Nytt & Blandat

FOTO: HUMPHRE MULEBA / PEXELS

Stort forskningsprojekt om hur hundar påverkar våra liv – och vi deras

Det sägs att hunden är människans bästa vän, men hur påverkas människors fysiska och psykiska hälsa av att ha hund och vilka livsstilsfaktorer ökar risken för hundar att drabbas av sjukdomar som cancer och diabetes? Det och mycket annat ska Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ta reda på i ett mastodontprojekt där tusentals hundar och deras ägare följs genom livet.

En stor del av projektet ”Mitt liv med hund” bygger på enkäter som ägarna fyller i regelbundet, från det att hunden är valp och sedan resten av djurets liv. Den stora studien är indelad i flera olika delar, där sådant som relationen mellan hund och ägare, vad som påverkar hundars risk att drabbas av sjukdomar, hundens vardagsbeteende, personlighetsdrag och beteende i olika situationer, undersöks. Man ska också titta på hur ägares och hundars hälsa påverkas av relationen mellan dem – bland annat kommer mängden av ”stresshormonet” kortisol i hårprover analyseras.

Forskargruppen bakom projektet skriver på slu.se att ”genom en ökad förståelse för hur olika faktorer påverkar välbefinnande hos hund och ägare, hoppas vi kunna förbättra och skapa ett mer hållbart hundägarskap i framtiden”.

Anmälan till studien startade i mars. För att kunna vara med i studien får hunden vara som mest 16 veckor vid inskrivningen.

FLER MSB-INSATSER ÄN NÅGONSIN 2020

2020 blev ett rekordår för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Aldrig förr har myndigheten genomfört så många insatser.

– Ökningen beror framförallt på hanteringen av pandemin, där vi exempelvis stöttat regioner med tält för provtagning och förstärkt andra aktörer med personal. Samtidigt har vi hanterat parallella händelser som att stötta kommunal räddningstjänst i deras arbete med att släcka bränder. I början av 2020 var det osäkert om och hur vi skulle genomföra våra internationella insatser. Genom nya arbetssätt har vi ändå kunnat stödja våra samarbetspartners i arbetet med att lindra pandemins, och inte minst andra pågående krisers, konsekvenser för drabbade människor, säger Petronella Norell, chef för enheten för nationella insatser och civilskydd på MSB i ett pressmeddelande.

Totalt gjorde MSB 260 insatser under 2020, 144 nationella och 116 internationella. Bland insatserna utomlands märks till exempel att MSB-team arbetat med att bygga upp anläggningar på olika platser i Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo för hjälporganisationer på plats.

FOTO: SOFIA WESTBERG / MSB

TRAFIKEN DEN KLART STÖRSTA FARAN FÖR KATTER

Efter att ha gått igenom skadestatistik för omkring 530 000 katter konstaterar Agria Djurförsäkring att trafikdöden är det som skördar klart flest kattliv varje år. Den näst vanligaste dödsorsaken är urinvägssjukdomar, följt av tumörer. – En del dödliga sjukdomar kan till viss del förebyggas redan i avelsarbetet, medan andra katter avlider av skador som är en följd av att kattens livsstil. Här har både uppfödaren och kattägaren till viss del möjlighet att påverka kattens hälsa och livslängd, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, i ett pressmeddelande. De fem vanligaste dödsorsakerna hos svenska katter, enligt Agria Djurförsäkring: 1. Traumatiska skador (främst trafikskador, men här ingår även till exempel skador från slagsmål med andra katter) 2. Sjukdomar i urinvägarna 3. Tumörer 4. Mag- och tarmsjukdomar 5. Infektionssjukdomar

FOTO: MATI MANGO /PEXELS FOTO: STUDIO PEACE/SHUTTESRTOCK

Färre djurskyddskontroller under pandemiåret 2020

Länsstyrelsernas djurskyddskontroller minskade med 12 procent om man jämför 2020 med 2019. Det enkla svaret varför: coronapandemin.

Länsstyrelsernas djurskyddskontrollverksamhet ska se till att svenska djur mår bra och att djurskyddslagen följs. I det ingår flera olika delar, till exempel kontroller av anläggningar, besiktningar av transporter samt olika tillståndsprövningar. 2020 genomförde länsstyrelserna i Sverige tillsammans 19 450 djurskyddskontrollinsatser – det är en minskning med 12 procent om man jämför med året innan. – Resultaten visar att pandemin har påverkat länsstyrelsernas kontrollarbete. Påverkan har skett på olika sätt och i varierande grad. Merparten av länen har svarat att de har gjort färre fysiska kontroller under 2020 jämfört med tidigare år, säger Alexandre Barchiesi på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Enligt Jordbruksverket visar ”kontrollstatistiken … att många djurägare lever upp till djurskyddsreglerna”. Men det finns problem. När det gäller grisnäringen visar statistik från Livsmedelsverkets och länsstyrelsernas kontroller att en del brister har förvärrats om man jämför 2020 med 2019. Det pekas till exempel på att arbetet med ”de mest kritiska momenten som rör bedövning och avlivning” ibland inte är tillräckligt. De vanligaste bristerna vad gäller nötkreatur handlar om skötsel, och då framförallt om att djuren inte är tillräckligt rena.

VART TREDJE SVENSKT HEM HAR HUSDJUR

Ungefär vart tredje svenskt hushåll har sällskapsdjur och det är vanligast i hem med barn under 15 år. Det visar en undersökning gjord av analys- och undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben

Undersökningen visar också att katt är svenskarnas populäraste husdjur, uppskattningsvis finns över 1,4 miljoner missar i svenska hem. Katter finns idag i 19 procent av hushållen. De är populärast på Gotland, där de finns i 28 procent av hemmen, och minst populära i Stockholm, 12 procent.

Med cirka 930 000 stycken i landet är hundar det näst populäraste husdjuret. De finns i cirka 15 procent av de svenska hemmen, är populärast i Norrland och ovanligast i Stockholm sett till antal djur per hushåll.

Vanligaste husdjuren i Sverige enligt Novus, topp 5-lista 1. Katt 2. Hund 3. Kanin 4. Akvarium 5. Fågel

Drygt 9 000 personer var med i undersökningen.

FOTO: TERO VESALAINEN/SHUTTERSTOCK

Mer tid för att registrera djur

EU:s nya djurhälsoförordning säger att den som driver en anläggning med djur eller transporterar djur mellan länder ska registrera sin verksamhet – detta för att det ska bli lättare att förebygga och bekämpa smittor. Deadline för registreringen har nu flyttats fram till den 1 oktober.

Animal Health Law, AHL – det är namnet på EU:s nya djurhälsoförordning. Den säger bland annat att den som transporterar vissa djur mellan länder ska registerara sin verksamhet, liksom den som hanterar avelsmaterial som ägg och sperma. En annan viktig bit är att den som driver en anläggning med djur också ska registrera den hos Jordbruksverket. Med en anläggning menas en plats där djur hålls, till exempel ett stall, ett bete eller ett katthem. Men vad menas egentligen med att ”driva en anläggning”? – Den som driver anläggningen kan till exempel vara den som äger, hyr eller arrenderar den. Är man osäker får man prata ihop sig. Det viktiga är att någon ansvarar för anläggningen, annars får man inte hålla djur på platsen, säger Sofia Wessman, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande från samma myndighet.

SER POSITIVT PÅ FRAMFLYTTAT SISTADATUM

Från början skulle alla berörda ha registrerat sig hos Jordbruksverket senast den 21 april, den dag då den nya djurhälsoförordningen började gälla. Men efter att EU-kommissionen gav besked om olika övergångsregler för vissa av bestämmelserna flyttade Jordbruksverket fram sista registreringsdag till den 1 oktober. – Vi ser positivt på det framflyttade sista datumet eftersom det är många grupper som ska nås av informationen om de nya registreringskraven, säger Sofia Wessman.

GÄLLER INTE VETERINÄRKLINIKER

Även innan den nya djurhälsoförordningen trädde i kraft har Jordbruksverket haft register som gäller produktionsplatser för nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfän. Men nu kommer många fler behöva registrera sin verksamhet, till exempel en stor del av de som har hästar. Jordbruksverket poängterar att det är viktigt att alla berörda regelbundet ser över sina registrerade uppgifter, så att de är uppdaterade och korrekta.

Veterinärkliniker behöver inte registrera sig enligt de nya reglerna. Detsamma gäller oftast den som har sällskapsdjur, men håller man sådana ”i kommersiellt syfte” (till exempel hundkennlar och katthem) ska man registrera sin anläggning.

Läs mer om EU:s nya djurhälsoförordning på jordbruksverket.se/AHL