5 minute read
REPORTAGE: Birgitta är en av många som stärkt sin hemberedskap under pandemin
Birgitta är en av många som stärkt sin hemberedskap under pandemin
När coronan kom gjorde Birgitta Nordström slag i saken, skaffade krislåda och såg till att bunkra upp med mat för sig och sina katter för flera veckor framåt. Hon är långt ifrån ensam – två undersökningar från MSB visar att många svenskar stärkt sin hemberedskap det senaste året och än fler planerar att göra det.
Advertisement
TEXT: PONTUS LJUNGHILL
Mellan 15 februari och 1 mars lät Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, drygt 1 000 svenskar mellan 18 och 74 år svara på enkätfrågor om vad som hänt med deras hemberedskap och synen på den sedan pandemin kom hit. 22 procent av de tillfrågade uppger att de stärkt sin hemberedskap och 34 procent att de planerar att göra det. Nästan en av fyra säger att de handlat mer än normalt det senaste året och så många som 60 procent att deras förståelse för hur en kris påverkar vardagen förändrats i ganska eller mycket hög utsträckning. En av dem som tagit tag i sin hemberedskap är Birgitta Nordström, ordförande för Svenska Blå Stjärnans lokalförbund i Skåne. – Numera planerar jag långt framåt så att det finns mat för mig och mina katter för flera veckor. Dessutom har jag alltid kontanter hemma och jag har skaffat en krislåda, säger hon.
VÄLFYLLD KRISLÅDA
I den lådan finns sådant som vattenreningstabletter om dricksvattnet skulle bli dåligt, vevradio om elnätet slås ut och man behöver ta del av viktig information, fotogenlampa, stormkök, brandfilt och sovsäck. Hon har också skaffat ett duntäcke som hennes tre nakenkatter kan krypa ner i om strömmen skulle gå en kall vinterdag. – Jag har fortfarande ett par grejer kvar att skaffa till min hemberedskap. Till exempel ska jag snart köpa dunkar man kan fylla med vatten. De kan man ställa i frysen, då kan de också fungera som kylklampar, säger Birgitta Nordström. – Jag hade tänkt länge på att förbättra min hemberedskap, inte minst eftersom Svenska Blå Stjärnan jobbat med Krisberedskapsveckan på senare år. Men därifrån till att ta steget och göra det … Men nu har jag gjort slag i saken.
Var det just coronan som gjorde att du tog det där steget?
– Ja, det får man nog säga. Min ena dotter och hennes familj fick covid-19 rätt tidigt, i månadsskiftet mars/april 2020. De hade så pass mycket hemma att de inte behövde någon hjälp på ganska lång tid, men det fick mig att fundera och titta över vad jag hade hemma. Hur länge klarar jag mig egentligen själv utan hjälp om jag skulle bli smittad och måste isolera mig? Då började jag planera.
MSB: SVÅRT ATT VETA VAD MAN SKULLE FÖRVÄNTA SIG
”Hemberedskap 2021 – Allmänhetens syn på hemberedskap och eget ansvar under corona-pandemin”. Det är namnet på MSB:s rapport om människors hemberedskap och synen på den sedan covid-19 slog till mot Sverige. Våren 2020 gjordes en liknande studie, där samma frågor ställdes. Resultaten från de olika undersökningarna är oftast likartade. Siffrorna har dock gått ner när det gäller sådant som om man anser att allmänheten ålagts ett rimligt ansvar för att minska smittspridningen (ligger dock fortfarande högt, cirka 75 procent) och fler är negativa till myndigheternas hantering av krisen. Undersökningarna visar bland annat att över 30 procent anser sig bättre praktiskt förberedda för att klara en kris jämfört med hur det var innan pandemin och att nära 55 procent är mer mentalt förberedda. Omkring 35 procent anser att deras vilja att bidra aktivt i en kris förändrats i ganska eller mycket hög utsträckning. – Det var svårt att veta vilka resultat vi skulle förvänta oss, eftersom vi inte undersökt hemberedskapen under en kris tidigare, säger Viktoria Asp, som arbetar med riskkommunikation på MSB. – Sifforna i undersökningen från 2020
Birgitta Nordström
FOTO : PRIVAT
var väldigt höga för vissa saker. Att siffrorna sjunkit över tid när det gäller synen på det egna ansvaret för att hindra smittspridningen likväl som synen på myndigheternas hantering tycker jag är förväntat, det har man sett vid tidigare kriser också. Mellan de två undersökningarna har dessutom hanteringen av pandemin börjat granskas.
Att hemberedskapen inte fortsatt öka i den andra MSB-undersökningen tror Viktoria Asp beror på att krisen är en pandemi och inte exempelvis ett långvarigt elavbrott. – Det är inte lika tydligt varför människor behöver ha egen beredskap, eftersom vi har haft el och vatten och det har kommit leveranser till matbutikerna. Kanske är det först om du har behövt isolera dig som det har blir tydligt varför det är bra att ha mycket mat hemma, säger hon.
UNGA HAR TAGIT SIG I KRAGEN
Den yngsta åldersgruppen, 18-29 år, brukar vara den som ligger sämst till i studier om hur god ens hemberedskap är. Därför är det positivt att MSB:s undersökningar visar att det är de som går starkast framåt på flera områden. Till exempel uppger nästan 40 procent av 18-29-åringarna att de handlat mer än normalt under pandemin, jämfört med undersökningarnas snitt på knappt 25 procent. De unga är också de som säger att de planerar att förbättra sin hemberedskap i klart högst utsträckning. – Jag tror att det har varit ett uppvaknande för den här åldersgruppen under pandemin. Dels att man sett hur snabbt saker kan förändras och att sådant man tar för givet inte alltid är det. Dels att man ser att ens agerande och beteende är en del i en stor helhet på ett annat sätt än tidigare. Att vad du gör kan påverka andra, säger Viktoria Asp.
SOLIDARITET SOM GLÄDER
Ett annat intressant resultat är att båda MSB-undersökningarna visar att omkring 60 procent säger att de kan tänka sig att dela med sig av sin egen hemberedskap i ganska eller mycket hög utsträckning vid en kris. – Det är väldigt positivt. Vid kriser kommer vi behöva hjälpa varandra och vara solidariska, säger Viktoria Asp. Idag tror genomsnittssvensken att han eller hon klarar sig i minst tre dygn utan samhällets stöd vid en kris. Frågan är om det är tillräckligt? – Självklart tycker vi på MSB att den siffran kan bli bättre och vi arbetar för att den ska bli det, bland annat i samband med Krisberedskapsveckan. Regeringen säger i det senaste försvarsbeslutet att
Viktoria Asp, MSB. Foto:Niklas Sagrén
människor bör klara sig i en vecka utan samhällets stöd vid allvarliga händelser och krig – det är det som är bestämt att vi ska sträva efter, säger Viktoria Asp.
LÄS MER OM HUR DU OCH DINA HUSDJUR KLARAR EN KRIS
Svenska Blå Stjärnan har egna guider om hur du och dina husdjur klarar en kris, du hittar dem på svenskablastjarnan.se/klara-krisen/ planering-hur-gor-man. Där finns bland annat våra checklistor för hur du skaffar dig bättre beredskap för att hjälpa följande djurslag: katter, hundar, fåglar, reptiler, gnagare, kaniner och hästar.
