare.

Du har säkert sett annonserna. Det är viktigt att mjölkkorna i Sverige får vara ute och beta, på ett bra bete, minst sex timmar per dygn, 2–4 månader om året.

Det är lagstadgat och något som jag tror att merparten av konsumenterna tycker är självklart. Men när detta skrivs så har Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, gått ut med att kornas utevistelse bör vara valfri för de djurägare som har korna i lösdrift, vilket ju merparten har. Man får inte bygga nytt med uppbundna system. LRF menar vidare att korna inte vill vara ute när det är som varmast. Det är säkert riktigt, men så väldigt varmt är det ju oftast inte här i landet och korna kan vara ute på nätterna, i så fall. Dessutom brukar ut/ ingången till betesmarken ligga så att korna kan välja om de vill vara ute eller inne.

LRF tycker att denna lag bör tas bort helt och redan idag kan djurägarna i speciella fall få dispens för betestvånget.

Den för Sverige unika beteslagen är nu hotad. En ny lag kan leda till att svenska kor får sämre möjligheter till bete. Det är dåligt för korna och för oss alla. Artrika betesmarker kommer att växa igen och hur ska Sverige då leva upp till miljömålet ”ett artrikt odlingslandskap”? Flera olika forskningsstudier visar också att korna på många vis mår bättre av att beta. Att beta en stor del av dygnet är ju det naturliga beteendet för idisslare och gräsätare. Att inte få den möjligheten kan leda till olika oönskade stereotypa stressbeteenden, som till exempel tungrullning. Utomhus kan korna bete sig mera naturligt genom att beta och samspela med flocken. De rör sig mycket mer än kor i lösdrift, ibland flera kilometer per dag, de får mera muskler och ofta lättare kalvningar eftersom de är vältränade. Även klövhälsan blir bättre; klövröta och hältor läker lättare när djuren är ute. Svenska kor är idag väldigt friska och vi har världens lägsta användning av antibiotika inom mjölkproduktionen. Det ger en liten risk för antibiotikaresistens, något som är väldigt viktigt för folkhälsan och samhällsekonomin.

Jag tror att det viktigaste argumentet för att konsumenterna ska köpa svenska livsmedel är just vår goda djurvälfärd. Om de som köper mjölken aldrig ens kan se en mjölkko i en sommarhage, eller några

överhuvudtaget, då de flesta är instängda i en robotmjölkhall – vilka argument för att köpa svenska mejerivaror finns då kvar?

Ta hand om er och ha en skön sommar.

Elisabeth Olofsson Riksstjärnchef/ordförande

GLÖM INTE ATT UPPDATERA DINA KONTAKTUPPGIFTER Det är viktigt att vi har rätt kontaktuppgifter till våra medlemmar. Byter du telefonnummer, adress eller e-postadress, mejla dina nya uppgifter till adress@svenskablastjarnan.se Uppge också personnummer så att vi är säkra på vilken medlem uppgifterna avser.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

3

REPORTAGE | SMÅDJURSCHANSEN

FOTO: HELENA LOPES / PEXELS

Smådjurschansen hjälper hundratals kaniner – varje år Smådjurschansen är en ideell förening som arbetar med omplaceringar av kaniner och andra smådjur. Varje år tar de emot flera hundra kaniner.

– Kaninen är på många sätt ett bortglömt djur, säger Therese Bergman, en av föreningens grundare.

TEXT: ANN-CHRISTIN MATHIASSON

En kanin hittades i ett soprum, en annan i ett dike. Varje djur som kommer till Smådjurschansen har sin egen historia.

– En del är vanvårdsärenden via länsstyrelsen, andra är djur som ägarna inte längre kan ta hand om. Alltför ofta rör det sig om kaniner som hittats övergivna utomhus, berättar Therese.

Det var när Therese jobbade ideellt med hemlösa katter som hon upptäckte att det även fanns ett stort behov av omplaceringar av kaniner. Det fanns ingenstans för vanligt folk eller myndigheter att vända sig om de hade hittat en

4

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

övergiven kanin.

Eftersom hon redan hade en del erfarenhet av omplaceringsverksamhet tog hon och kompisen Johanna Rosenhed beslutet att starta en egen förening, Smådjurschansen, som enbart inriktade sig på kaniner och smådjur.

– När vi började år 2018 hade vi verksamheten i Örebro där vi bodde, men nu finns vi i flera delar av landet. Det är ju bra att vi växer, men samtidigt sorgligt att det behövs.

SAMARBETE MED VETERINÄRKLINIKER

Smådjurschansen har inget eget djurhem, utan kaninerna bor i hemmiljö, i så kallade jourhem, i väntan på adoption.

I dagsläget har de cirka 130 jourhem spridda över landet där djuren får all den omvårdad de behöver innan de kommer till sitt nya hem. Föreningen samarbetar också med ett antal veterinärkliniker som hjälper till med att vaccinera och kastrera kaninerna till ett rabatterat pris.

Den tid kaninen stannar i jourhemmet varierar. Mycket beror på var i landet kaninen finns och hur aktiva jourhemmen

REPORTAGE | SMÅDJURSCHANSEN

är med att skicka bilder och filmklipp till föreningens hemsida och facebook.

– Gosiga kaniner blir oftast bokade direkt, andra blir kvar längre. Årstiden spelar också roll, det är betydligt lättare att hitta nya hem på sommaren då även innekaniner kan vänjas vid att bo ute.

HAR ÅTTA KANINER HEMMA

De mest tilltufsade kaninerna brukar Therese försöka ta hand om själv. Just nu har hon åtta egna kaniner hemma, som alla från början var ”jourisar”.

– Kaniner som ingen annan vill ha hamnar hos mig. Det kan handla om de som är väldigt skygga eller kräver livslång medicinering. Jag får ibland ta mig i kragen och säga nej, för nu börjar det bli lite trångt här, säger Therese med ett skratt.

Föreningen tar inte bara emot kaniner, utan även råttor, marsvin, chinchillor och fåglar. För några månader sedan omplacerades en tam duva och vid ett annat tillfälle fick de in ett gäng råttor som visade sig vara dräktiga.

”Samtidigt är det jobbigt, för man fäster sig snabbt vid djuren och då kan det bli svårt att skiljas” – Det slutade med att vi hade 70 råttor!

De fick bo tillfälligt hos min mamma innan de blev utplacerade. För att kunna hantera sådana situationer i framtiden skulle vi behöva en stor lokal där vi kan ta emot ett större antal djur akut. Om vi får in 80 kaniner i ett vanvårdsärende är det svårt att hitta jourhem till alla på stört.

Arbetet med Smådjurschansen är helt ideellt och Therese brukar lägga ett par timmar varje kväll på att svara på mail, ringa telefonsamtal och uppdatera facebooksidan med inlägg och bilder.

– I framtiden hoppas vi få ihop till en heltidstjänst, men folk är inte så engagerade i smådjur utan skänker hellre pengar till katthem. Det mesta av verksamhetens inkomst kommer från adoptionskostnaden av kaninerna.

HÖGA KRAV FÖR ADOPTION

Smådjurschansen ställer höga krav på den som vill adoptera en kanin. Alla blir intervjuade och får skicka bilder på kaninens

Pheebs är en av sex kaniner som Sofie Stålberg öppnat sitt hem för det senaste året.

Foto: Ann-Christin Mathiasson

Therese Bergman, här med kaninen Luna, var med och grundade Smådjurschansen 2018.

Foto: Jessica Bergman

tänkta boplats, så att föreningen kan försäkra sig om att djuret blir ordentligt skött.

– Vi nekar alla som stänger in kaninen i en bur. Det är ju normen, men vi kämpar hårt för att få bort det. Vi vill också att man ska utfodra kaninen rätt. Kaloririka gnagarblandningar kan vara förödande för ett djur vars basdiet bör bestå av hö.

vara tungt att driva en sådan här verksamhet. Det svåraste är när hon måste ta beslutet att låta en kanin somna in.

– Det är extra tufft när det gäller en kanin som inte har haft det bra. Då kan det kännas väldigt sorgligt att veta att det enda den här kaninen har upplevt i sitt liv är hemskheter. Ibland måste vi också gå emot jourhemmets vilja och då behöver vi hantera detta på ett bra sätt.

Men det positiva överväger helt klart det svåra, konstaterar Therese.

– Det är glädjande att få hjälpa djuren och man träffar så många fantastiska människor. Vi arbetar hårt för att sprida kunskap och höja kaninens status och det känns både roligt och väldigt meningsfullt.

ETT ÅR SOM JOURHEM

Även de som önskar bli jourhem intervjuas och får skriva på ett avtal där de godkänner Smådjurschansens skötselkrav.

Sofie Stålberg bor i Göteborg och har varit jourhem i cirka ett år. Under den här tiden har hon haft sex kaniner, men även några akuta placeringar under kortare perioder.

– Just nu har jag tre kaniner. Benny kom hit för några veckor sedan efter att ha blivit dumpad i ett dike. Pheebs och Buster har varit här lite längre, men nu är de bokade och om några veckor flyttar de till sina nya hem.

Sofie tycker att det känns bra att få vara med och bidra till att djuren får det bättre. Att vara jourhem är också en möjlighet att ha husdjur utan att man binder upp sig för flera år framåt.

– Samtidigt är det jobbigt, för man fäster sig snabbt vid djuren och då kan det bli svårt att skiljas när djuret blir adopterat.

DET POSITIVA ÖVERVÄGER

KANINFAKTA Enligt en Novus-undersökning från i år är kanin det tredje populäraste husdjuret i Sverige, uppskattningsvis finns idag cirka 75 000 i svenska hem. Små kaniner som hermelinkanin lever oftast i 10-12 år, medan de största varianterna brukar bli 6-7 år gamla. Kaniner har hållits som tamdjur av människor i ungefär 1 500 år. I Sverige har vi haft dem som husdjur sedan 1500-talet, och kanske ännu längre tillbaka.

Även Therese tycker att det ibland kan

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

5

MÖTET | SVERIGES STATSEPIZOOTOLOG

Jorden runt för att lära sig mer om djursjukdomar Vid utnämningen i februari skrev tidningarna att ”han blir djursjukdomarnas Anders Tegnell”. Vi har pratat med Sveriges nye statsepizootolog Karl Ståhl om varför det är viktigt för alla att rapportera dött vilt, hur en allvarlig djursjukdom bekämpas i praktiken och om det kanske mest hektiska året i hans yrkesliv.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Det är ett understatement att säga att det varit mycket att göra det senaste året för Karl Ståhl och hans kollegor på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. En allvarlig salmonellatyp som inte funnits i landet på över fyrtio år har hittats hos svenska grisar och vildsvin. Det har varit omfattande smittspridning av Sars-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, på svenska minkfarmer. Dessutom har Sverige haft det största utbrottet av fågelinfluensa någonsin, båda vad gäller antal drabbade djur och besättningar.

– Vi har haft kontinuerliga smittutbrott i landet sedan i höstas. Först hittades salmonella choleraesuis i en skånsk grisbesättning efter en kontroll i september. Det är en allvarlig salmonellatyp som utrotades i Sverige 1978, men som alltså dök upp igen förra året. Minkarna kom i oktober och i november började fågelinfluensan – sedan har de här händelserna pågått parallellt. Det har varit tufft och extremt intensivt. Jag vet inte om vi haft många sådana här år på SVA, det lär i alla fall vara länge sedan vi hade ett liknande, säger Karl Ståhl.

6

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

EN MYNDIGHET MED LÅNG HISTORIA

Karl Ståhl utnämndes till statsepizootolog i februari efter att ha varit tillförordnad statsepizootolog sedan augusti 2019. Han håller till på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Det är en myndighet med en över hundra år lång historia bakom sig. Den startade sin verksamhet den 1 november 1911, då under namnet Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Dagens SVA har omkring 380 medarbetare och myndigheten ska bland annat utreda

”Hur stort hotet från djursjukdomar är, är svårt att svara på” smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. Man ska också förebygga och bekämpa smittorna och i det ingår att göra nationella övervakningsplaner för epizootiska sjukdomar (allvarliga smittsamma djursjukdomar) och zoonoser (sjukdomar som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor).

En av de viktigaste tjänsterna på SVA är statsepizootologens, det uppdrag Karl Ståhl har. Men vad gör egentligen en statsepizootolog?

– Dels har man en expertroll där man är SVA:s högste ansvarige i frågor som rör allvarliga, smittsamma sjukdomar. Dels är man krisledare vid smitthändelser som gör att SVA går upp i krisläge, säger Karl Ståhl.

MÄNNISKAN HELT AVGÖRANDE

Enligt Världshälsoorganisationen har över 60 procent av alla infektionssjukdomar som kan drabba människor kommit från djur från början. I en rapport från FN:s naturpanel från 2020 uppskattas det att det finns ungefär 1,7 miljoner ännu inte upptäckta virus hos däggdjur och fåglar.

Så många som hälften av dessa skulle kunna drabba människor och FN varnar för att vi kan stå inför en tid med fler pandemier som sprider sig snabbare, dödar fler och gör större skada på världsekonomin.

En gemensam nämnare för de allra flesta sjukdomar är att människan är helt avgörande för hur de sprids och utvecklas.

– Så är det absolut, både när det gäller

MÖTET | SVERIGES STATSEPIZOOTOLOG

FOTO: DUSAN PETKOVIC / SHUTTERSTOCK

sjukdomar hos människor och hos djur. Även om man säger att covid-19 kommer från djur från början är det ju människors agerande som gjort att det har hoppat från djur till människa. Och det finns en del som gör att risken för smittor ökar i världen. Att vi tränger bort stora ekosystem.

Hur klimatförändringar vi orsakar kan förändra sådant som hur flyttfåglar rör sig, risken för översvämningar och att det blir lättare för smittor att överleva på fler platser. Att människor och tama djur kommer i närmre kontakt med vilda djur och att det ökar risken för att smittor hoppar.

Sådant som ändrade handelsmönster och öppnare gränser påverkar också. Samtidigt hotas vi av antibiotikaresistens, säger Karl Ståhl.

Men statsepizootologen ser också att de motverkande krafterna mot de ökande hoten blir starkare.

– Vi blir bättre på att förstå vilka faktorer som ökar riskerna och är viktiga, och vi blir skickligare på att förebygga och hitta hot. Hur stort hotet från djursjukdomar är är svårt att svara på, men vi har absolut möjlighet att göra så att det minskar – det är något vi på SVA arbetar med varje dag, säger han.

– I Sverige har vi ett bra djurhälsoläge och en mycket god situation när det gäller antimikrobiell resistens (antimikrobiella är ämnen som dödar eller förhindrar förökning av exempelvis bakterier) och en låg användning av antibiotika. Och de sakerna hänger givetvis ihop.

Vad kan jag som vanlig medborgare göra för att hjälpa till i kampen mot djursjukdomar? Ska jag till exempel rapportera om jag hittar dött vilt?

– Ja, det tycker jag är jättebra. Vi har en mycket bra viltsjukdomsövervakning i Sverige och i den ingår att man kan rapportera till SVA att man hittat döda vilda djur. Bäst är att göra det via rapporteravilt. sva.se, men man kan också ringa oss – vi är alltid tillgängliga. Ofta är det jägare som kontaktar oss, men alla kan höra av sig. Det ger oss möjlighet att upptäcka smittor tidigt, förstå utbredningen av dem och få en bild av vilka risker de utgör. Det gör också att vi kan upptäcka nya sjukdomar som eventuellt har tagit sig hit. Vi kan inte se allting själva, därför är det viktigt att folk hör av sig till oss.

SÅ BEKÄMPAS EN ALLVARLIG DJURSJUKDOM

Att som SVA förebygga och bekämpa allvarliga djursjukdomar är ofta ett mycket omfattande arbete med många olika komponenter, och ibland är det något av ett detektivarbete. Men hur kan arbetet gå till i praktiken? För att ge ett exempel på det ber jag Karl Ståhl berätta om hur man arbetar mot det som blivit hans expertområde nummer ett: afrikansk svinpest.

Det är en allvarlig virussjukdom som kan drabba vildsvin och tamgrisar, men inte människor. Den smittar mellan svindjur. Afrikansk svinpest är en sorts blödarfeber – lite som ebola – med extremt hög dödlighet. Mycket smittsam, med ursprung i södra och östra Afrika. Viruset kan överleva länge i kött från smittade djur. Än så länge har afrikansk svinpest aldrig hittats i Sverige, men sedan den kom till EU första gången 2014 har den spridit sig till ett antal länder inom unionen. Hösten 2020 hittades virussjukdomen för första gången i Tyskland, hos vildsvin. Det ledde bland annat till att Kina, Japan och Sydkorea helt slutade importera tyskt fläskkött.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

7

FOTO: BUDIMIR JEVTIC / SHUTTERSTOCK

MÖTET | SVERIGES STATSEPIZOOTOLOG

FOTO: PRIVAT

Karl Ståhl utnämndes till statsepizootolog i februari.

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

”Då får man ta hjälp av lokala myndigheter och jägare för att ta reda på var smittan finns och hur stort det området är.”

8

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

Hur jobbar man i Sverige för att afrikansk svinpest inte ska komma hit?

– På många olika sätt. En del handlar om information till jägare, djurägare, allmänhet och andra som är relevanta i det här sammanhanget. Kunskapsbyggande. Det handlar också om omvärldsbevakning, att vi ska få en uppfattning om var smittan finns runtomkring oss, hur risken förändras över tid och vad det kan innebära. En annan bit är att ha en så god sjukdomsövervakning i Sverige som möjligt – där är det jag nämnde tidigare, rapporteringen om dött vilt, en bit. Om sjukdomen kommer hit ska vi hitta den så snabbt som möjligt så att vi kan vidta åtgärder som gör att utbrottet inte blir så stort, utan något vi kan hantera, säger Karl Ståhl.

–Utöver det har vi en massa forskning på SVA som gör att vi i Sverige har en hög kunskapsnivå om afrikansk svinpest som vi hela tiden bygger på. Det har även varit övningar i hur man arbetar mot smittan om den kommer hit som letts av Jordbruksverket, där jag vet att Svenska Blå Stjärnan varit med. Beredskapen är också en viktig del.

Om afrikansk svinpest hittas i Sverige – vad händer då?

– Hittas den först på en gård med tamgrisar, vilket är mindre sannolikt, är det

precis som med andra allvarliga smittor, då finns en lagstiftning som säger exakt hur man ska göra. Gården spärras av, alla grisar på den avlivas och man tittar på eventuella kontakter den drabbade gården haft med andra gårdar för att snabbt få en uppfattning om hur smittan spridits.

Skyddszoner upprättas runt gården där det finns skärpta bestämmelser för den som har grisar och sådant som transporter av djur, säger Karl Ståhl.

Hittas smittan först hos vildsvin, som är troligast, är det en helt annan sak.

– Då blir det mycket svårare. Tamgrisarna vet vi var de finns, när det gäller vildsvinen vet vi inte exakt var de är eller hur de rör sig. Då får man ta hjälp av lokala myndigheter och jägare för att ta reda på var smittan finns och hur stort det området är. När man har gjort det gäller det att avgränsa på något sätt – i Europa har man jobbat med olika typer av instängslingar med viss framgång. I det drabbade området införs restriktioner för att hindra människor från att dra med sig smittan ut – det kan till exempel handla om jaktförbud och att man inte får röra sig hursomhelst i skogen. Sedan kommer man ha en noggrann övervakning så att man fort hittar och kan ta bort vildsvinskadaver eftersom de innehåller viruset. Det kommer också bli en hel del extra smittskyddsåtgärder på tamgrisgår-

MÖTET | SVERIGES STATSEPIZOOTOLOG

FOTO: PEPITA RUNDBLAD

darna i området, säger Karl Ståhl.

– Man skapar också en buffertzon utanför det drabbade området där man minskar antalet vildsvin. Tanken är att om ett smittat vildsvin tar sig ut från det smittade området ska det lägga sig ner och dö i buffertzonen utan att andra vildsvin kommer i kontakt med det, så att smittan inte sprids vidare.

Hur är det troligast att afrikansk svinpest skulle ta sig till Sverige?

– Risken är människor, absolut. Och då kan man tänka sig flera olika scenarier.

Det som vi bedömer som sannolikast är att någon från ett annat europeiskt land – kanske utanför EU, för inom EU finns ett väldigt tydligt regelverk om införsel av livsmedel – tar med sig smittat kött hit, till exempel smörgåsskinka. Och så hamnar någon del av det i miljön, kanske vid en rastplats. Sedan kommer ett vildsvin och får i sig köttet, och så sprids smittan vidare, säger Karl Ståhl.

Afrikansk svinpest är ett högprioriterat forskningsområde för SVA. På senare tid har Karl Ståhl och en del av hans kollegor bland annat studerat hur kontakter mellan vildsvin och tamgrisar ser ut i Sverige, både direkta och indirekta. Vilken risk vildsvin har för tamgrisar. Med de kunskaperna kan man sedan förbättra smittskyddsrutiner på tamgrisgårdar. Man

har arbetat med att ta fram en matematisk modell som i en dator simulerar smittspridning hos vildsvin och som gör det möjligt att jämföra effekten av olika åtgärder. Man har också tittat på hur vildsvins beteende förändras av till exempel jakt och utfodring.

– Projekten pågår fortfarande. Vi har en del intressanta resultat som jag tror vi kommer få stor nytta av, men de behöver analyseras färdigt innan jag kan gå in mer på dem, säger Karl Ståhl.

CV MED INTERNATIONELL PRÄGEL

Läser man Karl Ståhls CV kan man konstatera att han jobbat mycket internationellt. Han har rest till Peru för att studera virussjukdomar hos nötkreatur och arbetat i Sydostasien, för att ta två exempel. 2010 hamnade Karl Ståhl i Uganda. Fram till 2012 bodde han och familjen i huvudstaden Kampala – under de där två åren arbetade Karl Ståhl med ett forskningsprojekt om afrikansk svinpest på Makereuniversitetet.

Karl Ståhl har en bit land i norra Uganda där han har en forskningsstation. På bilden ses Karl tillsammans med två grannar till stationen, Mzee Jolly Joe Odong och Mzee Okoth. Mzee är ett ord på swahili som används för att visa respekt för äldre erfarna personer. Foto: Privat

Varför har det blivit så mycket internationellt arbete för dig?

– Delvis är det slumpen. När möjligheter öppnat sig har jag tagit chansen, av nyfikenhet, av intresse. Och det är viktigt att jobba internationellt, eftersom det här är frågor som berör hela världen.

Sedan, när det gäller många av sjukdomarna som inte finns i Sverige, så är det svårt att riktigt förstå dem om man inte varit på plats där de finns och sett dem med egna ögon, säger Karl Ståhl.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

9

REPORTAGE | HEMBEREDSKAP

Birgitta är en av många som stärkt sin hemberedskap under pandemin När coronan kom gjorde Birgitta Nordström slag i saken, skaffade krislåda och såg till att bunkra upp med mat för sig och sina katter för flera veckor framåt. Hon är långt ifrån ensam – två undersökningar från MSB visar att många svenskar stärkt sin hemberedskap det senaste året och än fler planerar att göra det.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

VÄLFYLLD KRISLÅDA

I den lådan finns sådant som vattenreningstabletter om dricksvattnet skulle bli dåligt, vevradio om elnätet slås ut och man behöver ta del av viktig information, fotogenlampa, stormkök, brandfilt och sovsäck. Hon har också skaffat ett duntäcke som hennes tre nakenkatter kan krypa ner i om strömmen skulle gå en kall vinterdag.

– Jag har fortfarande ett par grejer kvar att skaffa till min hemberedskap. Till exempel ska jag snart köpa dunkar man kan fylla med vatten. De kan man ställa i frysen, då kan de också fungera som kylklampar, säger Birgitta Nordström.

– Jag hade tänkt länge på att förbättra

10

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

min hemberedskap, inte minst eftersom Svenska Blå Stjärnan jobbat med Krisberedskapsveckan på senare år. Men därifrån till att ta steget och göra det …

Men nu har jag gjort slag i saken.

Var det just coronan som gjorde att du tog det där steget?

– Ja, det får man nog säga. Min ena dotter och hennes familj fick covid-19 rätt tidigt, i månadsskiftet mars/april 2020.

De hade så pass mycket hemma att de inte behövde någon hjälp på ganska lång tid, men det fick mig att fundera och titta över vad jag hade hemma. Hur länge klarar jag mig egentligen själv utan hjälp om jag skulle bli smittad och måste isolera mig?

Då började jag planera.

”Hur länge klarar jag mig egentligen själv utan hjälp om jag skulle bli smittad och måste isolera mig?”

MSB: SVÅRT ATT VETA VAD MAN SKULLE FÖRVÄNTA SIG

”Hemberedskap 2021 – Allmänhetens syn på hemberedskap och eget ansvar under corona-pandemin”. Det är namnet på MSB:s rapport om människors hemberedskap och synen på den sedan covid-19 slog till mot Sverige. Våren 2020 gjordes en liknande studie, där samma frågor ställdes. Resultaten från de olika undersökningarna är oftast likartade. Siffrorna har dock gått ner när det gäller sådant som om man anser att allmänheten ålagts ett rimligt ansvar för att minska smittsprid-

FOTO : PRIVAT

Mellan 15 februari och 1 mars lät Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, drygt 1 000 svenskar mellan 18 och 74 år svara på enkätfrågor om vad som hänt med deras hemberedskap och synen på den sedan pandemin kom hit.

22 procent av de tillfrågade uppger att de stärkt sin hemberedskap och 34 procent att de planerar att göra det. Nästan en av fyra säger att de handlat mer än normalt det senaste året och så många som 60 procent att deras förståelse för hur en kris påverkar vardagen förändrats i ganska eller mycket hög utsträckning.

En av dem som tagit tag i sin hemberedskap är Birgitta Nordström, ordförande för Svenska Blå Stjärnans lokalförbund i Skåne.

– Numera planerar jag långt framåt så att det finns mat för mig och mina katter för flera veckor. Dessutom har jag alltid kontanter hemma och jag har skaffat en krislåda, säger hon.

Birgitta Nordström

ningen (ligger dock fortfarande högt, cirka 75 procent) och fler är negativa till myndigheternas hantering av krisen.

Undersökningarna visar bland annat att över 30 procent anser sig bättre praktiskt förberedda för att klara en kris jämfört med hur det var innan pandemin och att nära 55 procent är mer mentalt förberedda. Omkring 35 procent anser att deras vilja att bidra aktivt i en kris förändrats i ganska eller mycket hög utsträckning.

– Det var svårt att veta vilka resultat vi skulle förvänta oss, eftersom vi inte undersökt hemberedskapen under en kris tidigare, säger Viktoria Asp, som arbetar med riskkommunikation på MSB. – Sifforna i undersökningen från 2020

FOTO: THOMAS HENRIKSON, MSB

REPORTAGE REPORTAGE | HEMBEREDSKAP | ÖVERGIVET VILT

var väldigt höga för vissa saker. Att siffrorna sjunkit över tid när det gäller synen på det egna ansvaret för att hindra smittspridningen likväl som synen på myndigheternas hantering tycker jag är förväntat, det har man sett vid tidigare kriser också.

Mellan de två undersökningarna har dessutom hanteringen av pandemin börjat granskas.

Att hemberedskapen inte fortsatt öka i den andra MSB-undersökningen tror Viktoria Asp beror på att krisen är en pandemi och inte exempelvis ett långvarigt elavbrott.

– Det är inte lika tydligt varför människor behöver ha egen beredskap, eftersom vi har haft el och vatten och det har kommit leveranser till matbutikerna.

Kanske är det först om du har behövt isolera dig som det har blir tydligt varför det är bra att ha mycket mat hemma, säger hon.

UNGA HAR TAGIT SIG I KRAGEN

Den yngsta åldersgruppen, 18-29 år, brukar vara den som ligger sämst till i studier om hur god ens hemberedskap är.

Därför är det positivt att MSB:s undersökningar visar att det är de som går starkast framåt på flera områden. Till exempel uppger nästan 40 procent av 18-29-åringarna att de handlat mer än normalt under pandemin, jämfört med undersökningar-

nas snitt på knappt 25 procent. De unga är också de som säger att de planerar att förbättra sin hemberedskap i klart högst utsträckning.

– Jag tror att det har varit ett uppvaknande för den här åldersgruppen under pandemin. Dels att man sett hur snabbt saker kan förändras och att sådant man tar för givet inte alltid är det. Dels att man ser att ens agerande och beteende är en del i en stor helhet på ett annat sätt än tidigare. Att vad du gör kan påverka andra, säger Viktoria Asp. SOLIDARITET SOM GLÄDER

Ett annat intressant resultat är att båda MSB-undersökningarna visar att omkring 60 procent säger att de kan tänka sig att dela med sig av sin egen hemberedskap i ganska eller mycket hög utsträckning vid en kris.

– Det är väldigt positivt. Vid kriser kommer vi behöva hjälpa varandra och vara solidariska, säger Viktoria Asp. Idag tror genomsnittssvensken att han eller hon klarar sig i minst tre dygn utan samhällets stöd vid en kris. Frågan är om det är tillräckligt?

– Självklart tycker vi på MSB att den siffran kan bli bättre och vi arbetar för att den ska bli det, bland annat i samband med Krisberedskapsveckan. Regeringen säger i det senaste försvarsbeslutet att

Viktoria Asp, MSB. Foto:Niklas Sagrén

människor bör klara sig i en vecka utan samhällets stöd vid allvarliga händelser och krig – det är det som är bestämt att vi ska sträva efter, säger Viktoria Asp.

LÄS MER OM HUR DU OCH DINA HUSDJUR KLARAR EN KRIS Svenska Blå Stjärnan har egna guider om hur du och dina husdjur klarar en kris, du hittar dem på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/ planering-hur-gor-man. Där finns bland annat våra checklistor för hur du skaffar dig bättre beredskap för att hjälpa följande djurslag: katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare, kaniner och hästar.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

11

SOMMARENS FAROR

FOTO: LISJATINA / SHUTTERSTOCK

Så ger du din hund en skön och säker sommar Det som många kallar den bästa tiden på året är här, men med solen och värmen dyker grågröna alger, picknickrester, ökenvarma bilar och andra faror upp som kan bli ödesdigra för ”människans bästa vän”. Tidningen Blå Stjärnan ger dig råd om hur du ger din hund en säker och skön sommar. Och ett tips som är aktuellt året runt.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL KÄLLOR: SVENSKA BLÅ STJÄRNANS SKRIFT ”SOMMARENS FAROR FÖR HUNDEN OCH KATTEN”, AGRIA DJURFÖRSÄKRING

VÄRME OCH SOL

Lämna aldrig din hund ensam i bilen en sommardag. Är det varmt och soligt kan värmen i en parkerad bil snabbt stiga till livsfarliga nivåer, men även under medelmåttiga sommardagar kan det bli farligt hett.

Vill du läsa mer om hur varmt det kan bli i en parkerad bil en sommardag beroende på utomhustemperatur och andra väderförhållanden, gå in på svenskablastjarnan.se/varmt-i-bil Att vara länge under bar himmel när solen gassar kan ta hårt på en hund. Se därför till att ditt djur alltid har tillgång till friskt vatten och skugga. Du kan också kyla av det med handdukar som du blöter med cirka 20-gradigt vatten.

Hundar som tagit skada av värmen kan visa symtom som att de flämtar ordentligt och blir apatiska. Hettan kan också göra så att de har svårt att andas, blir vingliga och får kramper. Kontakta veterinär om din hund verkar ha tagit allvarlig skada av värmen.

Tänk också på att hundar med kort eller ingen päls kan bränna sig av solen. De bör därför vistas mycket i skuggan och man kan smörja in dem med solkräm för barn.

FOTO: IRIS DEPIRIS / PIXABAY

SAKER SOM BÖR FINNAS I ETT HEMAPOTEK FÖR HUNDÄGARE

Vet-flex (elastisk binda som kan rivas av), termometer, bandage, gasbinda, bomull, fästingborttagare, koksalt, sax och pincett.

12

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

SOMMARENS FAROR

HUGGORMAR

FOTO: ANDREAS BERGERSTEDT / SHUTTERSTOCK

VATTEN

Många hundar gillar att bada, men det finns flera faror i hav och sjöar du som ägare behöver se upp med. En är blågröna alger, som kan vara dödliga. Låt därför aldrig din hund bada i vatten där det är algblomning. Om den ändå gör det, spola av den och se till att den inte kan få i sig mer av det förorenade badvattnet. En algförgiftad hund visar symptom som att den vinglar, har kramper, darrar och kräks. Den kan också få nervskador. Om din hund drabbas måste den snabbt tas till veterinär.

Sommaren är båtsäsongens höjdpunkt. Ska du på en tur med skutan och vill ta hunden med dig, se till att den får en trygg resa. Det innebär till exempel att hunden ska ha en bra flytväst. Hjälp den också att ta sig av och på båten och ge den en säker liggplats ombord.

Andra vattenfaror att läsa mer om: vattensvans, fukteksem och saltförgiftning (om hunden får i sig skadliga mängder saltvatten).

Varje år blir uppskattningsvis ett par tusen hundar bitna av huggormar i Sverige. Vill det sig illa är bettet dödligt. Ormgiftet kan också bland annat leda till allvarliga lever- och njurskador, hjärtproblem och medvetslöshet.

Ett typiskt tecken på att din hund blivit huggormsbiten är att den har mycket ont och att den kroppsdel som blivit angripen kraftigt svullnar upp.

Har din hund blivit huggormsbiten eller om du misstänker att den blivit det, se till att den håller sig stilla eftersom giftet sprider sig snabbare i kroppen om den rör sig. Flytta djuret genom att lyfta och bära det om det är möjligt. En huggormsbiten hund ska undersökas av veterinär så fort som möjligt.

FOTO: DZIDEK LASEK /PIXABAY

TILL SIST: ETT ÅRETRUNTTIPS

FOTO: HELENA LOPES / PEXELS

PICKNICK

Picknicksäsongen är igång på allvar och med den fylls den svenska naturen av människor som vill äta, dricka och umgås i det gröna.

Men det finns flera saker du behöver se upp med så att utflykten blir lika trevlig för din hund som för dig själv. När det gäller mat, ge inte ditt djur överblivna grillrester. Särskilt inte kött med mycket ben, det kan ge besvärliga förstoppningar eller i värsta fall fastna i halsen och skada både matstrupe och tarmar. Det är heller inte bra för hunden att få i sig majskolvar – äter en hund en tillräckligt stor kan den fastna i tarmen och operation är oundvikligt. Plocka snabbt bort matrester och grillpinnar på ett sätt så att hunden inte kan få tag i dem. Är du och din fyrbenta vän ute och går i ett område där det kan finnas mycket picknickrester, se till att hunden är kopplad för att minska risken för att den ska få i sig något farligt.

ANDRA SOMMARFAROR ATT HÅLLA KOLL PÅ

Fästingar, getingstick och paddors gift.

Har du funderat över vad som skulle hända med ditt husdjur om du drabbas av plötslig sjukdom och behöver akut sjukvård? Skulle hunden eller katten glömmas bort och lämnas ensam och bortglömd i ditt hem, utan möjlighet att få hjälp utifrån?

För att lösa detta problem har Svenska Blå Stjärnan tagit fram ett kontaktkort för djurägare. På det kan du skriva ner uppgifter om vad du har för djur, vad det heter och namn och kontaktuppgifter till den som ska ta hand om ditt djur om du inte själv kan göra det.

Kortet är litet och behändigt och går alldeles utmärkt att ha i sin plånbok. Vi föreslår också att du har kortet på en väl synlig plats i din bostad.

Vill du ladda ner Svenska Blå Stjärnans kontaktkort för djurägare, antingen i ett exemplar eller ett ark med sex stycken som du kan dela ut till andra, gå in på svenskablastjarnan.se/kontaktkort.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

13

NYHETER | BLANDAT

FLER MSB-INSATSER ÄN NÅGONSIN 2020 2020 blev ett rekordår för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Aldrig förr har myndigheten genomfört så många insatser.

FOTO: HUMPHRE MULEBA / PEXELS

Stort forskningsprojekt om hur hundar påverkar våra liv – och vi deras Det sägs att hunden är människans bästa vän, men hur påverkas människors fysiska och psykiska hälsa av att ha hund och vilka livsstilsfaktorer ökar risken för hundar att drabbas av sjukdomar som cancer och diabetes? Det och mycket annat ska Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ta reda på i ett mastodontprojekt där tusentals hundar och deras ägare följs genom livet.

En stor del av projektet ”Mitt liv med hund” bygger på enkäter som ägarna fyller i regelbundet, från det att hunden är valp och sedan resten av djurets liv. Den

14

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

stora studien är indelad i flera olika delar, där sådant som relationen mellan hund och ägare, vad som påverkar hundars risk att drabbas av sjukdomar, hundens vardagsbeteende, personlighetsdrag och beteende i olika situationer, undersöks.

Man ska också titta på hur ägares och hundars hälsa påverkas av relationen mellan dem – bland annat kommer mängden av ”stresshormonet” kortisol i hårprover analyseras.

Forskargruppen bakom projektet skriver på slu.se att ”genom en ökad förståelse för hur olika faktorer påverkar välbefinnande hos hund och ägare, hoppas vi kunna förbättra och skapa ett mer hållbart hundägarskap i framtiden”.

Anmälan till studien startade i mars.

För att kunna vara med i studien får hunden vara som mest 16 veckor vid inskrivningen.

– Ökningen beror framförallt på hanteringen av pandemin, där vi exempelvis stöttat regioner med tält för provtagning och förstärkt andra aktörer med personal. Samtidigt har vi hanterat parallella händelser som att stötta kommunal räddningstjänst i deras arbete med att släcka bränder. I början av 2020 var det osäkert om och hur vi skulle genomföra våra internationella insatser. Genom nya arbetssätt har vi ändå kunnat stödja våra samarbetspartners i arbetet med att lindra pandemins, och inte minst andra pågående krisers, konsekvenser för drabbade människor, säger Petronella Norell, chef för enheten för nationella insatser och civilskydd på MSB i ett pressmeddelande.

Totalt gjorde MSB 260 insatser under 2020, 144 nationella och 116 internationella. Bland insatserna utomlands märks till exempel att MSB-team arbetat med att bygga upp anläggningar på olika platser i Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo för hjälporganisationer på plats.

FOTO: SOFIA WESTBERG / MSB

NYHETER | BLANDAT

TRAFIKEN DEN KLART STÖRSTA FARAN FÖR KATTER Efter att ha gått igenom skadestatistik för omkring 530 000 katter konstaterar Agria Djurförsäkring att trafikdöden är det som skördar klart flest kattliv varje år. Den näst vanligaste dödsorsaken är urinvägssjukdomar, följt av tumörer.

– En del dödliga sjukdomar kan till viss del förebyggas redan i avelsarbetet, medan andra katter avlider av skador som är en följd av att kattens livsstil. Här har både uppfödaren och kattägaren till viss del möjlighet att påverka kattens hälsa och livslängd, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, i ett pressmeddelande.

De fem vanligaste dödsorsakerna hos svenska katter, enligt Agria Djurförsäkring: 1. Traumatiska skador (främst trafikskador, men här ingår även till exempel skador från slagsmål med andra katter) 2. Sjukdomar i urinvägarna 3. Tumörer 4. Mag- och tarmsjukdomar 5. Infektionssjukdomar

FOTO: MATI MANGO /PEXELS

FOTO: STUDIO PEACE/SHUTTESRTOCK

Färre djurskyddskontroller under pandemiåret 2020 Länsstyrelsernas djurskyddskontroller minskade med 12 procent om man jämför 2020 med 2019. Det enkla svaret varför: coronapandemin.

Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet ska se till att svenska djur mår bra och att djurskyddslagen följs. I det ingår flera olika delar, till exempel kontroller av anläggningar, besiktningar av transporter samt olika tillståndsprövningar.

2020 genomförde länsstyrelserna i Sverige tillsammans 19 450 djurskyddskontrollinsatser – det är en minskning med 12 procent om man jämför med året innan.

– Resultaten visar att pandemin har påverkat länsstyrelsernas kontrollarbete.

Påverkan har skett på olika sätt och i

varierande grad. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2020 jämfört med tidigare år, säger Alexandre Barchiesi på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Enligt Jordbruksverket visar ”kontrollstatistiken … att många djurägare lever upp till djurskyddsreglerna”. Men det finns problem. När det gäller grisnäringen visar statistik från Livsmedelsverkets och länsstyrelsernas kontroller att en del brister har förvärrats om man jämför 2020 med 2019. Det pekas till exempel på att arbetet med ”de mest kritiska momenten som rör bedövning och avlivning” ibland inte är tillräckligt. De vanligaste bristerna vad gäller nötkreatur handlar om skötsel, och då framförallt om att djuren inte är tillräckligt rena.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

15

NYHETER | BLANDAT

VART TREDJE SVENSKT HEM HAR HUSDJUR Ungefär vart tredje svenskt hushåll har sällskapsdjur och det är vanligast i hem med barn under 15 år. Det visar en undersökning gjord av analys- och undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben Undersökningen visar också att katt är svenskarnas populäraste husdjur, uppskattningsvis finns över 1,4 miljoner missar i svenska hem. Katter finns idag i 19 procent av hushållen. De är populärast på Gotland, där de finns i 28 procent av hemmen, och minst populära i Stockholm, 12 procent.

Med cirka 930 000 stycken i landet är hundar det näst populäraste husdjuret.

De finns i cirka 15 procent av de svenska hemmen, är populärast i Norrland och ovanligast i Stockholm sett till antal djur per hushåll.

Vanligaste husdjuren i Sverige enligt Novus, topp 5-lista 1. Katt 2. Hund 3. Kanin 4. Akvarium 5. Fågel Drygt 9 000 personer var med i undersökningen.

FOTO: JOACHIM MARIAN WINKLER PIXABAY FOTO:/ PEXELS

16

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

FOTO: TERO VESALAINEN/SHUTTERSTOCK

Mer tid för att registrera djur EU:s nya djurhälsoförordning säger att den som driver en anläggning med djur eller transporterar djur mellan länder ska registrera sin verksamhet – detta för att det ska bli lättare att förebygga och bekämpa smittor. Deadline för registreringen har nu flyttats fram till den 1 oktober.

Animal Health Law, AHL – det är namnet på EU:s nya djurhälsoförordning. Den säger bland annat att den som transporterar vissa djur mellan länder ska registerara sin verksamhet, liksom den som hanterar avelsmaterial som ägg och sperma. En annan viktig bit är att den som driver en anläggning med djur också ska registrera den hos Jordbruksverket. Med en anläggning menas en plats där djur hålls, till exempel ett stall, ett bete eller ett katthem. Men vad menas egentligen med att ”driva en anläggning”?

– Den som driver anläggningen kan till exempel vara den som äger, hyr eller arrenderar den. Är man osäker får man prata ihop sig. Det viktiga är att någon ansvarar för anläggningen, annars får man inte hålla djur på platsen, säger Sofia Wessman, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

SER POSITIVT PÅ FRAMFLYTTAT SISTADATUM

Från början skulle alla berörda ha registrerat sig hos Jordbruksverket senast den 21 april, den dag då den nya djurhälsoförordningen började gälla. Men efter att EU-kommissionen gav besked om olika övergångsregler för vissa av bestämmelserna flyttade Jordbruksverket fram sista registreringsdag till den 1 oktober.

– Vi ser positivt på det framflyttade sista datumet eftersom det är många grupper som ska nås av informationen om de nya registreringskraven, säger Sofia Wessman.

GÄLLER INTE VETERINÄRKLINIKER

Även innan den nya djurhälsoförordningen trädde i kraft har Jordbruksverket haft register som gäller produktionsplatser för nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfän. Men nu kommer många fler behöva registrera sin verksamhet, till exempel en stor del av de som har hästar. Jordbruksverket poängterar att det är viktigt att alla berörda regelbundet ser över sina registrerade uppgifter, så att de är uppdaterade och korrekta.

Veterinärkliniker behöver inte registrera sig enligt de nya reglerna. Detsamma gäller oftast den som har sällskapsdjur, men håller man sådana ”i kommersiellt syfte” (till exempel hundkennlar och katthem) ska man registrera sin anläggning.

Läs mer om EU:s nya djurhälsoförordning på jordbruksverket.se/AHL

FRÅGA VETERINÄREN

Fråga veterinären I varje nummer svarar veterinär Lena Myrenius, Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, på läsarnas frågor om djurs hälsa och vad du ska göra om ditt djur blir sjukt eller skadar sig. Mejla till pontus@svenskablastjarnan.se, så kanske det blir just du som får svar av Lena i tidningen.

LÄSARFRÅGAN: JAG FUNDERAR PÅ ATT SKAFFA HUNDVAKT UNDER NÅGRA VECKOR I SOMMAR – VAD ÄR DET VIKTIGASTE ATT TÄNKA PÅ FÖR ATT ALLT SKA FUNGERA?

Veterinärens svar: En viktig grundregel är: Se till att alla uppgifter finns till hands. Har du till exempel en släkting eller vän som ska ta hand om din hund, katt, häst eller kanin är det viktigt att de vet sådant som att djuret är känsligt för viss mat eller att det ska ta medicin på grund av artros varje dag. Behöver djuret tas till veterinär är det viktigt att djurvakten har den information han eller hon behöver.

Ett dokument med djurets namn, födelseår, id-nummer/chipnummer, försäkring, eventuella allergier, känslighet för mediciner och kända sjukdomar är en trygghet för alla inblandade i en stressad situation. Visst kan vi idag nästan alltid vara tillgängliga via mobilen och bistå med

informationen, men att skriva ned det viktigaste som hundvakten eller en veterinär behöver veta i en akut situation minskar risken för missförstånd. Idag kan vi dessutom lätt spara digitalt, slippa papper och alltid ha det tillgängligt.

När ägaren inte är närvarande vid inskrivning av djuret på en klinik eller ett djursjukhus kan det legala ansvaret för djuret övertas och garanteras av din djurvakt. Ibland kan det bli snabba beslut när olyckan är framme. Året runt träffar jag som veterinär hundar och katter med en orolig djurvakt på akuten på Blå Stjärnans Djursjukhus. Vi är så tacksamma varje gång det dyker upp ett dokument med djurets alla uppgifter, lätt tillgängligt. Då vet jag att djuret inte står på medicinering när jag sätter in akut behandling för smärta och att jag har rätt ålder samt försäkringsuppgifter på djuret som befinner sig på bordet framför mig.

Lena Myrenius, veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg. Foto: Privat

NYHETER | BLANDAT

SLU-studie om nya sätt att upptäcka smärtsam hälta hos hästar En majoritet av alla ridhästar i träning rör sig asymmetriskt i olika grad, det kan till exempel handla om att de haltar. Det gör att det ofta är svårt att avgöra vilka hästar som verkligen har ont bara genom att titta på deras rörelsemönster.

Därför har en forskargrupp på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt om man genom att studera ansiktsuttryck och beteende tidigt kan upptäcka det de kallar rörelserelaterad smärta hos hästar.

I studien ingick åtta hästar som utsattes för en mild eller måttlig och snabbt övergående smärta som gav hästarna hälta, alltså gjorde så att de haltade en tid.

Hästarna placerades därefter i sina boxar och tre olika personer bedömde med hjälp av olika smärtskalor hur ont hästarna

hade utifrån ansiktsuttryck och beteende.

Resultatet visar att sådant som hur hästen höll huvudet i förhållande till manken, om den avlastade det onda benet, var den stod i boxen och om den hade fokus på och integrerade med omgivningen var klara indikatorer på hur mycket hälta den hade.

Enligt forskarna gör fynden det möjligt att tidigt upptäcka hälta som beror på smärta hos hästar.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

17

NYTT FRÅN CST

Rapport från de senaste mötena för Centralstyrelsen Ordförandemöten: Möten per telefon och Teams genomfördes den 4 mars och den 15 april med cirka femton deltagare per tillfälle. Förbunden är kreativa och tar fram nya coronasäkra aktiviteter. Man planerar för fortsatta aktiviteter utomhus.

Det är hundpromenader, turridning, spännande gårdsbesök hos strutsar och alpackor, besök på musselodling samt repetition ute på gårdar och digitala möten och träffar. Läs på hemsidan vad förbunden i ditt närområde har på gång!

De flesta förbunden har nu genomfört sina årsmöten digitalt, vilket Centralstyrelsen tycker är mycket bra gjort.

FOTO: PETER OSSLUND

Samverkande organisationer: Civilförsvarsförbundet (Civil) är den organisation som ansvarar för utbildning inom FRG – Frivillig Resurs Grupp - en personalförstärkningsresurs till kommunerna. FRG kan hjälpa till lokalt i kommunen vid olika typer av kriser, som skogbränder, dricksvattenproblem eller som nu under pandemin. Du kan som medlem i en frivillig försvarsorganisation, till exempel Svenska Blå Stjärnan, vara med i en FRG-grupp i din kommun. Du får först en utbildning på 36 timmar via Civil, efter den finns det fler utbildningar.

Det är väldigt intressant och lärorikt att ingå i en FRG-grupp. Du som är medlem i Svenska Blå Stjärnan kan via FRG-gruppen hjälpa till vid kriser i närområdet, att kriserna sammanfaller med något av våra andra uppdrag är kanske inte så troligt.

Rekrytering: Vi hoppas kunna starta om några förbund i Norrland. Närmast på tur blir Västernorrland, där flera stjärnor visat stort intresse för en nystart.

Jag är orolig för att rabies kommer till Sverige Kunde vi stoppat dvärgbandmasken från att komma in i Sverige? Hade det gått om tullen kontrollerat vaccinationsintyg för hundar som kom från länder där parasiten finns? Jag har inte svaret. Nu är jag orolig för att vi kommer att få rabies till Sverige. Än har vi chansen att stoppa smittan.

Jordbruksverket och Tullverket säger att förslaget till ny djurhälsolag ger kriminella djursmugglare fri lejd. Om förslaget går igenom kan Tullverket inte längre stoppa fordon för att söka efter hundar.

Förutom att hundsmugglingen innebär ett stort lidande för djuren riskerar Sverige att få in dödlig smitta som rabies.

Ett syfte med den nya, samlade djurhälsolagstiftningen är att anpassa svensk lag till EU:s regelverk om den fria rörligheten. Nu hoppas jag att lagstiftarna lyssnar på Jordbruksverket och Tullverket.

I förslaget till ny djurhälsolag tar man bort sällskapsdjur och andra levande djur från inresegränslagen.

Förra året stoppades 280 hundar av tullen. I år är siffran uppe i 130 de tre första månaderna.

18

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

Ett 30-tal hundar från Ryssland importerades i juni 2020 av en ideell organisation som förmedlar gatuhundar till Sverige. Polska myndigheter gjorde stickprov vid polska gränsen. Det visade sig att en hund inte hade tillräckligt skydd mot rabies. Jordbruksverket beslutade därför att provta samtliga hundar. Flera av dem visade dåligt skydd mot rabies, vilket innebär en risk för att föra in virussjukdomen till Sverige.

I december stoppades ungefär 60 hundar för införsel till Sverige vid Öresundsbron. I lastutrymmena låg valpar av olika storlek. De var inte rastade på två dagar och i mycket dåligt skick. En blivande hundägare som väntade på en hund från denna leverans, uppgav att hon betalat 5 500 kronor för en valp.

Ska du köpa en valp, se till att du får besöka kenneln och träffa tiken annars är det risk att du understödjer hundsmuggling och därmed kriminell verksamhet. En frisk valp från en ansvarsfull uppfödare kostar mellan 10 000 och 20 000 kronor eller ännu mer, inte 5 500.

Du som är medlem i Svenska Blå Stjärnan kan hjälpa till med att informera där du rör dig om att det är viktigt att köpa hundar från seriösa uppfödare. De som redan köpt hund på Blocket och inte vet var den kommer ifrån bör uppsöka veterinär och ta prover.

Vi vill inte få in rabies i Sverige. Inte någon annan smitta heller.

FOTO: PAOLA SQUASSINA

KRISTIN AF MALMBORG Redaktör och generalsekreterare

RIKS- OCH UNGDOMSSTÄMMAN 2021

Viktiga beslut på historiska stämmor Riksungdomsförbundet kommer ha två ordförande i stället för en från och med 2023. Visa av pandemin ändras stadgarna för våra lokalförbund, så att det nu står svart på vitt att sistadatum för årsmöten kan flyttas fram vid ”laga förfall”. Det och mycket mer klubbades igenom när Svenska Blå Stjärnans Riksstämma och Ungdomsstämma hölls digitalt för första gången någonsin.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

Lördagen den 8 maj. Även om nog de flesta inte ville det, så är det datumet nu historiskt i berättelsen om Svenska Blå Stjärnan. I stället för att sammanstråla någonstans i Sverige fick i stället ombud och suppleanter från våra lokalförbund, styrelseledamöter och kansli följa Riksstämman och Ungdomsstämman framför datorskärmar, smartphones och plattor.

Riksstämman och Ungdomsstämman hålls vartannat år och är Svenska Blå Stjärnans högsta beslutande organ. Här bestäms bland annat hur organisationen ska arbeta de kommande åren.

UNGDOMARNA FÖRST UT

Först ut var Ungdomsstämman. Nio propositioner var uppe för beslut, alla tillstyrktes. Därför är det nu bland annat bestämt att Ungdomsrådet, som är Svenska Blå Stjärnans Riksungdomsförbunds verkställande organ, kommer ha två ordförande från och med 2023, i stället för som nu en. Tanken bakom är bland annat att ledarskapet blir starkare om det delas mellan två personer och att det kan få fler att våga ta steget in i ledande roller i framtiden. Verksamhetsplanen för Riksungdomsförbundet perioden 20222023 antogs. I den sägs till exempel att man ska arbeta för att antalet medlemmar och lokala ungdomsavdelningar ökar så pass mycket att man kan söka organisationsstöd utan att begära dispens, att fler ungdomsledare utbildas, fler ungdomsavdelningar är aktiva och att samarbetet med andra ungdomsorganisationer utökas för att utveckla verksamheten.

Valberedningens förslag till nytt Ungdomsråd gick igenom. Moa Rönnhagen omvaldes till ordförande och Josefin Palmgren är ny vice ordförande. Till övriga styrelseledamöter valdes Anna Hjelmroth (nyval), Caroline Ottermalm (nyval), Lisa Johansson (nyval) och

Axelina Knöppel (omval). Samtidigt tackades de avgående ledamöterna Linda Holm, Signe Karlman och Sofie Åkerlund för sitt viktiga arbete i Ungdomsrådet. ”LAGA FÖRFALL” OCH NYA BETALSÄTT

Ett antal propositioner från Centralstyrelsen, som är Svenska Blå Stjärnans verkställande organ, var uppe för beslut på Riksstämman. Under 2020, när det blev uppenbart hur en pandemi kan slå mot föreningslivet, kunde lokalförbunden få dispens att hålla sina årsmöten senare än vad som stadgas. Nu ändras de skriftliga stadgarna för våra lokalförbund så att det framgår att sistadatum för årsmöten kan flyttas fram vid ”laga förfall”, alltså särskilda omständigheter. Riksstämman beslutade också att säga ja till proposition nummer 4 om att Centralstyrelsen och kansliet ska fortsätta arbetet med att hitta finansiering och teknik för att förenkla för den som vill förnya eller skaffa nytt medlemskap – tanken är att det ska finnas flera olika betalval, till exempel kortbetalning, Swish och faktura.

Verksamhetsplanen för åren 2021-

2023 klubbades igenom. Enligt den ska organisationen skapa nya utbildningar och utöka sådana som redan finns. Man ska också arbeta med att rekrytera fler medlemmar med överenskommelse, som bland annat innebär att de ska kunna rycka ut vid en samhällskris. Detta inte minst på grund av den kraftigt ökade satsningen på totalförsvaret, där Svenska Blå Stjärnan kan få en viktig roll.

Valberedningens förslag till ny centralstyrelse gick igenom. Det innebär att Elisabeth Olofsson återvaldes som ordförande och att Karin Krönmark är ny vice ordförande. Övriga ledamöter: Katarina von Hofsten (omval), Helen Johansson (nyval), Ingalill Wallin (omval), Tom Heidelbach (nyval) och Pia Svedberg (omval).

De avgående ledamöterna Christina Arosenius och Elisabeth Berglund tackades för sitt betydelsefulla arbete i Centralstyrelsen. Christina Arosenius tilldelades dessutom Svenska Blå Stjärnans förtjänsttecken för sina insatser för organisationen under många år.

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

19

BLÅ STJÄRNANS DAG

FOTO: PETER OSSLUND

Blå Stjärnans dag återuppstår I mitten av 2010-talet slutade den hållas, Blå Stjärnans dag, där lokalförbund och ungdomsavdelningar berättade om vad vår organisation gör, värvade nya medlemmar och lärde allmänheten runtom i landet mer om djur. Nu återuppstår dagen efter att en motion från Blekinge fick grönt ljus på Riksstämman.

TEXT: PONTUS LJUNGHILL

När den gamla Blå Stjärnans dag upphörde hade den flera decennier på nacken. Det var en dag när våra lokalförbund och ungdomsavdelningar på olika platser i Sverige berättade om vad vi gör och värvade nya medlemmar, samtidigt som vi bättrade på folks kunskaper om djur. På programmet kunde sådant som agility för hundar, tömkörning med hästar och hopptävlingar för kaniner stå.

TANKAR FRÅN MOTIONEN

Till Riksstämman den 8 maj 2021 hade Svenska Blå Stjärnans lokalförbund i Blekinge skickat in en motion om att återskapa Blå stjärnans dag. I den står bland annat: ”Blå Stjärnans dag föreslår vi blir en dag då Blå Stjärnor i våra förbund över hela Sverige kan göra olika aktiviteter för 20

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

att uppmärksamma vår verksamhet och göra något roligt tillsammans. Det kan vara en ren medlemsaktivitet eller en aktivitet som riktar sig till allmänheten för att sprida information om Svenska Blå Stjärnans verksamhet och öka kunskapen om djur på olika sätt. Exempel på olika saker som kan ske på Blå Stjärnans dag: en frågesport i en park för allmänheten, hundaktivitet/hundpromenad, turridning, en föreläsning av något slag, bada med din hund tillsammans med andra hundar på ett utomhusbad, besök på lantgård eller gårdsbutikrunda, baka bröd i stenugn, lär dig mer om något speciellt djurslag, prova på att arbeta med ull etc.”

BOKA FÖRSTA LÖRDAGEN I SEPTEMBER

Den gamla Blå Stjärnans dag hade inget fast datum, utan hölls en lördag eller sön-

dag på hösten. Svenska Blå Stjärnan Blekinge anser även de att det inte ska finnas något exakt datum för dagen, främst för att genomslaget lär bli mindre om dagen skulle infalla på en vardag.

Riksstämman sa enhälligt ja till att Blå Stjärnans dag ska återinföras. Det beslutades att dagen ska hållas den första lördagen i september.

Det innebär att Blå Stjärnans dag kommer arrangeras den 4 september i år.

Notera i kalendern redan nu.

UTBILDNING

Kurshöst och repetitionssommar Vi satsar på att genomföra alla inplanerade kurser – och förhoppningsvis några till – under hösten. I skrivande stund hoppas vi kunna köra två grundkurs 1 i sommar.

Vi har tyvärr ställt in de kurser som skulle gått under våren. Nu jobbar vi med att hitta nya tillfällen att genomföra de inställda kurserna, men det kommer inte gå att köra allt under hösten.

Håll utkik på vår hemsida där vi lägger ut nya kurstillfällen så fort vi fått det klart.

SOMMAREN BRA TID FÖR REPETITION

Sommaren är en utmärkt tid för dig med överenskommelse att repetera dina djurkunskaper. Kanske är det lättare att planera in repetitionstid och så är det också en väldigt härlig årstid att vara på en mjölkgård när korna går ute på bete.

Det går även bra att repetera med andra djurslag än just mjölkkor. Det är viktigt att du rapporterar ditt repetitionstillfälle

till utbildningsansvarig i ditt förbund eller till kansliet innan du åker till gården.

På svenskablastjarnan.se kan du läsa mer om vad som räknas som repetitionsövning och hur du går till väga.

SE VÅRA DIGITALA FÖRELÄSNINGAR HELT GRATIS

Du har väl inte missat våra digitala föreläsningar som du kan ta del av gratis? Det är ett blandat utbud med det gemensamma att det handlar om djur. Bland annat finns det föreläsningar om hästvälfärd, hundbeteende och kosignaler. Vi kommer att fylla på med fler föreläsningar under året. Du kan se dem på: https://invitepeople.com/ events/4b04705ca711b Med önskan om en skön sommar!

FOTO: NIKLAS LADBERG

EVA LADBERG UTBILDNINGSKONSULENT 08-425 030 43 eva@svenskablastjarnan.se

FOTO: STEFAN HOLM / SHUTTERSTOCK

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

21

BARN | UNGDOM

Sommartider!

FOTO: LEAH KELLEY / PEXELS

Äntligen kommer solen och vi kan höra humlor och bin surra i det höga gräset. Vad vi har längtat, och vi tänker att det har nog du också.

Med sommaren kommer massor av fina växter, både sådana som går bra att äta och de som man bör undvika att få i sig. Det kan därför vara en god idé att lära sig några växter som är okej att både äta lite av själv, men som också går att bjuda en och annan kanin på som godis. Visste du till exempel att både maskros och kirskål går att äta även för oss människor?

TEXT:MOA RÖNNHAGEN

MASKROSOR går att använda i sallader, göra saft och sirap på!

Bladen kan även användas i sallader, men kan smaka lite äckligt. Bladen kan du istället torka och spara till vintern om du till exempel har kaniner som vill ha godis även då.

22

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

BARN | UNGDOM

KIRSKÅL är när den är liten god att använda i pesto, att steka med lite salt eller att bara ha i sallader.

När den blir äldre kan den bli träig och lite tråkig att äta, då kan du precis som med maskrosbladen ge dem till någon kanin som är sugen på att få något gott!

PYSSEL OCH KNÅP I detta nummer får du chansen att måla igen, men först måste du dra linjer mellan siffrorna i rätt ordning så att du ser vad det blir för figur. Dra streck mellan 1 till och med 23, vad kan det bli för något?

4

3 1

5 6

2

7

8

23

9 22 10

PSST! Du vet väl att du kan skicka in texter, bilder och idéer till oss på sådant du tror skulle kunna passa i tidningen. Det är bara att maila till ruf@svenskablastjarnan.se

21 11 20 12 19

17 18

14

13

16

BLÅ STJÄRNAN 2-2021

15

23

Posttidning B AVSÄNDARE Svenska Blå Stjärnan Kungsholms Hamnplan 7, BV 112 20 Stockholm

FOTO: PETER OSSLUND

Vill du bli en Stjärna?

Svenska Blå Stjärnan har en viktig uppgift att ta hand om lantbrukets djur vid kriser och katastrofer, exempelvis vid utbrott av smitta.

Nu behöver vi bli fler. Vill du bli en av oss?

Svenska Blå Stjärnan är en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar. Du behöver inte ha något eget djur för att vara medlem. Vi ordnar kurser, läger, föreläsningar och studiebesök – allt med djuren i fokus. Som medlem är du dessutom med och stöttar vårt arbete för lantbrukets djur.

Vårt samhällsuppdrag Vill du vara en del av vårt betydelsefulla samhällsuppdrag – att hjälpa Sveriges lantbruksdjur? Välkommen att gå Svenska Blå Stjärnans kostnadsfria utbildningar.

Förutom teoretisk kunskap får du fina minnen, ett spännande nätverk och nya djurintresserade vänner.

Välkommen att bli medlem Som medlem stöttar du arbetet med vårt samhällsuppdrag och kan delta på våra förbunds- och ungdomsavdelningars evenemang. Om du är mellan 16–60 år kan du dessutom utbilda dig för att vara en del av samhällsuppdraget. Fyra gånger per år får du tidningen Blå Stjärnan med artiklar om allt från lantbrukets djur till sällskapsdjur och hästar, samt sidor för barn och ungdomar.

Läs mer och anmäl dig: svenskablastjarnan.se/bli-medlem Du kan också kontakta oss på telefon: 08-425 030 40